Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Släbro och Råby rektorsområde
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Släbroskolans fritidshem
2014-08-10
I samarbete med andra får eleverna öva och utveckla sin sociala
kompetens. Ett barn med stark självkänsla har inget behov av att
kränka andra. Att känna respekt för sig själv och andra är mål som
genomsyrar den dagliga verksamheten.
Vi vill stärka elevernas känsla av sammanhang (KASAM) genom ökad
delaktighet, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.
1
Innehåll
Viktig information för vårdnadshavare
3
Trygghetsteam
4
Inledning Släbroskolans fritidshem
5
Utvärdering läsåret 2013/14
7
Främjande insatser
10
Förebyggande insatser
14
Om vuxna kränker
17
Upptäcka och anmäla
19
Utreda och dokumentera
23
Åtgärda
26
Utvärdera
28
Introduktion och tillgänglighet
28
2
Viktig information till vårdnadshavare
om diskriminering, kränkande behandling och mobbning
Så här kan ni som vårdnadshavare agera
Ni samtalar med ert barn om att ni ser allvarligt på diskriminering och annan
kränkande behandling och att ni inte accepterar ett sådant beteende.
Skolans/fritidshemmets övertygelse och erfarenhet är att när vi tillsammans tar
avstånd från diskriminering och kränkande behandling känner sig eleven trygg och
vet vad som gäller.
Ni vårdnadshavare känner ert barn bäst och kan vara lyhörda på alla signaler om hur
barnet trivs i skolan och med kamrater. Vi ber er också vara lyhörda för hur ert barn
och kamraterna pratar om andra barn.
Om ni som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till i barnens relationer
till varandra eller till vuxna bör ni snarast kontakta personalen, rektor eller
skolsköterskan. Det är kanske just er information som kan stoppa ett negativt
beteende.
Är du orolig för att ditt barn blir kränkt eller utsatt för mobbing?
Följande tecken kan tyda på att ditt barn blir kränkt: Ovilja att gå till skolan, ont i
magen, huvudvärk, ovilja att berätta hur det är i skolan, har inga kamrater, kommer
hem med smutsiga och sönderrivna kläder, har blåmärken, verkar nedstämd och
ledsen. Dessa tecken kan även bero på andra saker, men de motiverar att du snarast
tar kontakt med skolan.
Är du orolig för att ditt barn kränker eller mobbar andra?
Det är svårt att ta till sig att det egna barnet kränker eller mobbar andra barn eller
vuxna. Det kan finnas många orsaker till att barn kränker eller mobbar andra, men
oavsett orsaken måste du göra något åt detta. Det är viktigt både för den som är
utsatt och för ditt eget barn. Gör helt klart för barnet att du inte accepterar kränkningar
eller mobbning och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Ta kontakt
med skolan för att få stöd och hjälp.
Som vårdnadshavare kan du tänka att det är bättre att flagga upp din oro en gång för mycket
än inte alls. Det kan lösa mycket för ett enskilt barn.
Bra länk för information om de olika begrepp som ryms inom planen:
http://www.do.se/sv/Forebygga-diskriminering/Utbildning/Forebygg-diskriminering-i-skolan/
3
Kontakta
Ta kontakt med din klassföreståndare eller annan vuxen på skolan och berätta vad som
hänt. Ta gärna hjälp av någon vuxen du litar på. Skriv ner det som händer, det kan vara svårt
att beskriva händelser i efterhand, speciellt om man är upprörd och arg. Spara SMS, brev el
mejl om sådana finns. Ta emot hjälp för strategier och metoder för att hantera detta på bästa
sätt.
Trygghetsteamet
telefon
Lena Östh, socialpedagog
Jesper Halwar, lärare
Annika Viklund, fritidspedagog
Eva Nilson, förskollärare
Marie Lavin, skolsköterska
073 662 20 19
45 78 77
45 78 71
45 78 77
45 78 80
Kerstin Andersson, rektor
Marianne Sollenberg, bitr. rektor
073 773 79 40
073 426 86 68
Eller kontakta någon som du har förtroende för i personalgruppen på
fritidshemsavdelningarna;
Skepp och hav
Viveka Sundberg, teamledare
Sara Berge
Maria Widerström
Mathilda Holmquist
Zacharias Göthberg
Berget
Sol och vind
Simon Karlsson, teamledare
Therese Andersson
Eva Fogelberg
Maud Hagberg
Camilla Andersson
Matti Toivanen
Annika Viklund, teamledare
Marcus Vestin
Lena Engström
Magnus Forsgren
Man kan också vända sig till:
BEO (Barn- och Elevombudet)
[email protected]
4
Trivsel och trygghet
Alla barn och elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt.
Fritidshemsverksamheten ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. När elever känner sig trygga påverkas även studieresultaten i positiv riktning.
Vi accepterar aldrig någon form av diskriminering eller annan kränkande behandling. Om vi
upptäcker att detta förekommer kommer vi med all kraft att se till att det upphör. Vi jobbar
förebyggande mot alla former av kränkande beteende.
Vi tar alltid signaler om diskriminering och kränkning på allvar. Kränkning kan ske mellan
barn, från barn till vuxen, från vuxen till barn och mellan vuxna.
Släbroskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling gäller för alla delarna i
verksamheten. Den här planen är kopplad till fritidshemsverksamheten och riktar sig till all
personal och omfattar alla elever.
Syftet med planen är att skydda elever mot kränkningar. Kränkningar av elevers värdighet
kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier eller genom kränkande behandling.
Fritidshemmen har ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter
samt för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Amigos
Varje år utses två Amigos i klasserna i åk 3-6. Släbroskolans Amigos skall under
höstterminen utses och utbildas inför deras uppgift.
Exempel på konkreta arbetsuppgifter för Amigosgruppen kan vara att
hålla i rastaktiviteter där alla kan delta.
göra ”roliga saker” för att öka glädje och trivsel.
planera och genomföra lekdagar.
delta i de utbildningar som skolan erbjuder.
Vuxenansvar för Amigos har
Lena Östh, Eva Nilsson, Josefin Halwar, Stefan Persson, Christina Lantz och Magnus
Forsgren.
Fritidshemspersonalen samarbetar med Amigosgruppen i arbetet med att utveckla
verksamheten under rasterna.
Hur planen har tagits fram
Vår plan är beskriven utifrån Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling.
Årets plan har sin grund i den föregående likabehandlingsplanen 2013/14 för skolan.
Grundmaterialet är framtaget av en arbetsgrupp bestående av en representant för skolans
ledning tillsammans med skolans socialpedagog
5
Förslaget har sedan presenterats och diskuterats i de här grupperna:
Referensgrupp
Arbetslagen
Klassombuden (föräldrar)
Elevråd
Klasser
Dokumentation
Aktuella ärenden där skolans personal kommer i kontakt med likabehandlingsarbetet
dokumenteras och förvaras hos rektor och elevhälsan.
Kompetensutveckling
Personalen fortbildas kontinuerligt för att aktivt kunna motarbeta diskriminering och annan
kränkande behandling. Exempelvis utbildning och diskussioner kring lärares yrkesetik,
kompetensutveckling för elevvårdspersonal kring t ex mobbningsfrågor, kompetensutveckling
kring mentorskap för lärare och ansvarspedagoger, vidareutbildning i demokratifrågor i
skolan, samt värdegrundsövningar för all personal.
Tillsyn
Skolinspektionen har tillsammans med Barn- och elevombudet tillsyn över att
bestämmelserna i 6 kapitlet i skollagen följs.
6
Utvärdering av målen läsåret 2013/14
Skolinspektionen
Den plan som fanns läsåret 2013/14 mot diskriminering och kränkande handling omfattade
hela verksamheten inom Släbroskolan, dvs. det fanns inte en specifik plan för
fritidshemsverksamheten.
Vid skolinspektionens tillsyn av Släbroskolan i maj 2014 bedöms planen mot kränkande
behandling inte beskriva vilka insatser skolan gör för att förebygga kränkande behandling
utifrån skolenhetens behov. Därför beslutades om ett föreläggande att verksamheterna inom
Släbroskolan ska
-
upprätta en plan mot kränkande behandling som innehåller de åtgärder som ska
vidtas för att förebygga och förhindra kränkande behandling.
Skolinspektionen skriver att de förebyggande insatserna och målen för enhetens arbete mot
kränkande behandling är för generellt formulerade och saknar tydlig förankring i
skolenhetens behov. I planen saknas en redogörelse för konkreta åtgärder som ska påbörjas
eller genomföras under det läsåret och en koppling till resultatet av en aktuell kartläggning av
situationen på enheten.
Skolinspektionen gör också bedömningen att planens beskrivning över hur ett ärende kring
kränkande behandling ska behandlas är otydlig. Bland annat saknas en beskrivning av hur
ett ärende hanteras om en vuxen kränker en elev. I planen saknas också en redogörelse av
hur föregående års åtgärder har genomförts.
Släbroskolans beslut om mål inför läsåret 2013/2014:
Skolan ska vara en lugn och trygg miljö med god arbetsro för alla.
Få alla barn och vuxna att ha större förståelse för varandra.
Hålla skolans regler levande för alla.
Att skapa en god arbetsro i klassrummet.
Regelbundet ta upp elevvård vid arbetslagsträffar.
En kartläggning av barnens och elevernas trygghet och om de anser att det
förekommer diskriminering, trakasserier eller kränkningar i verksamheten kan bland
annat ske genom olika former av organiserade samtal med eleverna eller med
personal i verksamheten.
Eleverna deltar i arbetet med planen genom
klassråd
elevråd
Amigos – de är ögon och öron men ska inte själva ingripa. I Amigosgruppen samtalar
man om hur eleverna har det och om någon upplevs som utanför eller utsatt.
Vårdnadshavarna deltar i arbetet med planen genom
utvecklingssamtal
föräldramöten och skolråd
Man kan också vända sig till:
BEO (Barn- och Elevombudet)
[email protected]
BRIS (Barnens rätt i samhället).
http://www.bris.se/?pageID=327
7
Resultat
Olika möjligheter att få hjälp
Enskilt kan eleverna alltid ta upp sina upplevelser med någon vuxen de känner sig trygga
med eller i samband med utvecklingssamtalen. På gruppnivå kan frågor/problem lyftas till
klassråd eller elevråd och i lokalerna finns möjlighet att lämna anonyma upplevelser i
elevrådet låsta förslagslåda.
Vårdnadshavare kan alltid samtala om händelser och upplevelser med personalen eller
alternativt vända sig direkt till skolledningen. På gruppnivå finns möjlighet att samtala
omkring uppleveler, tankar och reflektioner under föräldramöten eller lyfta detta vidare till
Skolrådet.
Socialpedagogen och skolsköterskan är personer som alla elever kan vända sig till vid
behov. Skolsköterskan genomför hälsosamtal med alla elever i förskoleklass och årskurs 4.
Samtalet kan vara ett tillfälle att upptäcka om någon blir utsatt.
Elevrådet har under ledning av bitr. rektor haft en dialog omkring stämningen på skolan och
gjort en riskinventering utifrån elevernas tankar. Under vårterminen har elevrådet fokuserat
sitt arbete på att finna platser inom skolan där det finns risk för kränkningar. De har studerat
ritningar och planer över området, konstruerat enkätfrågor, genomfört undersökningar och
sammanställt resultaten.
 Förskoleklasserna svarade att störst risk för kränkningar finns vid asfaltsvägen bakom
stora skolhuset, grusplanen och dungen
 Årskurs 1-4 svarade att riskerna finns i omklädningsrummen, området vid cykelställen
och grusplanen.
 Årskurs 5-6 (med placering på Oppebyskolan) svarade omklädningsrummen och
rökrutan (dvs. den bakre dörren på Oppebyskolan)
Elevrådet rekommendationer till skolans vuxna är att
 de ska röra sig över hela skolgården speciellt på de platser där kränkningar
förekommer mest.
 de inte ska prata med varandra utan gå runt och umgås med eleverna istället.
 de ska ha en bra och positiv inställning till eleverna.
Varje läsår genomförs enkäten Skoltempen i klasserna vid fyra tillfällen. Årets
undersökningar bland eleverna visar följande utvecklingsområden
- Jag får vara med och bestämma över mitt arbete.
- Jag får vara med och bestämma i skolan.
- Jag har arbetsro när jag arbetar.
I sammanställningen av Barn och ungdomsnämndens attitydundersökning om eleverna i
årskurs 5 känner sig trygga i skolan är resultatet för Släbroskolan ett index på 3,24 av 4.
Till Nyköpings kommuns digitala verktyg för klagomål, förslag på förbättringsåtgärder och
beröm har synpunkter om verksamheten inom rektorsområdet lämnats vid 18 tillfällen, 17 av
dessa är anonyma så någon uppföljning har inte varit möjlig. Synpunkterna berör
8
-
oro för stora barngrupper på fritidshemmen och upplevelsen av för lite
personalresurser.
säkerheten på skolgården och staket omkring skolgården önskas.
brist på engagemang och intresse för barnen hos personalen som arbetar i skolan
och i fritidshemen.
fritidshemspersonal som har negativa attityder mot barnen.
behovet av fler styrda aktiviteter under den tid eleverna vistas på skolgården.
toaletternas behov av uppfräschning.
Behovet av alternativ skollunch när det serveras vegetariska måltider (den så kallade
”köttfria dagen” varje vecka).
Analys
För fritidshemmens del har det inte funnits några specifika mål uppsatta för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling under läsåret 2013/14. Inför kommande läsår
behöver verksamheten en egen plan som fokuserar på uppdraget utifrån ett
fritidshemsperspektiv.
Under sommaren 2014 kom en ny upplaga av Skolverkets allmänna råd med kommentarer
för fritidshem. Detta liksom Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och
kränkande behandling ligger som grund för den här planen som ska gälla under läsåret
2014/15
Planen kommer att implementeras i samband med skolstarten i augusti 2014.
9
Att främja elevernas lika rättigheter och möjligheter
Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg skolmiljö och att förstärka
respekten för allas lika värde
Det omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, och riktas mot alla och bedrivs
kontinuerligt och utan förekommen anledning.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 3 kap. 14 § diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva ett målinriktat arbete för
att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn eller elever som deltar i eller söker
till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning.
Enligt 6 kap. 6 § skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för varje
särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av
elever.
Det främjande arbetet ska bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla och vara en
del i det vardagliga arbetet. Arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i fritidshemsverksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten.
Utvärdering –
Hur? När?
Mål
läsåret 2014-15
Kännetecken
Barn och
föräldrar känner
sig trygga med
och i
verksamheten.
Nolltolerans mot
diskriminering, mobbing
och kränkande handlingar
Barn – och
ungdomsnämnde
ns brukarenkät,
vt
Skolledningen
Personalen stöder
eleverna att ta ansvar f ör
sina handlingar, att vara
en bra kompis, att klara
av att lösa konflikter med
kamrater verbalt.
Skoltempen (med
inriktning
fritidshem), Ht
och vt
Pedagogerna på
avdelningen
Intervjuer med
eleverna. Ht och
vt
Pedagogerna på
avdelningen
(ansvarsbarn)
Ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen
och personalen i
fritidshemmen
Anmälningar till
trygghetsteamet
Skolledningen
Närvarande och
engagerade vuxna -varje
barn är allas barn och
ansvar
Personalen stödjer
eleverna till
självständighet och
trygghet.
Ansvar
10
Elever får återkommande,
med stöd av personal,
hålla i aktiviteter för att
skapa en god
atmosfär.
Synpunkten –
beröm eller
klagomål
Skolledningen
Personalen planerar
utflykter eller friluftsdagar
så att alla barn och elever
ges förutsättningar
att delta.
Morgonfritids har tydlig
struktur och rutiner.
En gemensam öppningsoch stängningsavdelning
Tydliga rutiner för
övergångar mellan
verksamheterna;
förskoleklass, skola och
fritidshem.
Tydliga rutiner för start
och avslut i
fritidshemsverksamheten
Ordningsregler som följs
konsekvent under hela
dagen oavsett vilken
verksamhet som barnet
finns i.
Personalen stödjer
eleverna att visa hänsyn
och respekt för andra och
att följa gemensamma
regler.
11
Vi arbetar för att
ge barnen en
känsla för
jämlikhet,
demokrati och
för alla
människors lika
värde.
Elever får möjlighet att
diskutera normer,
attityder och hur goda
relationer kan vårdas.
Personalen lyssnar in det
som eleverna vill uttrycka
och hjälper till att sätta
ord på känslor, åsikter
och behov.
Tillgång till böcker som
belyser olika typer av
familjebildningar eller
olika minoriteter.
Intervjuer med
eleverna. Ht och
vt
Pedagogerna på
avdelningen
Observationer av
eleven och
elevgruppen.
Pedagogerna på
avdelningen
All personal har
ansvar för att
genomföra
granskning av sitt
arbete.
Arbetslagen
Medarbetarsamtal
Systematiska
kvalitetsarbetet
Lokalerna är utformade
så att det är möjligt för
eleverna att bryta med
stereotypa föreställningar
och normer.
Personalen har ett
medvetet
genusperspektiv i all
planering.
Personalen har ett
normkritiskt arbetssätt till
diskrimineringsgrunderna.
Eleverna görs
delaktiga och
får inflytande
över hur
verksamheten
formas.
Informella och formella
samtal förs med eleverna
Olika demokratiska forum
finns
Observationer sker
regelbundet av elever
såväl som elevgruppen.
Skoltempen (med
inriktning
fritidshem), Ht
och vt
Pedagogerna på
avdelningen
Ingår i det
systematiska
kvalitetsarbetet
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen
och personalen i
fritidshemmen
Personalen lyssnar på
elevernas önskemål och
åsikter, tar ställning till
dessa och kommunicerar
så att eleverna förstår
personalens prioriteringar
och ställningstaganden.
Förslagslådor används
regelbundet.
12
Främjande insatser
Den absolut viktigaste personen i det främjande arbetet är den vuxne.
Vi vuxna är barnens förebilder och genom vårt sätt att möta dem, våra normer och
attityder, vårt sätt att organisera arbetet i gruppen, vår förmåga att skapa gemenskap
och sammanhållning, sätter vi prägel på deras sätt att fungera tillsammans.
Vuxna är gruppens ledare och den respekt vi kräver grundas på den respekt vi visar.
All personal har ett gemensamt förhållningssätt genom att vara bra förebilder, skapa,
upprätthålla och utveckla ett bra socialt klimat i fritidshemsverksamheten och i skolan.
På så sätt får vi ett klimat som präglas av förtroendefulla och öppna relationer mellan
eleverna och oss vuxna.
Vi samarbetar med lärarna och förskollärarna vid rasterna och andra fria aktiviteter.
Aktiva och väl synliga rastvärdar skapar trygghet och ger eleverna en möjlighet till
snabb kontakt.
Vår verksamhet genomsyras av att alla är lika värda oavsett kön.
Vi arbetar aktivt för att motverka traditionella könsroller, t ex genom att vara lyhörda
och accepterande mot barn och elever som väljer att överskrida förväntade
könsroller.
Vi arbetar för att flickor och pojkar ska få lika mycket uppmärksamhet på skolan.
Oftast handlar det om att ge flickorna chansen att ta lite större utrymme, det är dock
viktigt att vi inte glömmer pojkarna när vi stärker flickorna.
Alla barn och elever ska ha lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet. Rasism är en
föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet, vilken grupperar människor
utifrån ras/etnicitet. Denna föreställning skapar stereotyper och en delar in oss i ”vi”
och ”dem”, vilket leder till diskriminering och utanförskap.
För att motverka diskriminering på grund av etnisk tillhörighet för personalen i
fritidshemmen en aktiv dialog med eleverna kring dessa frågor.
Kompetensutveckling
För att öka edvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Fortbildning
Plan för olika workshops omkring diskrimineringsgrunderna
Riktas till
Arbetslagen
Ansvar
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
Tid att diskutera egna normer och attityder samt
sådana som genomsyrar den pedagogiska
verksamheten.
Arbetslagen
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
13
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling. De förebyggande insatserna omfattar endast områden
som i en kartläggning av verksamheten identifieras som riskfaktorer.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 3 kap. 15 § diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga
och förhindra att någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier
som har som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.
Enligt 6 kap. 7 § skollagen ska huvudmannen även se till att det genomförs åtgärder för att
förebygga och förhindra att lever utsätts för kränkande behandling.
Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska läraren
uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att
förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Mål
läsåret 2014-15
Regelbundet
kartlägga elevernas
trygghet och trivsel
samt deras
uppfattning om
förekomsten av
diskriminering,
trakasserier och
kränkande
behandling
Kännetecken
Elevrådet pratar miljö
och mobbing i
klasserna. Det för att ta
reda på var eventuella
”riskzoner” finns och
därigenom kunna
utföra eventuella
åtgärder.
Samtal med eleverna i
fritidshemsgrupperna.
Personalens
iakttagelser i den
dagliga verksamheten.
Utvärdering –
Hur? När?
Ansvar
Barn- och
ungdomsnämnd
ens enkäter i åk
3 och 5
Skolledningen
Skoltempen
(med inriktning
fritidhem)
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen
Dialog med
elevrådet
Intervjuer med
eleverna ht och
vt
Pedagogerna på
avdelningen
Värderingsövningar
Elevvårdsdiskussioner i
arbetslagen.
Kontinuerliga samtal
elev/förälder om
situation –
utvecklingssamtal,
mail, kontaktböcker,
14
telefon etc.
Regelbundna träffar i
Amigosgruppen. Där
diskuteras läget på
skolan.
Referensgruppen
i dialog med
Amigosgruppen
Vuxna finns med i
omklädningsrummen
och rör sig över hela
skolområdet, särskilt
på de platser där
risk för kränkningar
förekommer mest.
Enligt elevrådets
undersökning vt 2014
finns störst risk för
kränkningar vid
asfaltsvägen bakom
stora skolhuset,
grusplanen, dungen,
omklädnings-rummen
och området vid
cykelställen.
Uppföljningar i
elevrådet
Ta fram
ordningsregler
tillsammans med
eleverna.
Nya arbetslag och nya
elevgrupper på
fritidshemmen kräver
tydlighet i vilka regler
som gäller.
Skoltempen (med
inriktning fritidshem)
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen
Skoltempen (med
inriktning fritidshem)
Skolledningen i
samverkan med
referensgruppen
Kartläggning
Kartläggningen ska leda till att vi får förståelse för problemen, dvs. varför och i vilka
sammanhang kränkningarna uppstår samt hur de tar sig uttryck, så att vi kan sätta in
relevanta insatser.
Kartläggningen
kan till exempel omfatta platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där
barn och elever känner sig otrygga.
kan också omfatta attityder kopplade till diskrimineringsgrunderna som exempelvis
rasism, islamofobi och homofobi. Det finns en koppling mellan graden av intolerans
hos elever och deras delaktighet i olika former av kränkningar riktade mot någon på
grund av dennes etniska tillhörighet eller sexuella läggning.
Även personalens egna iakttagelser kan vara underlag i kartläggningen.
Den dokumentation som upprättas i samband med enskilda fall av kränkningar kan
också utgöra underlag vid kartläggningen. De enskilda fallen kan visa sig vara delar
av återkommande likartade händelser eller visa sig hänga ihop med verksamhetens
organisation.
Elevrådet har under vårterminen fokuserat sitt arbete på att finna platser inom skolan
där det finns risk för kränkningar. De har studerat ritningar och planer över området,
konstruerat enkätfrågor, genomfört undersökningar och sammanställt resultaten.
Förskoleklasserna svarade att störst risk för kränkningar finns vid asfaltsvägen bakom
stora skolhuset, grusplanen och dungen.
15
Årskurs 1-4 svarade att riskerna finns i omklädningsrummen, området vid cykelställen
och grusplanen.
Årskurs 5-6 (med placering på Oppebyskolan) svarade omklädningsrummen och
rökrutan (dvs. den bakre dörren på Oppebyskolan).
Elevrådet rekommendationer till skolans vuxna är att
de ska röra sig över hela skolgården speciellt på de platser där risken för kränkningar
förekommer mest.
de inte ska prata med varandra utan gå runt och umgås med eleverna istället.
de ska ha en bra och positiv inställning till eleverna.
Kompetensutveckling
För att öka edvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Fortbildning
Plan för workshops omkring förebyggande
värdegrundsarbete
Riktas till
Arbetslagen
Ansvar
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
16
Förbud mot diskriminering och kränkande behandling
Personalen har en skyldighet att gripa in när elever stör och kanske är våldsamma mot andra
elever eller lärare, vi ska upprätthålla trygghet och studiero på skolan och i fritidshemsverksamheten. Men ingripandet får aldrig övergå i en kränkning.
En kränkning sker i relation mellan två parter. Dels finns ett beteende hos den som kränker,
dels uppstår en känsla hos den som kränks. Det normala maktförhållandet är att vuxna har
mera makt än barn/elever. Därför är det allvarligare när vuxna kränker elever.
Det är förbjudet för personalen att diskriminera ett barn eller en elev. Huvudmannen eller
personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.
Om personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande behandling, eller inte
uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller kränkande
FÖRBUD
MOTkan
DISKRIMINERING
KRÄNKANDE
BEHANDLING
behandling,
huvudmannen förOCH
verksamheten
bli skyldig
att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 2 kap. 5 § diskrimineringslagen får den som bedriver verksamhet inte diskriminera
något barn eller någon elev som söker till eller deltar i verksamheten. Anställda och
uppdragstagare i verksamheten ska likställas med utbildningsanordnaren när de handlar
inom ramen för anställningen eller uppdraget.
Enligt 6 kap. 9 § skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en
elev för kränkande behandling.
Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska
alla som arbetar i skolan aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av
individer eller grupper.
Ledning och personal ska vara särskilt uppmärksamma på om elever upplever sig kränkta av
någon personal i verksamheten. Skolans/fritidshemmets samarbetsklimat ska vara sådant
inom personalgrupperna, att andra vågar se och ta tag i problemet.
Detta gäller när en vuxen kränker en elev
Rektor ska alltid kontaktas omgående om någon i personalen ser, hör eller får
vetskap om att en vuxen kränkt eller diskriminerat en elev eller en vuxen.
Rektor och den som blivit anmäld/tilltalad informeras, om så önskas tillsammans med
en facklig representant.
Rektor startar och leder utredningen. Det är viktigt att den som leder utredningen inte
riskerar att hamna i en lojalitetskonflikt gentemot den som misstänks för att ha utsatt
eleven för trakasserier eller kränkande behandling. Detta kan bli fallet om en kollega
utreder en annan kollega.
Rektor kan få stöd i utredningen av någon HR-konsult (BUK).
17
Båda parter skall beredas möjlighet till samtal med varandra. Detta samtal kan ske
enskilt, tillsammans med föräldrar, mentor, rektor eller annan vuxen utifrån parternas
önskemål och ärendets art. Diskussion mellan personal - personal och mellan
personal -föräldrar ska ske utan att eleverna är närvarande.
Uppföljning av ärendet görs inom tre veckor. Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av
rektor eller parterna var för sig.
Beroende på kränkningens art kan polisanmälan bli aktuellt.
Dokumentation görs och förvaras hos rektor och elevvårdsteam. Rektors uppgift är att
bevaka att man möts som jämställda parter och att konflikten får en varaktig lösning.
Om rektorn misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande
behandling är det viktigt att den som utreder inte är i en beroendeställning till rektorn.
Därför kan det vara lämpligt att detta hanteras av någon som huvudmannen utser.
Behov av kartläggning
Kartläggning för att öka medvetenheten om risker för kränkningar kan exempelvis innebära
att se över om verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, rutiner,
schemaläggning eller andra inslag leder till att elever blir diskriminerade eller utsätts för
kränkande behandling.
Situationer som kan innehålla diskriminerande inslag kan till exempel vara
- urval och indelning på grund av kön eller etnisk tillhörighet till grupper vid val av
idrottsaktivitet.
- hur placering i klassrummet eller i andra lokaler ger goda förutsättningar för elever
med funktionsnedsättning eller hur elever med funktionsnedsättningar kan ta sig
mellan olika klassrum.
Behov av kontinuerliga diskussioner
I arbetslagen behövs kontinuerliga samtal och diskussioner om exempelvis gränserna mellan
befogade tillrättavisningar och kränkande behandling, hur man kan hantera situationer som
upplevs som svåra eller hotfulla, hur man som personal reagerar när man upplever sig
provocerad eller kränkt och i vilka situationer man ska hämta hjälp för att undvika att utsätta
barn eller elever för kränkningar.
18
Att upptäcka och anmäla trakasserier och kränkande behandling
Genom de kontinuerliga kartläggningarna får ledningen och personalen kunskap
om den generella situationen i verksamheten. Även personalens egna
observationer av barnens och elevernas beteende är viktiga, likaväl som andra
signaler om att något inte står rätt till.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 6 kap. 10 § skollagen är en lärare, förskollärare eller annan personal som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn.
En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen.
Anmälningsskyldigheten gäller på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses diskrimineringslagen
(2008:567).
Enligt läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska
läraren uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för
att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling.
Mål
läsåret 2014-15
Kännetecken
Fritidshemspersonalen
ansvarar för att
utveckla all
rastverksamhet.
Många vuxna finns
med barnen varje rast.
De rörs sig över hela
skolområdet. Enligt
elevrådets
undersökning vt 2014
finns störst risk för
kränkningar vid
asfaltsvägen bakom
stora skolhuset,
grusplanen, dungen,
omklädnings-rummen
och området vid
cykelställen.
Utvärdering –
Hur? När?
Ansvar
Personalen är
uppmärksam på den
jargong och det
beteendemönster
som råder mellan
eleverna och att ser till
att miljön i
19
fritidshemmen inte
inbjuder till sådana
missförhållanden.
Eleverna erbjuds flera
rastaktiviteter varje
rast.
Elevernas behov av
rörelse, lek och
rekreation social
samvaro är grunden för
planering av
rastaktiviteter.
Eleverna erbjuds,
under handledning av
vuxna, att hålla i olika
rastaktiviteter.
Personalen följer upp
om en elev självmant
väljer att inte ingå i
kamratgemenskapen.
Fritidshemspersonalen
samverkar med
förskollärarna och
lärarna och följer upp
händelser som uppstått
i rastverksamheten.
Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten och kunskapen om lekaktiva arbetssätt.
Fortbildning
Workshops omkring lekaktiva arbetssätt.
Riktas till
Arbetslagen
Ansvar
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
Heldagsföreläsning med Olof Johannson - Lekrum
”Det händer på skolgården”
Arbetslagen
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
20
Anmälningsskyldighet
Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där en elev upplever sig ha blivit utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling. Det ska med andra ord inte göras någon värdering
av hur allvarligt en händelse är innan den anmäls till rektorn respektive huvudmannen.
Anmälningsskyldighet till rektor
Så snart någon ur personalen får signaler om att ett barn eller en elev känner sig
kränkt måste de agera.
Rektor ska informeras när en personal i verksamheten får kännedom om att en elev
känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för
trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen.
Anmälningsskyldighet till huvudmannen
Huvudmannen ska alltid informeras när rektorn får kännedom om att ett barn eller en
elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Rektorns anmälningsskyldighet är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att
skyndsamt utreda omständigheterna och därför behöver även anmälan till rektorn och
huvudmannen ske skyndsamt.
Tänk på att …
Barn och elever samt deras vårdnadshavare ska ha information om hur de ska
rapportera när en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier
eller kränkande behandling.
Barnens och elevernas egna berättelser, som antingen formuleras av dem själva eller
genom deras vårdnadshavare måste tas på allvar. Andra signaler på utsatthet kan
vara återkommande frånvaro eller att barnet eller eleven själv kränker andra.
Barns och elevers benägenhet att berätta om problem ökar om de har förtroendefulla
relationer med personalen på skolan och om det finns en öppenhet där den som
berättar inte riskerar att betraktas som en tjallare.
Det kan också vara betydelsefullt för elever att anonymt kunna berätta om
kränkningar eller hot.
21
Handlingsplan vid händelse
Handlingen anmäls alltid till berörd ansvarspedagog som tillsammans med ytterligare
en vuxen samtalar med berörda personer.
Hela händelsen dokumenteras på särskild blankett, se bilaga 1. Ansvarspedagogen
och anmälaren ansvarar för detta.
Telefonkontakt och/eller möte med vårdnadshavare sker utan dröjsmål.
Ansvarspedagogen ansvarar. Om en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier
eller kränkande behandling är det viktigt att berörda vårdnadshavare informeras så
fort som möjligt. Det är också viktigt att förklara för eleverna och vårdnadshavarna
vad som kommer att hända härnäst och om de kommande stegen i processen.
Kopia på dokumentation lämnas till rektor.
Vid upprepade handlingar/vid behov av ytterligare stöd kopplas skolans
trygghetsteam in för samtal och vägledning.
Tidigare dokumentation överlämnas till trygghetsteamet, detta dokumenteras av
mentor och skrivs under av representant för tyghetsteamet.
Dokumentet lämnas till rektor.
Vid behov kallar rektor, i samråd medtrygghetsteamet, berörda parter till
skolan/fritidshemmet för samtal om hur arbetet ska fortgå.
Representant för trygghetsteamet ansvarar för dokumentation, som skrivs under av
berörda parter.
Rektor anmäler vid behov till berörd instans/myndighet.
Trygghetsteamet ansvarar för uppföljning.
Kontakta
Trygghetsteamet
Lena Östh, socialpedagog
Jesper Halwar, lärare
Annika Viklund, fritidspedagog
Eva Nilson, förskollärare
Marie Lavin, skolsköterska
073 662 20 19
45 78 77
45 78 71
45 78 77
45 78 80
Kerstin Andersson, rektor
Marianne Sollenberg, bitr. rektor
073 773 79 40
073 426 86 68
Trygghetsteamet träffas vid behov utifrån de ärenden som är aktuella.
22
Utreda och dokumentera uppgifter om trakasserier och kränkande
behandling
Krav på att utreda och åtgärda kränkningar
Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med
fritidshemsverksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade
och i förekommande fall vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra.
Utredningsskyldigheten omfattar alla trakasserier, alltså även sådana som begås av
någon i personalen.
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen och 6 kap. 10 skollagen är en huvudman som får
kännedom om att ett barn eller en elev som deltar i eller söker till verksamheten anser sig ha
blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling i samband med
verksamheten skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
trakasserierna eller kränkningarna.
När någon i verksamheten får kännedom om att en elev upplevt sig blivit utsatt för
kränkning ska vi skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
trakasserierna eller den kränkande behandlingen. Det krävs inga bevis om att en
kränkning ska ha ägt rum för att en utredning ska inledas. Utredningsskyldigheten är
också oberoende av om det förelåg en avsikt att kränka eller inte.
Se arbetsgången sid. 22.
Vi har skyldigheten att utreda även om vårdnadshavare eller elever uppger att de inte
vill att händelsen ska utredas. Den som utreder måste skaffa sig en självständig
uppfattning om vad som har hänt. Man kan alltså inte låta saken bero om de
inblandade lämnar motstridiga uppgifter.
Det är viktigt att de enskildas upplevelser av det inträffade är utgångspunkten för
utredningen kring vad som hänt.
Alla inblandade; barn, elever, vårdnadshavare och personal, måste känna till vem
som är ansvarig för utredningen.
Utredningen ska allsidigt visa vad som inträffat och innehålla en analys av orsakerna
till det inträffade. Utredningen ska omfatta både den eller de som kan ha utfört
kränkningen och den som har blivit utsatt.
Utredningens omfattning och metod måste anpassas till varje enskilt fall.
Utredningen bör leda till att vi får tillräckligt med information och kunskap om
situationen för att kunna bedöma vilka åtgärder som måste vidtas för att få
trakasserierna eller den kränkande behandlingen att upphöra.
Utredningen ska dokumenteras, se arbetsgången sid 22. Dokumentationen av
utredningen, av vad som inträffat och vilka åtgärder skolan vidtagit, är ett viktigt
underlag för att kunna följa upp effekterna av åtgärderna.
23
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet med att följa upp och utvärdera
åtgärderna för att eventuellt förändra dem eller sätta in nya. Det är även en
rättsäkerhetsfråga, eftersom den ger berörd personal, elever och vårdnadshavare
möjlighet till insyn.
Om skolans ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det bra att ha dokumenterat
vad som har hänt och vad skolan gjort.
En utredning kan involvera barnens eller elevernas vårdnadshavare. Det finns
anledning att vara särskilt uppmärksam på om något barn eller elev är utsatt under
längre tid eller om de insatser som vidtagits inte är tillräckliga för att kränkningarna
ska upphöra.
Med internet och mobiltelefoner suddas gränserna mellan skolan och fritiden ut. Ofta
går verbala och fysiska kränkningar i verksamheten hand i hand med kränkningar på
nätet. Om påstådda kränkningarna har en koppling till vår verksamhet är vi skyldiga
att utreda det inträffade.
Verksamheten har en skyldighet att ingripa vid trakasserier och kränkande
behandling och lagen gör ingen skillnad på om kränkningarna sker på skolgården
eller på nätet.
Dokumentationen ska utföras i enlighet med offentlighets- och
sekretessbestämmelser så att elevinformationen hanteras på ett korrekt sätt. Det är
viktigt att dokumentationen i sig inte ytterligare kränker de berörda eleverna.
Kompetensutveckling
För att öka medvetenheten och kunskapen om offentlighets- och sekretessbestämmelser.
För att öka medvetenheten och kunskapen om kränkningar på Internet.
Fortbildning
Workshops om offentlighets- och
sekretessbestämmelser
Riktas till
Arbetslagen
Ansvar
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
Workshops om kränkningar på Internet.
Arbetslagen
Skolledningen i
samarbete med
referensgruppen
Anmälan till andra myndigheter
I varje enskilt fall bör det bedömas om en anmälan ska göras till andra myndigheter.
En del fall av trakasserier och kränkande behandling kan också utgöra brott. En
bedömning av om en polisanmälan ska göras bör ske i varje enskilt fall, men det finns
ingen lagstadgad skyldighet för skolan att polisanmäla en elev som har begått ett
brott.
En vårdnadshavare kan själv alltid göra en polisanmälan.
24
Vid händelser som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa ska Arbetsmiljöverket
underrättas. Detta gäller även händelser som orsakats genom våld eller hot om våld.
Polisens, socialtjänstens och skolans utredning har olika syften. Oavsett om en
anmälan har gjorts till en annan myndighet eller inte är verksamheten därför skyldig
att utreda påstådda trakasserier eller kränkande behandling och vidta relevanta
åtgärder för att komma till rätta med dessa.
25
Att åtgärda trakasserier och kränkande behandling
Krav på att åtgärda kränkningar
Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i eller i samband med
fritidshemsverksamheten är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda det inträffade och i
förekommande fall vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra.
1111111111111111111111111111111111111
AKTUELLA BESTÄMMELSER
Enligt 2 kap. 7 § diskrimineringslagen och 6 kap. 10 § skollagen ska huvudmannen om det
förekommer trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande behandling vidta de åtgärder
som skäligen kan krävas för att i framtiden förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Det ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig
diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
Om en akut situation uppstår får rektorn och lärarna vidta de omedelbara och tillfälliga
åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. Dock gäller kravet på
utredning även i riktigt akuta lägen.
En sådan utredning måste dock ske snabbt genom att personalen gör bedömningar på plats.
Det är angeläget att det finns rutiner för hur verksamheten ska ge de inblandade möjlighet att
bearbeta det inträffade och få stöd, se sid .
En person som inte mår bra signalerar detta på olika sätt. En del signaler är tydliga andra är
mer vaga. Därför är det viktigt att vi lär oss identifiera dessa personer och sedan agera.
Tecken på trakasserier/kränkning kan vara:
Ilska
Ledsamhet.
Ensamhet.
Motvilja till att gå till skolan.
Passiv: ”Ingen lust”, ”Vill inte”, ”Orkar inte”.
Somatiska symtom som ”ont i magen” och ”ont i huvudet”.
Dålig sömn med mardrömmar och svårt att somna.
Att inte vilja gå på klassfester eller delta i friluftsdagar.
Håller sig i närheten av en vuxen.
Osäkert kroppsspråk.
Saker/pengar försvinner.
Skolresultaten har försämrats.
Ofta sjuk, dålig aptit.
Pratar inte om skolan hemma.
Pratar negativt om klasskamraterna.
Ofta besök hos skolsköterskan
26
Det innebär att vi måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att
kränkningarna upprepas.
Tänkbara åtgärder kan vara
återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov och med
personal som har kompetens för uppgiften,
ökade observationer vid olika tillfällen,
assistent eller resurspersoner för den eller de som kränker,
omorganisation i och av grupper samt
hjälp/stöd genom socialpedagog eller skolpsykolog.
I skollagen regleras vilka disciplinära åtgärder som får vidtas mot en elev som uppträder
olämpligt. De åtgärder som vidtas för att komma till rätta med trakasserier och kränkande
behandling får inte strida mot bestämmelserna om disciplinära åtgärder i femte kapitlet i
skollagen. Disciplinära åtgärder får aldrig användas som bestraffning.
Åtgärda utifrån analysen
Konflikt:
Gemensamt möte med alla inblandade i konflikten i ett försök att tillsammans finna en
lösning på osämjan. Närvarande vuxen är den som tar emot informationen eller någon från
trygghetsteamet.
Trakasserier/kränkning:
Om samtalen visar på kränkning sker det fortsatta arbetet genom trygghetsteamet där även
vårdnadshavare blir delaktiga i samtal och arbetsordning, se arbetsgången sid 22.
I detta arbete finns det mycket att ta hänsyn till, elevens ålder, antal inblandade etc. därför
diskuteras en åtgärdsplan fram från fall till fall. Men alltid tillsammans och i samförstånd med
alla (elever, vårdnadshavare, skolledare, trygghetsteam) inblandade i ärendet.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Gemensamt möte med alla inblandade samt vårdnadshavare. Närvarande vuxen från skolan
är klassföreståndare och någon från trygghetsteamet.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Tar vi kontakt med Resursteamet, som utifrån får granska ärendet och bistå med mer
kunskap och djupare kompetens.
OM DETTA INTE HJÄLPER
Kommer skolan att överväga anmälan till socialtjänsten alt. polismyndigheten.
27
Utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande
Rektor ansvarar för att måluppfyllelsen i planen utvärderas årligen. Utvärdering av
måluppfyllelsen sker i det systematiska kvalitetsarbetet. Utvärderingen blir en kartläggning
inför det årliga upprättandet av planen.
Rektor har ansvar för att denna handlingsplan upprättas årligen.
Introduktion och tillgänglighet
Den nya planen introduceras för eleverna i samband med läsårsstarten, ansvariga för
detta är arbetslaget på fritidshemsavdelningen.
Den nya planen introduceras för vårdnadshavarna i samband med läsårets första
föräldramöte, ansvariga för detta klasslärarna.
Den lyfts också i Skolrådet, ansvarig är skolledningen.
Ansvarspedagogerna ger information om planen för lika behandling i samband med
att vi tar emot nya barn/elever och föräldrar.
Nyanställd personal får planen presenterad i samband med anställning inom enheten.
Planen ska publiceras på skolornas hemsidor.
Den ska finnas tillgänglig på varje fritidshemsavdelning.
28
Släbro och Råby rektorsområde
DOKUMENTATION VID HÄNDELSE
Information har lämnats av: _______________________________________
Utsatt: ______________________________________________________
Delaktig: _____________________________________________________
Samtalsledare: ___________________________________________________
Händelseförlopp:
Bra frågor att ställa: Vad hände? Vad tänkte du? Vad kände du? Hur önskar du att det
ska vara nu/bli mellan er? Vad kan du göra nu?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
________________________________________________________ VÄND!
ÅTGÄRDER:
______________________________________________
______________________________________________
Kopia på denna dokumentation ska överlämnas till rektor!
29
Om åtgärder inte hjälper eller om händelsen upprepas, är av allvarlig art eller väcker din
oro:
Meddela trygghetsteamet och överlämna denna dokumentation!
Överlämnat till Trygghetsteamet: __________________
30
Bilaga
Definitioner av begrepp
De begrepp som används kommer från både diskrimineringslagen och skollagen.
Diskriminering, trakasserier
Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som
kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i
juridisk bemärkelse.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet.
Kränkning kan ske på olika sätt:
Fysiskt, bli utsatt för slag, knuffar och menande kroppsspråk
Verbalt, att bli retad, hotad, förlöjligad eller förnedrad på annat sätt
Psykosocialt, att bli utfryst eller utsatt för ryktesspridning
Genom text eller bilder, nedsättande klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms etc.
Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad
negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga
en annan skada eller obehag.
31