recensionbok
Depression
hos nyblivna
mammor
POST PARTUM DEPRESSION –
NEDSTÄMDHET OCH DEPRESSION
I SAMBAND MED BARNAFÖDANDE
av Birgitta Wickberg och Philip Hwang.
Statens folkhälsoinstitut 2003:59.
■ ”När jag var gravid var alla måna om mig,
pang, nu finns jag inte mer. Man går hela sin
graviditet på MVC, plötsligt över till BVC. BVC
ser bara barnet. Jag skulle vilja flytta över mig
själv till BVC…Hudlösare på något sätt, man
tar åt sig allting, oroar mig för allt”. Så beskriver
en deprimerad nybliven mamma sin situation.
Ungefär var åttonde nybliven mamma är
deprimerad och forskning visar att moderns
depression kan påverka relationen till barnet.
Nu finns en metod att fånga upp dessa kvinnor
och erbjuda hjälp. En rapport från Statens folkhälsoinstitut - ”Post partum depression – nedstämdhet och depression i samband med
barnafödande”, av fil dr Birgitta Wickberg och
professor Philip Hwang (Statens folkhälsoinstitut 2003:59) – är en sammanställning
av det aktuella kunskapsläget inom området. I
rapporten beskrivs också screeningsinstrumentet Edinburgh Postnatal Depression Scale
(EPDS) och metoder för att behandla de deprimerade kvinnorna.
Rapporten är indelad i tre delar: Den första
har rubriken ”Psykisk hälsa i samband med
barnafödande” och beskriver aktuell forskning.
Symtom på Post partum depression (PPD)
listas, och PPD jämförs med ”vanlig” depression. Även depression hos nybliva pappor tas
upp.
20
I den andra delen beskrivs EPDS, en självskattningsskala som består av tio påståenden.
Kvinnan ska för varje påstående stryka
under det svar som stämmer bäst med hur hon
känt sig under de senaste sju dagarna. Några
av påståendena är: ”Jag har känt mig rädd och
orolig utan anledning”, ”Det har kört ihop sig
för mig och blivit för mycket” samt ”Jag har känt
mig så olycklig att jag har gråtit”. Enligt de brittiska forskare som utvecklat EPDS (Cox m fl
1987) upptäcker man med hjälp av skalan 86
procent av fallen.
Stödjande samtal
I det avslutande kapitlet ”Stöd och behandling
vid depression post partum” beskrivs stödjande samtal som en metod att hjälpa de kvinnor
som har lindrigare depressiva symtom. Samtalen hålls av BVC-sköterskan, som alltså tvingas
att i någon mån lämna sin expertroll. Wickberg
och Hwang skriver: ”Det är viktigt att uppmuntra mamman att prata om sig själv och utforska
sina egna tankar och att undvika att ge råd och
synpunkter. Det betyder inte att man är helt tyst
och aldrig ställer frågor. I stället använder man
sådana frågor som gör att mamman ’kan gå vidare’, snarare än att hon svarar på de frågor
och funderingar som man själv har. Stödjande
samtal är en metod där man är fri att utveckla
sin egen stil utifrån egna erfarenheter och sin
personlighet. Eftersom förmågan att bygga en
förtroendefull relation är avgörande, betyder
denna mer än själva tekniken”. De kvinnor som
har svårare symtom behandlas av psykolog
och/eller läkare.
Cirka en tredjedel av landstingen i Sverige
har introducerat EPDS inom barnhälsovården.
En utvärdering inom Kronobergs län visar att
dubbelt så många kvinnor med tecken på depression hittades efter det att man infört
självskattningsskalan. BVC-sköterskorna var
positiva: ”Man pratar om sådant som man annars inte gör. Det är lättare att förstå mamman”,
”Jag är mer öppen och lyssnar på ett annat
sätt”. Dessutom sade sig BVC-sköterskorna
ha fått större förståelse för vikten av att ta reda
på hur alla i spädbarnsfamiljen mår.
Wickberg och Hwang har i en studie intervjuat kvinnor som fått stödjande samtal av sin
BVC-sköterska. De flesta betonade att de känt
sig fria att prata om precis allting: ”Hon tryckte
på rätt knapp för att få mig att prata, det var
verkligen värdefullt”, ”Att få möjlighet att gå
igenom allt som upptog mig, saker som man
inte kan nämna för någon annan, fick mig att
känna mig ’normal’ igen, att det inte var mitt
fel”.
Som bilaga i rapporten finns själva skattningsskalan, på engelska, svenska (med kodningsmall), spanska och arabiska. Rapporten
riktar sig främst till personal inom primärvården:
BVC-sköterskor, distrikts- och allmänläkare,
mödra- och barnhälsovårdspsykologer, samt
till personal inom psykiatrin.
Författarna lyckas på relativt få sidor, sammanlagt 74, ge en bra överblick över kunskapen om depression och psykisk ohälsa i sam-
Psykologtidningen 13/04
