Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande

Kristiansborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola år 6-­‐9 Ansvariga för planen: Rektor tillsamman med skolans elevsociala team. Vår vision: På Kristiansborgsskolan ska alla individer känna sig trygga. Vi tar helt avstånd ifrån alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever och personal arbetar tillsammans för att förebygga och motverka sådana handlingar. Alla på vår skola ska accepteras och respekteras oavsett kön, etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla ska accepteras utifrån sin person och sina förutsättningar. På Kristiansborgsskolan ser vi olikheter som tillgångar. Vi är uppmärksamma på normer och värderingar och värnar om varje individs lika värde. Planen gäller från: 2014-­‐08-­‐20 Planen gäller till: 2015-­‐08-­‐20 Elevernas delaktighet: I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal och i samtliga basgrupper (klasser), med fokus på vad den är och varför vi har den. Samtliga elever ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. En ny plan tas fram i samarbete mellan skolans elevsociala team (EST), here4U(kamratstödjare) och skolans utvecklingsråd (elevråd). Vårdnadshavarnas delaktighet: Föräldrar har möjlighet att vara delaktiga i och påverka innehållet i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling genom exempelvis föräldramöten, föräldraråd, skolans hemsida och sina barn. Personalens delaktighet: I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personal med fokus på vad den är och varför vi har den. Alla har möjlighet att lämna synpunkter innan planen för läsåret fastställs. Förankring av planen: Den reviderade planen för kommande läsår presenteras för alla medarbetare och elever i samtliga basgrupper (klasser) med fokus på nya mål och aktiviteter. Planen finns under läsåret tillgänglig på skolans hemsida och för diskussion/uppföljning på exempelvis föräldramöten, föräldraråd, utvecklingsråd, klassråd och utvecklingssamtal. Utvärdering Hur fjolårets plan har utvärderats: Vi har följt planen och samtliga aktiviteter är genomförda. Som underlag för utvärderingen använder vi oss främst av de trivselenkäter vi genomför i alla årskurser under höst-­‐ och vårterminen. Dessutom använder vi stadens PN-­‐enkät för år 8. Som ytterligare underlag har vi våra incidentrapporter som är en dokumentation av händelser av kränkande karaktär som inträffat under läsåret. 440 av skolans cirka 500 elever har genomfört trivselenkäten både hösten -­‐13 och våren -­‐14. I maj har både elever och lärare fått fundera kring resultaten, vad de står för och vad vi kan göra för att förbättra dem. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Alla medarbetare, alla elever samt skolans föräldraråd är delaktiga i utvärderingen. Arbetet leds av skolans elevsociala team. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: Utvärderingen av åtgärder från förra årets plan, visar att vi genomfört alla planerade aktiviteter. För att se vilken effekt aktiviteterna fått har vi låtit skolans samtliga elever genomföra en trivselenkät. Under maj månad har både elever och lärare fått reflektera kring resultaten, vad de står för och vad vi kan göra för att nå ännu högre måluppfyllelse. Utifrån kartläggningen via vår trivselenkät kan vi se att 93 % av eleverna känner sig trygga på Kristiansborgsskolan. Andel elever som upplever att det finns någon vuxen att prata med vid behov är 86 % under hösten och 87 % under våren. Andel elever som anger att de trivs mycket bra eller bra på skolan är 93 % under hösten och 91 % under våren. Generellt sett är vi nöjda med dessa siffror, men ser att år 8 avviker från snittet (86 % resp 89 %). Vi är lite oroade över att inte alla elever upplever att det finns någon vuxen att prata med på skolan. Vid uppföljning av frågan om det finns någon vuxen att prata med vid behov svarar fler elever jakande vid förtydligande av frågan. En del uttrycker att de inte vill prata om sina problem i skolan utan vänder sig till sina vårdnadshavare. Utifrån att resultatet för "jag känner mig trygg i skolan" på PN-­‐enkäten 2013 visade vikande siffror från året innan har vi vidtagit bl a följande åtgärder: * förstärkt möjligheten till trygghet genom ökad bemanning * IDA-­‐insatser (kommungemensamma stödinsatser/resurspersoner) * kameraövervakning Viktigt är att uppmärksamma definitionen av de begrepp som frågeställningarna behandlar, och här ser vi att vi behöver jobba med eleverna. Vi kommer ändå att få leva med att de svarande kommer att ha sin egen definition av exempelvis trygghet – men lärare bör se möjligheten att ha spännande diskussioner med elever enskilt och i grupp om vad som behövs för att man ska känna sig trygg och hur man skapar en trygg skola. En åtgärd vi använder oss av är att skriva incidentrapporter när händelser av kränkande karaktär sker. I år 6 har det varit färre incidenter jämfört med föregående år och samtliga har skett under höstterminen. I år 7 har incidenterna ökat i antal från föregående år och majoriteten av händelserna har skett under höstterminen. År 7 har dock fått förbättrade resultat på trivselenkäten från hösttermin till vårtermin och antalet incidenter minskade från hösttermin till vårtermin. I år 8 har det ökat med en skriven incidentrapport från föregående år. Årskursen har något förbättrade resultat i trivselenkäten från i höstas. Under förra läsåret blev det sex inrapporterade incidentrapporter i år 9. Under detta läsår har endast en incidentrapport kommit in. Färre elever har varit ute i skolan och haft ”bensträckare” under lektionstid, fler vuxna i huset har försökt få eleverna att gå tillbaka till lektion. Totalt sett är antalet rapporterade incidenter färre än föregående läsår, men flertalet handlar om verbala kränkningar. Vi har haft fler vuxna ”ute i huset” i och med förstärkning från IDA. Vi har också fått övervakningskameror. En reflektion är också att utvärdering av aktiviteter i denna plan ska ske direkt efter respektive aktivitet, och inte i maj. Årets plan ska utvärderas senast: Planen utvärderas senast 2015-­‐06-­‐20 Hur årets plan ska utvärderas: Planen utvärderas tillsammans med personal, elever och föräldrar. Detta kommer bland annat att ske med hjälp av enkäter, samtal och diskussioner. Ansvarig för att årets plan utvärderas: Rektor ansvarar för att årets plan utvärderas. Arbetet kommer att ske i samråd med skolans elevsociala team, arbetslag, utvecklingsråd, here4U och föräldraråd. Främjande insatser Namn: Att främja god kamratanda och ett gott språkbruk Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling Mål och uppföljning: Ingen elev ska bli utsatt för verbala kränkningar. Ingen elev ska behöva ta emot tillmälen i form av könsord, rasistiska uttryck, etniskt laddade ord eller ord av sexuellt nedsättande karaktär. Målet följs upp i skolans trivselenkät ht 2014 och vt 2015. Insats: Värdegrundsarbete på lektionstid. Ansvarig: EST och arbetslagen. Datum när det ska vara klart: 2014-­‐12-­‐19 Kartläggning Kartläggningsmetoder: Som underlag för kartläggningen används enkäter (skolans egen trivselenkät, stadens PN-­‐
enkät), samtal och diskussioner med elever i utvecklingsråd och here4U och inom ramen för ordinarie undervisning. Som ytterligare underlag har vi samtal och diskussioner med föräldrar via skolans föräldraråd. Utvärdering och uppföljning sker dagligen i skolan genom observationer och samtal samt kontroll och dokumentation av elevers närvaro. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning. Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Eleverna har besvarat en kartläggningsenkät samt deltagit i klassvisa diskussioner. Utvecklingsrådet och here4U har deltagit i analysen av kartläggningen. I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för eleverna i samtliga basgrupper, med fokus på vad den är och varför vi har den. Samtliga elever ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Hur personalen har involverats i kartläggningen: Personalen leder samtal och diskussioner med eleverna samt genomför de skriftliga enkäter som ligger till grund för kartläggningen. Kartläggningen sker också som en process hela läsåret när det elevsociala teamet medverkar i arbetslagens möten för att ev hitta områden vi behöver arbeta med. På utvärderingsdagarna i juni sammanställs läsårets arbete för att bli underlag för nästa års plan. I augusti presenteras planen mot diskriminering och kränkande behandling för personalen, med fokus på vad den är och varför vi har den. Samtliga ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Resultat och analys: De flesta elever upplever att de har någon vuxen att vända sig till på skolan, men inte alla (PN-­‐enkät). Ett fåtal av skolans elever har uppvisat ett nedsättande språkbruk gentemot andra elever (Trivselenkät). Elever med olika enticitet på skolan umgås inte tillräckligt mycket med varandra, utan håller sig hellre till sin egen grupp (egna observationer). Förebyggande åtgärder Namn: Motverka risker för kränkningar och utanförskap Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning: * Särskilt mål för 14-­‐15: Ingen elev ska uppleva utanförskap och kränkningar. Kvarstående mål från 13-­‐14: * Varje elev ska känna sig trygg i skolan. * Varje elev ska känna att det finns någon vuxen som han eller hon kan prata med om han eller hon behöver och vill. * Varje elev ska ha en god arbetsmiljö och arbetsro i skolan. * Alla elever och vuxna på skolan ska känna till innehållet i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, sina rättigheter och skyldigheter, och bidra till att planen följs. Målen följs upp i skolans trivselenkät ht 2014 och vt 2015, via incidentrapporter samt daglig dialog med elever. Åtgärd: Årligen återkommande aktiviteter: 1.Inskolningsdagar för alla elever höstterminens första vecka där elever och lärare har en dialog om planen mot diskriminering och kränkande behandling. 2.Elevsociala teamet går runt och träffar alla sexor. 3.Samtal om värdegrundsfrågor individuellt och i grupp 4.Vuxna rastvärdar 5.EST/EHT möter elever på morgonen på samtliga våningar. 6.Ordningsregler 7.Trivselenkät 8.PN-­‐enkät år 8 9.Föräldrar informeras om planen vid det första föräldramötet. 10. Säkerställ att alla nya elever, föräldrar och personal får information om planen. 11.Analys av frånvarorapporter 12.Kompetensutveckling för personal 13.Utvärdering av planens aktiviteter och utfall. Åtgärder utifrån årets nuläge: (Särskilt mål för 14-­‐15): En gång i veckan ska varje handledare ha en dialog om värdegrundsfrågor individuellt och i grupp, t ex i form av månadens värdeord eller ett aktuellt tema (fallbeskrivning -­‐ exempel på verbal kränkning). Motivera åtgärd: De årligen återkommande åtgärderna har till syfte att trygga elever och föräldrar, skapa gemenskap och vi-­‐känsla och ge struktur till värdegrundsarbetet med eleverna. Åtgärden utifrån årets nuläge har tillkommit eftersom vi under förra läsåret har elever som upplevt sig utsatta för verbala kränkningar. Ansvarig: Rektor tillsammans med lärararbetslag och elevsociala teamet. Datum när det ska vara klart: Juni 2015. Rutiner för akuta situationer Policy: På Kristiansborgsskolan ska alla individer känna sig trygga. Vi tar helt avstånd ifrån alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elever och personal arbetar tillsammans för att förebygga och motverka sådana handlingar. Alla på vår skola ska accepteras och respekteras oavsett kön, etnicitet, religion/trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Alla ska accepteras utifrån sin person och sina förutsättningar. På Kristiansborgsskolan ser vi olikheter som tillgångar. Vi är uppmärksamma på normer och värderingar och värnar om varje individs lika värde. Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Om personal upptäcker eller får kännedom om diskriminering eller kränkande behandling upprättas en incidentrapport av den som först uppmärksammar och hanterar en händelse eller mottar information om att något har ägt rum. Incidentrapporten lämnas till handledare och skolans elevstödssamordnare för dokumentation och bedömning av eventuell vidare hantering. Ansvarig är rapportör, handledare, elevstödssamordnare och rektor. Om elev upptäcker kränkande behandling kan han eller hon försöka säga ifrån till den som kränker, och därefter berätta för en vuxen i skolan och för sina föräldrar. Elever kan också stötta den kränkta till exempel genom att uppmuntra till att alla ”får vara med”. Om förälder får reda på att ett barn utsätts för diskriminering eller kränkande behandling bör han eller hon omedelbart ta kontakt med skolans personal. Om elev upptäcker eller får kännedom om kränkande behandling av vuxen mot elev bör han eller hon prata med någon vuxen. Det kan vara en förälder eller någon annan vuxen på skolan. Den av skolans personal som tar emot sådan information från en elev är ansvarig för att i första hand prata med sin kollega och i andra hand med rektor. Om personal upptäcker eller får kännedom om kränkande behandling av vuxen mot elev bör han eller hon i första hand prata med sin kollega och i andra hand med rektor. Rektor är ansvarig för att situationen utreds, dokumenteras och följs upp. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: Föräldrar som upplever att deras barn blir utsatt kontaktar i första hand barnets handledare. Det går också bra att kontakta skolans elevstödsamordnare Katarina Karlsson. Vid akuta ärenden går det också att kontakta skolledningen. Elever som upplever sig utsatta vänder sig i första hand till handledare eller undervisande lärare. Eleven kan också vända sig till skolsköterskan, elevstödsamordnaren eller rektor. Om elever känner sig kränkta av skolan personal är det i första hand rektor man vänder sig till. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever: Åtgärdande arbete innebär att skolan omedelbart vidtar åtgärder vid signal om diskriminering, trakasserier eller kränkning. Detta dokumenteras och utvärderas för att hindra att handlingarna upprepas. En utredning börjar med samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta har det hänt? Vilka är inblandade? Hur kan detta ha hänt? När den eller de som uppges vara ansvariga för den kränkande behandlingen finns i skolan, kallas de en i taget till samtal. Den/de upplyses om att skolan har fått information om att den/de utsätter någon för kränkande behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den utpekade ansvarige får tid att berätta själv och att samtalsledaren inte ger för mycket information. Alla beslutade åtgärder dokumenteras och vårdnadshavare informeras. Ansvarig är den som kallar till mötet, handledare eller rektor. Inom en vecka sker vid behov enskilda uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den kränkande behandlingen och den utsatte. Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Om diskriminering eller den kränkande behandlingen inte upphör kallas berörda föräldrar till skolan för att diskutera situationen. Skolans elevhälsoteam informeras om de inte redan är inkopplade. Polisanmälan är en åtgärd som de inblandade bör känna till. Enligt skollagen kan en elev som utsätter andra för mobbning eller kränkande behandling flyttas till en annan skola som en sista utväg. Ansvarig är rektor, som också vid behov ansvarar för anmälan till huvudman. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Åtgärdande arbete innebär att skolan omedelbart vidtar åtgärder vid signal om diskriminering, trakasserier eller kränkning. Detta dokumenteras och utvärderas för att hindra att handlingarna upprepas. En utredning börjar med samtal med den som är utsatt. Vad har hänt? Hur ofta har det hänt? Vilka är inblandade? Hur kan detta ha hänt? Utpekad personal kallas till samtal med rektor. Den/de upplyses om att skolan har fått information om att den/de utsätter någon för kränkande behandling, att vi ser mycket allvarligt på situationen och att den kränkande behandlingen omedelbart måste upphöra. Det är viktigt att den utpekade ansvarige får tid att berätta själv och att samtalsledaren inte ger för mycket information. Alla beslutade åtgärder dokumenteras och vårdnadshavare informeras. Ansvarig är rektor. Inom en vecka sker vid behov enskilda uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den kränkande behandlingen och den utsatte. Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Skolans elevhälsoteam informeras om de inte redan är inkopplade. Polisanmälan är en åtgärd som de inblandade bör känna till. Ansvarig är rektor, som också vid behov ansvarar för anmälan till huvudman. Rutiner för uppföljning: Inom en vecka sker vid behov enskilda uppföljningssamtal med den eller de ansvariga för den kränkande behandlingen och den utsatte. Ansvarig är samma person som vid det första mötet. Om diskriminering eller den kränkande behandlingen inte upphör kallas berörda föräldrar till skolan för att diskutera situationen. Skolans elevhälsoteam informeras om de inte redan är inkopplade. Polisanmälan är en åtgärd som de inblandade bör känna till. Enligt skollagen kan en elev som utsätter andra för mobbning eller kränkande behandling flyttas till en annan skola som en sista utväg. Ansvarig är rektor, som också vid behov ansvarar för anmälan till huvudman. Rutiner för dokumentation: Den som hanterar ärendet ansvarar för att nödvändig dokumentation upprättas och att rektor informeras skyndsammast. Vi använder oss av incidentrapport. Kopia lämnas till elevstödsamordnare som informerar rektor. Ansvarsförhållande: Lärare eller annan personal på Kristiansborgsskolan som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldiga att anmäla detta till elevstödsamordnare och rektor. Vi använder incidentrapport för detta. Rektor anmäler till huvudmannen. Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling •
•
•
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier •
•
•
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie-­‐ och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-­‐, bi-­‐ som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier •
•
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och •
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier •
•
•
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier •
•
•
•
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-­‐undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier •
•
•
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-­‐skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-­‐barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning •
•
•
•
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: •
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] •
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]