1(4)
___________________________________________________________________________
Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer
Barnvaccinationer
Om sjukdomarna
Difteri (äkta krupp eller strypsjuka)
Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphteriae, vilken utsöndrar toxin som kan ge
livshotande andningssvårigheter och skador bland annat på hjärta, nervsystem och njurar.
Antibiotikabehandling stoppar toxinproduktionen men behöver kombineras med specifikt
immunglobulin vid svår sjukdom. Smittan överförs i huvudsak genom kontakt.
Vaccination som skyddar mot toxinets effekter etablerades i Sverige på 1950-talet. Så sent
som på 1940-talet hade vi stora epidemier och många dödsfall.
Sjukdomen förekommer i Östeuropa och är vanlig i många delar av världen. Ett bra
vaccinationsskydd förhindrar spridning av sjukdomen. De fall som inträffat i Sverige under de
senaste decennierna har drabbat ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade personer.
Tetanus (stelkramp)
Stelkramp orsakas av bakterien Clostridium tetani, som producerar ett toxin vilket leder till
kramper och andningsförlamning. Smittan överförs från miljön, till exempel från jord och
gödsel, via en sårskada men smittar inte mellan människor. Sjukdomen kan inte behandlas
med antibiotika men med specifikt immunglobulin och modern intensivvård. Obehandlad
leder sjukdomen oftast till döden.
Tack vare effektiv vaccination, som påbörjades i Sverige på 40-talet, ses numera mycket
sällan fall av stelkramp. Det förekommer enstaka fall bland ovaccinerade personer. I fattiga
länder dör fortfarande små barn av stelkramp.
Pertussis (kikhosta)
Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis, som kan ge en mycket smittsam
luftvägsinfektion med snuva, som övergår i rethosta och senare kikningar. Smittsamheten kan
kvarstå upp till sex veckor efter insjuknandet. Allvarligast drabbas de riktigt små barnen som
kan få allvarlig andningspåverkan, men sjukdomen kan vara besvärlig i alla åldrar och
medföra störd nattsömn för både barn och föräldrar.
Tidig behandling med erytromycin kan hindra smittspridning, men påverkar i regel inte
sjukdomsförloppet, om behandling sätts in efter att hostattackerna eller kikningarna börjat. Ur
ekologisk synvinkel är en utbredd användning av erytromycin inte att rekommendera.
Profylaktisk erytromycinbehandling rekommenderas till spädbarn som utsatts för eller
misstänks ha utsatts för kikhostesmitta. Barn mellan 6 och 12 månaders ålder rekommenderas
erytromycinbehandling först vid symtomdebut, det vill säga snuva, om misstanke finns om att
de kan ha blivit smittade.
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
2(4)
1996 återinfördes allmän kikhostvaccination med ett förbättrat vaccin. Tre doser skyddar de
flesta mot sjukdom. De som insjuknar trots vaccination blir oftast lindrigt sjuka, men kan
ändå smitta andra. Två doser ger ett visst skydd, men före sex månaders ålder bör spädbarn
inte träffa någon som kan ha kikhosta.
Skyddet mot kikhosta minskar med åren. För barn födda 2002 och senare ingår en boosterdos
vid 5-6 års ålder tillsammans med difteri-tetanus-polio i barnvaccinationsprogrammet.
Ytterligare en boosterdos ges vi 14-16 års ålder mot kikhosta, tillsammans med difteri och
stelkramp.
Polio (barnförlamning)
Polio orsakas av ett virus som vanligen ger en övergående gastroenterit. Hos vissa barn,
ungdomar och vuxna kan sjukdomen också påverka centrala nervsystemet och leda till
bestående förlamningar och i sällsynta fall andningsförlamning och död.
Några effektiva läkemedel mot polio finns inte. Vaccination infördes i Sverige 1957. Ända in
på 1950-talet hade vi stora återkommande epidemier, då tusentals personer insjuknade med
förlamningar (cirka 1/1000) och många fick bestående handikapp. Tack vare utbredd
vaccination är sjukdomen utrotad i stora delar av världen.
Haemophilus influenzae typ b
H. influenzae typ b (Hib) är en bakterie som kan ge upphov till infektioner i form av
hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och struplocksinflammation hos små barn.
Vaccination påbörjades 1992. Tidigare avled varje år några barn i Sverige och cirka hundra
barn fick bestående handikapp på grund av skador på nervsystem eller hörsel. Vaccinet
skyddar inte mot infektioner som orsakas av andra typer av H. influenzae.
Morbilli (mässling)
Mässling är en mycket smittsam virussjukdom och sprids via luftburen droppsmitta. Symtom
är måttlig till hög feber, snuva, konjunktivit med ljusskygghet, torrhosta och påverkat
allmäntillstånd. På fjärde dygnet uppstår det för mässling typiska utslaget som varar cirka en
vecka. Någon annan behandling än symtomatisk finns inte.
Innan vaccination infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet 1982 var mässling en
epidemisk sjukdom där ett antal barn drabbades av hjärninflammation (1/1000) varje år.
Enstaka barn fick bestående hjärnskador med utvecklingsstörning och/eller neurologiska
symtom som följd. Mässling ledde också ofta (cirka 20 procent) till bakteriella komplikationer
som öroninflammation och lunginflammation. Fördelarna med att vaccinera överstiger vida de
ytterst sällsynta och övergående biverkningarna.
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
3(4)
Parotit (påssjuka)
Parotit orsakas av virus som ger en luftvägsinfektion som särskilt drabbar spottkörtlarna.
Påssjuka är som regel beskedlig men kan kompliceras av hjärnhinneinflammation, någon
gång med kvarstående men, som bestående dövhet. Orchit, testikelinflammation, drabbar män
huvudsakligen efter puberteten och kan i enstaka fall leda till sterilitet. Vaccination görs för
att förhindra dessa komplikationer.
Rubella (röda hund)
Rubella orsakas av virus och är som regel lindrig med katarrala symtom och hudutslag. Någon
behandling mot röda hund finns inte.
Om en gravid kvinna får sjukdomen under första trimestern, löper fostret stor risk att få bland
annat hjärtfel samt allvarliga hörsel- och ögonskador. Hörselskador kan inträffa vid infektion
upp till tjugonde graviditetsveckan.
Allmän vaccination av barn förhindrar virusspridning, vilket ger ett indirekt skydd för
eventuellt ovaccinerade gravida kvinnor.
Tuberkulos
Tuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Tuberkulos är en av världens
mest spridda infektioner. Den är särskilt allvarlig vid dålig näringstillförsel och trångboddhet.
Sjukdomen orsakade många barns och ungdomars död ända in på 1940-talet.
Allmän vaccination av nyfödda och skolbarn infördes i Sverige under 1940-talet vilket bidrog
till att minska sjuklighet och dödlighet. Vaccinationen upphörde 1975, eftersom man
bedömde risken att få tuberkulos som mycket liten vid den tidpunkten.
I dagsläget vaccineras endast barn som lever i hushåll med ökad risk för smitta, det vill säga
där tuberkulos kan finnas, och barn i familjer från länder med ökad förekomst av tuberkulos.
Vaccinet skyddar framför allt mot de allvarligaste formerna av sjukdomen som tuberkulös
meningit hos små barn.
I regel finns effektiva läkemedel mot tuberkulos, men ett allvarligt hot är de resistenta
stammar som blivit allt vanligare utomlands.
Hepatit B
Hepatit B är ett virus som angriper levern och förorsakar akut hepatit B samt kan leda till
kronisk infektion. Symtomen varierar från lindrigt subkliniska till allvarliga med bestående
leverskada och i sällsynta fall död som följd. Av vuxna som smittas med hepatit B blir 5-10
procent kroniska smittbärare.
Barn som smittas får oftare en asymtomatisk sjukdom än vuxna men istället är risken för
kroniskt smittbärarskap mycket större. En grupp som löper särskild stor risk är barn som föds
av mödrar med smittsam hepatit B-infektion.
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
4(4)
Hos svenska blodgivare finns smittsamhet (HBsAg) hos cirka 0,1 procent. Högre frekvens av
bärarskap finns bland annat hos vissa invandrargrupper och adoptivbarn samt hos nyfödda
barn till HBsAg-positiva mödrar och barn med Mb Down och andra immundefekter.
Skyddseffekt av vaccination är mycket hög hos barn och ungdomar. Kontroll av
antikroppsnivån efter genomförd vaccination anses därför inte nödvändig. I USA och flera
andra länder vaccineras alla barn rutinmässigt. I Sverige har hittills endast rekommenderats
vaccination av vissa utsatta grupper såsom barn som kommer från länder med högre prevalens
av hepatit B än i Sverige.
Socialstyrelsens rekommendationer för profylax mot hepatit B
_________________________________________________________________________________________________________________
Hämtat från www.janusinfo.se
Publicerat 2009-03-27
