”De långa vågorna”
Ekonomiska strukturcykler och politiska doktrinskiften
Strukturkriser, politisk turbulens & ekonomisk-politiska
doktrinskiften:
1840- [”borgerlig revolution”, första förslaget till modern aktiebolagslag]
1890- [Marknadsekonomins genombrott, facklig organisering, socialistisk agitation, strejker,
”den sociala frågan” riksdagsbehandlas]
1930- [liberalismens fall, massarbetslöshet, Ådalen 1931, valseger för SAP]
1970- [transnationella företag, ”ny vänster”, strejkrörelsen, ”akademisk” nyliberalism]
2015- ??
Efter några decennier inleds nya politiska reformprogram:
1860-talet
1910-talet
1950-talet
1990-talet
2030-talet
”Det moderna genombrottet”
[riksdags- & kommunreformen]
”Det demokratiska genombrottet” [allmän rösträtt, 8-timmarsdagen]
”Välfärdstatens genombrott” [inkomsttrygghet i socialförsäkringarna]
”Det postnationella tillståndet” [nyliberal doktrin, ”välfärdsstatens fall”]
Möjligen … ”Den europeiska välfärdsstatens genombrott” ???
Arbete och organisation Tor Larsson 5 nov 2013
Vilken karaktär har denna ekonomiskhistoriska ”moderniseringsteori”?
Den är empiriskt grundad på analyser av nationalräkenskaperna,
och officiella statistiska ekonomiska tidsseriedata. (Se t ex Rodney
Edvinsson Den svenska struktur-cykelmodellen i Historisk Tidskrift
130:4 2010 sid 665-686 samt Lars Herlitz Analytisk historia om
tillväxtreflektioner kring Lennart Schöns ’En modern svensk
ekonomisk historia’ i Historisk tidskrift 122:4 2002, sid.603-624)
Iakttagelser om att den ekonomiska utvecklingen sker i ett cykliskt
förlopp (strukturkris-omvandling-rationalisering-struklturkris) - 40till 50-åriga perioder eller ”långa vågor” som avgränsas av
djupgående strukturkriser – har rapporterats av många forskare före
Schön t ex Kondratieff, N. D. (1926) Die lange Wellen der
Konjunktur i Archiw für Sozialwissenschaft und Sozialpolitik och
Mandel, E. (1968) Late Capitalism (utgiven på svenska 1974 under
titeln Senkapitalismen i två band).
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
Det handlar om en i grunden
teknologidriven utveckling …
”de grundläggande omvälvningarna av energitekniken
framstår [….] som det bestämmande momentet för den
totala teknikens omvälvning” Ernest Mandel (1974) s. 114 f.
1.
2.
3.
4.
Den hantverks- och manufakturmässigt framställda
ångmaskinens gradvisa utbredning till de viktigaste
industrigrenarna och industriländerna från slutet av 1700-talet.
De maskinellt framställda ångmotorernas utbredning till
samtliga industrigrenar från 1850- till 1890-talet.
Den elektriska motorns och förbränningsmotorns utbredda
användning i samtliga industrigrenar från 1890-talet.
En utbredd styrning av maskiner med elektroniska redskap
samt kärnkraftens gradvisa utbredning under efterkrigstiden,
standardiserade IT-kommunikationssystem, internet m.m.
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
Dessa energiteknikframsteg brukar ofta
betecknas ”revolutioner” …
Den industriella revolutionen 1800Den hantverks och manufakturmässigt framställda ångmaskinens gradvisa
utbredning till vissa industrigrenar i vissa länder
Den första teknologiska revolutionen 1850De maskinellt framställda ångmotorernas (kraftmaskinernas) utbredning till
samtliga industrigrenar
Den andra teknologiska revolutionen 1890Elektricitetens (vattenkraftverk) och de masstillverkade elmotorernas utbredning
till samtliga industrigrenar
Den tredje teknologiska revolutionen 1940Elektricitet (vattenkraftverk, kol- och oljekraftverk, kärnkraftverk samt utveckling
av sol-, vind- och vågkraftteknik).
Elektronisk styrning av maskiner, informationsteknik (avancerad datateknologi,
internet)
Arbete och organisation
Tor Larsson 5 nov 2013
Det går ofta lång tid mellan de teknologiska
uppfinningarna och storskaligt utnyttjande av den
nya teknologin …
Ex 1. elektriciteten
Uppfinningarna gjordes i slutet av 1800-talet, men
storskaligt utnyttjande elmotorer i industrin och mer
generellt i samhället förutsatte en utbyggnad av
vattenkraftverk samt eldistributionsnätet. Detta skedde
först på 30- och 40-talet i stor skala.
Ex 2. förbränningsmotorn
Även denna uppfinning gjordes i slutet av 1800-talet.
Storskalig produktion av lastbilar, bussar och senare
personbilar påbörjades under 1930-talet och framåt …
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
Fler exempel ges i Schöns bok …
Har någon ett förslag på en annan
revolutionerande teknikutveckling
?
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
De djupgående strukturkriserna framtvingar investeringar i
infrastruktur för storskaligt utnyttjande av de nya
teknologiska möjligheterna …
”Historien upprepar sig inte i något mekaniskt förlopp. Men det finns
tydliga tecken på att vi har cykliska svängningar på 40-45 år mellan de
genomgripande kriserna – de som ger taktslag i världsekonomin. De
föregås av en finansiell kris. Efter 1850-talets kris följde kriser på 1890talet, 1930-talet och 1970-talet. Och nu ser det ut att bli riktigt tungt igen
runt 2010.
Det är svårt att ställas inför alla dem som förlorar sina jobb. Men den här
typen av djupa kriser är också en vändpunkt, något nytt är på väg. Det är
inte samma sak som en lågkonjunktur. Strukturella kriser tvingar fram
innovationer, nya företag och tillväxtområden och kräver också att vi ändrar
på politik, lagstiftning och vårt sätt att tänka.
Många ser kriser som resultat av missgrepp, jag ser dem som ett inslag i
hur tillväxtekonomier löser grundläggande problem. Avgörande är hur de
hanteras politiskt. Den katastrofala utvecklingen på 1930-talet var inte
resultat av krisen i sig, den berodde på de protektionistiska åtgärderna och
reaktionerna i många länder.”
(Lennart Schön i Veckans affärer 2 dec 2008)
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
Ofta krävs att staten finansier sådana
infrastrukturinvesteringar …
Ex 1. Efter 30-talskrisen skedde en omfattande elnätsutbyggnad
i hela landet som följdes av en utbyggnad av vägnätet, infrastrukturen för telefoni, nya bostäder/förortsområden (”miljonprogrammet”), skolor, sjukhus etc.
…. som en grundförutsättning för
utvecklingen av
•
”fordistisk” massproduktion av industrivaror för masskonsumtion
från 1950-tallet och framåt
•
Massiv utbyggnad av den offentliga välfärdstjänstesektorn
Arbete och organisation
Tor Larsson 5 nov 2013
”Komplementaritet”
Funktionella beroendeförhållanden …
… mellan specifika egenskaper eller funktioner inom olika
verksamheter. En resurs behövs på grund av sina egenskaper och
kan inte bytas ut mot vilken annan resurs som helst. Det tar tid och
ansträngningar att synkronisera olika resurser/produktionsfaktorer
så att de fungerar ihop och förstärker varandra.
(tröghet – begränsad utbytbarhet – ekonomisk oflexibilitet)
Synergieffekter
När olika delar av ett utvecklingsblock anpassas till varandra, när
institutioner stabiliseras och marknader effektiviseras, när
infrastrukturen förbättras och kompetensen höjs och sprids ökar
konkurrensen, rationaliseringstrycket, stabiliteten och tillväxten
inom ekonomin.
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
”Utvecklingsblock”
Nya komplementariteter kring viktiga
innovationer
1.
Elektriciteten, explosionsmotorn, bilismen,
bostadsbyggandet, modernisering av
hushållen, kvinnornas inträde i den avlönade
arbetsmarknadssektorn, utbyggnad av
offentlig sektor … etc
2.
Elektronisk styr & reglerteknik, datorer,
kommunikationssystem, internet ……
Arbete och organisation Tor Larsson
5 nov 2013
