”Den fjärde industriella revolutionen” –
utopi eller verklighet?
Kan världen gå från egoism till samverkan med teknologins hjälp?
Hanna Kästel - Epoch Times 2016-08-29 15:26
De teknologiska genombrott som sker just nu, i detta ögonblick, kommer att påverka oss
fundamentalt – hur vi lever, arbetar och hur vi samverkar med varandra. Det kallas för den
fjärde industriella revolutionen. Det är en ömsom skrämmande, ömsom förhoppningsfull
bild de målar upp.
Den fjärde industriella revolutionen kan kortfattat beskrivas som en kombination av digitala,
fysiska och biologiska system.
Det handlar om självkörande bilar, nanoteknik, 3D-printar, robotar, artificiell intelligens,
bioteknik och ”internet of things”, sammankopplade i ett gigantiskt nätverk där alla är
medskapare till en verklighet som ingen ens drömt om.
Tillgängligheten till ny teknologi är fri och sprids som en löpeld globalt, i ett nätverk där vi är
länkade med sensorer i både föremål och våra egna kroppar.
– Våra kroppar kommer vara så high-tech att vi inte kommer att kunna skilja på vad som är
naturligt och vad som är artificiellt, lyder ett citat från filmen Fourth Industrial Revolution, på
World Economic Forums webbsida.
Utvecklingen påverkar hur vi gör affärer till hur vi interagerar som individer, och omfattar alla
aktörer från stater, internationella organisationer, offentlig och privat sektor till den
akademiska världen och det civila samhället.
Tecken i tiden på ett nytt ekonomiskt system?
Ett nytt förhållningssätt till oss själva och till omvärlden gör att vi behöver en annan
ekonomisk modell, ett nytt system som inte är baserat på tillväxt.
5 saker du bör veta om millennials för att förstå din framtid
Stewart Wallis på New Economics Foundation i Storbritannien, beskriver den nya
ekonomiska modellen som ett systemskifte som kommer att utgå ifrån alla människors
basala behov, vilket kommer att skapa en rättvisare, hållbarare och människovänligare värld.
Idag finns redan tecken på nya strömningar; intresset för cirkulär ekonomi med olika
alternativa affärsmodeller, och delningsekonomi, är sådana uttryck.
Cirkulär ekonomi är en ekonomiskt modell där man återvinner och återskapar resurser. I en
cirkulär ekonomi finns inga sopor, utan allt ses som resurser. Återvinning blir att sätta saker i
omlopp i antingen biologiska eller tekniska kretslopp.
Men det är inte en helhetslösning, för cirkulär ekonomi kräver att människor har friheter,
att människor har utrymme att tänka fritt och uttrycka sig fritt.
Genom att dela på gemensamma varor och tjänster sparar man på resurser. (Foto: Pixabay)
Jeremy Rifkin, nationalekonom och författare, menar att människors livskvalitet är måttet för
att mäta en god ekonomi. Han menar att delningsekonomin är det som kommer att
demokratisera världen, skapa en hållbar miljö där alla människor kan få tillgång till välstånd.
Delningsekonomin pågår och breder ut sig; vi använder oss av appar där vi delar med oss till
varandra, där vår gemensam verkan ökar nyttan för alla. Det är både digitala och fysiska
tillgångar som som blir gemensamma. Vanliga exempel är taxiföretaget Uber och
lägenhetsuthyrnings sajten Airbnb. Biltillverkaren Audi har konceptet Audiunite, där upp till
fem personer delar på en bil. Andra exempel är Citybikes och Skjutsgruppen som erbjuder
samåkning. Eller Docksurf, där man kan hyra en kojplats på en båt att sova i när man färdas
längs kusten.
Teknologi som systemförändrare
Hälften av alla företag på den amerikanska Fortune 500-listan har sedan 2000 försvunnit på
grund av bristande förmåga att anpassa sig till det digitaliserade samhället, enligt Pierre
Nanterme, VD på Accenture.
Klaus Schwab grundaren av stiftelsen World Economic Forum i Davos, menar att de
förändringar vi nu ser grundar sig på den tidigare digitala revolutionen och omvandlas genom
snabba teknologiska framsteg, sammanlänkande av många system som länder emellan,
företag och samhällen. Han ser fram emot när miljarder av människor interagerar via
mobiler, utbyter kunskaper, informerar och underhåller varandra. Vidare poängterar han att
det inte bara handlar om vad och hur man gör saker, utan också om vilka vi är.
Redan 1953 kunde vi i filmen ”Invaders from Mars” se utomjordingar som kidnappar
människor för att sätta in implantat. Nu händer det på riktigt – fast vi gör det på oss själva.
Idag finns det fler som sätter in så kallade RFID-implantat, ett litet chip som man lägger
under huden för att sedan styra enklare elektronisk utrustning med. Man kan till exempel
öppna lås, använda det som kontokort eller som identitetshandling. Sådana chip finns att
beställa på nätet.
Robotar som utför farligt och tungt arbete i industrin har stått för många revolutionerande
förbättringar. Robotiseringen förväntas öka för att ta över fem miljoner jobb år 2020, enligt
World Economic Forums årliga rapport 2016.
Risker – terror och massövervakning
En obehaglig sida är när den fria teknologin kommer i händer på människor som vill göra ont.
Frågan behöver undersökas vidare, konstaterar i rapporten från World Economic Forum.
Ökad massövervakning för att stävja terror är en lösning som inte skulle vara allt för svår att
åstadkomma, då alla och allt är ihopkopplade. Men det finns röster som pekar på otrevliga
konsekvenser som massövervakning kan medföra. Huffington Post publicerade en serie om
hur teknologisk utveckling kan medföra risk för ökad massövervakning. Ben Wizner, som är
den kände visselblåsaren Edward Snowdens advokat, menar att när det går så långt att vi
ständigt är övervakade, där allt vi säger, gör och skriver sparas i evigheter i databanker, så
kommer vi inte längre våga uttrycka oss eller protestera mot det vi tycker är orättvisor, vilket
medför att demokratin urholkas.
Övervakning för att undvika terror eller skapa terror. (Foto: Pixabay)
Sharon Burrow, generalsekreterare på International Trade Union Confederation (ITUC),
ställde under Davos 2016 frågan om vi är redo för den teknologiska omdaning som en fjärde
industriell revolution skulle innebära:
– Den stora frågan är huruvida teknologi kan användas som en systemförändrare…kan vi nå
noll koldioxidutsläpp, och en värld utan fattigdom? Nej, inte med de affärsmodeller och sätt vi
styr det offentliga och privata med i dag, konstaterar hon.
Internet of things
Internet of things är ett samlingsbegrepp för den utveckling som
innebär att maskiner, fordon, varor, hushållsapparater, kläder och
andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små
sensorer och processorer och kommunicerar automatiskt över nätet.
