Likabehandlingsplan
och
plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2016
Lillholm/Ekholmsskolan
127 40 Skärholmen. Besöksadress Stångholmsbacken 91-95
Fax 08-508 24 710
http://lillholmsskolan.stockholm.se/
Likabehandlingsplan/ Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Skolans namn
Lillholmsskolan/Ekholmskolan
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola.
Vår vision
Lillholm/Ekholm är skolor för lust och lärande. Lärandet skall stå i
centrum. Innehållet i arbetet skall kännas meningsfullt,
utmanande och spännande. Goda relationer är en viktig del i
lärandet. Eleven skall ha tillhörighet i en grupp där varje individ får
växa och utvecklas i egen takt. Eleven skall känna delaktighet och
inflytande över vad och hur han/hon lär sig. Flerspråkighet
uppmuntras och ses som en tillgång. Alla ska känna trygghet och
få vara den de är. Alla elever och medarbetare skall vårda miljön
och arbeta för att våra lokaler skall vara ljusa, rena och inbjuda till
lärande.
Föräldrarna är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och
skolans viktigaste samarbetspartner.
Medarbetarna är organisationens viktigaste resurs för att nå
målen. Mål och uppdrag skall vara tydliga för medarbetarna och
ledningen skall arbeta för att stödja och främja medarbetarnas
lärande och utveckling. Ledarskapet skall bygga på relationer där
ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen
skall ta ansvar för att skapa mötesplatser för reflektion och samtal.
Planen gäller från
2016-01-01
Planen gäller till
2016-12-31
Ansvariga för planen
Rektor Annika Hällsson
Kurator Malin Hambert
Kurator Eini Hellsten
Specialpedagog Malin Alfredsson
2
Elevernas delaktighet
Områden som berörs i kartläggningen är de olika
diskrimineringsgrunderna (se bilaga1) samt begrepp som
kränkning, diskriminering och trakasserier.
Förskoleklassens elever går trivselpromenader för att belysa trygga
och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården.
År 1-3 besvarar en särskild trivselenkät anpassad för yngre barn
med glada/neutrala/ledsna gubbar som barnen får färglägga samt
enkla frågor om diskriminering, trakasserier och kränkningar.
Fritidshemmen fyller i en liknande trivselenkät.
År 4-9 besvarar en särskild trivselenkät anpassad för de äldre
åldrarna med bifogade fält för kommentarer.
År 4-9 diskuterar frågor i gemensamma klassdiskussioner.
Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för
att eleverna ständigt ska känna sig delaktiga i processen.
Alla elever har medverkat i skapandet av regler i de olika klasserna.
Vårdnadshavarens delaktighet
Vårdnadshavarna informeras om skolans
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling, och dess plats på skolans hemsida, på föräldramöten
och utvecklingssamtal. Skolans likabehandlingsplan/plan mot
diskriminering och kränkande behandling hänger även
lättillgänglig och synlig på anslagstavlor för vårdnadshavare och
personal. Skolan uppmuntrar vårdnadshavarna att läsa planens
innehåll och diskutera den med sina barn. Planen är upprättad i
två versioner, en förenklad och en som är mer utförlig.
Personalens delaktighet
Regelbundet under skolåret på kvällskonferenser informerar rektor
och likabehandlingsgruppen de olika arbetslagen om skolans
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling. All skolpersonal kommer att få kompetensutveckling
gällande könsidentitet och könsuttryck. Likabehandlingsgruppen
träffas också månatligen med representanter från alla arbetslag
och diskuterar skolans likabehandlingsarbete. Skolans personal
deltar kontinuerligt i diskussioner med både elever och kollegor
som ligger till grund för upprättandet av vår gemensamma
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling samt upprättandet av skolans trivselregler (bilaga 2).
3
Förankring av planen
Skolans likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och
kränkande behandling läggs ut på skolans hemsida. Varje
arbetslag har en likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och
kränkande behandling. Den finns även upphängd på anslagstavlor
i de olika verksamheterna. Elever och personal deltar ständigt i
upprättandet och upprätthållandet av skolans
likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande
behandling samt klassregler och skolans trivselregler på olika sätt.
Vårdnadshavare har fått ta del av klassregler och skolans
trivselregler.
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Fjolårets likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och
kränkande behandling har utvärderats av arbetslagen under våren
2015. Elever har genom klassrumsdiskussioner samt elevråd varit
med i utvärderingen. Skolsköterskan har haft hälsosamtal med alla
elever i årskurs fyra och åtta. Resultatet av dessa samtal har
återkopplats till personal i respektive årskurs. Resultatet av
Stockholms stads brukarundersökning har också återgetts av
rektor till all personal på skolan.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Alla elever och all personal på skolan.
Resultat av utvärdering av fjolårets plan
Alla arbetslag satte upp egna mål för årskursen utifrån resultaten
av kartläggningen. Dessa mål utvärderades tillsammans i
årskursen i slutet av vårterminen 2015. Vi kallar detta för
Vad(behöver göras i vår årskurs)? Hur(hur ska vi gå tillväga)?
När(ska detta ske)?
I den utvärdering som gjordes i elevrådet framgick att
likabehandlingsgruppen måste förbereda arbetslagens
elevrådsrepresentanter mer inför nästa års utvärdering. Detta så
att de kan komma mer förberedda till träffen och att fler
representanter kan närvara vid detta tillfälle.
Arbetslag årskurs F-2:
De flesta arbetslag ser goda resultat på sina åtgärder. Många
känner att Vi-känslan har stärkts och att det är bra arbetsro under
lektionerna. Vissa arbetslags tilltänkta åtgärder har inte hunnits
med och flera arbetslag känner att de kommer att fortsätta med
sina nuvarande åtgärder för att nå bättre resultat. Alla årskurs 1
4
arbetslag har arbetat med ”Ugglan och kompisproblemet” och sett
goda resultat efter det.
Fritidshemmen F-2:
Arbetet med att aktivt stödja barnen i leken har gett goda resultat.
Det har i sin tur genererat att fler barn i barngruppen har
kompisar. Ett fritids har arbetet aktivt med att förbättra
samarbetet/sammanhållningen i tjejgruppen, vilket gav goda
resultat som de kommer att arbeta vidare med även nästa läsår.
Arbetslag årskurs 3-6:
Årskurs 4 har sett att i stort alla kroppsliga kränkningar har
upphört och verbala kränkningar har blivit färre. Arbetslaget
känner att de måste arbeta med att bli mer aktiva under rasterna.
Årskurs 5 har sett goda resultat av att eleverna systematiskt har
fått skriva positiva saker om varandra varje vecka. De ser att
kränkningar och fula ord har minskat. Arbetslaget efterstävar
nolltolerans så arbetslaget kommer att fortsätta arbeta mot det
målet även nästa läsår.
Årskurs 6 elever anser att de känner till likabehandlingsplanen,
och upplever en del frågeställningar i enkäten som likartade. De
tycker att det är bra med tydliga regler och vad som gäller om man
utsätts/utsätter någon för diskriminering eller kränkningar. De vill
att mentorer och elever ska ha en bra relation. Detta så att
eleverna känner att de kan berätta om de sett något, eller själva
blivit utsatta för diskriminering eller kränkande behandling.
Arbetslag årskurs 7-9:
Årskurs 7 eleverna har beskrivit att de känner sig nöjda med det
som gjorts i likabehandlingsarbetet. Många känner sig trygga i
skolan och trivs på lektionerna.
Årskurs 8 har sett goda resultat av sitt systematiska arbete mot
kränkningar, och det har lett till att stämningen i klassen blivit
mycket trevligare både under lektion och på gemensamma
aktiviteter. Arbetslaget har försökt att vara lyhörda och skapa
förutsättningar för bra dialog om konflikt uppstått. Arbetslaget har
också haft täta kontakter med vårdnadshavare. ”Alla elever i vår
årskurs är allas mentorselever” är mottot vilket har slagit ut väl.
5
Årets plan ska utvärderas senast
1 november 2016
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Under höstterminen 2016 sker utvärderingsdiskussioner av årets
plan tillsammans med all personal på skolan i APT, på
kvällskonferenser, likabehandlingsträffar, etc. Rektor, biträdande
rektorer och Likabehandlingsgruppen håller i diskussionerna.
Därefter lyfts frågan av Likabehandlingsgruppen i elevrådet.
Tanken är att pedagoger och elever ska diskutera planen innan
elevrådet i klasserna. Planen läggs upp på hemsidan,
vårdnadshavare är välkomna att höra av sig vid synpunkter på
den.
Ansvariga för att årets plan utvärderas
Rektor och Likabehandlingsgruppen
Främja lika rättigheter och möjligheter
Definitioner av diskrimineringsgrunderna
(Se bilaga 1)
Diskrimineringsgrund: Kön, Könsidentitet och
Könsöverskridande uttryck
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sitt kön eller sin könsidentitet. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
Alla toaletter på skolan har gjorts könsneutrala. Skolans personal
ska lyssna till en föreläsning från Antidiskrimineringsbyrån för att
bli mer medveten om diskrimineringsgrunden. Skolan arbetar för
att alla elever ska få följa med på aktiviteter och resor, oavsett kön.
Detta görs genom motivationssamtal med vårdnadshavare som
känner oro för att låta sina döttrar medverka. På skolan arbetar
personalen för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett
kön eller könsidentitet. Personalen är förebilder för eleverna och
ska föregå med gott exempel. Likabehandlingsgruppen finns till
hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
6
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Under vårterminen 2016
Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
På vår skola finns det elever och personal från all världens hörn.
Etnisk mångfald är norm. Ingen elev på skolan ska utsättas för
kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk
tillhörighet. Vid kränkningar, trakasserier eller diskriminering
ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor
kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och
vårdnadshavare kontaktas vid behov. Likabehandlingsgruppen
finns till hands och rektor är huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett etnisk tillhörighet.
Personalen är förebilder för eleverna och ska föregå med ett gott
exempel. Vi arbetar aktivt för att alla elever ska delta i alla
aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. Likabehandlingsgruppen
finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin religion eller trosuppfattning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
7
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett religion eller
trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna och ska
föregå med gott exempel. Vi arbetar för att alla elever ska delta i
alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. Vid fall där
vårdnadshavare ställer sig frågande till aktiviteter går pedagoger,
kuratorer eller rektor in för att motivera delaktighet i aktiviteten.
Likabehandlingsgruppen finns till hands vid behov och rektor är
huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin funktionsnedsättning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
På skolan finns många specialpedagoger som arbetar aktivt för att
anpassa verksamheten och inkludera elever med
funktionsnedsättningar. Det finns Ipads, datorer, daisy-spelare,
hörselkåpor, skärmar, stressbollar, sittdynor, time-timer,
bildscheman, anpassad ljusstyrka i klassrummet, etc. Vi har också
en ramp för rullstol vid flera ingångar. Vi arbetar aktivt för att alla
elever ska delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning.
Likabehandlingsgruppen finns till hands vid behov och rektor är
huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
8
Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering
eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Vid
kränkningar, trakasserier eller diskriminering ansvarar den
personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för
uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas
vid behov. Likabehandlingsgruppen finns till hands och rektor är
huvudansvarig.
Insats
På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet
förhållningssätt gentemot eleverna oavsett sexuell läggning.
Personalen är förebilder för eleverna och föregår med gott exempel.
Pedagoger och kurator samtalar till vardags med eleverna om
kärlek och sexualitet. Likabehandlingsgruppen finns till hands vid
behov och rektor är huvudansvarig.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Löpande under året
Kartläggningsmetoder
Yngre åldrarna; Trivselpromenad (bilaga 3) förskoleklass och
Trivselenkät 1-3 (bilaga 4) och fritidshem (bilaga 5).
Äldre åldrarna; Klassamtal/diskussion (bilaga 6) och Trivselenkät
4-9 (bilaga 7).
Områden som berörs av kartläggningen
Kränkande behandling
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionsnedsättning
Sexuell läggning
Ålder
9
Hur elevernas har involveras i kartläggningen
Eleverna har genomfört de olika kartläggningsmetoderna.
Personalen har efter kartläggningen redovisat resultaten för
eleverna.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har genomfört kartläggningarna med eleverna. När
kartläggningarna var genomförda fick personalen diskutera och
analysera resultaten i sina arbetslag och lämna in förslag på
lämpliga åtgärder för sin elevgrupp.
Resultat och analys
Utifrån årets kartläggning framkommer att många elever trivs och
känner sig trygga på skolan. Det finns dock en del elever som
känner sig ensamma samt klagar på studieron i klassrummet.
Flera elever uppger att språket är hårt och att de ibland utsätts för
kränkningar.
Resultaten skiljer sig ofta i de olika klasserna/grupperna vilket gör
att vi har låtit alla arbetslag se över deras årskurs
kartläggningsresultat och utifrån det bestämma lämpliga mål och
åtgärder.
Mål och åtgärder
Ekholm förskoleklass
Vad:
Bygga kompisrelationer så att alla eleverna lär känna varandra.
Hur:
Vi ska göra det på ett sätt som vi kallar för kompistid.
Det kan göras på olika sätt, tex. genom att vi lägger alla elevernas
namnlappar i en hatt och lottar om vilka två som ska leka
tillsammans under kompistiden eller att vi vuxna väljer vilka som
ska bilda ett par. Under kompistiden ska eleverna gemensamt
komma på något att göra tex. spela ett spel, rita, bygga med lego
m.m. Det fungerar oftast väldigt bra, eleverna hittar sätt att komma
överens på tex. du kan välja ett spel först så kan jag välja nästa
spel. Om några elever inte alls kommer överens så får en vuxen
stötta och hjälpa till. Eftersom det blir nya kompisrelationer nästan
varenda gång så blir eleverna tryggare med varandra.
När:
En fast tid i veckan under 30 min.
10
Ekholm årskurs 1
Enligt enkätsvaren kände sig en del elever i klassen kränkta,
främst genom ord, slag eller knuffar. Vi pedagoger i klassen har
rutiner för att minska tillfällen där konflikter kan uppstå. Vi har
alltid två led när eleverna ska ställa upp sig. Vi låter elever gå in
och ut ur klassrummet en eller två i taget. Vi reder ut konflikter så
fort som möjligt. Det finns alltid pedagoger nära eleverna ute och
inne. Vi påminner eleverna om klassens regler med jämna
mellanrum. Eleverna uppmuntras att berätta hemma och i skolan
om de upplevt situationer där de känt sig kränkta. Föräldrar
kontaktas och kallas till samtal vid behov.
Ekholm årskurs 2
Vad?
Vi ska arbeta mot det aggressiva betandet:
Hur?
Tydliga klassrumsregler. Tydlig struktur. Delar ofta upp gruppen i
skolarbetet. Alltid en vuxen ute på rast från klassen. Omedelbar
konsekvens genom att direkt samtala med de inblandade. Kontakta
föräldrar och informera om händelsen/händelserna.
Belöningssystem 1: Där föräldern/förädlarna är involverade med
belöningarna.
Belöningssystem 2: En gemensam klasstjärna. Dagen ska ha
förflutit utan svordomar eller slagsmål. Efter 10 stjärnor blir det
klassfest.
När?
Under hela skolåret
Lillholm förskoleklass
A.
Vad?
Vi har tydliga ramar och regler. Vi har gått igenom skolans
trivselregler och bestämt klassrumsregler. Vi pratar om reglerna
regelbundet.
11
Hur?
Samma rutiner och regler varje dag. Bestämda sittplatser i
klassrum och matsal. Bestämda platser i gåledet även när vi går till
matsalen och in i matsalen. Avslutar dagen med att eleverna får
berätta hur de har upplevt dagen. Vi är tydliga i allt vi gör. Pratar
mycket om hur en bra kamrat ska vara. Gruppstärkande lekar och
sånger.
När?
Under hela förskoleklassen och extra mycket vid skolstarten.
B.
Vad:
Vi har samma rutiner varje dag, samt tydliga ramar och regler. Vi
har gått igenom skolans trivselregler och bestämt klassrumsregler.
Hur:
Samma rutiner varje dag. Vi är väldigt ”fyrkantiga” i vårt
arbetssätt. Bestämda platser i klassrummet och i matsalen. Varje
morgon skickar vi en morgonkram till varandra. Vi leker
gruppstärkande lekar och sjunger många sånger.
När:
Mest i början vid skolstart, sedan under hela förskoletiden.
Vid incidenter så tar vi upp det igen.
C.
Vad?
Vi har tydliga ramar och regler. Vi har gått igenom skolans
trivselregler. Vi har tillsammans bestämt klassrumsregler.
Vi pratar och påminner om dessa regelbundet.
Hur?
Samma rutiner och regler varje dag. Vi har bestämda sittplatser i
klassrummet och i matsalen. Vi har även bestämda platser i
gåledet. Efter rasterna frågar vi hur rasten har varit.
Vi pratar ofta om hur en bra kompis ska vara.
Vi har gruppstärkande lekar och sånger. Att ha roligt tillsammans
är viktigt.
När?
Under hela året och extra mycket vid skolstart. Vi påminner alltid
om våra regler när det inträffat något och påminner varandra.
12
Lillholm årskurs 1
Vad?
Många elever känner sig ensamma då och då.
Flera elever känner sig kränkta
Hur?
På varje rast ska det finnas en rastvakt som är ansvarig för en
gemensam lek förutom fotboll. Ett schema ska skrivas så att alla
vet vem som är ansvarig för dagens/veckans lek.
För att tydliggöra hur en människa kan känna sig som blir kränkt
har vi tänkt spela upp korta sketcher. I sketcherna ska vi visa på
olika förhållningssätt i olika situationer och vad de olika
beteendena kan få för konsekvenser. Detta ska sedan följas upp
med flera samtal i hel- eller halvklass under skolåret.
När?
Från och med 1/1 2016 ska det finnas dagens/veckans lek
schemalagd där det står vem som är ansvarig.
Sketcherna startar december 2015
Lillholm Årskurs 2
A.
Vad?
Utifrån enkäten ”Hur har ni det i klassen?” så framgick det att
nästan alla elever upplever att det ofta kan vara mycket pratigt på
lektionerna vilket stör deras arbetsro.
Hur?
Placeringen av eleverna i klassrummet ses regelbundet över för att
minska pratet mellan elever som annars pratar. Detsamma gäller
gruppindelningen när vi har halvklass mm. Vi kommer även att
införa ”fasta” platser när eleverna befinner sig i andra lokaler än
klassrummet ex vid bild och slöjd.
Lärare påminner dagligen de elever som pratar rakt ut i
klassrummet om att de ska räcka upp handen. Läraren försöker
även låtsats som hon inte hör eleverna när de talar rakt ut och hon
ger istället ordet till en elev som räcker upp handen. Om det är
någon elev som pratar och stör mycket i klassrummet så kontaktar
vi dennes föräldrar.
13
När?
Varje dag och varje lektion. Samtal med enstaka elever i slutet av
dagen för att sammanfatta hur det har gått för dem under dagen.
B.
Vad?
Vi vill få eleverna att försöka förstå sin del i konflikter. Att kunna
sätta sig in i hur en annan elev kan känna sig. Vi vill få ett bra
klassrumsklimat som är tillåtande och att man kan känna sig trygg
i klassen. Att det ska fungera på rasterna.
Hur?
Pratar och diskuterar hur klassrumsklimatet är och hur det
fungerar på rasterna. Rollspel om det som har hänt för att se hur
man skulle kunna göra på ett annat sätt. Även för att kunna sätta
sig in hur de olika rollerna kan känna sig.
Pararbete-grupparbete. De tre tvåorna har gemensamma raster för
att kanske kunna få nya kompisar i en annan klass. Vi pratar
mycket om hur en bra publik ska vara när någon ska redovisa inför
klassen. Klassråd. Skoldagboken där eleverna kan berätta eller
fråga om olika saker och jag skriver svar till var och en.
När?
Vi tar upp direkt efter raster om det har hänt något. Vi pratar om
våra klassrumsregler ofta. Klassråd varannan vecka.
C.
Vad?
Många elever blir kränkta i elevgruppen, både med ord och med
slag. Detta händer framförallt på rasterna och på fritids. Vi måste
få en god stämning i klassen.
Hur?
Vi ser på olika program från www.ur.se och diskuterar efteråt. Vi
samarbetar med hela årskursen vid t ex biobesök, gemensam
planering mm, så att eleverna kan hitta kompisar i någon annan
grupp. Gemensamma raster i årskurs 2.
Vi arbetar mycket med pararbete i klassrummet, olika par för att
de ska finna nya kamrater. Diskussioner om hur man ska vara mot
varandra så fort det händer något. Rollspel om konflikter.
14
Boksamtal utifrån litteratur som tar upp kompisrelationer. Tydliga
rutiner vid övergångar då konflikter uppstår. Vi tar upp
stämningen i klassen på klassrådet varje vecka. Skriva
incidentsrapport när en elev känner sig kränkt och ha tät kontakt
med föräldrarna.
När?
Samtal/diskussioner utifrån litteratur/film varje vecka. Låna in
litteratur som handlar om vänskap från cirkulationsbiblioteket.
Klassråd varje vecka. Samtal med eleverna efter konflikter.
Lillholm Årskurs 3
A.
Vad?
Några elever känner att de inte har några kompisar.
Hur?
Det är alltid en rastvakt som är med eleverna ute på rast.
Rastvakten försöker stötta alla elever så att de får en bra rast och
inte hamnar i konflikter. Varje vecka har klassen klassråd, då vi
bland annat pratar om läget i klassen på raster och på lektioner. Vi
är ofta två pedagoger i klassrummet. Vi har många
samarbetsövningar i klassen. Dagligen har vi elevsamtal där vi
pratar om hur man ska behandla varandra och uppföra sig i
klassrummet.
När?
Vi kommer att fortsätta med att stötta eleverna på rasterna och i
klassrummet. Vi kommer även att ha många samarbetsövningar
och klassråd varje vecka. Vi kommer även fortsättningsvis att lägga
stort fokus på elevsamtal.
B.
Vad?
Det är 25 elever i klassen och det har varit rörigt och okoncentrerat
från och med skolstarten. Det har dock blivit förbättringar under
terminens gång.
När och Hur?
Vi arbetar kontinuerligt med trivselregler och arbetsro.
Vi har detta som en stående punkt på klassrådet.
15
C
Vad?
Det finns elever som känner sig trakasserade på grund av att de
kommer från ett annat land och en annan kultur.
Hur?
Vi har nyligen haft utvecklingssamtal där alla elever har svarat på
en elevutvärdering.
När?
Vi har haft regelbundna samtal och dialog med elever om vikten av
att respektera varandra och visa empati. I SO jobbar vi också med
att öka elevers förståelse för skillnaderna människor emellan.
Fritids årskurs 3
Vad?
Vi behöver jobba på att förebygga trakasseri med ord då vissa
elever retar andra.
När?
Vi gör detta kontinuerligt genom vår verksamhet på fritids.
Hur?
Vi ska konversera med eleverna om hur man är mot varandra och
eventuellt starta upp en ”Hjärtelåda” där eleverna kan lämna in
tankar och frågor som kommer upp kring deras trivsel på fritids
och hur vi kan hjälpa dem att trivas bättre.
Vi tänker arbeta vidare med frågorna som lämnas i lådan genom
att t ex ha aktiviteter på fritids om de ämnen eller frågor som
uppstår. Kanske kan vi ha samarbetsövningar och lekar i mindre
grupper.
Lillholm Årskurs 4
Vad?
1. Att komma tillrätta med att en del av våra elever känner sig
kränkta med ord.
2. Att försöka öka arbetsron under lektionstid.
3. Att utöka de gemensamma aktiviteterna de två klasserna
emellan, då vi ser att flera av våra elever har önskat detta.
16
Hur?
1. Vi lägger in värdegrundsövningar och diskussioner i ämnet på
regelbundna tider. Detta kan vara en stående punkt på klassråden.
Fler gemensamma aktiviteter över klassgränserna gör att eleverna
lär känna varandra bättre och missförstånd kan då undvikas.
2. Klassrumsplaceringarna görs om, då vi märker att en del elever
har svårt att komma till ro då de sitter bredvid/nära en viss
kamrat.
Lektionsinnehållet gås igenom i början av varje lektion. Eleverna
känner sig lugnare, då de vet vad lektionen ska handla om och vad
som förväntas av dem.
Ordning och reda i klassrummet ger våra elever ett lugn. Var sak
på sin plats.
Lärarna förbereder extra arbetsuppgifter i alla ämnen, så att alla
alltid har något vettigt att arbeta med. Då eleverna inte har något
att göra, så kan de lätt bli stökiga.
3. Vi planerar in fler gemensamma aktiviteter över klassgränserna.
Vi har redan nu varit på Skansen i tvärgrupper, eleverna sitter
blandade i matsalen på bestämda platser, ”Elevens val”-lektionerna
är blandade efter elevernas önskemål, skolbio, Halloweenfest då
båda klasserna deltar.
Förslag om fler utflykter då vi åker i blandade grupper, t.ex. fler
museibesök, julmarknad, organiserade aktiviteter på rasterna då vi
försöker få med oss elever från båda klasserna, ev. införa blandade
idrottslektioner i åk 5.
När?
1. Snarast. Läggs in som stående punkt på våra klassråd som vi
har varannan vecka.
2. Klassrumsplaceringarna görs om under höstlovsveckan. Övriga
åtgärder påbörjas direkt v. 45.
3. Organiserade aktiviteter på rasterna börjar vi med redan v. 45.
Fler gemensamma utflykter planerar vi in efter höstlovet, t.ex.
”Julens dofter” på Bergianska Trädgården och julmarknader vid
juletid.
Inför schemaläggningen i åk 5 kan vi tala med ledningen om det
finns möjlighet att blanda klasserna på idrottslektionerna.
17
Lillholm årskurs 5
Vad:
Vi kommer att arbeta mot kränkningar. Verbala, kroppsliga och på
nätet förekommande kränkningar.
Hur:
Under samlingar och dagliga samtal med eleverna. Eleverna har
skrivit på ett kontrakt vilket handlar om hur man skall vara på
fotbollsplanen. Bl a vara glad och positiv, schysst och dela upp
lagen rättvist. Vi kommer att arbeta med hur man uppträder på
nätet genom att använda Statens Medieråd material i
undervisningen.
När:
Samlingar, SO-lektioner och klassråd.
Lillholm årskurs 6
Vad?
Motverka trakasserier och kränkningar bland elever.
Hur?
Vi kommer att genomföra korta dramatiseringar som beskriver
diskrimineringsgrunderna (t.ex. funktionsnedsättning, ålder,
sexuell läggning m.fl.). Eleverna kommer att spela dessa olika
dramatiseringar. På så sätt lyfter vi fram de olika upplevelserna
som en person kan känna i en sådan händelse, en slags empati
träning. Vi processar också olika lösningar och förhållningssätt för
att eleverna ska få en känsla och en större förståelse om hur
diskriminering/trakasserier kan se ut.
Vi ingriper DIREKT när vi ser eller HÖR att någon är utsatt. Vi
försöker så gott vi kan utifrån våra förutsättningar (pågående
lektioner, hinna planera, kopiera, rätta osv) att föra enskilda
samtal med berörda elever. Mottot är nolltolerans mot kränkningar
och trakasserier.
När?
Vi kommer att genomföra dessa dramatiseringar på våra
elevensvalstimme under vecka 46 och 47.
Vi kommer även ta upp det på vår klassrådstimme under resten av
terminen.
18
Ubåtens fritids årskurs 4-6
Vad?
Trivsel och trygghet
Hur?
Att hela arbetslaget är på plats innan eleverna kommer
de dagar de slutar samtidigt, ex torsdagar då de oftast är uppe i
varv när de kommer till Öppna verksamheten.
Se och höra alla elever
Skapa en meningsfull fritid med olika aktiviteter
När?
Alla dagar men särskilt torsdagar då alla
slutar samtidigt
Lillholm årskurs 7
Vad?
Trivsel och arbetsro i klassen samt trivsel i
korridor/Softish/skolgård.
Hur?
Vi har alltid en rastvärd ute på alla raster. Den vuxne är med och
hjälper och stöttar de elever som behöver hjälp med att leka på
rasten. De vuxna försöker vara ”steget före” eleverna och förhindra
att problem uppstår och för att hjälpa de elever som känner sig lite
ensamma genom att t.ex. hitta på en lek.
Då en konflikt uppstår, hjälper den vuxna till att lösa konflikten på
en gång.
Eleverna delas in i mindre grupper så fort tillfälle ges för att skapa
arbetsro. I stort sett varje dag har eleverna någon form av
stödundervisning på morgonen. Vi i arbetslaget tror att om ALLA
elever är med på tåget, så reduceras ev. stök och oro i såväl
klassrum som under rasterna.
När?
Varje vecka har klassen klassråd eller enskilda mentorssamtal där
arbetsro och trivsel tas upp. Vi lyfter ständigt dessa frågor om
trivsel och arbetsro i klassen samt lyfter frågorna i arbetslaget. Vi
har även tätt kontakt med vårdnadshavare. Uppstår det en konflikt
eller om det är oro i någon klass, så tar vi itu med problematiken
efter absolut bästa förmåga.
19
Lillholm årskurs 8
Elevernas perspektiv
Eleverna i klasserna uttrycker att alla är trevliga, snälla, roliga och
sociala. Klassen är lugn. De flesta är på gott humör. Ingen upplever
sig som kränkt. Man kan prata med alla. Det är kul att komma till
skolan. Man vågar öppet säga ifrån om man tycker någon gör något
fel. Bra samarbete och bra diskussioner. Även om man är ovänner
så lämnar man varandra ifred. Ibland händer det att kommentarer
om kompisar slängs ut utan namn men man kan känna sig träffad.
Ibland är somliga okoncentrerade och oseriösa under lektioner.
Elevers förbättringsförslag: låta kompisar tala till punkt, sluta
kritisera och slänga ur sig negativa kommentarer, ta ansvar för sitt
eget uppförande. Några tycker att man borde få lyssna på musik
vid eget arbete, för att främja koncentration. Vi kan använda
stressbollar på lektioner, framför allt under genomgångar. Vi borde
ha enskilda bänkar istället för dubbelbänkar. Bättre ordning och
struktur vid t ex start av lektion. Eleverna vill ha mindre press på
sig, avseende läxor och prov. Göra samarbetsövningar och åka på
fler utflykter
Lärarnas perspektiv
Vi lärare tar konflikterna så fort vi kan. Vid sällsynta tillfällen kan
större konflikter uppstå mellan eleverna. Vi lärare tar alltid
elevernas åsikter och uttryck på allvar, varför vi så snart vi kan
sätter oss och diskuterar med dem, enskilt eller i grupp beroende
på konfliktens utseende. Vid behov kontaktas föräldrar. Vid smärre
företeelser via telefon och vid allvarligare förseelser kallar vi
vårdnadshavare till ett personligt möte i skolan då vi ofta är flera
pedagoger närvarande. Vid behov tar vi hjälp av skolans kurator
och i vissa fall också biträdande rektor.
Vid allvarligare konflikter som utmynnar i bråk eller till och med
fysiskt våld kontaktar vi omedelbart rektor eller biträdande rektor
samt kurator. Vi figurerar flitigt bland eleverna även utanför
lektionstiden vilket vi är övertygade om gynnar ett trevligt klimat
och minskar antalet konflikter. Vi pratar med och uppmuntrar våra
elever och särskilt våra mentorselever så att ingen ska ”trilla
mellan stolarna”, alla ska känna sig uppskattade. Vi arbetar aktivt
för att skapa ett klimat på skolan som minskar kränkningar och
utanförskap.
20
Lillholm årskurs 9
Vad?
Generellt har vi det bra i årskurs nio och de flesta elever är nöjda,
känner sig trygga och trivs med varandra men det finns några
saker som kan bli bättre när det gäller klassrumssituationen där
några anser att andra elever trycker ner dem.
Hur?
Vi ska vara mer observanta på nedsättande kommentarer från
elever i klassrumssituationen så att vi får ett slut på det. Vi
kommer att prata med de elever det gäller och få dem att förstå hur
de hämmar sina klasskamrater och att de måste sluta. Vi ska se
över vad det finns för möjligheter utanför skolan att göra
tillsammans för att stärka sammanhållningen i gruppen. Vi ska
försöka tillgodose elevernas önskemål när det gäller att göra
undervisningen mer varierande och lustfylld.
När?
Vi kommer att följa upp det varje vecka tills det upphör.
Gemensamma åtgärder
Vad?
Gemensamma aktiviteter över årskurserna så som årskursblandad
matsal, PI-dag och miljödag.
Trivselprogram (elever agerar trivselledare och stöttas av
skolpersonal).
Hur?
Förskoleklass + åk 5, åk 1 + åk 6, åk 2 + åk 7, åk 3 + åk 8, åk 4 +
åk 9.
Elevledd rastverksamhet
När?
Dagligen i matsalen samt två tillfällen på våren.
Under vissa raster varje vecka.
21
Policy (rutiner vid akuta situationer)
Den personal som får kännedom om kränkningar, trakasserier eller
diskriminering kontaktar berörd mentor. Samtal sker med elever,
och vårdnadshavare kontaktas vid behov. Även rektor och
Likabehandlingsgruppen kontaktas i särskilda fall. När elever
utsätts för trakasserier, kränkningar eller diskriminering ifylls en
incidentrapport (bilaga 8). I de flesta fall kontaktas även föräldrar
eller vårdnadshavare.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling
All personal på skolan har fokus att redan vid misstanke
uppmärksamma och agera vid trakasserier, kränkningar och
diskriminering. Arbetslagen ansvarar för att trygghet och trivsel
upprätthålls vid raster och förflyttningar mellan lektioner.
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig tillI
första hand är det berörd personal i arbetslaget som ska kontaktas.
Även likabehandlingsgruppen och rektor finns behjälpliga.
Rektor Annika Hällsson
Kurator (F-5) Eini Hellsten
Kurator (6-9) Malin Hambert
Specialpedagog Malin Alfredsson
08-508
08-508
08-508
08-508
24
24
24
24
703
705
707
692
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra
elever
Processen för utredning och åtgärdande;
1. Den personal som får kännedom om incidenten samtalar
med inblandade elever och fyller i en incidentrapport
2. Mentor och kurator informeras och får incidentrapporten
3. Vårdnadshavare kontaktas av mentor eller kurator
4. Arbetslag och övrig personal informeras så att de är extra
observanta
5. Rektor informeras av kurator
6. Mentor och kurator ansvarar för att följa upp incidenten med
eleverna
7. Rektor informerar huvudman
22
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av
personal
1. Elever som känner sig kränkta av personal kontaktar
rektorn. Även vårdnadshavare kan kontakta rektorn i sådana
situationer. Personal som får kännedom om detta ska också
kontakta rektor.
2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning.
Rutiner för att utreda och åtgärda vid e-mobbing
Mentorer och kuratorer ansvarar för att uppmärksamma och agera
vid fall där elever kränks, trakasseras eller diskrimineras
elektroniskt via internet, chatt, sms eller mms. Vid anmälningar
om e-mobbing sparas texten om det är möjligt. Samtal sker med
inblandade elever och vårdnadshavare. Anmälan till socialtjänst
och polis görs i vissa fall.
Rutiner för uppföljning
Vid fall av kränkningar, diskrimineringar eller trakasserier
ansvarar mentorer och kuratorer för att en uppföljning av läget
med inblandande elever sker genom samtal och eventuella vidare
åtgärder.
Rutiner för dokumentation om kränkningar, diskrimineringar
eller trakasserier.
1. Vid incidenter dokumenterar den personal som fått
kännedom om incidenten och en incidentrapport ifylls.
2. Därefter följs ärendet upp och incidentrapporten
färdigställs.
3. Rektor får dokumentationen och informerar huvudman.
Ansvarsförhållande
All personal på skolan är ansvariga för att vara goda förebilder
samt att agera vid kränkningar, trakasserier och diskriminering så
att alla elever på Lillholm/Ekholmsskolan känner sig trygga.
Likabehandlingsgruppen ansvarar för organisation vid
upprättandet av ny likabehandlingsplan/plan mot diskriminering
och kränkande behandling. Ytterst ansvarig är rektor Annika
Hällsson.
23
24
