Allmän virologi
-definition av virus
-klassificering av virus
-Generell virus uppbyggnad
-Nukleokapsidens olika former
-Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)
-DNA virus egenskaper
-RNA virus egenskaper
-Höljeförsedda virus egenskaper
-Nakna virus egenskaper
-Virusets tillväxt/replikationscykel, några exempel
-Behandlingsprinciper
- Några exempel på virus VAP (viral attachment proteion)
- Några exempel på målcellers receptorer dit virus binder vid
infektion
-Olika exempel på hur virus kan utbyta genetiskt information och
skapa virus med nya egenskaper
definition av virus
Se ovan ->definition av virus->konsekvens av detta
hydrofoba och elektrostatiska krafter
klassificering av virus
Olika ”saker” man tagit hänsyn till då man
Klassificerat och namngett virus
kappa
Indelning efter nukleinsyra och hölje/naket
Insekter=arthropoder
körtel
tarm
Generell virus uppbyggnad
Ikosahedral
Helikal
Nukleokapsidens olika former
Virus inre proteinskal (kapsiden)
består av flera protein underenheter,
Som bildar regelbundna
symmetriska strukturer.
Kapsiden kan delas in i;
Helikala (spiralformade)
och ikosahedrala (tjugo)
Skalet på ett helikalt virus
bildar en symmetrisk spiral,
Vissa långa helikala viruspartiklar
kan vara mycket böjliga,
vilket delvis skyddar deras
kapsid från skador.
Helikala virus ex. bakteriofager,
influensa, påssjuke-, mässlings-,
och rabiesvirus.
.
Nukleokapsidens olika former
“flera protein underenheter,
Som bildar regelbundna
symmetriska strukturer”
Nukleokapsidens/kapsidens
olika former (ikosahedral)
Nukleokapsidens olika former
helical
ikosahedral
Sfär = rund helical
Sfär = rund helcal
Ikosahedral höljeförsett
Bullet shaped helical
tegel shaped höljeförsett
Sfär =rund helical
Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)
smittkoppsvirus
HSV 1
Hepatit
HSV 2
HZV (VZV)
EBV
CMV
B
Papilloma
Parvo B19 ”femte sjukan”
Adenovirus
Många olika serotyper
Arvsmassa (DNA, RNA, enkel, dubbel, +, -)
Hep. A
Coxackie
*
* En Calicivirus familje
medlem är ex. Norovirus
”Norwalk” är namn på
ett norovirus
rubella
Hep.C
Coronav.
SARS
rabies
Rotavirus
Influensa
Parainfluensa, RS virus
HIV
Arvsmassa (DNA)
smittkoppor
) Polyoma viridae
(
Papilloma viridae
lika
Arvsmassa (DNA, cirkulär, linjär)
polyoma
papiloma
Arvsmassa (RNA)
Mässling
Påssjuka
RSV
Hemorragisk feber
Hemorragisk feber
HTLV
HIV
Polio
Coxsackie
Rödahund
Gulafebern
dengue
* En Calicivirus familje medlem är ex.
Norovirus ”Norwalk” är ett norovirus
Arvsmassa RNA;
enkel (ss) eller dubbel (ds)
+ och eller –
Ibland segmenterad (flera bitar)
-DNA virus egenskaper
-RNA virus egenskaper
-Höljeförsedda virus egenskaper
-Nakna virus egenskaper
Inte övergående eller instabilt
Instabilt och övergående
”Infektionssjukdommar”
Immunförsvarets effekter är många gånger en del
av symptombilden vid en infektion.
Men vissa ”mikroorganismer” ser också till att förvirra
och överaktivera immunförvaret så att det reagerar ännu mer.
”angriparnas” syfte!
Toxiner, enzymer
och annat ”jox”
som skadar
Virus
* Fästa in till våra celler!
* Bli kvar i kroppen!
* Göra så mycket av sig själv som möjligt och spridas!
Bakterier
Alla virus måste;
1.)fästa in till något på våra celler
2.)gå in i någon av våra celler
Virus
3.)ta hjälp av cellen för att göra mer virus
4.)ta sig ut för att spridas vidare
Bakterier måste 1 och 4
Att fästa in är
viktigt för många!
1.)fästa in till något på våra celler
”vinterkräksjukevirus”
Tarmcell
Rödblodkropp med
Malaria parasit
”vinterkräksjukevirus”
Saknas
Tarmcell hos en människa som inte får ”vinterkräksjukan”
”vinterkräksjukevirus” som muterat så att det kan binda
Tarmcell
2.)gå in i någon av våra celler
3.)ta hjälp av våra celler för att göra mer
virus
I båda dessa steg kan viruset behöva göra
mer eller mindre stora förändringar av våra
celler för att få våra celler att göra som det
vill!
Ibland måste virusets arvsmassa hoppa
in i vår arvsmassa
Dessa förändringar kan skada cellerna
mycket på kort eller lång sikt!
Skada cellerna på lång sikt!
En del virus kan ”transformera” våra celler så att
De blir så förändrade att de blir cancer celler
Ex. Papilloma virus -> genitala vårtor -> cervix (livmoderhals) cancer
Ex. Hepatit virus -> hepatit -> levercancer
Ex. Epsteinbarr virus -> mononukleos-> lymfom, nasopharynxcancer
4.)ta sig ut för att spridas vidare
2 sätt!
Avknoppas, tar då ofta en bit
av våran cells membran och sätter runt sig
”höljeförsett virus”
Lyserar, dvs spränger våra celler
Virus utan hölje klarar sig bra
i ogästvänliga miljöer tex magen
Några sätt att undvika immunförsvaret
Förändrar sina antigen
tex influensaviruset
Har antigen som liknar kroppens eget
* Hä
Här tror man det finns koppling till autoimmunitet
att ibland reagerar immunfö
immunförsvaret tillslut mot ”inkrä
inkräktaren”
ktaren”
Trots att den har antigen som liknar kroppens eget och då
då
reagerar dessa antikroppar även mot det kroppsegna
*Streptococcus pyogenes M-protein liknar ett protein som
bla finns på
på hjä
hjärtat, kan ge skada på
på hjä
hjärtat och rematisk
feber
Gömmer sina antigen
* Under ett sockerlager (kapsel)
många bakterier ex Streptocker och Staffylokocker
och må
många andra
* Genom att gå
gå in i vå
våra celler
alla virus
vissa bakterier
Picornavirus naket kapsidvirus med +RNA
Rhabdovirus höljeförsett,-RNA
ER membran med eget glycoprotein
Herpes simplex
Höljeförsett DNA virus
Med ER och
kärnmembran
VIRUS GENETIK
Hur kan genetiskt utbyte ske bland virus?
REKOMBINATION
REASSORTMENT
TRANSCAPTIDATION
MARKER RESCUE
INDUCERADE OCH SPONTANA MUTATIONER
SPONTANA MYCKET VANLIGA BLAND RNA VIRUS.
Influensa virus
Neuraminidas (N, NA) är ett enzym som finns
på virus yta och som klipper bort nybildat
influensavirus från de infekterade cellerna,
så att det kan spridas. Nya influensamediciner
gör att neuramindaset inte verkar, och nybildat
virus fastnar därmed på cellytan
N
Ett ”fett hölje” som bla
innehåller fetter från
Värdcellen
H
(tex från en mänsklig lungepitelcell)
Virusets arvsmassa
är ”segmenterat”
består av 8 bitar RNA
Och detta är en del av
problemet med influensa
används vid “frigöringsfasen”
Olika varianter och
kombinationer av
H och N ger olika
virus stammar.
Ex. H1N1
RNA är enkelsträngat och det gör att det är lite
svårare att hålla koll på om förändringar
mutationer sker (jämfört med dubbelsträngat DNA)
Men det kanske mest intressanta är en
process som kallas ”reassortment” där
RNA bitarna (8+8) från olika virus blandas ihop
och ger en nya variant av virus
2 olika människovirus
Infekterar en människa
Och detta ger ett nytt
”människoinfluensavirus”
Ett människovirus
infekterar en gris med
svininfluensa
Och detta ger ett nytt
”människosvininfluensavirus”
En gris blir infekterad av människovirus och fågelinfluensavirus
Och detta ge ett nytt ”människoinfluensavirus” med fågel och människoegenskaper
eventuellt
Reassortment
Bild från 2005 Östra Rumänien
där 1000-tals fjäderfän avlivades
vid fågelinfluensautbrott
Student fråga om inkapslad Hepatit B (HBV)
Överraskande nog har man kunnat påvisa HBV arvsmassa eller rättare sagt
DNA i levern hos några patienterna 30 år efter utläkt HBV.
Fyndet väcker frågor om hur HBV infektionens naturliga förlopp egentligen är.
Möjligen är det så att infektionen kan kvarligga inkapslad
trots att alla andra prover pekar på att infektionen borde vara utläkt.
