Fördjupning av översiktsplanen För höganäs och väsby

Fördjupning av översiktsplanen
för höganäs och väsby
utställningshandling
Titel
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby.
Utställningshandling. Utarbetad december 2010 - januari 2011 och
reviderad januari 2012.
BESTÄLLARE
Planchef Mila Sladic, Planavdelningen.
STYRGRUPP
Kommunstyrelsens arbetsutskott och byggnads­nämn­dens presidium.
ledningsgrupp
Samhällsbyggnadschef Kerstin Nilermark.
Bitr samhällsbyggnadschef Margareta Engkvist Björkenhall.
Planchef Mila Sladic.
Kommundirektör Jan Darrell, adjungerad.
Projektledare
Planarkitekt Jacob von Post, Planavdelningen.
Planarkitekt Erik Bredmar, Planavdelningen.
DELFÖRFATTARE
Text och underlag till kapitlet om Historik har tagit fram av stads­
antikvarie Henrik Ranby.
Övriga texter har arbetats fram i samverkan mellan planavdelningen
och konsult.
kartbilagor
Copyright Höganäs kommun.
[email protected]
konsult
Den fördjupad översiktsplanen har utarbetas i samvekan med smog
studio HB via arkitekt och planeringsarkitekt FPR/MSA Caroline
Dahl samt filosofie licentiat och arkitekt SAR/MSA Per-Johan Dahl.
I arbetet har också Amelia Wong, Joem Elías Sanez samt Caroline
Morris medverkat.
smog studio HB
Kristianstadsgatan 39 B
214 35 Malmö
Tel: 0709-610 637
Epost: [email protected]
www.smogstudio.com
Trafikunderlag till Fördjupad översiktsplan för Höganäs stad har
utarbetats av Ramböll Sverige AB, Trafik och Landskap Helsingborg
via senior konsult Lars Nilsson.
Ramböll Sverige AB
Trafik och landskap
Helsingborg
förord
Många flyttar till Skåne; tillgången
till goda kommunikationer och arbetsplatser men även naturskönt läge
har betydelse. Inom en 20-års period förväntas det bo fyra miljoner
männis­kor runt Öresund, och området är en av norra Europas största
storstadsregio­ner mätt i befolkning
och ekonomi.
Höganäs belägen i norra delen
av Öresundsregionen är en attraktiv bostadskommun. Detta förslag
till fördjupning av översiktsplanen
för Höganäs visar kommunens målsättning att vara ett intressant boendealternativ i regionen.
Höganäs har bra kommunikationer
med grannkommunerna. Pendlingen
från Höganäs till främst Helsingborg
är stor. Höganäs, som blev stad 1936,
fungerar som en nod för omkringliggande mindre orter. Det finns en uttalad politisk ambition att satsa på centralorten Höganäs.
Visionen för Höganäs “Från kol till
diamant” anspelar på stadens historia med kolbrytning, som kom igång
på allvar vid slutet av 1700-talet, och
var upptakten till utvecklingen av industriorten. Här togs Sveriges första
ångmaskin i bruk och den första industribanan i Sverige anlades 1805,
decauvillespåret, mellan Övre och
Nedre. Tekniska innovationer är
fortfarande framträdande i Höganäs
näringsliv, med t.ex. Höganäs AB som
är världsledande på metallpulver.
Den eldfasta leran, som var en
biprodukt vid kolbrytningen, var
förutsättningen för den keramiska
produktion, som sedan 1830 blivit ett
varumärke för Höganäs. Strindberg
beskriver Carlsson i ”Hemsöborna”
med ”Han kom som ett yrväder en
aprilafton och hade ett höganäskrus i
en svångrem om halsen.” Keramik och
kultur är fortfarande viktiga identitetsbärare. Nymbergs donation till försköning av Höganäs, har inneburit att
skulpturer och annan konst är rikligt
representerade på torg och gator.
Höganäs kan uppfattas som delad i
olika delar vilket beskrivs i ”En stad tre världar” (Brita Hardenby). Fysiskt
gestaltas detta i bruksområdets storskaliga industribyggnader, de anlagda
rutnätskvarteren på Övre med Gruvtorget som offentligt rum och så den
äldsta delen, fiskeläget från 1500-talet
med den spontant framvuxna, småskaliga bebyggelsen på Nedre.
I ”Den måttfulla staden” (1995)
visade Boverket Höganäs som exempel; en robust och levande stad som
tål förändringar. Här är närheten stor
mellan människor och mellan olika
funktioner. Man kan gå och cykla. Den
är begriplig och har en lokal byggnads­
kultur värd att värna och utveckla. Här
finns chansen att pröva en långsiktigt
bärkraftig stadsmodell genom samspel
mellan stad och land.
Det är nu tid att ta fram en hand­
lings­plan för utvecklingen av Höganäs.
Målsättningen är en hållbar stadsutveckling: att bygga kollektivtrafiknära
och att hushålla med jordbruksmarken. Med hjälp av förtätningar i
hållplatsnära lägen, kan ännu fler välja
buss som färdmedel och på sikt spårvagn. Inom Helsingborgs stad överskrids miljökvalitetsnormerna för luft
och det är av gemensamt intresse för
Helsingborg och Höganäs att få en
attrak­tiv kollektivtrafiklänk.
Genom detta förslag till för­
djupning av översiktsplanen för Höganäs upprättas en tydlig spelplan
för stadens utveckling. Samhällsbyggande strukturer är spårburet kollektivtrafikstråk till Helsingborg, viktiga
kommunikationsstråk i staden, sammanhängande grönstruktur som även
omfattar dagvatten och våtmarker samt
förädlingsområden inom befintlig
stadsväv.
Med förädlingsområden och genom en översyn av nuvarande trafik-
system byggs barriärer bort i den befintliga stadsstrukturen vilket höjer
stadens attraktionskraft och möjliggör
integrering av befintliga och nya stadsdelar.
Utbyggnad av staden kräver utvidgning av stadens trafiksystem. Utvidgning av vägnätet föreslås ske dels
genom att inkludera befintliga vägar
i stadens omgivning i stadstrafiknätet
och dels genom utbyggnad av vägnätet
som följer etappvis utbyggnad av
staden.
Förslaget visar mark- och vattenanvändningen fram till 2015 med en utvecklingsmöjlighet på längre sikt fram
till 2030.
Våren 2011 genomfördes samråd
kring planförslaget genom dialog och
samtal med myndigheter, regionen,
grannkommuner, kommunala bolag
och förvaltningar, intresseföreningar,
näringsliv samt allmänheten. Utifrån
inkomna synpunkter och genomförda utredningar inom trafik, handel,
risk- och miljö samt klimatanpassning omarbetades och konkretiserades
planförslaget. Nu ställs planen ut.
När den fördjupade översiktsplanen har antagits av kommunfullmäktige kommer den att ersätta
översiktsplanen i de delar som ingår i
fördjupningen.
En fördjupad översiktsplan är inte
juridiskt bindande men kommer att
utgöra vägledning och underlag vid
kommunens ställningstagande när
det gäller markanvändning och tillståndsprövning och andra beslut enligt
plan- och bygglagen eller miljöbalken.
Framför allt hoppas vi att materialet
kan inspirera till ett hållbarhetstänk
bland medborgare och skilda aktörer, så att vårt samhälle är minst lika
vackert­, tryggt och säkert, öppet och
lättillgängligt i framtiden för våra barn
och barnbarn.
INNEHÅLL
1. INLEDNING
Syfte och bakgrund
Avgränsning
Vision och mål
Sammanfattning
sid 06
sid 07
sid 08
sid 10
2. HISTORIK
sid 12
3. STADENS STRUKTURER
Bebyggelsestruktur Grönstruktur
Gatustruktur
Torg och platser
sid 24
sid 34
sid 36
sid 40
4. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Kommunomfattande översiktsplan
Riksintressen sid 44
sid 46
5. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Utblick
Höganäs och Väsby i regionen
Naturvård
Luft, vatten, mark Klimatanpassning
Areella näringar
Teknisk infrastruktur
Kommunikationer
Risk- och sårbarhetsfrågor Handel service Kulturmiljövård
sid 50
sid 52
sid 54
sid 56
sid 58
sid 62
sid 63
sid 64
sid 68
sid 72
sid 74
6. MARKANVÄNDNING
Pågående markanvändning
Utvecklingsstrategier
Framtida markanvändning
sid 80
sid 82
sid 84
7. KONSEKVENSER
sid 98
8. underlagsmaterial i urval
sid 108
det inledande kkapitlet beskriver ramverket för arbetet med fördjupningen
av översiktsplanen. Här redogörs för syfte och bakgrund samt geografisk
avgränsning. ett förslag till stadsövergripande vision formuleras tillsam­
mans med målsättningar och stadsbyggnadsambitioner. en kort samman­
fattning finns också.
1. inledning
bakgrund och syfte
Höganäs kommun arbetar utifrån målsättningar att det ska vara attraktivt att bo i
Höganäs och att särskild vikt ska läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till 10000
invånare år 2015, att jämföra med dagens dryga 8500 invånare. Skälen till den
önskade befolkningsökningen är underlag för en bättre kommunalekonomi, ett
bättre service- och handelsutbud samt fler arbetstillfällen. Höganäs har också i
flera sammanhang uttryckt en ambition att öka ortens stadskvaliteter.
För att kunna stötta den önskade befolkningstillväxten finns ett behov av en samlad bild av centralortens vidareutveckling. Det efterfrågas riktlinjer i form av en
strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp­lade därtill, ska
hanteras.
Syftet med fördjupningen av översiktsplanen är att, utifrån befintliga kvaliteter,
skapa en framtidsbild för Höganäs med omland. Detta ska åstadskommas genom
analys av och formulerandet av riktlinjer som stöttar en ändamålsenlig utveckling
av stadslandskapets strukturer.
Arbetet med fördjupningen av översiktsplanen för Höganäs och Väsby inleddes
år 2005 med framtagandet av ett antal Dialog-PM. Dessa dialog-pm var föremål
för samråd, sk dialogforum under 2006 och har utgjort programskede för arbetet med fördjupningen av översiktsplanen. Följande Dialog-PM föreligger:
• Visioner och mål
• Kulturmiljö, ortsanalys, identitet
• Centrumhandel i Höganäs stad
• Verksamhetsområden i Höganäs stad
• Boende och bostäder
• Bad och hamn i Höganäs stad
• Trafiken i Höganäs stad
• Grönstruktur
• Anläggningar och lokaler för social- och skolverksamhet
• Anläggningar och lokaler för kultur och fritid
Samråd om förslag till fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
genomfördes under våren 2011. Planförslaget fanns tillgängligt på Café Amanda
i biblioteket i Höganäs samt på samhällsbyggnadsförvaltningen i Stationshuset.
Handlingarna fanns även att ta del av på kommunens hemsida. Under samrådet genomfördes ett öppet samrådsmöte för intresserade, en guidad busstur genom planområdet samt ett samrådsmöte särskilt riktat till näringslivet. Flertalet
föredragningar för olika grupperingar genomfördes och information om planförslaget förmedlades genom olika kanaler. Vid samrådet slut hade knappt 80
yttranden inkommit och knappt 500 personer deltagit i olika samrådsaktiviteter.
En utställningshandling föreligger nu. Utställningshandlingen har justerats och
kompletterats utifrån inkomna synpunkter under samrådet. Några av de mer
“vidlyftiga“ förslag som fanns med under samrådet har blivit mer stringenta och
avvägda. Kunskapen kring vissa frågor har utvecklats vilket har gjort att förslaget
har kunnat bli mer precist. Efter genomförd utställning är avsikten att planförslaget ska föreläggas kommunfullmäktige för antagande.
6
Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
Utställningshandling 120119
avgränsning
STRANDBADEN
N
ATA
LAG
KUL
G 11
/ VÄ
1
PLANOMRÅDE
VÄSBY
KULLAGATAN / VÄG 112
HÖGANÄS
HÖGANÄSVÄGEN / VÄG 111
LERBERGSVÄGEN
LÅ
NG
AR
ÖD
SV
ÄG
E
N
LERBERGET
Fördjupningen av översiktsplanen för
Höganäs och Väsby sammanfaller i
väster med strandskyddszonen längs­
med Öresund. I norr utgör Väsby
Fäladsväg den norra avgränsningen
för att strax öster om återvinningsstationen vika av söderut mot Måarpsvägen. Planområdesgränsen följer sedan
Måarpsvägen fram till Väsby för att
där ligga dikt an byns östra kant söderut fram till väg 112. Söder om väg
112 avgränsas planområdet av Tåga­
lyckevägen och vidare Prästavägen
Utställningshandling 120119
och Äsperödsvägen. I söder avgränsas
plan­området till att inte omfatta Lerberget utan gränsen går i Lagårdsvägen
och en förlängning av dess sträckning
västerut till Öresund.
Plan­området mäter i nord-sydlig riktning som mest fem kilometer och i
öst-västlig riktning som mest fyra kilometer.
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning
7
vision och mål
Vision
Höganäs kommun erbjuder sällsynt goda möjligheter till boende, företagsamhet,
fritidsutbud, välbefinnande, utveckling och utmaningar. Visionen förmedlar
Höganäs möjligheter att skapa fler invånare och bostäder, nya företag och få fler
turister och besökare – en plats som nu ska utvecklas och förädlas.
MÅL
Viktiga kommunala mål att beakta:
• Det ska vara attraktivt att bo i Höganäs.
• Skapa ett attraktivt Höganäs för yngre.
• Stärka kommunens attraktivitet inom turism och besöksnäring.
• Kommunen har som mål att bli Årets stadskärna 2015.
• Höganäs tätort ska öka sin befolkning till 10 000 invånare år 2015.
stadsbyggnadsambitioner
• I staden ska kulturvärden i form av bebyggelse, och stadsmiljö i övrigt, prio­
riteras och vägas in i framtids­planeringen.
• I staden ska huvuddelen av den offentliga servicen som är kommungemensam
etableras. Den ska göras tillgänglig för alla kommunmedborgare genom goda
kommunikationer.
• I staden ska skapas förutsättningar för handel i en attraktiv centrummiljö
och i externmiljö som inte undanröjer förutsättningar för handel i centrum.
• I staden ska boende i många former och upplåtelseformer er­bjudas och
förnyas. Utbyggnad/ombyggnad/förtätning ska prövas i såväl nya områden
som i omvandlingsområden.
• I staden, och i dess närhet, ska områden för verksamheter finnas tillgängliga.
Framtidens näringsliv ska beaktas tillsammans med nuvarande verksamheter.
En samverkan med stadens övriga funktioner ska eftersträvas.
• I staden ska finnas grönytor som tydligt är definierade för sitt ändamål och
sköts och vårdas där­efter.
• I staden ska omställningen till cykelstad påbörjas, med bibehållen prioritering av gång- och kollektivtrafik.
8
Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
Utställningshandling 120119
Utställningshandling 120119
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning
9
avgränsning
Fördjupningen av översiktsplanen för
Höganäs och Väsby sammanfaller i
väster med strandskyddszonen längs­
med Öresund. I norr utgör Väsby
Fäladsväg den norra avgränsningen
för att strax öster om återvinningsstationen vika av söderut mot Måarpsvägen. Planområdesgränsen följer sedan
Måarpsvägen fram till Väsby för att
där ligga dikt an byns östra kant söderut fram till väg 112. Söder om väg
112 avgränsas planområdet av Tåga­
lyckevägen och vidare Prästavägen
och Äsperödsvägen. I söder avgränsas
plan­området till att inte omfatta Lerberget utan gränsen går i Lagårdsvägen
och en förlängning av dess sträckning
västerut till Öresund.
planens innehåll
Planen tar fasta på de kvaliteter som
de befintliga tätorterna och dess omland besitter. En stark identitet, en
synlig historia, ett sundsnära läge och
goda pendlingsmöjligheter är boendekvaliteter som kan locka fler till Höganäs. Höganäs besitter också en förmåga att förnya sitt näringsliv samtidigt
som befintliga verksamheter beaktas.
Planen innehåller omfattande
studier av de befintliga strukturerna;
bebyggelsestruktur, grönstruktur och
gatustruktur. Utifrån dessa analyser
10
KU
S
INDUSTRISTRÅKET
DS
ST
RÅ
KE
T
KOMPLETTERAR OCH STÄRKER HUVUDSTRÅKET
FR
ITI
mål och syfte
Höganäs kommun arbetar utifrån
målsättningar att det ska vara attraktivt
att bo i Höganäs och att särskild vikt ska
läggas vid att skapa ett attraktivt Höganäs för yngre. Ett övergripande mål
är att Höganäs tätort ska öka sin befolkning till 10000 invånare år 2015.
För att stötta den önskade befolknings­
tillväxten finns ett behov en samlad
bild av centralortens vidareutveckling.
En strukturplan för hur markanvändning, och andra frågor kopp­lade därtill, ska hanteras efterfrågas.
TS
TR
ÅK
ET
sammanfattning
KULTURSTRÅKET
KOMPLETTERAR OCH STÄRKER HUVUDSTRÅKET
SAMLANDE HUVUDSTRÅK
FRAMTIDA: FÖR UTBYGGNAD
AKTIVITETSSTRÅKEN
KOMPLETTERAR OCH STÄRKER HUVUDSTRÅKET
FRILUFTSSTRÅKET
KOMPLETTERAR OCH STÄRKER HUVUDSTRÅKET
SAMLANDE HUVUDSTRÅK
BEFINTLIGT: FÖR FÖRÄDLING
Utvecklingsstrategier för Höganäs tätort.
föreslås orten utvecklas dels genom
förädling av det befintliga stadsland­
skapet dels genom utvidning av orten
norrut. Väsby föreslås bestå som en
kyrkby med enbart enstaka kompletteringar.
Kollektivtrafikstråken strukturerar förnyelsen och hållplatslägena blir
nya funktionsblandade och täta noder
i staden. Stråk i öst-västlig riktning
kompletterar de samlande huvudstråken och förankrar dessa i staden.
Även längs med de tvärgående stråken
föreslås områden för förnyelse och
förtätning.
En av de största utmaningarna i
planen är att minska den barriärverkan som väg 111 och 112 i dagsläget utgör samt att skapa utrymme för andra
trafikslag på dessa vägar. För att avlasta vägarna föreslås ett antal åtgärder
däribland nya tvärgående stråk, kompletterande stråk för att öka maskvidden på gatunätet, en ny hamngata, en
Inledning // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
upprustning av Prästavägen och en ny
tillfart till Höganäsbolaget.
Höganäs tätort föreslås i planen få
en fortsatt utvidgning främst norrut.
Planen har två planeringshorisonter,
dels 2015 dels 2030. En grov upp­
skattning av utbyggnadsbehovet ger vid
hand att planen ska möjliggöra för ca
200 bostäder per år fram till 2030. I
planen sätts en målsättning upp om att
hälften av dessa ska möjliggöras inom
befintlig tätortsområde. Antal bostäder
som kan rymmas inom respektive området är beroende av vilken täthet och
boendetypologi som väljs i det fortsatta
planarbetet. Nya verksamhetsområden
skisseras i anslutning till befintliga
områden i norra och östra delen av
tätorten. Övergripande dagvattenlösningar skisseras och nya grönområden
föres­lås också, liksom rekommendationer för tillvaratagandet av befintliga
parker och grönområden. Detta gäller
även befintlig bebyggelse.
Utställningshandling 120119
0
100 200
400
600
FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
PLANOMRÅDESGRÄNS
NY GATA/VÄG, SCHEMATISK STRÄCKNING
HUVUDGATA
D
KOPPLINGAR SOM BÖR BEAKTAS VID PLANERING AV NYA RÖRELSESTRÅK
D
SPÅRBURET KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK. FÖRTÄTNING UTMED STRÅKET ÄR ÖNSKVÄRD. STRÄCKNING SKA UTREDAS.
VIKTIGT KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK. FÖRTÄTNING UTMED STRÅKET ÄR ÖNSKVÄRD. STRÄCKNING SKA UTREDAS.
* * * * * * *
STRÅK FÖR ATT LÄNKA GRÖNSTRUKTUREN
GRÄNS FÖR TÄTORTSUTVECKLING
.
!
TYNGPUNKT FÖR UTVECKLING AV HANDEL
.
!
*
KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE
***
***
TERMINAL FÖR SPÅRBUREN KOLLEKTIVTRAFIK
***
PÅGÅENDE FÖRÄDLING
**** **
FÖRÄDLINGSOMRÅDE
*
**
NY DAGVATTENPARK
**
.
!
* * * * * * * * * ***
NY GRÖNSTRUKTUR
NY STADSDEL PÅ KORT SIKT
NY STADSDEL PÅ LÅNG SIKT
NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE PÅ KORT SIKT
****
*
VERKSAMHETSOMRÅDE PÅ LÅNG SIKT
* *** ** *****
***
UTREDNINGSOMRÅDE
Utställningshandling 120119
**
**
**
**
*
**
**
**
*
**
*
*******
*********
**
**
0
Förslag
till framtida
FÖRDJUPNING
AVmarkanvändning.
ÖVERSIKTSPLANEN FÖR
HÖGANÄS OCH VÄSBY
HÖGANÄS KOMMUN
PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING
400
600
800
1 000 meter
PLANOMRÅDESGRÄNS
GÅNG- OCH CYKELVÄGAR
NY GATA/VÄG, SCHEMATISK STRÄCKNING
VERKSAMHETER
SERVICE OCH OFFENTLIG VERKSAMHET
100 200
FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
PLANOMRÅDESGRÄNS
HUVUDGATA
D
Planförslaget bedöms ha övervägande
positiva samhällseffekter på sociala och
ekonomiska faktorer, främst i fråga om
att trygga en långsiktig befolknings­
tillväxt och skapa förutsättningar för
samhällsekonomiska investeringar i
spårburen kollektivtrafik. Planförsla­
get bedöms också kunna bidra till
en positiv näringslivsutveckling med
förbättrade möjligheter att utveckla
service- och tjänstesektorn samtidigt
som befintliga verksamheter beaktats.
Beträffande konsekvenser för miljön
är dessa mer komplexa. Negativt är
att jordbruksmark ianspråktas. Planförslaget har också negativa konsekvenser för två skyddsvärda ängsoch hagmarker med ev förekomst
av större vattensalamander. Planförslaget bedöms få positiva effekter
för Görslövsån genom anläggandet av
dagvattenpark.
Vid en samlad bedömning bedöms
planförslaget få positiva effekter för
trafikarbetet i staden. Spårburen
kollektivtrafik till Helsingborg i samverkan med satsningar på gång- och
cykeltrafik bedöms få positiva effekter för val av transportslag. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget vara
förenligt med miljöbalkens hänsynsregler, nationella, regionala och lokala folkhälsomål och miljömål samt
plan- och bygglagens lämplighetskrav.
** *
Miljökonsekvensbeskrivning
D
HANDEL/CENTRUMFUNKTIONER
KOPPLINGAR SOM BÖR BEAKTAS VID PLANERING AV NYA RÖRELSESTRÅK
SPÅRBURET KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK. FÖRTÄTNING UTMED STRÅKET ÄR ÖNSKVÄRD. STRÄCKNING SKA UTREDAS.
BEFINTLIG STADSSTRUKTUR, ÖVERVÄGANDE BOSTÄDER
VIKTIGT KOLLEKTIVTRAFIKSTRÅK. FÖRTÄTNING UTMED STRÅKET ÄR ÖNSKVÄRD. STRÄCKNING SKA UTREDAS.
STADSPARKER
REKREATION/IDROTT
STRÅK FÖR ATT LÄNKA GRÖNSTRUKTUREN
GRÄNS FÖR TÄTORTSUTVECKLING
* * * * * * *
NATUR OCH GRÖNOMRÅDEN
TYNGPUNKT FÖR UTVECKLING AV HANDEL
FLYGFÄLT
KOMPLETTERANDE BEBYGGELSE
KYRKOGÅRD
TERMINAL FÖR SPÅRBUREN KOLLEKTIVTRAFIK
STÖRRE TRAFIKOMRÅDE
PÅGÅENDE FÖRÄDLING
JORDBRUKSMARK
FÖRÄDLINGSOMRÅDE
SMÅBÅTSHAMN
NY DAGVATTENPARK
VATTEN
NY GRÖNSTRUKTUR
NY STADSDEL PÅ KORT SIKT
UTSTÄLLNINGSHANDLING
NY STADSDEL PÅ LÅNG SIKT
NYTT VERKSAMHETSOMRÅDE PÅ KORT SIKT
VERKSAMHETSOMRÅDE PÅ LÅNG SIKT
UTREDNINGSOMRÅDE
Visionsbild för nya Höganäsvägen med spårburen kollektivtrafik och kompletterande bebyggelse.
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Inledning
11
800
1 000 m
Med rötterna långt tillbaka i tiden blev Höganäs Sveriges yngsta stad år
1936, när dåtidens stadsprivilegier delades ut. Staden har genom historiens
gång visat upp en mångfald av ansikten; fiskeläge och bruksort, stenålders­
boplats och centralort, industristad och hantverksplats, sjöfarts­hamn och
stationsort. Förmågan att förnya sig utifrån platsens och människornas
förutsättningar tycks vara nedärvt i stadens arvsmassa. Med industrisam­
hällets tillbakagång under de senaste decenierna är det åter dags att söka sig
nya vägar. Dagens Höganäs är en småstad, belägen vid havet, med stark iden­
titet och särprägel. Höganäs är också en del av sitt omland där jordbruket
och kyrkbyarna dominerar.
Följande kapitel syftar till att teckna orternas kulturarv och därigenom
skapa en bra plattform för diskussionerna om framtiden.
2. historik
År 1488. Namnet
Høyenaess belagt.
Syftar troligen på
Bondhögen som
skyddande vik där det
var lämpligt att dra
upp båtar och bygga
fiskebodar.
historik
Höganäs är en sammansatt ort. Den är
både ett gammalt fiskeläge, en bruksoch industriort, bondbyar som inlemmats i stadsbebyggelse och en modern
centralort i Höganäs kommun. År
1936 blev Höganäs stad och 1971-72
centralort efter kommunsammanslagningen. För den som första gången kommer till Höganäs kan orten
framstå som en svårbegriplig blandning av stadsmässiga ambitioner, egnahem, och industriområden. Med
ökad kunskap om ortens historia ökar
också förståelsen för varför orten ser
ut som den gör.
På vidstående tidslinje har stora och
små händelser ur historien markerats.
Diskussion kring kulturmiljöer bör
inte stanna vid frågan om bevarande av
enskilda byggnader och miljöer utan gå
vidare till ett samtal om Höganäs och
Väsbys identitet, hur vi tar hand om
denna och vart vi vill gå i framtiden?
3000 f. Kr.
Havsnivån stiger.
År 1797. Greve Eric
Ruuth grundar
Höganäs Stenkolsverk, sedemera
Höganäsbolaget.
År 1305. Äldsta
skriftliga beläggen för
Väsby som sockencentrum.
År 1569. Fiskeläget
Höganäs omnämns
med 20 hushåll.
1000 f. Kr.
Grundt sund bildas
mellan Höganäs och
Jonstorp.
År 1596. Hultebou,
dvs Hultabo, omnämns i mantalslängd med tre
hemman. Namnet
antyder en enkel
byggnad i dungen.
14
Senmedeltiden.
Fiskeläget Höganäs
finns i skriftliga
belägg.
1700 e.Kr.
1600 e.Kr.
1500 e.Kr.
1300 e.Kr.
1100 e.Kr.
1000 e.Kr.
1000 f.Kr.
Det äldsta föremål som påvisar mänsk­
lig aktivitet i Höganäs är den s. k.
Höganäsyxan. Denna återfanns vid
Kyrkplatsen 1927 och anses vara från
omkring 5000 f. Kr. Under stenålderns yngsta fas, ca 3000 f. Kr, steg
havsnivån för att under bronsålder, ca
1000 f Kr, bilda ett grunt sund mellan Höganäs och Jonstorp. Höganäs
bör under dessa perioder ha utgjort
ett flackt strandlandskap, lämpligt
att etablera boplatser vid. Ett flertal
fynd av boplatser, redovisade i fornminnsinventeringen, antyder detta.
Från yngre stenålder utvecklades
jordbruket som huvudnäring. Under
järnåldern permanentades en bystruktur som kom att bestå till skiftena under 1800. Med kristnandet etablerades
sockenkyrkorna. Väsby blev närmaste
sockencentrum. De äldsta skriftliga
beläggen för Väsby är från 1305.
Under medeltiden utgjorde platsen för nuvarande Höganäs lands­
3000 f.Kr.
höganäs historia
År 1488. Namnet
Thiørnerøth, dvs
Tjörröd, belagt.
Betyder röjning i ett
snårigt område.
År 1488. Namnet
Langerøth, dvs
Långaröd, belagt.
Betyder den långa
röjningen.
Ca 1000 e. Kr. Byarna Tjörröd,
Hultabo och Långaröd etableras.
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
1600-talets början. Stenkolsbrytning i Helsingborg startar den
skånska stenkolshistorien.
Utställningshandling 120119
bygd, präglad av åkrar, äng och utmark. Bondebebyggelsen låg samlad i
några täta små byar, Tjörröd, Hultabo
och Långaröd. Dessa bör ha etablerats
redan kring år 1000 e Kr. Skriftliga
belägg finns först från senmedeltiden,
då också fiskeläget Höganäs träder fram
ur historiens dunkel. Runt om byarna
låg inägorna och från byarna ledde
fägator ut till den stora gemensamma
betesmarken, Kulla fälad.
Fiskeläget Höganäs omnämns 1569
med 20 hushåll. Fiskelägets storlek var
konstant under de följande århund­
ra­dena, undantaget den nedgång
som skedde med pesten under tidigt
1700-tal. På de äldsta kartorna framträder Kv. Källan, Oden, Ekorren
och Balder jämte Sundstorget som det
ursprungliga fiskeläget. Nuvarande
Strandgatan markerar den gamla kust­
linjen. Från fiskeläget ledde vägar norrut upp i Bruksgatan och mot sydost i
Långarödsvägen. Flygsand och tillfälliga strandsjöar tillhörde kustlandskapet.
Vid 1800-talets början var Höganäs
ett stycke landsbygd med stenkolsverk.
Efter starten 1797 påverkades området
alltmer av Höganäsbolaget, som både
tog upp en mängd gruvschakt, byggde
vagnväg med träräls till hamnen och
1802 lade ut planen för Ryd (Gruvtorget), varifrån Höganäsvägen (nu
Storgatan) drogs med kanal i mitten.
Bolaget genererade olika sidoverksamheter, hantverk och småföretagande
på Nedre. Så började storföretag och
småföretagande leva bredvid varandra
i en miljö, i vilken fiskare och bönder
också tillhörde vardagen.
Kring 1800-talets mitt utvecklades Höganäs till en bruksort. Höganäsbolagets keramikproduktion blev
framgångsrik. Bolaget började efter
1867 att subventionera egnahem och
från 1870-talet höll sig bolaget med
ett eget ångloksdraget smalspårsnät.
Näringsfriheten 1864 gynnade föreUtställningshandling 120119
tagandet och sjöfarten expanderade.
Fiskeläget fick ett torg (Sundstorget),
Hotellet en teater (Sagabiografen) och
1885 nådde Skåne-Hallands järnväg
Höganäs. Bebyggelsen tätnade och de
sociala frågorna ställdes i fokus av de
nya folkrörelserna, som byggde Godtemplarsal och frikyrkor. Bolagets paJärnväg
Fastighet bebyggd sedan tidigare
triarkala styre ifrågasattes av den unga
Gräns för Höganäs municipalsamhälle
arbetarrörelsen. Att bolaget byggde 1798: Träräls anläggs mellan gruvorna och Höganäs hamn
Tivolihuset, där det inte fick hållas 1802: Träräls anläggs mellan Tjörröd och Ryd
politiska möten, hjälpte inte – arbetarna ville ha en egen Folkets park.
Sekelskiftet 1900 präglas av Höganäs komplicerade övergång från
bruksort till industristad. Stadsplanens oklarhet motsvarades av en komplicerad organisation med både Väsby
församling, Bruksförsamlingen, Bolaget och Municipalsamhället Höganäs
Järnväg
(1890) som aktörer. Först när den­
Fastighet bebyggd sedan tidigare
Gräns för Höganäs municipalsamhälle
s.k.­församlingsfrågan lösts kunde även
Fastighet bebyggd under rubricerad tidsperiod
stadsplanen få en klarare struktur, redovisad i 1917 års stadsplan. Denna
innebar en ny järnvägsstation mellan
Övre och Nedre, att Centralgatan och
Järnvägsgatan lades ut och att en ny
stadskyrka, Himmelfärdskyrkan, med
tillhörande torg (Kyrkplatsen) och en
ny central stadsdel började ta form.
Höganäs blev stad 1936. En mängd
byggnader uppfördes för en stads alla
funktioner: Vattentorn, Brandstation,
byggnader för skola, vård och omsorg
1885, Åstorp-Höganäs
m. m. I de centrala stadsdelarna bygg­
övre öppnas.
des trevånings hyreshus medan egna- 1885: Järnvägen Åstorp-Höganäs övre öppnas
hemsbyggande i övrigt dominerade
bostadsbyggandet. Det nya Stadshuset
stod färdigt 1961.
Industristadens karaktär föränd­
rades efter kriget. Bilismen, manifesterad med Södra vägen och trafiksaneringar vid Sundstorget, tog över
järnvägens roll, den sista gruvan stäng­
des 1961 och Höganäsbolaget övergick
helt till metallurgi. Nedläggningen
av järnvägsburen persontrafik sammanföll med kommunreformen 1971.
Industristaden hade snarare blivit en
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
15
År 1867. Höganäsbolaget börjar
subventionerar
egnahem.
År 1802. Stadsplanen för Ryd läggs ut, med Gruvtorget och Höganäsvägen med kanal i mitten.
År 1885. SkåneHallands järnväg nådde
Höganäs.
År 1887. Ny hamn
invigs.
1850-tal. Höganäs
utvecklas till en
bruksort.
1890 e.Kr.
1880 e.Kr.
1870 e.Kr.
1860 e.Kr.
1850 e.Kr.
1840 e.Kr.
1830 e.Kr.
1820 e.Kr.
1810 e.Kr.
1800 e.Kr.
År 1864. Näringsfrihet. Företagandet och sjöfarten expanderar.
Hotellet får en teater, Sagabiografen.
Fiskeläget
får ett torg,
Sundstorget.
År 1859. Tivolihuset
byggs av Höganäsbolaget.
År 1859. Folkets
Trädgård anläggs.
1800-talets slut.
Folkrörelserna växer,
Godtemplarsal och
frikyrkor byggs.
År 1835. Tillverkning av saltglaserat
höganäskrus påbörjas.
År 1890. Municipalsamhället Höganäs
definieras.
1870-tal. Ångloksdraget
smalspårnät.
16
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
Utställningshandling 120119
centralort. Det nya bostadsbyggandet
var storskaligt och förutsatte totalsanering som i kvarteret Trevnaden
och Kvarnen, eller jungfrulig åkermark som vid Hjalmarsfält och Långaröd. Till centralorten hörde nya
funktioner, såsom Kullaskolan och
Försäkringskassebyggnad m. m.
Det sena 1900-talet präglades av att
många, då närmre hundraåriga, institutioner försvann. Gods­tågen slutade
gå 1992, frikyrka efter frikyrka tömdes
och den småskaliga handeln hade ersatts av stora varuhus. Trots att storindustrin fanns kvar och att nya företag,
som Bra Böcker, etablerades, var stora
delar av Höganäs präglat av tomma
skylt­fönster. Befolkningen minskade.
De gamla egnahemmen kläddes allt
som ofta in med plåt och brunlaserade brädor. Var Höganäs något annat
än ett ställe man helst ville ta bussen
ifrån?
Samtidens Höganäs har tagit sig
förbi sin nedgångsperiod. Det är en
småstad som allt fler uppskattar och
där olika satsningar på torgombyggnader m. m. bidragit till att höja
nivån på helhetsintrycket. Höganäs
har en avgörande fördel jämfört med
andra gamla bruksorter, staden är
belägen vid havet och har trots allt kvar
mycket av sin identitet och särprägel.
Under de år fastighetspriserna var
låga bosatte sig förhållandevis många
kultur­arbetare i Höganäs, vilket givit Höganäs förutsättningar som kulturstad. Höganäs har gått från ett
samhälle, som åtminstone från Hel­
sing­borgsperspektiv setts över axeln,
till ett fullvärdigt alternativ att flytta till
i Nordvästskåne.
Höganäs uppvisar en oregelbunden planform, begriplig endast genom sin historia. Det gamla fiskeläget
visar en ”oplanerad” och ålderdomlig oregelbundenhet medan rutnätet
kring Gruvtorget vittnar om en vilja
till stram ordning. Integrerat i stads­
planen ligger flera äldre landsvägar,
som Långarödsvägen, Bruksgatan och
Storgatan, som var den gamla vägen
Utställningshandling 120119
mellan Ryd och fiskeläget. 1800-talets rutnätsideal fick ganska begränsad
tillämpning i Höganäs. Väsbygatans
delning med Kyrkogårdsgatan, som
slutar i krematoriet, är närmast ett
barocktema, omsatt i småstadsmiljö.
Sekelskiftets vilja till en mer ”mjuk”
stadsplan med svängda gator finns vid
Rundelsgatan medan den avgörande
1917 års stadsplan utgjorde en kompromiss mellan de befintliga gatorna
och det tidiga 1900-talets strävan efter
ett varierat gatunät.
Höganäs har inte växt med tydliga
årsringar, istället kan stadsväxten ses
som ett spindelnät av vägar och gator,
som vävts tätare och tätare.
Stadsplanen kan också läsas som
historien om transportsystem. Vid
1900-talets början var Höganäs en utpräglad järnvägsstad, där järnvägslinjen Åstorp-Mölle låg som en ryggrad
genom staden, kring vilken småindustrier som timmerhandel, snickerier
och mejeri grupperades. Till detta
kom bolagets utvecklade smalspårsnät
mellan gruvor och bruk. Efter andra
världs­kriget spelade bilismen en allt
större roll i stadsplaneringen. Det tyd­
ligaste uttrycket för detta är ”trafiksaneringarna” vid Sundstorget och
Södra vägens huvudstråk mellan Lerberget och Kullagatan. Först när järnvägsbroarna togs bort under 1990-talet
avlastades Bruksgatan från tung trafik.
Idag dominerar bilar och lastbilar men
Höganäs har traditionellt också varit
en stad att cykla i, något som utvecklats med cykelstråk, bl. a. på det gamla
järnvägsstråket.
väsby historia
Väsby är en av Kullahalvöns äldsta orter och nämns redan 1305 (”Westby”).
Kyrkan är åtminstone ytterligare hundra år äldre. Under medeltiden var
Väsby av särskilt intresse från ärkebiskopssätet i Lund, som ägde ett område
kallat ”Väsby län”. Väsbys förste kände
präst, Guido de Hallandia, var kanik i
Lund och hovpredikant hos kung Erik
Menved. Sedermera blev han dekan
1910: Järnvägen Höganäs-Mölle öppnas
1919: En station i Höganäs istället för två.
1963: Höganäs-Mölle slutar trafikeras och rivs upp
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
17
År 1994. Skulpturen
Mursten av Per
Kirkeby invigs på
Gruvtorget
År 1971. Persontrafik
upphör på järnvägen.
År 1971-72.
Kommunsammanslagning. Höganäs
blir centralort.
Kullaskolan och
försäkringskassebyggnaden uppförs.
1990-tal. Storindustrin består, nya
företag som Bra
Böcker etableras.
Befolkningsminskning och omstrukturering av handel
från småskalig till
storskalig.
År 1961. Den sista
gruvan stängs.
År 1908. Folkets
Park invigs.
År 1927. Höganäsyxan från 5000 f. Kr.
påträffas vid Kyrkplatsen.
År 1936. Höganäs
blir stad. Stadsfunktioner uppförs som
vattentorn, brandstation, byggnader för
skola, vård och
omsorg. Trevånings
hyreshus i centrum
och egnahem i övrigt.
År 1907. Olof Arnberg bygger korsettfabrik vid
Storgatan.
18
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
1970 e.Kr.
1960 e.Kr.
1950 e.Kr.
1940 e.Kr.
1930 e.Kr.
År 1946.
Höganäsbolaget
börjar tillverka
järnpulver.
1920 e.Kr.
1910 e.Kr.
1900 e.Kr.
År 1910.
HöganäsMölle
järnväg
invigs.
1990 e.Kr.
År 1911.
Höganäsbolaget
börjar tillverka
järnsvamp.
1917 års stadsplan.
Församlingsfrågan
löst. Orten får ny
järnvägsstationen,
Centralgatan och
Järnvägsgatan anläggs, ny stadskyrka
Himmelfärdskyrkan
med tillhörande
torg, Kyrkplatsen.
År 1961. Stadshuset står färdigt.
Arton Arkitektbyrå
1980 e.Kr.
1900-tal. Sekelskiftet präglas av
övergången från bruksort till industristad. Komplicerad samhällsorganisation
med juridiska oklarheter. Väsby
församling, Bruksförsamlingen, Bolaget
och Municipalsamhället Höganäs.
År 1992. Godstågen
slutar trafikera
järnvägen.
År 1999. Kullagymnasiet öppnas.
År 1971. Arnbergs
korsettfabrik läggs ner.
1970-tal. Storskaligt bostadsbyggande.
Totalsanering eller exploatering på
jungfrulig mark.
Utställningshandling 120119
Pendlingsort?
Hållbart samhälle?
År 2010. Det utvidgade
Höganäs sportcenter
invigs.
År 2008. Ulla Viottis, Kaptenens
gruva installeras i Kaptenens trädgård.
Utställningshandling 120119
2060 e.Kr.
2050 e.Kr.
2040 e.Kr.
2030 e.Kr.
2020 e.Kr.
2010 e.Kr.
2000 e.Kr.
År 2009. Man
kan handla med
euro i Höganäs.
2090 e.Kr.
Kunskapssamhälle?
2080 e.Kr.
Attraktiv stad?
2070 e.Kr.
År 2006. Höghuset i
kvarteret Vesta uppförs.
vid domkapitlet och 1314 kungens
kansler. I Väsby fanns en s.k. skudgård
(residens för kyrkans dignitärer) och
under 1500- och 1600-talet beboddes en herrgård i Tågalycke av de adliga släkterna Rosengiedde och Ulfeld. Väsby kyrka genomgick ett flertal
ombyggnad redan under sen­me­del­
tiden, vilket visar på betydelse och
befolkningsökning. Väsby kyrkby var
centrum för en välmående socken,
till skillnad från Brunnby, dominerad
av skattebönder. Under Väsby lydde
fiskelägena Höganäs, Lerberget och
Viken. Det sistnämnda kom att utgöra annexförsamling till Väsby, något
namnet Prästavägen minner om.
Sedan Väsby, liksom övriga Kulla­
halvön, genomlidit de skånska krigens
försvenskningens och pes­tens plågor
blev byn åter centrum i en välmående
socken. Särskilt den herr­gårdslika
prästgården från 1800-talets mitt
vittnar om en rik socken under den
period jordbruket expanderade. Till
kyrkbyn förlades efterhand flera funktioner, väderkvarn, folkskola, missionshus, brandstation m. m. Väsby
fick därmed sin typiska kyrkbykarak­tär
och blandning av offentliga bygg­nader,
bondgårdar, gatehus, villor och egnahem.
byggnadskaraktärer
Typiskt för Höganäs bebyggelse är att
den helt domineras av 1800-tal och
1900-tal. Det finns endast en handfull 1700-talshus bevarade. Typiskt är
enkla skånelängor i korsvirke och tegel
och det stora beståndet av bolagsstödda
egnahem i stenmaterial från perioden
1870-1960. Typiskt är också beståndet av dekorerade affärshus och villor
i tegel och puts från sekelskiftet 1900
och byggnader på olika sätt knutna till
Höganäsbolaget. Decennierna kring
1900 verkade bruksinspektor Erik
Zetterström som dominerande lokal
arkitekt. Typiskt för hans stil är tegelhus med ”ögonbryn”, tegelverandor
på gavlarna och en stram men vänlig
snickarglädje på verandor och vindski-
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
19
Sekelskiftesvilla vid Bruksgatan-Timmermansgatan.
Ett typiskt höganäshus vid Humlegatan, Hultabo.
F.d. Stadshotellet vid Gruvtorget från 1858.
Hustoftagården, byggnadsminnesförklarad hembygdsgård.
20
dor. Vid sidan av Zetterström ritades
många hus av lokala byggmästare.
Typiskt för 1900-talsbebyggelsen
är en relativ småskalighet. Nationalromantikens, 1920-talsklassicismens
och funktionalismens formspråk är
väl representerade, liksom 1940- och
50-talets arkitektur. Helsingborgs­
arkitekter, med stadsarkitekt Arnold Salomon Sörensen i ledningen,
har ritat flera av stadens byggnader.
Några bygg­nader har ritats av svenska
elitarkitekter (Stationshuset av Folke
Zettervall, Himmelfärdskyrkan av Ivar
Tengbom, Höganäsbolagets Centralaboratorium av Ahrbom & Zimdahl,
Gamla Vattentornet av Cyrillus Johansson).
Helsingborgstraditionen
har senare följts med arkitektnamn
som Arton arkitekt­byrå, Michelsen
arkitekter, Nilsson & Rahmqvist m.fl.
Till 1960-talets främsta byggnader
hör Stadshuset och bostadshuset ”Annorlunda”. Två sentida monumentalbyggnader utgör de av Rudi de Bruin
ritade kompletteringarna till Himmelfärdskyrkan (Himlagård) och
Bruksskolan.
Höganäs bebyggelse är i huvudsak
ett industrialismens kulturarv och utgör en nordvästskånsk blandning med
tegelfasader och putsade hus, de flesta
med traditionella sadeltak. Centrumbebyggelsen kring Kyrkplatsen går upp
i tre våningar. Högre hus finns främst
på Brorsbacke.
Typiskt för Höganäs är också att
murade hus som dominerar. I äldre tid
fanns det enstaka träpanelsklädda hus i
fiskeläget, idag finns endast några kvar
(ex. det s. k Tracteurshuset). Höganäsbolagets byggmaterialindustri försåg
under 1800- och 1900-talet staden
med murtegel, taktegel m.m. Typiskt
för det sena 1800-talets och sekelskiftet 1900:s bebyggelse är grågula
tegelhus med grågula tegelpannor.
Detaljer utfördes ofta i terracotta eller
saltglaserat, liksom trädgårdsgångar
och rabattkanter. Påkostad bebyggelse
fick ofta putsade fasader eller rött
fasad­tegel. Traditionen med stenhus
Historik // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
utvecklades under 1900-talet med
mörka tegelhus vid 1900-talets början
och ljusputsade egnahem under 1930och 40-talen. Under 1950-talet återkom det gula teglet. Typiska takmaterial är, förutom tegelpannor, eternit
och papp med inslag av plåt. Höganäs
historia, bolagets produktion och den
keramiska traditionen är bokstavligen inbyggd i den äldre bebyggelsen.
Att vårda Höganäs som en stad byggd
av bränd lera är ett sätt att tillvara och
bygga stadens identitet.
Typiska färger i Höganäs är höganäsrött, som dominerar kring Gruv­
torget, grågula, brutet vita och ockragula toner, gula och röda tegeltak och
plåt i rött och grått. Typiskt är också
vitputsade eller mossgröna funkishus
och flerbostadshus i gult och rött tegel.
Ett medvetet arbete med färgsättningen av byggnader kan både befästa en
byggnadstradition och utveckla stadens
identitet och karaktär. En särskilt
identitetsskapande färg är höganäsrött (NCS S2030-Y70R alternativt S
2040-Y70R).
landsbygdens bebyggelsekaraktär
Landsbygdens kring Höganäs utgörs
av en platt slätt, under vilken berggrunden genomborrats med gamla
gruvgångar. På vissa ställen går åkrarna
ända fram till Höganäs, på andra ställen, som söder om Väsby, ligger sentida industriområden förhållandevis
långt ut på landet. Områdets äldre
bebyggelse präglas av murade hus, gårdar med traktens blandning av putsade
bostadshus, inslag av korsvirke och
ekonomibyggnader klädda med rödfärgad träpanel. En sammanhållande
faktor är den skånska takvinkeln. På
avstyckningar ligger egnahemsliknande
byggnader av samma karaktär som inne
i Höganäs. Detta stycke landsbygd är
representativt för Nordvästskåne och
har en vardaglig karaktär. På avstånd
ligger småstaden med sitt kyrktorn,
sina två vattentorn och sin numera ensamma industriskorsten.
Utställningshandling 120119
identitet och kulturarv
Att vårda bebyggelsen i Höganäs är en
pusselbit i att stärka Höganäs identitet.
Det handlar om att låta byggnader
behålla sin arkitektoniska särart och
fortsätta berätta om gångna tider men
också om att fylla byggnader med nytt
innehåll och nya funktioner. Berättelsen om Höganäs är inbyggd i dess
miljö. Det är det som gör att Höganäs
inte liknar något annat ställe.
Höganäs identitet som kulturstad
kan stärkas genom medveten användning av offentlig konst. Genom Nymbergs fond har Höganäs det väl förspänt vad beträffar offentlig konst.
Höganäs har gamla traditioner på området genom den redan år 1861 resta
Eric Ruuthsstatyn. Under det senaste
decenniet har det tillförts en mängd
offentliga konstverk av hög kvalitet, en
del skapade av internationellt erkända
namn.
Att medvetet arbeta med ljussättning
är ett annat sätt att göra Höganäs mer
spännande. Ljussättning kan lyfta fram
arkitekturkvaliteter man tidigare kanske inte tänkt på och göra staden mer
spännande och trygg under den mörka
årstiden.
Gatunamn som säger något om
staden är ett sätt att stärka identiteten.
Att döpa namnlösa parker och platser
ett annat. Att ta fram en karta med
stadsdelsnamnen ett fjärde.
Att motarbeta utglesningen och
”ickeplatserna” är ett sätt att stärka
Höganäs identitet. Att med bebyggelse
staga upp otydliga rum och att föreslå
vad tomma ytor bäst kan användas till
är andra sätt. Hur gestaltas grönstrukturen i skyddsområdena bäst, var behövs nya gång- och cykelstråk som gör
dessa mer levande och funktionella?
Ett sätt att stärka Höganäs identitet är
att vårda och vidarebefordra materialoch färgtraditionen, att skapa ett samspel mellan äldre och ny bebyggelse.
Förutom att vårda ortnamnen är det
viktigt att spara gamla vägsträckningar,
vegetation med kvaliteter och bygg­
nader som berättar något väsentligt
Utställningshandling 120119
om den historiska utvecklingen. Så
kan man jämföra med de byar som redan tidigare uppgått i Höganäs. ”Vita
gården” är den byggnad som pekar på
att Tjörröd en gång var en lantlig by.
På samma sätt påminner någon enstaka gård om att Långaröd har en sådan
bakgrund.
Tärorternas utkanter behöver också
ägnas särskild uppmärksamhet. Många svenska städer har utkanter med
tveksam arkitektonisk struktur, med
trafikapparater, storskalig försäljning,
skrikiga reklamskyltar, parkeringsplatser och snabbmatsrestauranger som
dominerande inslag. Måste Höganäs
utkanter bli sådana? Finns det en väg
att gå som både fungerar för handel
och företagande och som gör att man
närmar sig Höganäs genom en prydlig
och tilltalande bebyggelsemiljö?
1974: Rälsen mellan Höganäs och Höganäs Övre rivs upp
slutsatser & rekommendationer
• Höganäs identitet och särprä-
•
•
•
•
•
gel står att finna i fiskesamhället, bruksorten, centralorten och
jordbrukslandskapet.
Höganäs har inte en identitet
utan flera. Dessa kompletterar
och stärker varandra och bör även
fortsättningsvis vara urskiljbara.
Väsby är en utpräglad kyrkby och
dess identitet som sådan bör även
fortsättningsvis vara utgångspunkt
för förändringar.
Material och färgsättning av ny
bebyggelse bör beakta den lokala
bygg­nadstraditionen.
Ljusprogram för staden tas fram.
Behov av namnsättning på platser
och grönytor bör studeras.
1997: Rälsen mellan Höganäs Övre och Kattarp rivs upp
Höganäs tätortsutveckling från 1840-tal till nutid.
Fortsättning från sid 21.
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Historik
21
stadens strukturer beskriver hur stadens form påverkar vår upplevelse av
staden och vi använder den. gatunätets maskvidd påverkar hur vi kan röra
oss i staden. Genvägar eller omvägar? landmärkena hjälper oss att orien­
tera oss och kanske också skapa en identitet för hur staden uppfattas av den
egna befolkningen och besökarna. Torg och platser är mötesplatser där vi
kan uttrycka oss och dela upplevelser. Parkerna ger oss välbefinnande och
stimulerar till lek och rörelse för stora och små. Funktions­blandningen,
eller -separeringen, skapar förutsättningar för hur vardagen kan organ­
iseras utifrån alla ärenden och uppgifter som ska hinnas med.
flera olika anlyser redovisas eftersom det finns så många olika infalls­
vinklar eller brukarperspektiv som man kan beakta. Förhoppningen är att
samrådsskedet ska kunna vara ett tillfälle att föra dialog med invånarna
kring de olika bilderna och kanske enas om vilka som flest delar.
3. STADENS STRUKTURER
bebyggelsestruktur
typologier
Byggnadsbeståndet i Höganäs kan delas
in i olika typologier. På detta sätt kan
man åskådliggöra skalrelationer mellan olika byggnadsobjekt samt redovisa en grov sammansättning av ortens
hus­typer. Större kluster av likartade
hustyper kan i vissa fall peka på en stark
identitet, då en samstämmighet i skala
och uttryck kan vara karaktärsbildande
för en plats. I många fall pekar dock
kluster av likartad bebyggelse på en
rådande monofunktionalitet och bristande mångfald. Skalrelationen mellan
olika hustyper har en direkt koppling
till upplevelsen av det publika rummet
samt förnimmelsen av den tidsåtgång
som behövs för att röra sig mellan olika
platser.
slutsatser & rekommendationer
• Stråket längs med Storgatan är det
mest varierade stråket i Höganäs
idag.
• Långarödsvägen hyser en potential
till en lika rik variation som Storgatan. Särskilt de västra delarna
visar på en varierad bebyggelse.
• Höganäsvägen östra och västra sida
har påtagligt skilda karaktärer, låg
bostadsbebyggelse på den västra
och storskaliga volymer på den
östra. En omgestaltning av gaturummet bör beakta skalförskjutningen.
• Kullagatan har tydligt avgränsade
och lite ensartade bebyggelsetypologier i dags­läget.
låg bostadsbyggnad
hög bostadsbyggnad
offentlig / PUBLIK BYGGNAD
landmärke
industri / verksamhetsbyggnad
24
Stadens struktur // Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby
Utställningshandling 120119
Utställningshandling 120119
Fördjupning av översiktsplanen för Höganäs och Väsby // Stadens struktur
25