1 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet 151201-161130 Program: Estetiska programmet 2 Likabehandlingsplan för Per Brahegymnasiet Innehållsförteckning Inledning 3 Vision 3 Vad säger lagen 3 Årscykel 4 Definitioner 5 Rutiner och Ansvarsfördelning 7 Delaktighet 8 Förebyggande arbete 9 Utvecklingsområden 10 Förebyggande aktiviteter, estetprogrammet 12 Analys av trivselenkät ht.15, estetprogrammet 14 3 Inledning Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 § diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 § skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av eleverna. Per Brahegymnasiet har valt att skriva ihop dessa i en gemensam plan, vår likabehandlingsplan. Vision Vision är ett önskat tillstånd, en målbild. Vi önskar att alla på vår skola skall känna sig välkomna och trivas. Det skall inte förekomma någon mobbning och inte heller någon kränkande behandling. Det skall inte heller förekomma någon form av rasism eller främlingsfientlighet. Ingen skall heller känna sig diskriminerad p.g.a. exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Elever och personal förstår och agerar utifrån en gemensamt förankrad värdegrund på skolan som stämmer väl överens med de demokratiska grunder skolan vilar på. Vår vision på PB är att alla ska bemötas med respekt för sin person och att ingen skall behöva utsättas för kränkande behandling. Alla ska vara en del av gemenskapen på skolan och känna sig trygga. Vad säger lagen? Skollagen och diskrimineringslagen har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De innehåller bestämmelser om huruvida huvudmannen ska vidta aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling och trakasserier. Dessutom anger de att huvudmannen har skyldighet att utreda och vidta åtgärder vid kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Barn- och elevombudet (BEO) och skolinspektionen har tillsyn över 6 kap. i skollagen. Barn- och elevombuden är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om skollagen och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. 4 Årscykel för arbete med likabehandlingsplan NOVEMBER Elever och personal medverkar i upprättande av ny lika-behandlings-plan Ny likabehandlingsplan fr.o.m. 1/12 SEPTEMBER Kartläggning av elevernas upplevelser i form av trivselenkät FEBRUARI Brukarenkät åk 2 AUGUSTI APRIL Trivseldagar Uppföljning av likabehandlingsplanens kortsiktiga åtgärder i elev-programråd Genomgång av likabehandlingsplan Introduktionssamtal MAJ Elever och personal medverkar i utvärdering 5 Definitioner I lagstiftningen anges följande definitioner: • Kön: förutom man och kvinna är också transsexualism en könstillhörighet. Med transsexualism avses personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet (från det som registrerats vid födelsen). • Etnisk tillhörighet: att någon tillhör en grupp av individer som har samma hudfärg, nationalitet, etniska ursprung eller annat liknande förhållande. • Religion och annan trosuppfattning: begreppet ”annan trosuppfattning” innefattar uppfattningar som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, t.ex. buddism eller ateism, eftersom grunderna för sådana åskådningar anses ha ett naturligt samband med eller är jämförbara med religion. • Funktionshinder: kan vara fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar och påverka livet på olika sätt. Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som rullstol och sådana som inte märks lika lätt som exempelvis allergier, ADHD och dyslexi. Funktionshinder kan även uppstå till följd av en skada eller en sjukdom som fanns vid födelsen eller en förvärvad skada. • Sexuell läggning: homosexualitet, bisexualitet eller heterosexualitet. • Könsöverskridande identitet eller uttryck: omfattar de flesta transpersoner och är ett begrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck– mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan t.ex. vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. • Ålder: ingen får diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av ålder. Vad är diskriminering? Diskriminering är ett övergripande begrepp för en negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder. Diskriminering används också som begrepp i fall där institutioner genom t.ex. strukturer eller arbetssätt upplevs som kränkande. De sju diskrimineringsgrunderna är: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder. I en verksamhet kan huvudman, ledning eller annan personal t.ex. ha utformat strukturer och organisation på sådant sätt att de, utifrån diskrimineringsgrunderna, missgynnar en individ eller grupp. Likaså kan olika beslut få diskriminerande effekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. 6 Indirekt diskriminering Med indirekt diskriminering menas att en elev missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, rektorn eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar ett barn eller en elev med visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Vad är kränkande behandling? Kränkande behandling kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna, s.k. annan kränkande behandling. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkningen alltid måste tas på allvar. Diskriminering av individer eller grupper innebär ett avsteg från principen om likabehandling. En institution, som t.ex. skolan, kan genom organisation, regler, grupperingar, schemaläggning och andra inslag avsiktligt eller oavsiktligt medverka till att diskriminerande effekter uppstår. Trakasserier är kränkningar som har samband med diskrimineringsgrunderna och kan, liksom annan kränkande behandling, utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera och äga rum i alla miljöer. Kränkningar kan vara synliga och handfasta liksom dolda och subtila. Kränkningar kan vara • fysiska, t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar • verbala, t.ex. att bli hotad eller kallad hora eller bög • psykosociala, t.ex. att bli utsatt för utfrysning, förtal eller ryktesspridning • text- och bildburna, t.ex. klotter, brev och lappar Vad är trakasserier? Om skolans personal säger nedsättande saker om eller till en viss elev eller om andra elever i skolan säger nedsättande saker till elever eller lärare, kan det vara att betrakta som trakasserier. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är alltid den som blir utsatt för trakasserier som bestämmer vad som känns obehagligt och vad som gör skolan till en otrygg plats. Mobbning finns inte med som begrepp i Diskrimineringslagen SFS 2008:567 och Skollagen 6 kap. om kränkande behandling. Däremot kan mobbning täckas av de definitioner som finns för trakasserier och kränkande behandling. 7 Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling, trakasserier och diskriminering vid Per Brahegymnasiet. Metod och ansvarsfördelning 1. En elev som upplever sig kränkt eller som känner till att någon annan elev är utsatt, ska vända sig till sin klassföreståndare, rektor eller till någon av skolans personal. 2. Den personal som själv ser eller får information om att någon elev far illa, är skyldig att snarast rapportera uppgifterna till berörd rektor. 3. Rektor sammankallar kurator, klassföreståndare och annan berörd personal och en utredning inleds. Ärendet kartläggs och beslut fattas om åtgärder. Ärendet dokumenteras löpande på de blanketter som förvaltningen tagit fram. Rektor utser en arbetsgrupp och tid bokas snarast för ett möte. Arbetet leds av rektor och i arbetsgruppen bör också kurator och berörda klassföreståndare ingå. Rektor fyller i blanketten ”Anmälan till huvudman” och skickar till förvaltningen. 4. Möte med arbetsgruppen. Kartläggning och beslut om ärendehandläggning. Arbetsgruppen bokar tid för samtal med den utsatta eleven. 5. Utredande samtal med den utsatta eleven. Rektor leder samtalet med hjälp av kurator. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar eleven om den fortsatta handläggningen av ärendet och att klassföreståndaren kommer att kontakta föräldrarna (elever under 18 år). Eleven uppmanas att omedelbart kontakta klassföreståndaren eller annan personal vid eventuella kränkningar. Tid för uppföljande samtal bokas. 6. Samtal med berörda elever. Enskilda utredande samtal genomförs under ledning av rektor och med hjälp av kurator, samtalen dokumenteras. Klassföreståndaren finns med som stöd för eleven och för att ha insyn i ärendet. Rektor informerar om att föräldrarna kommer att informeras om den pågående utredningen (elever under 18 år). 7. Klassföreståndare kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om att en utredning pågår. 8. Rektor sammankallar arbetsgruppen. Kartläggning, bedömning och beslut om åtgärder. 9. Klassföreståndaren följer upp den utsatta elevens situation genom att regelbundet kolla av med eleven att kränkningarna upphört. 10. Ärendet avslutas när eleven anser att kränkningarna upphört. Rutiner och ansvarsfördelning vid kränkande behandling och trakasserier 8 Delaktighet Alla elever ska ha kännedom om och vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Lärarna introducerar planen i sina klasser vid skolstart samt även skolans kuratorer presenterar planen vid elevprogramråd och klassrumsbesök. Klassföreståndarna har ett särskilt ansvar för sin grupp och på klf tiden arbetar klasserna med likabehandlingsplanen. Det arbetet består i att man gemensamt går igenom och diskuterar likabehandlingsplanens innehåll. Som en del i arbetet med förebyggande åtgärder genomfördes en trivselenkät under oktober 2015. Resultatet av enkäten har analyserats och diskuterats tillsammans med eleverna och de har fått vara delaktiga i arbetet med att hitta förebyggande åtgärder. På en utvärderingsdag av läsåret i maj 2016 kommer likabehandlingsplanen att gås igenom och tas upp till diskussion och ev förslag på förändringar och förbättringar diskuteras. Vårdnadshavare ska få kännedom om planen genom att klf informerar på föräldramöte och även på utvecklingssamtalen. Likabehandlingslanen finns på skolans intranät (skolnätet) där även vårdnadshavare har tillgång till den. Personalens delaktighet i arbetet med likabehandlingsplanen sker på APT samt i programarbetslagen och på personalinformation. Förankring av planen görs genom att arbetsgruppen (utbildningsledare samt skolans kuratorer) lämnar förslag till ledningsgruppen som sedan går vidare till skolans samverkansgrupp. Kartläggning/Analys Alla klasser har klassrådstid varje vecka och där tas likabehandlingsplanen och dess innehåll upp till diskussion kontinuerligt. De frågor som diskuteras handlar om trygghet, bemötande och värderingar. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla nya elever som önskar det. Även klasskonferenserna är en viktig del av kartläggningen. Klassföreståndarna har även samtal med eleverna genom introduktionssamtal och utvecklingssamtal där frågan om trivsel tas upp. En stor trivselenkät genomfördes under oktober månad 2015 (se nedan), där samtliga elever på skolan kunde deltaga och resultat av den har analyserats och diskuterats. Olika områden berördes i enkäten och eleverna har involverats i kartläggningen och analysen genom att bl a rektorerna har fört ett resonemang med förtroendeeleverna samt att klf tagit upp resultatet på klassrådstid. 9 Förebyggande arbete vid Per Brahegymnasiet Inledning Att skolans verksamhet utformas på ett sätt som främjar goda relationer och miljöer är det viktigaste förebyggande arbetet mot trakasserier och annan kränkande behandling vid Per Brahegymnasiet. Detta tankesätt skall finnas med på organisationsnivå och i det dagliga arbetet på skolan. Tillgänglighet till vuxna i skolans gemensamma lokaler, såsom matsal och cafeteria, är en viktig del i arbetet att förebygga och upptäcka trakasserier och annan kränkande behandling. All skolans personal är viktig i det förebyggande arbetet. Skolövergripande förebyggande aktiviteter 2015/2016 Introduktionssamtal åk 1 genomförs vid terminsstart/ansvarig klf Klassrådstid – avsatt tid för klass och klassföreståndare varje vecka där värdegrundsfrågor och inflytandefrågor diskuteras/ansvarig rektor Likabehandlingsplanen tas upp under ht på klassrådstid, vid föräldramöten, i elevprogramråd/ansvarig rektor Skolsköterskorna erbjuder eleverna i åk 1 hälsosamtal/ansvarig skolsköterska Klotter rapporteras till servicegruppen omgående/ansvarig servicegruppen Trivseldagar – anordnas klassvis, årskursvis och/eller programvis för att skapa trivsel i gruppen och på skolan/ansvarig rektor Årlig skyddsrond – elevskyddsombud utbildas för att tillsammans med ansvariga på skolan bidra till en god arbetsmiljö på skolan/ansvarig gymnasiechef Regelbunden kartläggning – varje rektor gör en regelbunden kartläggning av klimatet på skolan och vidtar åtgärder utifrån denna/ansvarig rektor. Kartläggningen görs genom t.ex. elevprogramråd, klassråd, kvantitativ (brukarenkät) alt. kvalitativ kartläggning inför upprättande av likabehandlingsplan. Kompetensutveckling av personalen/ansvarig rektor Redovisning av trivselenkäten genomförs av klf på klassråd/ansvarig klf Personal på resp program samtalar o reflekterar över trivselenkätenkät/ansvarig rektor 10 Utvecklingsområden för Per Brahegymnasiet 2015/2016 Mål All personal och alla elever ska känna till likabehandlingsplanens innehåll och veta hur de ska agera om någon utsätts för kränkningar. Vi vill att alla på Per Brahegymnasiet ska känna sig trygga och sedda. Alla ska känna att de blir lyssnade på och att vi är hjälpsamma mot varandra och visar varandra respekt. Vi som vuxna ska vara goda förebilder och vi ska gemensamt arbeta för att alla elever är delaktiga i utvecklingen av skolans likabehandlingsarbete. Ansvar: Rektor - ser till att styrdokument och lagar efterlevs - ser till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling. - ansvarar för att händelser utreds samt beslutar om lämpliga åtgärder - ser till att kontinuerlig utvärdering sker och att likabehandlingsplanen revideras varje år. Lärare/personal - skall ha god kunskap om likabehandlingsplanens innehåll och arbeta därefter. - skall regelbundet föra diskussioner och samtal med eleverna utifrån värdegrunden. - skall omgående , vid misstanke om kränkning eller diskriminering, rapportera till rektor. - skall sköta indelningen vid grupparbete - arbetar för större svarsfrekvens på trivselenkäten Elever - skall följa skolans gemensamt utformade värden och normer, - påtalar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling som förekommer i verksamheten. 11 Uppföljning/uppdatering Uppföljning av det gångna årets arbete enligt denna plan utvärderas av personalen vid läsårets slut. Likabehandlingsarbetet utvärderas årligen av eleverna på skolan via enkät. Planen uppdateras en gång per läsår utifrån resultat och synpunkter från elever och personal. 12 Förebyggande aktiviteter på Estetiska programmet läsåret 2015-2016 Mål Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vara välkänd av alla på skolan Elever som upplever diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska veta var de ska vända sig för att få stöd Andelen elever som upplever diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska minska Förslag till åtgärder för att nå målen Åtgärd 1 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anslås på anslagstavlor i Globens lokaler. En presentation genomförs för alla elever och all personal på RO3. Ska vara genomfört senast december 2015. Ansvarig: Rektor. Åtgärd 2 På utvecklingssamtalen ska frågan som gäller diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tas upp och information ges om var man kan vända sig för att få stöd. Ansvarig: Klassföreståndaren Åtgärd 3 Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras på föräldramötet i januari månad. Ansvarig: Elevhälsoteam Åtgärd 4 Delar av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tas upp i kurser där det är förenligt med syftet för ämnet. Ansvariga: Kursansvariga Åtgärd 5 Utveckla kartläggningsmetoder för att få en tydligare bild av var risken för att bli utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling förekommer. Genomförs under vårterminen 2016 Ansvarig: Rektor och klassföreståndare Åtgärd 6 Rektor och elevhälsa ansvarar för att utredning av ärende inom området diskriminering, trakasserier och kränkande behandling genomförs så snart som möjligt. 13 Insatser för det främjande och förebyggande arbetet på estetprogrammet Rektors ansvar Leda arbetet att utvärdera och utveckla planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Tillsammans med elevhälsa leda och dokumentera inkomna ärenden inom området diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling anslås på anslagstavlor i Globens lokaler. All personal och alla elever på rektorsområdet skall ges kännedom vad som gäller vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vid arbetsplatsträffar skall det regelbundet ges möjlighet till reflektion och diskussion om vår lärmiljö ur ett psykosocialt perspektiv. Elevhälsans ansvar I samband med elevhälsans information till år 1 ges muntlig och skriftlig information avseende diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling presenteras på föräldramötet i januari månad. Utgöra stöd för klassföreståndare Klassföreståndares ansvar Vid varje utvecklingssamtal ta upp frågan om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Trivselenkät och skolans plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska aktualiseras och diskuteras på klassråd Regelbundet ha en dialog med klassen om hur samarbetet fungerar i gruppen Medverka i utredning och uppföljning av inkomna ärenden inom diskriminering, trakasserier och kränkande behandling All personals ansvar Arbeta för att skolans värdegrund efterlevs Aktivt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Elevers ansvar Följa ordningsregler Alltid rapportera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till personal på skolan Utse två elevprogramrådsrepresentanter per klass. 14 Analys av trivselenkät ht. 2015, estetprogrammet Sammanfattning. I årets trivselenkät svarar mer än 9 utav 10 elever att de trivs på Estetiska programmet, vilket är ett gott betyg. Det vi dock noterar, och kommer att arbeta vidare med, är att det finns elever som känner sig trakasserade. Ibland dessa är det fler som känner sig trakasserade av personal än av elever. Man ger också exempel på detta. Flera kommentarer i enkäten rör förhållningssätt och elevsyn. På frågan ”Har du blivit diskriminerad på Per Brahegymnasiet?” svarar 90% av eleverna nej. Ibland de resterande 10 procenten anger 4% diskriminering på grund av könstillhörighet och 6% utifrån etnicitet eller religion. Inom parantes finns 2014 års siffra. Svarsfrekvens På estetprogrammet har 244 eller 67,6% av 329 elever svarat. (61%) Analys: Svarsfrekvensen är bättre än föregående år men ändå låg vilket gör det svårt att hantera resultatet på ett tillfredställande vis. Målet för 2016 års trivselenkät är att svarsfrekvensen höjs på ett betydande vis för att också kunna använda resultatet på ett bättre sätt. Fråga: Hur trivs du på ditt program? Sex elever eller 2,5% av svarande anger att de trivs mindre bra eller dåligt. Det är samma resultat som föregående år då åtta elever angav att de trivdes mindre bra eller dåligt. Analys: Det absoluta flertalet av svarande elever upplever att de trivs väl på programmet vilket uppmuntrar att fortsätta det goda arbete som görs inom respektive inriktning, ämne och kurs. Även fortsättningsvis kommer frågan om trivsel tas upp på utvecklingssamtalen samt genom att ha arbeta för en god relation mellan personal och elever arbetar vi proaktivt för att förbättra trivseln och därmed närvaron ytterligare. Fråga: Känner du dig trygg bland skolpersonalen? Sju elever eller 2,9% svarar att de ibland eller aldrig känner sig trygga bland skolpersonal. Det är samma resultat som föregående år då sju elever angav samma svar. Analys: Målet är att samtliga elever ska känna sig trygga bland oss som arbetar på skolan. Till dess det målet är uppnått måste det finnas ett ständigt samtal i kollegiet om bemötande av 15 eleven och hur vi som skola kan arbeta för att samtlig personal får förutsättningar för att möta situationer som riskerar att bli konfliktfyllda. Fråga: Känner du dig trygg bland klasskamraterna? 14 elever eller 5,9% svarar att de ibland upplever att de inte är trygga bland klasskamrater. Även här är siffran jämförbar med förra året då 12 elever uppgav att de ibland eller aldrig upplevde att de var trygga bland klasskamraterna. Analys: Även här måste samtalet i olika forum såsom klassråd, undervisningssituationer, elevprogramråd etc fortsätta kring frågan hur vi är och agerar mot varandra. Vägarna dit finns angivna ovan. Fråga: Har du blivit diskriminerad på PB? Analys: 215 eller 91,5% av eleverna svarar att de aldrig har blivit diskriminerade på PB. 8,5% eller 26 st. (lägg märke till att elever kan svara mer än en gång) upplever sig ha blivit diskriminerade. Kön, etnicitet och religion är de främsta diskrimeringsgrunderna. Procentsiffrorna är samma som föregående år och även här var ovan angivna diskrimineringsgrunder de som främst angavs som orsak till diskriminering. Ca. tre fjärdedelar av de som uppgav att de upplevt sig diskriminerade anger att det har hänt sällan, övriga ibland eller ofta. Att man i undervisningen berör detta när tillfälle ges är viktigt, även att man som kollegie medvetandegör de möjligheterna för varandra Fråga: Har du blivit trakasserad på PB? Analys: 219 eller 95,6% av eleverna svarar att de aldrig har blivit trakasserade på PB. 4,4% eller 8 st. (lägg märke till att elever kan svara mer än en gång) upplever sig ha blivit trakasserade. Här är siffran över orsakerna till trakasserierna mer jämnt fördelat över diskrimineringsgrunderna. Dock precis som i frågan om diskriminering är kön, etnicitet och religion de främsta angivna grunderna. Drygt 80% av de som uppgav att de upplevt sig trakasserade anger att det har hänt sällan, övriga ibland eller ofta. Siffrorna är även här jämförbara med förra årets. På frågan om man någon gång har blivit trakasserad av en vuxen svarar sju elever att så är fallet. Att en vuxen ska vara källan till att en elev upplever sig trakasserad är självklart oacceptabel. Siffrorna måste tas upp i lämpliga forum, inte för att leta efter syndabockar utan för att medvetandegöra för oss alla att oavsett orsak har några elever denna upplevelse. Vad kan den bero på och hur arbetar vi för att siffran nästa år ska vara noll. 16 Fråga: Har du blivit kränkt av någon elev eller av någon vuxen på PB? Analys: 33 elever eller 14,7% svarar ja på den frågan. Av de elever som svarat ja på frågan ovan anger nästan 70% att det händer sällan, resterande mindre ofta eller sällan. På frågan om man blivit kränkt av en vuxen på skolan svarar 27 st. eller 12,1% ja. Av de elever som svarat ja på frågan om man blivit kränkt antingen av vuxen eller annan elev anger det absoluta flertalet att det skedde genom ord eller genom att man inte fick vara med i gruppen. I frågan om kränkande behandling finns tendenser att man idag upplever sig kränkt om man ex inte får gehör för sina åsikter, med andra ord att ordalydelsen tappar i sitt egentliga värde. Men lagtexten är tydlig att det är den enskildes upplevelse som är grunden och som vi som skola har att utgå från. Hur vi som arbetar på skolan ska hantera detta, se analys ovan om trakasserier. Hur vi ska arbeta med eleverna för att siffran ska minska står att finna i vägarna till målen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Glädjande är att siffran som inte upplevt sig kränkt på Per Brahegymnasiet har ökat från förra årets 84% till årets 86,2%. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasieskolan, Per Brahegymnasiet, estetiska programmet Ansvarig för planen: Johan Gustafsson Junvik, rektor estetiska programmet Per Brahegymnasiet