Grundskoleförvaltningen
Kirsebergsskolan
LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH
PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
läsåret 2014/2015
gäller för grundskola, förskoleklass och fritidshem
Bild; http://dadring-mikaelsson.info
1
Vår vision
Aldrig får en kränkande eller diskriminerande handling överskylas
eller förbises. Vi har som vuxna i skolan ett gemensamt ansvar för att
skapa en trygg och trivsam miljö för alla elever i skolan.
På Kirsebergsskolan strävar vi efter att alltid bemöta kränkande
behandling och diskriminering med en tydlig utgångspunkt i att detta
måste förebyggas och åtgärdas.
Samarbete mellan skolledning, personal och elev måste ske med en
respekt för allas rätt till ett värdigt bemötande. Genom att vuxna visar
gott exempel på detta, och ständigt arbetar med sin medvetenhet om
sitt eget bemötande, kan barn lära sig och förstå.
Alla vuxna kring eleven måste alltid eftersträva en god dialog för att
erbjuda eleven en skräddarsydd lösning, såväl i undervisning som i
den sociala inlärningen. Först när barn känner sig trygga och hörda,
kan vi begära av dem att lära sig att bemöta sin omgivning med
respekt och hänsyn.
2
Innehållsförteckning
Inledning s. 4
Lagstiftning
Syfte med planen
Definitioner
Framtagandet av planen
Hur arbetar vi förebyggande mot diskriminering och annan kränkande
behandling? s. 5
Kunskap och lärande som
Trygghet och studiero
Inflytande och delaktighet
Inkludering
Arbetslag
Mentor
Vikarier
Läxhjälp
Lokaler
Skolbibliotek
Rastverksamhet
Matsal
Elevhälsoteam
Skolsköterskans hälsosamtal
Kuratorsstöd och gruppsamtal
Elevråd
Trivselskapande aktiviteter
Fortbildning
Hur arbetar vi för att upptäcka diskriminering och annan kränkande
behandling? s. 13
Hur gör vi när vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och
annan kränkande behandling? s. 14
Vad planeras i arbetet mot diskriminering och annan kränkande
behandling läsåret 2014/2015? s. 14
Kartläggning
Förebyggande arbete
Förankring och uppföljning av planen
3
Framtida årsförlopp i likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och annan
kränkande behandling
Inledning
Lagstiftning
I diskrimineringslagen samt skollagen 6 kap finns tydliga bestämmelser som styr hur man
på skola måste se på och agera emot diskriminering samt annan kränkande behandling. Det
står också skrivet att skolan är ålagd att arbeta förebyggande, uppsökande och aktivt i den
dagliga verksamheten. Detta syftar till att skapa en trygg skola för alla elever.
Syfte med planen
Syftet med planen är att skapa en plan som ger vägledning i fyra viktiga beståndsdelar i
arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling.
- Det förebyggande arbetet
- Det uppsökande arbetet
- Det operativa arbetet
- Uppföljningsarbetet
Planen syftar till att främja barns rättigheter till en trygg tillvaro i skolan som bygger på
respekt, tillit och gemenskap. Dessa rättigheter gäller alla barn oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion/annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller fysisk/psykisk förmåga. Alla barn
på Kirsebergsskolan ska vara medvetna om sin rätt till en rättvis behandling och aldrig behöva
diskrimineras eller på annat sätt kränkas utifrån ovan nämnda faktorer eller av annan
anledning.
Definitioner
Med diskriminering menas i denna plan:
- Direkt diskriminering; att en elev behandlas orättvist utifrån elevens kön, etniska
tillhörighet, religion/annan trosuppfattning, sexuella läggning och/eller fysisk/psykisk
förmåga. Alla elever ska behandlas utifrån sitt lika värde oavsett ovan nämnda
faktorer.
- Indirekt diskriminering; att man som skola/pedagog/annan vuxen tillämpar en
metod/bestämmelse för skolan/enskild klass/grupp som kan uppfattas som
diskriminerande för enskilda elever utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion/annan
trosuppfattning, sexuell läggning och/eller fysisk/psykisk förmåga. Skolan och dess
personal måste alltid ta hänsyn till hur tillvägagångssätt i olika situationer kan
uppfattas av enskilda elever med hänsyn till ovan nämnda faktorer.
- Trakasserier; att man som elev/vuxen kränker en elevs värdighet utifrån
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion/annan trosuppfattning,
sexuell läggning och/eller fysisk/psykisk förmåga.
- Sexuella trakasserier; ett uppträdande av sexuell natur som kränker en elevs värdighet.
- Instruktion att diskriminera; att uppmana en elev/vuxen att kränka en annan elev
direkt, indirekt eller genom trakasseri.
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som på annat sätt än enligt ovan
kränker en elevs värdighet.
4
Framtagandet av planen
I det kartläggningsarbete som gjorts enligt skolans likabehandlingsplan för läsåret 2013/2014
har elever och personal i förskoleklass, skola och fritidshem bidragit med underlag, både vad
gäller beskrivning av nuläget och utvecklingsarbetet.
Kartläggningar, i form av elevutvärderingar i skola och fritidshem, diskussioner på klassråd
och i utvecklingssamtal, synpunkter från elevråden, lärarnas utvärderingar i arbetslagen,
fritidspedagogernas utvärderingar samt sammanställning av incidentrapporter har bildat
underlag.
I kartläggningar och diskussioner har tydliggjorts de behov av åtgärder och agerande som
finns med i Kirsebergsskolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för
läsåret 2014/2015.
Själva planen har i huvudsak utarbetats under början av höstterminen 2014. Texten har
formulerats i ett tätt samarbete mellan skolans kuratorer, rektor och biträdande rektor.
Hur arbetar vi med förebyggande mot diskriminering och annan
kränkande behandling?
På Kirsebergsskolan, som är en 1-9 skola med tillhörande förskoleklass- och
fritidshemsverksamhet, arbetas det på olika sätt aktivt för att motverka och upptäcka samt
åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling. Alla har del i det förebyggande
arbetet. I den dagliga klassrumsundervisningen och i verksamheten på raster, fritidshem samt
i matsal, korridorer och allmänna utrymmen förespråkas och strävas det alltid efter ett värdigt
bemötande mellan elever samt mellan elever och vuxna. Detta arbete sker såväl strukturerat
och integrerat i den dagliga verksamheten, som i varje vuxens bemötande och agerande
gentemot alla elever på skolan.
Kunskap och lärande
I läroplanen står att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda
eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. I skolans olika ämnen får eleverna möjlighet att få
kunskap och utveckla färdigheter. Med kunskap följer ökad möjlighet att ta ett personligt
ansvar. Med utgångspunkt i de olika ämnesinnehållen används samarbetsövningar och
värderingsövningar samt diskussioner som berör ämnena likabehandling, hänsyn till
varandras olikheter samt bemötande och hänsyn.
Språk, lärande och identitetsutveckling hör samman. De senaste läsåren har skolans
utvecklingsarbete haft fokus på språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Ett
språkutvecklande arbetssätt gagnar alla elever eftersom språket är både en nyckel till
förståelse av omvärlden och ett verktyg att göra sig hörd. Strävandena att språkutveckla är i
högsta grad aktuella även innevarande läsår.
5
Bedömning för lärande är en del i skolans långsiktiga utvecklingsarbete. Med formativ
bedömning vill vi nå en större effektivitet i elevernas lärande samt att lärarna genom
utvecklingsarbetet får syn på och kan utveckla sin egen undervisning.
Under vårterminen 2014 deltog Kirsebergsskolan med elever och lärare i årskurs 4 och i ett av
de två arbetslagen på 7-9 i utprovning av Chromebook. Chromebook är en typ av laptop i
vilken man arbetar via Google Apps. Den är enkel och snabb att använda. Utprovningen gick
så bra att vi inför läsåret 2014/2015 har infört Chromebook för hela 7-9. Dock har elever med
dyslexi fortfarande sina mer avancerade laptops, eftersom alternativa verktyg än så länge inte
fungerar på Chromebook. Eleverna använder sina datorer i skolan och tar även hem dem för
fortsatt användning i hemmen. Den kraftigt utökade datormöjligheten, kombinerat med att
lärarna får fortbildning i pedagogisk it-användning, ger tydligt nya möjligheter för lärarna att
anpassa undervisningen till alla sina elever, och för eleverna att utvecklas i sitt lärande.
Kirsebergsskolan har tilldelats statsbidrag för kulturellverksamhet, inom ramen för Skapande
skola. Årets tema för Skapande skola är: språk, lärande och identitet. Kirsebergsskolan F-6
kommer under läsåret 2014/2015 att samarbeta med olika professionella kulturaktörer bl.a.
Moomsteatern, Banditsagor, Berättarrazzia och Ord på scen. Eleverna i årskurserna 4-6
kommer att arbeta i workshops med poetryslam och tillsammans med Limpotu som arbetar
med graffitti, ställningstagandets konstform, en uttrycksform som engagerar och som berör
det offentliga rummet.
Under läsåret 2014/2015 arbetar vi i samverkan med externa aktörer på några områden.
Eleverna i årskurs 8 och 9 är adopterade av några naturvetenskapliga institutioner vid Lunds
universitet. Våra elever har fått visa sin skola och sin värld för forskarna i Lund, och dessa har
bjudit in våra elever till sina arbetsplatser och till studentmiljöer. Samarbetet inleddes
vårterminen 2014 och är tänkt att fortsätta och förhoppningsvis utökas.
Eleverna i årskurs 7-9 träffar också, inom skolans språkundervisning, utländska studerande
från Malmö högskola. Samarbetet kallas Language Café och syftar till att eleverna ska få
praktisera sina språkfärdigheter och att de deltagande ska få träffa människor med olika
bakgrund från olika delar av världen.
Med eleverna i årskurs 8 deltar skolan i projektet Våga Vittna höstterminen 2014. Som
externa aktörer deltar personal från rättsväsende, polis, socialtjänst och skådespelare.
Projektet syftar till att öka kunskaperna hos eleverna och att påverka attityder i riktning mot
att ungdomarna vågar delta i sammanhang som förväntas av dem i ett rättsväsende.
Trygghet och studiero
En förutsättning för lärande och utveckling är att eleverna upplever sig vara trygga och att de
har studiero. På skolan finns ordningsregler, och det finns regler för hur man beter sig i
klassrummet såväl vad gäller studiero som när det gäller bemötande. Pedagogerna i skolan
och fritidshemmet har en god kännedom om sina elever och är ständigt vaksamma för om det
skulle uppkomma osämja och konflikter i gruppen.
För barn som börjar i förskoleklass är det viktigt med en trygg start och en stabil grund som
banar väg för en trivsam skolgång. För att kunna möta och stödja varje elev på bästa sätt
lägger vi stor vikt vid överlämnande av information mellan förskola och förskoleklass.
6
Yngre elever i skolan är med om flera övergångar under sin dag. Det handlar om övergång
från förskoleklasstid till fritidshemtid samt från skoltid till fritidshemtid. Eleverna uppvisar i
olika grad oro i samband med övergångarna. För att möta detta läggs schemat så att inte alla
elever kommer samtidigt till fritidshemmet. Detta ger fritidspedagogerna möjlighet att
informera och förbereda eleverna i förväg om vad som väntar dem i fritidshemverksamheten
den dagen. Även en för eleverna mer synlig och tydlig struktur i verksamheten på
fritidshemmet uppfattas som viktig för att underlätta övergången.
Enligt Malmö stads direktiv för skolornas kvalitetsutvecklingsarbete läsåret 2014/2015
fokuseras på elevernas arbetsmiljö. Inför höstterminen 2013 gjorde vi om från att ha
hemklassrum för klasserna till att ha ämnesklassrum. Elever och lärare på 7-9 har kunnat
konstatera att denna förändring har lett till en betydligt bättre arbetsmiljö. Eleverna måste
tänka efter vad de ska ha kommande lektion och blir då bättre förberedda samt fokuserade
inför lektionsstart. Våra pedagoger är mindre stressade då de inte längre behöver skynda
mellan klassrum. Läraren sätter sin prägel på klassrummet och finns oftare till hands för
elever, som vill få hjälp med något eller bara prata lite.
Personal från skolans elevhälsa kommer under november 2014 att delta i en utbildning kring
en modell som heter Familjeklass. Modellen kommer ursprungligen från The Marlborough
Family Service and Education Center i London. Familjeklass är ett erbjudande som riktar sig
till både elever och deras vårdnadshavare och som erbjuder en möjlighet för elever att lyckas
bättre i skolsammanhang. Familjeklass främjar ett tätare samarbete mellan hem och skola.
Familjeklass är en liten grupp bestående av maximalt åtta elever och deras vårdnadshavare
samt familjeklasspersonal (en pedagog och en socionom). Det är en tidsbestämd insats som
varar en förmiddag per vecka i tolv veckor. Tillsammans med eleven och vårdnadshavaren
sätts mål som bedöms och utvärderas kontinuerligt, med fokus på framsteg och utveckling.
Familjeklass har ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Vi planerar att starta en
familjeklassomgång på Kirsebergsskolan under vårterminen 2015, som kommer att rikta sig
till de yngre eleverna och deras vårdnadshavare.
Inflytande och delaktighet
Eleverna ska informeras och ges inflytande över sina studier och sin arbetsmiljö samt
uppmuntras till delaktighet. Det är viktigt att synliggöra för eleven hur denne efter sin ålder
och mognad kan vara med och påverka.
Lärarnas ökade kunskap och färdighet i formativ bedömning stöder eleverna att få syn på hur
de själva lär och utvecklas. I elevernas utvärderingar uttrycker de uppskattning av lärarnas
målbeskrivningar men önskar ännu tydligare information om vad som förväntas av dem i
lärsituationen. Även lärarna upplever frågan om hur man involverar eleverna och ger dem
inflytande som mycket angelägen, men även svår. Det finns fortfarande ett utvecklingsbehov
på området elevers inflytande och delaktighet i undervisningssituationen.
Genom klass- och elevråd har eleverna möjlighet till inflytande och delaktighet.
7
Inkludering
Att känna sig välkomnad och inkluderad är en förutsättning för en trygg och positiv skolgång.
För en elev som börjar på Kirsebergsskolan kan starten se olika ut. Den kan ske vid läsårsstart
när ett stort antal elever börjar förskoleklass eller årskurs 7. Starten kan också ske genom att
man byter skola mitt i ett läsår. Vi vill att alla, oavsett omständigheter kring starten, ska känna
sig inkluderade.
För de barn som ska börja förskoleklass finns det en rutin för besök på skolan under
vårterminen för barnen och deras vårdnadshavare. Inför årskurs 7 brukar några elever från 7-9
tillsammans med lärare besöka skolor i upptagningsområdet. Detta för att berätta om
Kirsebergsskolan och välkomna eleverna. I början av vårterminen bjuds elever i årskurs 6 och
deras vårdnadshavare in till ett besök för att träffa personal och ett antal elever, och för att bli
presenterade för verksamhet och lokaler.
För nyinflyttad elev har vi som ambition att alltid erbjuda ett besök, då elev och
vårdnadshavare får träffa någon ur personalen. Under ett inskrivningssamtal får elev och
vårdnadshavare berätta om eventuella behov och önskemål och personalen ges möjlighet att
informera om skolan och skolans rutiner. Mottagandet av ny elev är en rutin som vi ständigt
arbetar på att utveckla.
På skolan finns olika möjligheter att stödja elever i deras lärande och utveckling. För att möta
en elevs specifika behov behövs ibland en lösning som för eleven kan kännas exkluderande,
exempelvis placering under en period i en särskild undervisningsgrupp. Vi strävar efter att
alltid bemöta eleverna på ett respektfullt sätt och hantera situationen så att eleven känner sig
delaktig i det som görs. Elev som får sin undervisning i en annan grupp tillhör fortfarande sin
klass och återgång till klassen sker successivt och i samråd.
Elevens möjlighet att göra sig förstådd är mycket viktig för att eleven ska känna sig
inkluderad. På Kirsebergsskolan möter vi elever med olika språkliga behov som vi försöker
tillgodose. Elev som har dyslexi får under skoldagen disponera en egen laptop med alternativa
verktyg som kompenserar för svårigheterna. På Kirsebergsskolan arbetar vi även i övrigt för
en mer IT-stödd undervisning i samtliga årskurser. Från och med läsåret 2014/2015
disponerar eleverna på 7-9 var sin egen laptop. Med fler datorer i undervisningen blir datorn
och de alternativa verktygen något naturligt för alla elever.
För de elever som är nyanlända i Sverige finns på Kirsebergsskolan en särskild
undervisningsgrupp för elever åk 6-9. I Malmö stad finns en gemensam skola, Mosaikskolan,
som vänder sig till nyanlända elever i årskurs 7-9. En del nyanlända elever börjar direkt på
Kirsebergsskolan. Andra elever har först gått en tid på Mosaikskolan. När dessa elever skrivs
över till Kirsebergsskolan tar vi emot i förberedelsegruppen för att eleven ska kunna landa
och därifrån slussas ut i klass. Denna inledande skolgång på Kirsebergsskolan ser vi som en
god grund för inkludering.
Arbetslag
Skolans klasser och lärare är organiserade i arbetslag. De lärare och övriga pedagoger som
arbetar med ett antal klasser har ett tydligt uppdrag från skolledningen att i arbetet med alla
elevers kunskapsutveckling, inflytande och trygghet och studiero använda sin gemensamma
8
kompetens. Även nya lärdomar från de fortbildningsinsatser på olika områden som görs ska
användas direkt i arbetet. Nyckelord är närhet och samarbete.
Mötesstrukturen och vilka som deltar i olika grupper är noggrant uttänkt, för att verka för
möjligheterna att uppmärksamma varje elev och arbeta i nära samarbete kring eleverna.
Mentor
Alla elever som finns i förskoleklass och upp till årskurs nio har en mentor som är den som
extra månar om elevens tillvaro och utveckling. Syftet är att mentorn ska ha en förtrolig och
regelbunden kontakt med eleven och att eleven känner sig trygg med att prata med sin mentor
om sin skolsituation. Mentorn får därigenom också en god möjlighet att lära känna eleven och
då upptäcka om något inte är bra.
Det är väl förankrat i verksamheten på Kirsebergsskolan att informera och involvera mentor
om man får vetskap om något som kan ha inverkan på elevens mående och skolsituation.
Vikarier
Vid ordinarie lärares eller fritidshempersonals frånvaro är det viktigt att vi har möjlighet att
använda vikarie med lokalkännedom. En vikarie används ofta av flera skolor, men de senaste
åren har vi kompletterat detta system med att även ha en eller ett par vikarier som är anställda
medarbetare på Kirsebergsskolan. Detta medför flera fördelar för eleverna, gällande
igenkänning och trygghet. Det ger också vikarien en möjlighet att lära känna eleven och
därigenom bättre kunna möta elevens behov. Att i förlängningen också få en kännedom om
elevernas relationer och olika konstellationer på skolan medför en ökad trygghet som blir
bestående, och som inte riskeras då en ordinarie pedagog är frånvarande. Dock är det inte
alltid möjligt att ha anställd vikarie på skolan, och höstterminen 2014 finns endast 60%
anställd vikarie.
Periodvis är behovet av korttidsvikarier stort, och antalet tillgängliga vikarier räcker inte
alltid. Vid sådana tillfällen kan kolleger tvingas göra förändringar i undervisningen för att
räcka till. Det är en ständig utmaning för skolan att engagera välfungerande vikarier i
tillräcklig omfattning.
Läxhjälp
Till eleverna i årskurserna 7-9 erbjuds det läxhjälp vid två eftermiddagstillfällen i veckan. På
plats finns då lärare med olika ämneskompetens. En del elever använder möjligheten att få
hjälp med läxorna vid enstaka tillfällen medan andra elever deltar mer regelbundet i
läxhjälpen. Läxhjälpstillfällena ger inte endast stöd i läxläsningen utan även möjlighet för
eleverna att träffas över klassgränserna och att få prata med lärarna alternativt andra vuxna.
9
Lokaler
Många av skolans lokaler nås från markplan. När man behöver komma till klassrum och
lokaler som är belägna högre upp i husen finns hissar. I en del av våra klassrum finns
hörselslingor och när vi har elev som är synsvag tillgodoser vi elevens behov exempelvis med
extra tavelbelysning.
Rastverksamhet
Sedan läsårsstart är en ny struktur som berör elevernas lunchrast framarbetad. Verksamheten
är främst riktad mot barn i förskoleklass och upp till årskurs 6 men är tänkt att även ha
positiva konsekvenser för samtliga elevers raster och vistelser ute på skolgården. Flera ur
fritidshempersonalen är ute på lunchrasten och de organiserar enklare aktiviteter och ser till
att lekmaterial finns framme. Personalen har gula västar för att synas tydligt. På lunchrasten är
de strategiskt placerade över hela skolgården och har ett geografiskt ansvarsområde, vilket är
tydliggjort för barn, vårdnadshavare och kolleger på en uppsatt karta.
Eleverna i årskurserna 6-9 har under några år erbjudits rastverksamhet i en lokal, centralt
belägen på skolan. I fritidslokalen har eleverna kunnat umgås och det har funnits spel av olika
slag, musikanläggning, datorer, tidskrifter mm. Lokalen har varit en mötesplats för ett antal
elever, och dessa har varit glada över möjligheten att vara där. I anslutning till att
fritidslokalen har varit igång har det blivit lugnare i korridorerna på 7-9. Vid höstterminens
start 2014 har inte funnits möjlighet att hålla igång den bemannade verksamheten. Men det
planeras en nystart i mindre omfattning, med en rastverksamhet med begränsat öppethållande,
organiserad av en fritidsledare i samarbete med skolans elevråd.
Skolbibliotek
På Kirsebergsskolans bibliotek har vi en utbildad bibliotekarie under hela skoldagen.
Bibliotekarien har stor kunskap om barn- och ungdomslitteratur och gör medvetna val vid
inköp av litteratur, val utifrån elevernas och personalens förslag samt utifrån bibliotekslagen.
Enligt denna lag ska skolbibliotek ta särskild hänsyn till personer med funktionsnedsättning
samt till nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska.
Skolbiblioteket har talbokstillstånd och lånar ut talböcker på mp3-spelare till elever med
funktonsnedsättning som gör dem talboksberättigade.
På skolbiblioteket finns skönlitterära böcker och faktaböcker som tar upp frågor om genus och
jämställdhet, sexuell läggning, olika etniska och religiös bakgrund. Det vill säga litteratur
som belyser livet ur olika aspekter.
Skolbiblioteket bidrar till eleverna språkutveckling och lärande genom utlåning av böcker,
bokprat, författarbesök samt vägledning och undervisning i informationssökning och
källkritik.Böckerna på skolbiblioteket lånas av elever och av personal. Skolbibliotekarien är
här aktiv med förslag. Detta gäller också när litteratur ska användas gemensamt i klasserna.
10
Matsal
Vi strävar efter att elevernas stund i matsalen ska vara behaglig och positiv. Det är där
eleverna samlar kraft och energi för att klara resten av skoldagen på ett tillfredsställande sätt.
Eleverna kommer till matsalen i den ordningen att de yngsta barnen alltid får komma först, så
att de flesta hinner äta i lugn och ro innan nästa grupp kommer. Sist äter eleverna i
årskurserna 7-9 och då dessa anländer har de flesta av de yngre eleverna lämnat matsalen.
Denna ordning har som syfte att göra det lugnare och trevligare för alla i matsalen.
I matsalen sitter eleverna i årskurserna F-6 vid på förhand bestämda bord. För de yngsta
eleverna är det bestämt även var vid bordet man ska sitta och placeringen är inritad på en skiss
vid varje bord. Syftet är att eleverna ska få matro. Till varje klass F-6 finns en personal som
äter pedagogiskt tillsammans med eleverna. Detta ska bidra till att eleverna känner sig trygga
och det ger också vägledning och stöd till elever som har svårigheter i matsituationen. Även
när eleverna i årskurserna 7-9 äter finns lärare i matsalen.
De yngre eleverna upplever matsalen som högljudd och stökig. Framförallt vid insläppet
uppstår problem. Eleverna ska klara att göra olika moment på olika ställen i lokalen och på
kort tid, vilket inte alla små barn kan. Matsalspersonalen har ändrat logistiken i hur man tar
maten, pedagogerna strävar efter att underlätta och vägleda eleverna. Insatser, exempelvis fem
tysta minuter när eleverna har tagit mat och satt sig ner, har införts och fått effekt. Fler och
större insatser, som medför ombyggnad och nyinköp, är på planeringsstadiet.
Elevhälsoteam
En gång i veckan samlas ett av skolans elevhälsoteam. På Kirsebergsskolan finns två separata
team, ett för F-6 och ett för 7-9. Vardera team består av en kurator, två specialpedagoger och
en skolledare. I teamet för årskurs 7-9 ingår även studie- och yrkesvägledare samt en
speciallärare. Skolsköterskan medverkar i båda teamen. Med början läsåret 2014/2015 ingår
även en skolpsykolog i elevhälsoteamens möten.
I elevhälsoteamet lyfts frågor som handlar om elevers behov i undervisningen eller gällande
deras utveckling ur andra aspekter. De olika kompetenserna hos deltagarna i elevhälsoteamet
är en tillgång. En elev blir aktuell för samverkan i teamet på initiativ av personal i skolan eller
utifrån en dialog med en vårdnadshavare som finner oro kring sitt barns skolsituation.
Parallellt med arbete med enskilda elevärenden görs i båda elevhälsoteamen ett
utvecklingsarbete för att få till stånd ett mer strategiskt och förebyggande arbete.
Skolsköterskans hälsosamtal
Skolsköterskan har en gång om året hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklass samt
årskurserna 4 och 8. Under dessa samtal pratar skolsköterskan med eleven om bland annat
trivsel, mående och situation i skolan. När svårigheter och problem uppdagas ges skolan
möjlighet att agera. Under läsåret 2014/2015 är skolsköterskans ambition att hinna med
hälsosamtal även för eleverna i årskurs 7. Kommande läsår är hälsosamtalen tänkta att göras i
förskoleklass samt årskurserna 4 och 7. Att tidigarelägga det sista hälsosamtalet syftar till en
tidigare upptäckt av eventuella problem.
11
Kuratorsstöd och gruppsamtal
På Kirsebergsskolan finns två kuratorer. Kuratorerna har ett tätt samarbete. En av dem arbetar
främst mot F-6 och den andra mot 7-9. Kuratorerna har i uppdrag att arbeta såväl klass- och
gruppinriktat som i enskilda ärenden.
Vid behov skapar skolkuratorerna gruppverksamheter för olika ändamål.
Gruppen kan syfta till att arbeta kamratstärkande med ökad känsla av gemenskap och
kännedom om varandras likheter och olikheter. Den kan också syfta till att hjälpa elever att
skapa sociala relationer, hitta nya vänner och kamrater.
United Sisters från Fryshuset i Malmö har sedan några år en tjejgrupp för flickor i åk 8-9 med
program för att stärka flickors självförtroende. Gruppledarna är unga vuxna som får
utbildning och handledning för uppdraget av United Sisters.
I syfte att skapa en dialog mellan eleverna i årskurs 9 kring sex och samlevnad anlitar
Kirsebergsskolan Ungdomssamtalarna, en förebyggande insats som under lång tid har
erbjudits skolorna i Malmö stad. Under ledning av för sammanhanget utbildade och erfarna
samtalsledar, träffas eleverna i mindre grupper vid tre tillfällen. I utvärderingarna brukar
framgå att eleverna mycket uppskattar samtalen. (återkommer i gymnasiets åk2)
Elevråd
På Kirsebergsskolan finns två elevråd. Ett elevråd med representanter för årskurserna 1-6 och
ett med representanter för årskurserna 7-9. Elevrådsrepresentanterna är valda av sin klass. För
varje elevråd finns två pedagoger, lärare samt en fritidspedagog, som fungerar som vuxenstöd
och hjälper till att organisera. Elevråden träffas cirka en gång i månaden. Mötena
protokollförs och protokollen distribueras till klasserna via klassens elevrådsrepresentant.
Även personalen tar del av protokollen.
De frågor som tas upp i elevrådet diskuteras först fram i klasserna under klassråden. Där gås
även protokollen från föregående elevråd igenom och eleverna ges möjlighet att kommentera
dessa. Frågor kan också väckas av elevråden och därifrån tas upp för diskussion i klasserna.
I elevråden tas frågor upp som rör exempelvis skolmiljön och gemensamma aktiviteter, men
även frågor kring samarbetet i själva elevrådet. Till elevrådet är kopplat ett matråd med elever
från F-9, som i samarbete med Malmö skolrestaurangers personal diskuterar och planerar. Det
finns även två elevskyddsombud, som har en viktig roll tillsammans med de vuxna i skolans
systematiska arbetsmiljöarbete. Elevskyddsombuden får utbildning för uppdraget.
Trivselskapande aktiviteter
Trygghet och gemenskap kan gynnas av att det ordnas gemensamma aktiviteter på
Kirsebergsskolan. Aktiviteter av olika slag görs på initiativ av pedagoger eller vårdnadshavare
medan andra kommer till genom önskemål från elever.
En äldre tradition har sedan några år återupptagits och förnyats. Eleverna i årskurs 9 planerar
tillsammans med sina lärare en avslutningsmiddag, till vilken bjuds in även övrig personal
12
som under åren har arbetat med eleverna. Yngre elever i elevrådet 7-9 hjälper till med
planeringen och ställer upp med sin arbetsinsats vid själva avslutningsmiddagen.
Temadagar och friluftsdagar är exempel på aktiviteter som återkommer om än i olika form.
Inte minst termins- och läsårsavslutningar har som effekt att de svetsar samman och väcker
känslor av stolthet.
Fortbildning
Ett av Kirsebergsskolans prioriterade utvecklingsområden är formativ bedömning. Det
handlar om hur bedömningar på ett effektivt sätt kan utformas för att stötta elevernas lärande
mot målen. Det vill säga att använda kontinuerlig bedömning för att underlätta elevernas
lärande. Vi förväntar oss att utvecklingsarbetet kommer att synliggöra elevernas lärprocesser
och deras inflytande över sin egen kunskapsinhämtning. Fortbildningen vänder sig till alla
lärare på 1-9.
Det andra gemensamma utvecklingsområdet är språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Att
öka samtliga lärares medvetenhet och kunskap om språket i sitt ämne gynnar i sin tur
elevernas språkliga utveckling. Lärarna har introducerats i och använder modeller och
metoder för begreppsutveckling, läsutveckling och skrivutveckling. Metoden ASL (Att Skriva
sig till Läsning) implementeras hos pedagogerna som arbetar med förskoleklasseleverna.
All pedagogisk personal på Kirsebergsskolan deltar under läsåret i fortbildning i pedagogisk
it-användning. Syftet är att pedagogerna på ett medvetet sätt använder it som
kommunikationsverktyg och som verktyg för att utveckla elevernas lärande.
Hur arbetar vi för att upptäcka diskriminering och annan kränkande
behandling?
Det finns en aktiv och levande kultur bland alla vuxna på Kirsebergsskolan att vara
vaksamma för och medvetna om riskerna för barn att diskrimineras och utsättas för
kränkningar. Men hur gör vi då för att upptäcka att en elev blir kränkt eller diskriminerad?
Skoldagen är reglerad i ett schema som ställer krav på alla elever att befinna sig på rätt plats
flera gånger per skoldag. Om eleven inte befinner sig på plats, inte är förberedd eller visar ett
bekymrat yttre så finns det över lag alltid en vuxen som ser detta, både under skoltid och
under fritidshemtid. Då finns det mycket lite utrymme för en bekymrad elev att gå obemärkt
förbi. Det råder dessutom en kultur bland många elever att vända sig till en vuxen om hjälp
när det har uppstått problem av något slag.
Vid träffpunkter mellan vuxna på skolan finns det dagligen utrymme för att diskutera oro för
en elevs mående och skolsituation, kamratrelationer eller annat som kan inverka på
skolsituationen.
Varje vecka finns olika fasta möten, exempelvis arbetslagsmöte och möte i elevhälsoteamet.
Under dessa möten diskuteras elevers mående, relationer i skolan samt sociala uppträdande. I
13
samtalet kan de deltagande tillsammans sätta ord på och därigenom få syn på att en elev på
något sätt far illa.
Hur gör vi när vi utreder, åtgärdar och följer upp diskriminering och
annan kränkande behandling?
På Kirsebergsskolan har utarbetats tydliga rutiner, blanketter och stödmaterial att använda när
det sker en incident av något slag. Materialet finns för all personal att hämta i det pedagogiska
intranätet. Om det i incidenten finns inslag av diskriminering eller annan kränkande
behandling har den som får kännedom om det inträffade anmälningsskyldighet till rektor. Om
det är någon annan än elevens mentor som först får kännedom om det inträffade ska denne
även informera mentorn. När rektor får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling i samband med verksamheten är rektor skyldig att anmäla detta till
skolans huvudman.
Utredningen bedrivs genom samtal med berörda elever och deras vårdnadshavare samt med
berörda i skolan. Under utredningen sker parallellt ett arbete för att genast stoppa gärningarna.
Detta genom samtal med eleverna som har utsatt och deras vårdnadshavare. När en utredning
är sammanställd sker en dialog kring nödvändiga åtgärder som ska syfta till att få
kränkningarna/diskrimineringen att upphöra. Dessa nedtecknas i en handlingsplan. I vissa fall
tas även kontakt med socialtjänst eller polis. Tid bokas för en uppföljning av åtgärderna och
elevens upplevelse av situationen. Alla steg i ärendet dokumenteras.
Om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen är det
alltid rektor som utreder.
Ifyllda incidentrapporter och anmälningsblanketter i kränkningsärenden arkiveras. Dessa
sammanställs varje termin och används som underlag i kartläggning och planering av
förebyggande insatser.
Vad planeras i arbetet mot diskriminering och annan kränkande
behandling läsåret 2014/2015?
Kartläggning
Kartläggningen som ligger till grund för arbetet med likabehandling läsåret 2014/2015 visade
följande:
Malmö Stads attitydundersökning för åk 5,7 och 9 2013 visar för Kirsebergsskolan följande:
76% av eleverna i åk 5,7 och 9 anger att de är trygga eller ganska trygga.
79% anger att de vet vem de ska vända sig till på skolan om de känner sig kränkta.
23% av eleverna anser att man kan göra mera för att förhindra kränkningar.
Eleverna i åk 7-9 har i klassråd och elevråd kartlagt var i skolhuset risken är störst att man blir
utsatt eller kränkt. Elevrådets sammanfattning visar: i korridorerna, i matsalen, under vissa
14
vikarielektioner samt i omklädningsrummet i samband med idrottslektioner. Genomgående är
att risken ökar för utsatthet och kränkningar när lärarna inte ser eller inte är där.
Internet är också en riskmiljö. Sociala medier anges som allvarliga riskmiljöer för
kränkningar: Instagram, ASK, Snapchat, Twitter, Facebook m.fl. Här är det ett extra problem
att gamla kränkningar ligger kvar.
Kartläggningen har också bestått i diskussioner personal emellan. Då framkom teman som
mer tid för mentorssamtal samt behov av ökad kunskap exempelvis inom hbtq-området.
Förebyggande arbete
Kartläggningen har lett fram till att nedanstående punkter blir fokus för läsåret.
Skapande skola för åk F-6. Eleverna kommer att arbeta med allas lika rättigheter och
värde på flera sätt (i ord, text, bild, drama).
Arbetet mot kränkningar på nätet inleds med enkät till eleverna om hur de använder
och upplever sociala medier. Med utgångspunkt i det som framkommer i enkäten
samtalar elever, lärare och annan personal med varandra. Personal och elever ska få
mera kunskaper/information om hur sociala medier används på ett säkert sätt med
respekt för andra, kunskap om de lagar och regler som gäller för sociala medier, foto
och inspelning av ljud och bild.
Våga vittna startar i augusti med utbildning för personal, därefter för eleverna i åk 7-9.
Temat är att eleverna ska känna till rättsprocessen, fundera kring sin egen roll i mötet
med andra elever och kunna ta avstånd till våld och att våga anmäla till polis om något
brott begås i elevens närvaro.
Pedagogerna i åk 7-9 ska ha mera tid för samtal med eleverna på mentorstiden. De
kommer att testa andra strategier för att ge information och påminnelser till eleverna,
sådant som vanligen tar i anspråk en stor del av mentorstiden.
I det förebyggande arbetet vill personalen öka kontakten och samarbetet med
elevernas föräldrar. Här finns olika idéer för F-6 och för 7-9.
Förankring och uppföljning av planen
Vid arbetsplatsträffar i början av december kommer planen att visas, gås igenom och
diskuteras. Under arbetsplatsträffen får alla i uppdrag att läsa planen som förberedelse för det
gemensamma arbetet med den.
På studiedag vid inledningen av vårterminen 2014 sker en fördjupning i planen och planering
av arbetet enligt den. På två konferenser under våren avsätts tid för uppföljning och
samordning av arbetet enligt planen.
15
Utvärdering av planen görs och lämnas till skolledningen i samband med övriga
läsårsutvärderingar i slutet av läsåret. Utvärderingarna bildar en del av underlaget för
utformandet av likabehandlingsplanen för kommande läsår.
För övrig personal, såsom kökspersonal, städpersonal, bibliotekspersonal och administrativ
personal ska planen vara känd och samtliga ska ha tagit del av den och veta var den finns.
Planen presenteras för skolans båda elevråd. Kuratorerna och elevrådens vuxenstöd
samordnar detta och planerar tillsammans med elevråden hur planen ska presenteras för
övriga elever.
Skolans elever ska informeras om att planen finns, vad den innehåller samt vad den syftar till.
Detta arbete kommer att ske under början av vårterminen av elevrådsrepresentanterna med
hjälp av mentorerna. Beroende på elevernas ålder och mognad kommer förankringen att se
olika ut.
Planen publiceras på skolans hemsida och är tillgänglig för alla vårdnadshavare. På hemsidan
kommer även att publiceras en kompletterande och förklarande text om
likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbetet. En djupare förankring av planen hos
vårdnadshavarna har vi ambitionen att göra i ett senare skede.
Framtida årsförlopp i likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och annan
kränkande behandling
I kartläggningen ska ingå elevernas och personalens utvärderingar. Här ska ingå
trygghetskartor, arbetslagens utvärderingar, erfarenheter från elevhälsoteamen,
sammanställning av incidentrapportering mm. Den kartläggning som görs under våren 2015
ska bilda underlag för gemensam analys och planering. Vi ska utarbeta en systematik för
kartläggning, utvärdering och praktisk arbete med likabehandling.
Sådant som i analysarbetet utkristalliserar sig att vara utvecklingsområden och lämpliga
insatsområden ska ingå i den likabehandlingsplan tillika plan mot kränkande behandling som
sammanställs vid läsårsstarten 2015/2016.
16
