Kursplan för forskarutbildningskurs
Att teoretisera i samhällsvetenskap
7,5 högskolepoäng
Theorizing in Social Scence
5 ECTS
Generell information
Kursen omfattar 7,5 hp och ligger på forskarutbildningsnivå. Kursen kommer enbart att
genomföras på svenska.
Förkunskapskrav
För behörighet till kursen krävs att sökande är antagen till utbildning på forskarnivå i
socialt arbete eller annat samhällsvetenskapligt ämne.
Kursinnehåll
Syftet med kursen är att deltagande forskarstuderande ska få möjlighet att träna och
därigenom utveckla sin förmåga att teoretisera i samhällsvetenskaplig forskning. Kursen
bygger på ett synsätt där teoretisering ses som en förmåga som kan utvecklas, och som
inte är detsamma som att lära sig olika teorier eller återge vad olika teoretiker har tänkt
och sagt. I kursen betonas teori som process snarare än teori som produkt eller objekt.
Teoretisering i form av en kreativ process för utveckling av begrepp, tankefigurer,
förklaringar och tänkbara kausala samband, modeller, hypoteser etc. betraktas med
andra ord som en praktisk färdighet som kan uppövas på samma sätt som att lära sig,
och bli skicklig i att använda, olika forskningsmetoder. Kursen syftar också till att ge en
orientering i hur själva teoribegreppet och teoriutveckling har diskuterats i olika
samhällsvetenskapliga ämnen. Kursen består av växelvisa föreläsningar och särskilda
övningar där varje kursdeltagare, antingen utifrån en begränsad mängd empiri eller
med utgångspunkt i teoretiska begrepp, ges tillfälle att träna olika moment i
teoretisering. Varje övning är tänkt att utmynna i ett par sidor text som diskuteras i
mindre grupper. Därtill ska deltagarna skriva ett avslutande kurspaper om c:a 10 sidor
som beskriver och diskuterar vad hen har lärt sig under kursen, och som dessutom ska
knytas till valda delar av kurslitteraturen.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska kursdeltagaren kunna:
Kunskap och förståelse
–
–
–
Redogöra för hur teori och teoretisering förstås och har diskuterats
inom olika samhällsvetenskapliga ämnen
Förstå och redogöra för teoretiseringens olika steg och tekniker
Identifiera egna styrkor och svagheter när det gäller teoretisering
Färdighet och förmåga
–
Teoretisera med utgångspunkt i empiriska data eller befintliga
teoretiskt begrepp
Värderingsförmåga och förhållningssätt
–
Kritiskt granska existerande teorier med avseende på dess förtjänster
och brister i förhållande till teoretisering
Former för bedömning
För att bli godkänd på kursen krävs aktiv deltagande vid seminarier, muntlig och
skriftlig redovisning av ett antal mindre övningar samt godkänt kurspaper.
Betyg
Vid bedömning används Underkänd (U) och Godkänd (G)
Övrigt
Kursen genomförs i ett samarbete mellan Stockholms och Göteborgs universitet inom
ramen för den Nationella forskarskolan i socialt arbete. Forskarstuderande som är
antagen vid lärosäte som kopplad till denna har därför företräde. I mån av plats kan
även andra forskarstuderande ges möjlighet att delta. Antalet deltagare är begränsat till
18. Kursansvariga är professor Anders Bergmark (Stockholm) och professor Peter
Dellgran (Göteborg)
Genomförande
Del 1: 26-27/1;
introduktion, föreläsningar, förberedelser för övningar etc. I Göteborg
Del 2: 10-11/3;
Redovisning av, och diskussioner kring, övningarna etc. Internat på konferensställe.
Del 3: 14-15/4;
Redovisning av paper, seminarier, avslutning. I Stockholm.
Sista anmälningsdag
2015-11-11 (dvs det går numera inte att anmäla sig till kursen)
Att teoretisera i samhällsvetenskap
Litteraturlista
Abbott, A. (2004) Methods of Discovery. New York/London: W.W. Norton & Company.
Alvesson, M. & Kärreman, D. (2007) Empirical Matters in Theory Development, Academy
of Management Review, Vol. 32:4, s. 1265-1281.
Corvellec, H. (ed) (2013) What is theory? Answers from the social and cultural sciences.
Köpenhamn: Liber CBS Press.
Mills, C.W. (1959) The sociological imagination. New York: Oxford University Press.
Sutton, R. & Staw, B. (1995) What Theory is Not. Administrative Science Quarterly, Vol.
40:3, s. 371-384.
Swedberg, R. (2012) Theorizing in sociology and social science: turning to the context of
discovery, Theory and Society, Vol. 40:1, s. 1-40.
Uhnoo, D. (2012) Dunkla vanor. Om teori och referenspraktik i samhällsvetenskaplig
forskning. Akademisk avhandling, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet.
Weick, K.E. (1989) Theory Construction as Disciplined Imagination, Academy of
Management Review, Vol. 14:4, s. 516-531.
Zundel, M. & Kokkalis, P. (2010) Theorizing as Engaged Practice. Organization Studies
Vol. 31:9-10), s. 1209-1227.
Ytterligare artiklar kan tillkomma.
