Matematik för lärare III, 30 högskolepoäng

1(7)
MAH / Lärarutbildningen
2007-06-05
KURSPLAN
vid Lärarutbildningen, Malmö högskola
Matematik för lärare III, 30 högskolepoäng
Mathematics for teachers III, 30 credits
Fastställande:
ifylls av UTSAM
Kod:
NM135F
Nivå:
61-90hp
Fördjupning
förhållande
examensfordringarna:
Huvudområde:
iFristående kurs.
till
ifylls av UTSAM
Förkunskapskrav: Särskild behörighet: Matematik för lärare II eller
motsvarande
Syfte
Kursen syftar till att deltagarna utvecklar sina kunskaper om matematikdidaktik med fokus på
integration med andra ämnen. Vidare syftar kursen till att utveckla en beredskap att i
gymnasieskolan undervisa elever med svårigheter eller bristande motivation för matematik.
Innehåll och kursens delkurser
Kursen består av följande delkurser:
Delkurs 1 Matematikdidaktik 6hp
Delkurs 2 Matematiksvårigheter 4,5hp
Delkurs 3 Matematik i samverkan med karaktärsämnen 4,5hp
Delkurs 4 Aktionsforskning 15hp
Delkurs 1 – Matematikdidaktik 6hp
Lärandemål i delkurs 1
Efter genomgången delkurs ska studenten kunna



redogöra för olika möjligheter att genomföra en problemorienterad och en för elever
förståelseinriktad matematikundervisning
beskriva teorier om undervisning och hur de kan tillämpas i matematikundervisningen
problematisera hur matematiska begrepp kan introduceras och bearbetas inom
matematikundervisningen
2(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN

använda och analysera IKT-hjälpmedel
Formerna för bedömning av studenternas prestationer i delkurs 1
Examinationen innehåller både gruppuppgifter och individuella uppgifter som redovisas på
lärplattformen.
Gruppuppgifter: Diskussioner kring undervisningsmetoder och framtagande av en planering
som baserar sig på en eller flera undervisningsmetoder.
Individuella inlämningar: Skriftlig reflektion utifrån anvisningar gällande undersökning som
beskriver ett speciellt undervisningssätt i matematik. Genomgång av artiklar utifrån
matematikens didaktik som avslutas med en skriftlig sammanfattning av en valfri artikel.
Skriftlig analys av egen undervisning utifrån tankar kring konstruktivismen och relevanta
forskningsartiklar. Analys av en matematikdidaktisk avhandling och skriva en reflekterande
läslogg enligt anvisning. Skriftlig bemötande av en annan students läslogg gällande
avhandling.
Övergripande bedöms studentens medverkan till sin egen och studiekamraternas utveckling.
God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar.
Innehåll
Kursen behandlar ämnesteori och knyter den till skolans undervisning för att bygga upp en
fördjupad didaktisk kompetens. Avhandlingar i matematikdidaktik studeras och tillämpningar
praktiseras, om möjlighet finns, på fältet. Teori och praktik förenas med diskussion och
reflektion.
Exempel på övergripande synsätt på undervisning som behandlas är konstruktivism och
sociokulturell teori samt även undervisningsmetoder i form av begreppskartor, "contrastive
teaching",
metakognition,
kooperativ
inlärning,
suggestopedi
och
PBL.
Vidare bearbetas och prövas hur viktiga matematiska begrepp introduceras och befästes bl.a.
genom att studenterna blir medvetna om sitt eget lärande.
Delkurs 2 – Matematiksvårigheter 4,5 hp
Lärandemål i delkurs 2
Efter genomgången delkurs ska studenten kunna
 redogöra för hur man som lärare på ett förebyggande sätt kan bemöta elever, som
upplevs ha matematiksvårigheter, samt för betydelsen av elevernas attityder till
matematik
 använda sig av matematik som ett språk och beskriva hur matematik utvecklas genom
det talade språket
2
3(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN
 beskriva hur arbete med problemlösning kan genomföras på ett utvecklande sätt
 utforma undervisning med stöd av styrdokument, åtgärdsprogram, individuella
studieplaner samt genomföra utvecklingssamtal
 planera undervisning utifrån vad som är baskunnande i matematik och göra
bedömningar som grundas på hur elever tänker inom matematik
 analysera och åtgärda elevers bristande begreppsförståelse
Formerna för bedömning av studenternas prestationer i delkurs 2
Examinationen innehåller både gruppuppgifter och individuella uppgifter som redovisas på
lärplattformen.
Gruppuppgifter: Diskussioner som handlar dels om verklighet  visioner kring elever med
matematiksvårigheter och orsakerna till svårigheterna, dels om baskunnande i matematik med
utgångspunkt från litteratur.
Individuella inlämningar: En uppgift handlar om språkets betydelse för matematisk förståelse.
I en annan uppgift undersöks hur arbete med problemlösning kan underlättas och bli
meningsfullt. Studenterna genomför även problemlösningsuppgifter med elever. I en tredje
uppgift skaffar studenterna sig kunskap om styrdokument som berör åtgärder,
utvecklingsplaner o.d., både på riksnivå och på lokal nivå. De delar med sig av sina
erfarenheter till studiekamraterna såväl muntligt som skriftligt. Till uppgifterna finns litteratur
att studera.
Övergripande bedöms studentens medverkan till sin egen och studiekamraternas utveckling.
God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar.
Innehåll
Delkursen behandlar viktiga faser i elevers matematikutveckling och metoder för att upptäcka
eventuella brister. Stor vikt läggs vid förebyggande åtgärder som syftar till att mildra eller
eliminera problem i mötet med matematikens språk och symboler, samt hur elever kan öka
sitt självförtroende. Genom att studera språkets betydelse behandlas hur elever kan stimuleras
att arbeta matematiskt. Andra områden som delkursen behandlar är och problemlösning samt
skolförordningar när det gäller särskilt stöd och åtgärdsprogram.
3
4(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN
Delkurs 3 – Matematik i samverkan med karaktärsämnen 4,5 hp
Lärandemål i delkurs 3
Efter genomgången delkurs ska studenten kunna



tolka, beskriva och analysera den matematik som förekommer i vardagliga situationer,
yrkesliv och i andra ämnen.
analysera och detaljplanera ett matematikområde i aktuell gymnasiekurs där
matematiken är ”infärgad” och programanpassad enligt läroplanens intentioner.
ta ställning till olika arbetssätt och arbetsformer utifrån ett genusperspektiv.
Formerna för bedömning av studenternas prestationer i delkurs 3
Examinationen innehåller två mindre individuella uppgifter som redovisas på lärplattformen
samt en tredje större uppgift som redovisas muntligt.
En uppgift utgörs av ett litteraturseminarium runt matematik som ett kärnämne. En annan
uppgift består av att söka valfri forskningsrapport kring området ” samverkan matematik och
karaktärsämne”. Ur rapporten görs ett urval med motivering och analys. Ovan två uppgifter
redovisas på lärplattformen.
Den tredje och större uppgiften utgörs av en ”infärgad planering”. Denna uppgift kan
genoföras antingen genom att; begrepp och områden i karaktärsämnet identifieras och
matematikinnehållet i karaktärsämnet presenteras eller genom att man utgår från ett/några
matematikområden och ser var det/dessa återfinns i karaktärsämnet.
God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar.
Innehåll
I delkursen producerar studenten en detaljerad programanpassad planering av ett
matematikmoment inom kurs A på gymnasieskolan. Kursplanens mål och innehåll för det
valda matematikområdet analyseras och jämförs med karaktärsämnets kursplan. I kursen
ingår att deltagarna auskulterar på lektioner där det bedrivs undervisning i olika yrkesämnen.
4
5(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN
Delkurs 4 – Aktionsforskning
karaktärsämnen 15 hp
kring
samverkan
matematik
och
Lärandemål i delkurs 4
Efter genomgången delkurs ska studenten kunna




analysera komplexiteten i lärarrollen och reflektera om hur denna kan utvecklas.
reflektera över och ta ställning till olika kunskaper om teorier och forskningsmetoder
inom aktionsforskning.
observera, problematisera, analysera och utvärdera undervisningsprocesser i
klassrummet.
utforma en vetenskaplig text, i form av aktionsforskning inom det
matematikdidaktiska området.
Formerna för bedömning av studenternas prestationer i delkurs 4
Examinationen består av ett granskningsseminarium av aktionsforskningen. I
granskningsseminariet försvaras det egna arbetet och en opposition av ett annat arbete
genomförs. God språkbehandling och presentationsform krävs.
Innehåll
I delkursen genomför studenten en aktionsforskning i klassrummet. I denna utvecklas och
förändras en situation och kunskap inskaffas om hur förändringen går till. Aktionsforskningen
försvaras i ett granskningsseminarium.
Arbetsformer
Utbildningen är nätbaserad och kräver aktivt deltagande av studenterna på nätbaserad
plattform. Arbetet genomförs såväl individuellt som i grupp. I kursen ingår även träffar på
Lärarutbildningen med föreläsningar och seminarier.
Kursen innehåller varierande arbetsformer. Dessa kan utgöras av litteraturseminarier med
redovisning, elevundersökningar med rapportskrivning, utvecklande av undervisningsstrategier, gruppdiskussioner på nät-plattformen. Arbetsformerna har utgångspunkt från
kursens syfte och lärandemål och utvecklas i samverkan mellan studerande och kursledare.
Betygsgrader
Som betygsgrader används något av betygen Underkänt, Godkänt eller Väl godkänt
5
6(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN
Litteratur och övriga läromedel
Obligatorisk litteratur
Bell, Judith (1995). Introduktion till forskningsmetodik. (150 s)
Engström Arne (red)(1998). Matematik och reflektion. Lund: Studentlitteratur (152s)
Grevholm, Barbro (red)(2001). Matematikdidaktik i Norden. Lund: Studentlitteratur (350s)
Kosnik,Clare (2000). The Action Research Process. University of Toronto (20s)
Malmer, Gudrun (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur (227s)
Myndigheten för skolutveckling (2003). Baskunnande i matematik (112s)
Möllehed, Ebbe(2001). Problemlösning i matematik. Lärarhögskolan i Malmö (200s)
Nämnaren Tema, Matematik - ett kärnämne (1995). Mölndal: Institutionen för ämnesdidaktik,
Göteborgs universitet. (170s)
Skolverket (2003): Analysschema i matematik för skolår 6-9 (62s) Skolverkets rapport
Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002: Lusten att lära - med fokus på matematik (46 s)
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2002). Läs och skrivsvårigheter och lärande i matematik,
NCM-rapport. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet (203s)
Kompendium Matematik för lärare 41-60 poäng - Artiklar till delkurs 1 Matematikdidaktik
Tidskriften Nämnaren
Stencilmaterial och länkar till Internet
Dessutom tillkommer
Valfri litteratur som stödjer den undervisningsmetod studenten ska fördjupa sig i (ca 300 s)
Forskningsartiklar (ca 200s)
Kursplaner
Läroböcker i gymnasieskolans karaktärsämnen
Valbar litteratur
Boaler, Jo (1997). Experiencing School Mathematics. Teaching styles, sex and setting. Open
University Press (150s)
Dahl, Kristin (1991). Den fantastiska matematiken. Fischer o Co (219s)
Emanuelssom, Göran & Wallby, Karin & Johansson, Bengt & Ryding, Ronny (red.) (1996).
Nämnaren Tema: Matematik ett kommunikationsämne. Mölndal: Institutionen för
ämnesdidaktik, Göteborgs universitet.
Engström, Arne:(1997). Reflektivt tänkande i matematik - om elevers konstruktioner av bråk.
Almqvist&Wiksell
Gran, Bertil (1998). Matematik på elevens villkor. Lund: Studentlitteratur (210s)
Ljungblad, Ann-Louise (2001). Matematisk medvetenhet. Varberg: Argument (260 s)
Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och
samhälle. Lund: Studentlitteratur (40s)
Magne, Olof (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur (270s)
Nilsson, Hans (1999). Upptäck din förmåga att lösa problem. Bokförlaget Kritan (150s)
Prashning, Barbara: Kraften i mångfalden. Andragogerna 1999 (340s)
6
7(7)
MAH / Lärarutbildningen
KURSPLAN
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs
ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande.
Kursen avslutas med en individuell skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål.
Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och kursdeltagarna
gör i anslutning till kursens avslutning.
Övrigt
För övriga föreskrifter se Utbildningsprogram för lärarexamen.
Bilaga till kursplan:
Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet
Vid diskussioner om lärandets villkor lyfts den grundläggande frågan fram om det finns
generella skillnader mellan manligt och kvinnligt sätt att arbeta med och att lära sig
matematik. Deltagarna uppmärksammas på genusperspektivet i hur matematisk text och
matematiska uppgifter framställer det manliga respektive det kvinnliga.
Vid val av arbetssätt och arbetsformer inom de olika matematikmomenten beaktas
genusperspektivet så att traditionella karaktärsämnesval kan förändras på sikt.
7