Solbackens förskolas plan mot diskriminering och

Solbackens förskolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling 2017-2018
Marie-Louise Enocksson, förskolechef
2017-02-03
Vår vision FÖRSKOLANS VISION - Förskolorna i Södra Sandby har
varje barns framtid I sin HAND. Det hänger på oss - det hänger på mig!
Det är oss vuxna det beror på om det ska bli en förändring. VI vuxna är
verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen
Innehållsförteckning
Grunduppgifter
1
Ansvariga för planen
1
FN:s barnkonvention
1
Barnens delaktighet
2
Vårdnadshavarnas delaktighet
2
Föräldrabalken 6 kap.
2
Personalens delaktighet
2
Förankring av planen i förskolan:
3
Utvärdering
3
Likabehandling på Solbackens förskola
3
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
4
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
4
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
4
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
4
Ansvarig för att årets plan utvärderas
4
Främjande insatser
5
Mål
5
Insats
6
Kartläggning
6
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen:
7
Hur personalen har involverats i kartläggningen:
7
Resultat och analys
7
Förebyggande åtgärder
7
Åtgärd Upptäcka genom att:
8
Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom att:
8
Motivera åtgärd:
8
Ansvarig:
8
Rutiner för akuta situationer
8
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling:
9
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
9
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
9
1
Rutiner för uppföljning
10
Rutiner för dokumentation
10
Diskriminering
10
Direkt diskriminering
11
Indirekt diskriminering
11
Trakasserier och kränkande behandling
11
Trakasserier
11
Kränkande behandling
11
Sexuella trakasserier
11
Repressalier
12
Diskrimineringsgrunder
12
Kön
12
Könsidentitet eller könsuttryck
12
Etnisk tillhörighet
13
Religion eller annan trosuppfattning
13
Funktionsnedsättning
13
Sexuell läggning
14
Ålder
14
2
Grunduppgifter
Ansvariga för planen
Verksamhetsformer som omfattas av planen - Förskola 1-5 år
Rektor tillika förskolechef Marie-Louise Enocksson och all personal som arbetar på
förskolan.
Vår vision - Förskolorna i Södra Sandby har varje barns framtid I sin HAND. Det hänger på
oss - det hänger på mig! Det är oss vuxna det beror på om det ska bli en förändring. Vi
vuxna är verktyget för att förmedla viktiga värden till barnen.
Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen
(2008:567) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga
trakasserier och kränkande behandling. Detta arbete ska återspeglas i en plan mot
diskriminering och kränkande behandling som årligen skall upprättas i verksamheten. I
planen ska framgå hur arbetet för att främja likabehandling genomförs, hur arbetet för att
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs och rutiner för
det åtgärdande arbetet. Det är i det dagliga mötet mellan vuxen och barn som de
grundläggande värderingarna kommer upp till ytan. Detta kommer till uttryck genom samtal
med barnen i vardagssituationer, vid konfliktlösning, genom att medvetandegöra barnen om
betydelsen av att lyssna på varandra och att stödja dem att ta ansvar för sina egna
handlingar. Personalen arbetar med att vara goda förebilder i verksamheten.
Det finns en rad internationella konventioner och nationella lagar som förbjuder
diskriminering på grund av funktionshinder. Dessa instrument utgör grunden för förskolans
värdegrundsarbete. Barn med funktionshinder är i första hand barn med barns behov och
förutsättningar, men har ibland större behov av stöd och individuell anpassning än andra
barn för att vara fullt delaktiga. Det är under barndomen som grunden till identitet, självbild
och självkänsla läggs. Det är också då som det finns goda möjligheter att påverka barnens
syn på människor med funktionshinder genom förskolans arbete. Därför måste förskolan ha
ett helhetsperspektiv i sitt värdegrundsarbete och behandla samtliga diskrimineringsgrunder
på ett likvärdigt sätt. Brister i kunskap, medvetenhet och lyhördhet begränsar barnens
utvecklingsmöjligheter.
Slutsatsen är att vi på Solbackens förskola ska arbeta för ett respektfullt förhållningssätt i alla
led; vuxen - vuxen, vuxen - barn, barn – barn och att de vuxna är verktyget för att förmedla
viktiga värden till barnen.
3
FN:s barnkonvention
Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre
behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och har rätt att bli
lika behandlad och skyddas mot alla former av våld och övergrepp.
Utdrag ur Förordning (2009/232) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot
diskriminering och kränkande behandling. 2§ En likabehandlingsplan ska upprättas, följas
upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken
planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens/elevernas deltagande ska
anpassas efter deras ålder och mognad. Värdegrundsarbete innebär en ständigt pågående
process. Förskolans personal är viktiga normsändare men som förälder är man den allra
viktigaste för sitt barn. Vår strävan är att all personal i förskolan och alla föräldrar står bakom
värdegrunden.
Nya regler om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen
Från och med den 1 januari 2017 gäller nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering. De
nya reglerna gäller för förskolan, skolan och annan verksamhet som regleras i skollagen och
finns i diskrimineringslagen. Skollagens regler om aktiva åtgärder mot kränkande behandling
har inte ändrats.
En av nyheterna i diskrimineringslagen är att skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder har
utvidgats till att omfatta alla diskrimineringsgrunder.
Nytt är också en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande
ramverk. Det har också införts en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i
syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Kravet på en likabehandlingsplan
har ersatts med ett allmänt krav på skriftlig dokumentation.
Planen gäller från 2017-01-27
Planen gäller till 2018-02-03
Barnens delaktighet
Med stigande ålder och mognad ökar ansvaret också för barnen. De ska genom personalens
och föräldrarnas försorg känna till och förstå hur viktigt det är att respektera andra, hjälpas
åt, visa hänsyn och uppträda trevligt mot varandra. Vi genomför barnintervjuer, observationer
och dagliga samtal.
4
Vårdnadshavarnas delaktighet
Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv
påverkan på barnen. Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts
för kränkande behandling vill vi att du kontaktar arbetslagsledaren eller förskolechef. Det kan
vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så, är du den som
bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt
på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta
arbetslagsledaren eller förskolechefen. Föräldrar görs delaktiga i utvärdering av
likabehandlingsplanen i förskolans Forum för samråd, föräldramöte och daglig kontakt med
personalen.
Föräldrabalken 6 kap.
1 § Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med
aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan
kränkande behandling. Lag (1983:47).
2 § Barn står under vårdnad av båda föräldrarna eller en av dem, om inte rätten har anförtrott
vårdnaden åt en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare. Vårdnaden om ett barn består
till dess att barnet fyller arton år eller dessförinnan ingår äktenskap.
Den som har vårdnaden om ett barn har ett ansvar för barnets personliga förhållanden och
skall se till att barnets behov enligt 1 § blir tillgodosedda. Barnets vårdnadshavare svarar
även för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och
övriga omständigheter samt skall bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och
utbildning. I syfte att hindra att barnet orsakar skada för någon annan skall vårdnadshavaren
vidare svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.
Personalens delaktighet
Alla i förskolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka
diskrimineringar/kränkningar. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda sådana. Vid
introduktion av ny personal har vi en genomgång av Plan mot diskriminering och kränkande
behandling. Förankring av planen I samband med introduktionen på förskolan informeras nya
föräldrar om Likabehandlingsplanen. Information om Likabehandlingsplanen ges vid
föräldramöten. Vid introduktion av ny personal har vi en genomgång av
Likabehandlingsplanen. Efter varje revidering presenteras Likabehandlingsplanen för all
personal på arbetsplatsträff, nätverksträffar inom förskolorna i Södra Sandby och på
medarbetarenkäten. I det dagliga arbetet med barnen använder vi olika verktyg och
förhållningssätt såsom litteratur/böcker och temaarbete.
Befogade tillsägelser:
Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö i hela
barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om
barnet ifråga kan uppleva det som kränkande.
5
Förankring av planen i förskolan:
●
●
●
●
●
●
●
●
Samtal med barnen
Barnenkät
Trivsel vandring
Grön Flagg
Föräldramöte
Arbetslagsträffar
I introduktion av ny personal
Hemsidan och att man anslår planen på förskolan så att alla kan se den.
Utvärdering
Vi har utvärderat genom att Värdegrundsutvecklarna arbetar fortlöpande med revidering och
utvärdering av likabehandlingsplanen. Värdegrundsutvecklarna har under sina kontinuerliga
möten, 3 per termin. Värdegrundsutvecklarna gör sedan barnen delaktiga kring revidering
och utvärdering genom att implementera likabehandlingsplanen i arbetslagen.
I Forum för samråd har vårdnadshavarna varit delaktiga kring revidering och utvärdering
genom att de har varit med och diskuterat verksamheten kontinuerligt på samråden två
gånger per termin.
Likabehandling på Solbackens förskola
Genom den nya skollagen, som trädde i kraft 1 juli 2010 förstärktes kraven på ett
systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffades kravet på en kommunal skolplan
och kvalitets- redovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef har nu ett ansvar att
systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav
och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå
uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av
kvalitetsarbetet på enhetsnivå, är att arbetet bedrivs tillsammans med personal, barn samt
vårdnadshavare. Det måste därför finnas en organisation och resurser som underlättar
utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Solbackens förskola har
utarbetat en Likabehandlingsplan som årligen revideras av förskolechef i samverkan med
övriga intressenter inom organisationen från barn till vuxen nivå. Fokus i
likabehandlingsplanen ska ligga på att långsiktigt förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Likabehandlingsplanen har sin grund i FN:s barnkonvention,
skollagen och diskrimineringslagen och ska ge barnen ett rättsskydd likvärdigt det skydd som
finns för förskolans anställda. Genus- och jämställdhetsarbetet på förskolan hålls levande
genom att det ständigt aktualiseras i pedagogiska diskussioner inom arbetslag, mellan
värdegrundsutvecklarna i tvärfunktionella grupperingar, professionsnätverk samt mellan barn
och vuxen. På Solbackens förskola görs barnen delaktiga i verksamheten genom att
förskollärare, barnskötare och annan personal utgår ifrån barnens intressen, tankar, idéer
och åsikter då verksamheten utformas. All personal på förskolan ska ha en samsyn om att
barns åsikter och tankar tas på allvar och med respekt samt att barnen ska behandlas
jämställt. Barnens vårdnadshavare blir delaktiga i verksamheten genom att de erbjuds daglig
kontakt i tamburen, utvecklingssamtal, introduktionssamtal, föräldramöte, Unikum och Forum
för samråd.
6
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Vid arbetsplatsträffar och Forum för samråd.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef, personal och föräldrarepresentanter i Forum för samråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
●
●
●
●
●
●
●
●
Likabehandlingsplanens likvärdighet har setts över, och vi har bestämt oss för
gemensamma kartläggningsverktyg som identifierar olika områden för utveckling på
respektive enheter/arbetslag.
Detta sker systematiskt igenom på våra värdegrundsmålen 3 ggr per termin.
All personal har genomfört BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga
trakasserier och kränkande behandling och här kan vi se att samtlig personal känner
till planen.
Vi har inte tillräckliga kunskaper om hur diskriminering och trakasserier och
kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla
barn blir respekterade som dom är. Önskemål om fortbildning inom detta område
Genom att vi har tydliga mål och processkriterier i värdegrundsutvecklarnas
utvecklingsplan.
All personal har gemensamt diskuterat innehållet i planen på enhetens pedagogiska
utvecklingstid (PU tid) som lett till att vi tittat över hur vi sprider oss på gården.
Diskuterat om vi skall använda oss olika ansvars zoner. Utifrån trygghetsvandring
tänkt oss att presentera barnen för all personal.
På Forum för samråd har vi diskuterat revidering och utvärdering av planen.
Föräldrarna var mycket aktiva när vi diskuterade hur anmälan sker.
Vi har utvecklat och genomfört systematiska trygghetsvandringar där barnen har
kunnat beskriva var de känner sig säkra och osäkra inom förskolans område.
Årets plan ska utvärderas senast 2018-02-03
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
●
●
●
●
●
Värdegrundsutvecklarna arbetar fortlöpande med revidering och utvärdering av
likabehandlingsplanen.
Värdegrundsutvecklarna gör barnen delaktiga kring revidering och utvärdering.
Forum för samråd gör vårdnadshavarna delaktiga kring revidering och utvärdering.
All personal skall genomföra BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga
trakasserier och kränkande behandling
All personal skall genomföra BRUK 2.4 Upptäcka, anmäla, utreda och åtgärda
7
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Marie-Louise Enocksson och värdegrundsutvecklarna
Främjande insatser
Värdegrundsutvecklarna arbetar med ”Lika rättigheter i förskolan”
Forum för barn samråd
Kompetensutveckling för samtlig personal angående diskriminering och trakasserier och
kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn blir
respekterade som de är.
Områden som berörs av insatsen
Mål och uppföljning 2.1 Normer och värden (Lpfö 98 reviderad 2010)
Mål
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar
förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa
andra sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och
livsfrågor i vardagen förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social
bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionshinder, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.
Mål och uppföljning
Vårt mål är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och
att de ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas
under harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och
aldrig accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för
annan kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är
viktig. Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor
betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som
respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med
denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de
behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett
8
självklart inslag.
●
●
●
●
Mål 1: Systematiskt utvärdera och revidera likabehandlingsplanerna- det ska vara de
enkla sakerna som vi gör i vardagen och vi systematiskt utvärderar. T.ex. ställer vi
frågan, vid maten, till barnen ”Vad har du gjort idag?” ”Vad har du lärt dig idag?”
Mål 2: Synliggöra hur barnen själv uppfattar sin trivsel situation i förskolan genom
trivselfrågor, och trivsel vandring.
Mål 3: En ökad medvetenhet hos all personal om lärmiljöer, läromedel och
förhållningssätt ur ett mångfalds-, genus- och jämställdhets- och salutogent
perspektiv.
Mål 4: Vårdnadshavare blir mer delaktiga i utvärdering och revidering av
likabehandlingsplanerna. Vi kommer att skapa olika varianter av
likabehandlingsplanen, en för förskolan, en för vårdnadshavare och en för barnen.
Insats
På förskolan arbetar vi aktivt med alla dessa frågor genom att integrera dem som en naturlig
del i vår praktiknära pedagogiska verksamhet genom att vi vuxna är goda förebilder för
barnen och varandra genom att vi ger positiv feedback, skapar trygghet för barnen och är
mot varandra så som vi vill att barnen ska vara mot andra barn och vuxna. Vi strävar efter att
ge barnen en miljö där det finns tid, möjligheter och utrymme för utveckling och lärande
genom att utforska och upptäcka och där leken står i centrum. Lusten och nyfikenheten
väcker vi med kontinuerliga aktiviteter som bygger på arbetet i våra utvecklingsområden. Vi
erbjuder barnen aktiviteter som rörelse, sång, sånglekar, samtal, språklekar, skapande
verksamhet, matematik, naturvetenskap, teknik, utevistelse, utflykter och lekar med mera.
Leken står i centrum för all verksamhet både utom- och inomhus. Leken ger barnen möjlighet
att tillsammans med deras naturliga nyfikenhet, utveckla både kognitiva och motoriska
färdigheter.
●
●
●
●
Vi tillämpar ett demokratiskt arbetssätt på förskolan där barnen är aktiva genom att vi
vuxna lockar dem till eftertanke och reflektion. Produktiva frågor som: ”Hur tänkte du
nu?” är ett naturligt inslag i vårt arbete.
Vi lyfter fram etiska dilemman och livsfrågor. Vi tar upp livsfrågor och händelser som
finns i vardagen, som kan innehålla död, skilsmässa, flytt, händelser som innebär
sorg, saknad, ilska och besvikelse för barnet. Ett komplement till detta är att inkludera
frågeställningarna inom ramen för de områden vi arbetar med.
Vi gör barnen uppmärksamma på olika attityder, värderingar som styr barnens
synpunkter och handlande, genom rollspel, frågeställningar samt en levande och tät
dialog mellan vuxna och barn och mellan vuxna.
En medvetenhet gällande val av sagor och berättelser samt läromedel, för att på så
sätt påverka normer och motverka fördomar. Bl. a. Utvecklingsgruppen för Språk
utvecklar arbetet kring detta.
9
Ansvarig
Marie-Louise Enocksson och samtlig personal
Datum när det ska vara klart
Kartläggningarna ska vara klara 2018-01-27
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
●
●
●
●
●
●
●
●
All personal skall genomföra BRUK 2.3 Främja lika rättigheter samt förebygga
trakasserier och kränkande behandling under HT 2018.
All personal skall genomföra Förskolan – BRUK 2.4 Upptäcka, anmäla, utreda och
åtgärda VT 2018.
Trivsel vandring.
Trivselfrågor/barnenkät
Observationer- utreda- åtgärda.(Ta hjälp av specialpedagog, läsa litteratur
”Observera mera” och använda sociogram och kontakt barometern).
Diskuterar produktiva frågor till barnen kopplat till smileysar.
Personalen fångar i olika samtal med föräldrar upp tecken på kränkande behandling.
Gör sammanställningar på värdegrundsutvecklare mötena.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen:
Föräldrar genom utvecklingssamtal och dagliga samtal och barnen genom samtal,
observationer och intervjuer.
På första föräldramötet under HT 2018 informeras om planen mot diskriminering och
kränkande behandling. Här informeras förädlarna också om att de har rätt att lämna
in anmälan mot diskriminering och kränkande behandling om de upplever att deras
barn blivit utsatt. Förskolan har då skyldighet att utreda.
Hur personalen har involverats i kartläggningen:
På arbetsplatsträffar och genom dagliga samtal med både föräldrar och barn.
Resultat och analys
Barn blir uteslutna ur lekar eller vill inte hålla ett visst barn i handen.
Vid toalett situationer är det svårt att vara privat.
10
Förebyggande åtgärder
Främja likabehandling
Områden som berörs av åtgärden:
Mål och uppföljning Förebygga och förhindra genom att:
● Vara goda förebilder för barnen och finnas nära dem.
● Ha ett medvetet förhållningssätt som grundlägger demokratiska värderingar
och ger barnen ökat inflytande.
● Vi stärker barnens självkänsla, självtillit och självförtroende genom att ge
barnet ansvar i takt med stigande mognad och ålder.
● Vi ger barnen verktyg att hantera konflikter och vi pratar om hur man är en bra
kamrat.
● Engagera oss i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika värde.
● Vara närvarande och lyhörda och vara aktiva lyssnare.
● Uppmuntra positivt beteende.
● Respektera barnens önskemål om integritet.
● Skapa förutsättningar för en god miljö ute och inne.
● Vara medvetna om hur vi pratar om barnen och föräldrarna.
Åtgärd Upptäcka genom att:
●
●
●
●
●
●
●
●
Skapa ett tillåtande klimat som gör att barn, föräldrar och personal vågar påtala
problem och upptäcka kränkningar.
Vara närvarande och lyhörd för stämningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett
barn inte vill sitta bredvid eller tar avstånd från ett annat barn.
Observera barnens samspel.
Samtala med barnen, samt ta deras ord och upplevelser på allvar.
Ha goda kunskaper om barnen
Arbeta för god daglig kontakt med föräldrarna och genom utvecklingssamtalen.
Vara lyhörd och genomföra observationer.
Ta barnet på allvar.
Föräldrar kan bidra till att upptäcka kränkande behandling genom
att:
●
●
●
●
Vara uppmärksamma på barnet i leksituation i hemmet.
Vara lyhörd för barnets reaktion vid konflikter med andra barn.
Uppmärksamma om det egna barnet visar tecken på nedstämdhet.
Meddela personalen så snart man misstänker om något är fel.
11
Motivera åtgärd:
Genom att vi är goda lyssnare och samtalar med barnen. Att barnens tankar och idéer tas till
varar och används i den dagliga verksamheten. Att tid tas för att bygga relationer och att
samspela barn-barn, vuxen- barn, vuxen-vuxen.
Ansvarig:
All personal skall arbeta aktivt med åtgärderna genomförs.
Datum när det ska vara klart;
Arbetet är fortlöpande.
Rutiner för akuta situationer
Är att alla barn under sin tid på förskolan ska känna sig trygga, ha tillit till vuxna och att de
ska trivas och ha roligt i vår verksamhet. Alla barn ska ges möjlighet att utvecklas under
harmoniska förhållanden där vi alla aktivt motverkar alla former av kränkningar och aldrig
accepterar att någon, barn eller vuxen, blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för annan
kränkande behandling. Föräldrars medverkan i arbetet mot kränkande behandling är viktig.
Samarbete och dialog i såväl det förebyggande som det åtgärdande arbetet har stor
betydelse. Målet är också att få barnen trygga, harmoniska och sociala där inslag som
respekt och hänsyn mot sina kamrater och andra människor ingår som en naturlig del. Med
denna grundtrygghet skapas de bästa förutsättningarna för att ge barnen de verktyg de
behöver för att tillskansa sig ett livslångt lärande, där lusten och glädjen att lära ingår som ett
självklart inslag.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande
behandling:
●
●
●
●
●
●
●
All personal ansvarar för att uppmärksamma och stoppa kränkande behandling direkt
när det uppstår, (barn mot barn, eller vuxen mot barn).
Den personal som uppmärksammat händelsen har ansvar för att hjälpa det barn som
utsatt annat barn för kränkande behandling att förstå att barnet gjort fel, kan se sin
egen roll i händelsen. I ledning av arbetslagsledaren.
Den personal pratar enskilt med det barn som blivit utsatt för handlingen (det är viktigt
att de är separerade från varandra).
Den personal ansvarar också för att ta fram arbetsmetoder för att återskapa ett bra
klimat mellan barnen. Vidare skall denne personal i ledning av arbetslagsledare se till
att information om händelsen når föräldrarna.
All personal är skyldig att snarast rapportera upprepade eller grövre kränkningar
mellan barn/barn och vuxen/barn till förskolechef.
Uppföljningssamtal sker med barn och föräldrar vid behov.
Kontinuerlig uppföljning och stöd ges till berörda barn och parter.
12
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn:
Arbetsgång barn – barn
Personalen samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta kränkningar genom att
uppmärksamma barnen på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är
acceptabelt och genom att använda sig av frågorna:
● Hur kände du?
● Hur tänkte du?
● Hur tror du att den andra kände sig?
● Kunde du gjort på något annat sätt?
Vidare
● Förskolechef informeras.
● Föräldrarna informeras.
● Personal har ansvar för att dokumentation genomförs
● Förskolechef och personal har ett gemensamt ansvar att uppföljning sker med
berörda parter
● Dokumentationen förvaras inlåst.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Arbetsgång vuxen – barn
●
●
●
●
●
När en vuxen, personal eller förälder, kränker ett barn måste den som upptäcker
detta agera utan dröjsmål.
Om vi hör eller ser att föräldrar kränker sina barn har vi anmälningsplikt
Ta den vuxne åt sidan och ställa ”hur - frågor” samt hänvisa till diskrimineringslagen.
Förskolechef informeras.
Förskolechef ansvarar för att utreda, åtgärda, dokumentera och följa upp
kränkningen.
Rutiner för uppföljning
●
●
●
●
Det följs upp av Förskolechefen och Specialpedagog, inom två månader efter att det
har hänt.
Observera barngruppen/barnen efter händelse.
Avrapportering varje dag till föräldrar så länge föräldrarna känner behov och oro
Rutiner för dokumentation Dokumentera, följa upp:
13
Rutiner för dokumentation
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp åtgärderna och eventuellt
förändra dem eller sätta in nya åtgärder. Det är även en rättssäkerhetsfråga eftersom den
ger berörd personal, barn och vårdnadshavare möjlighet till insyn. Följande arbetsgång är
avsedd att användas som underlag för dokumentation och uppföljning av händelser som kan
relateras till planen mot diskriminering och kränkande behandling.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Vad har hänt?
På vilket sätt kan detta beteende kritiseras utifrån planen mot diskriminering
kränkande
behandling?
Vem har anmält?
Vilka åtgärder har vidtagits med omedelbar verkan?
Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt
Berörda som har informerats i ärendet: Personer. Tidpunkt. På vilket sätt
Tid för uppföljning.
Deltagare vid uppföljningen
Dokumentation lämnas till:
Dokumenterat av. Datum
Vi använder oss av en blankett som är utformad i W3D3.
Ansvarsförhållande:
Ansvarsförhållande Förskolechef och Specialpedagog.
Begrepp, regler och lagar
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn
och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en
förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
14
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt
som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har
samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det
kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det
gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av
trakasserier eller kränkande behandling.
15
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor
majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en
likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på.
Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du
är Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier
på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att han helst vill vara flicka och kallas hon och
henne. Föräldrarna har gått med på hans önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen
när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med
på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför
Erik skulle byta till byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir
också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har börjat
reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom,
same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska
16
tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt
svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp.
[diskriminering]
En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett
polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger
”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker?” [trakasserier]
Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som
bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar
Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som
tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns
det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna.
[diskriminering]
David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla.
Några av barnen brukar reta David och kallar honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han
blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
17
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med
sexuell läggning
Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har
hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte
vara med och leka eftersom han har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på
förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända
sig till. [trakasserier]
Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där
mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och
mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens”
namn. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det
är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]
Anmälan om kränkande behandling enligt skollagen 6:10
18
Förskola:
Undervisningsgrupp:
Vilket eller vilka barn upplever att de blivit kränkta eller upplever utsatthet:
Anmälan avser:
Kränkande behandling
Diskriminering/trakasserier
Kort beskrivning av händelseförloppet:
Datum
Plats
Utredning av händelsen:
19
Förslag till åtgärder:
Uppföljning:
Vårdnadshavare till kränkt barn kontaktad:
Ja, datum
Namn på den som
kontaktat vårdnadshavare
Vårdnadshavare till andra inblandade barn kontaktad:
Ja, datum
Namn på den som
kontaktat vårdnadshavare
Förskolechefen meddelad:
Ja, datum
Namn på den som
meddelat förskolechefen
Namn på den som fyllt i uppgifterna:
Anmälan är gjord av:
Personal
Vårdnadshavare eller annan
Vem har gjort anmälan till Barn- och skolförvaltning Lund Öster och när?
Datum
Namn på den som anmält
20
21