Lika värde nummer 3 2013

TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Innehåll, Lika värde nummer 3 2016 Ledare: Elevernas hälsa – en grund för
måluppfyllelse
2
Full fart på språket
4
Mer av värde
6
Nya avhandlingar
Gratis läsning med funktion i fokus
Webbspelare för talböcker
När ljud skapar hinder
Filmer om språkträning
Lättläst på flera språk
Nya publikationer från Skolverket
6
6
7
7
7
8
8
FoU specialpedagogik: Forskning
ger mångfald av perspektiv
10
Tema: Elevhälsan
11
Vägen till självständighet
Elevernas kravlista på elevhälsan
Trygga elever presterar bättre
Råd från SPSM: Samlat förebyggande
elevhälsoarbete vinner tid
Modell hjälper elevhälsan
19
20
Nytt från SPSM
20
Tillgänglig utbildning: Nyckeln till
delaktighet
25
Forskning i tiden – forskarporträttet
26
Kurser och konferenser
Konferens om ljudmiljö
Värderingsverktyg möter ändrat lagkrav
Webbsidor för elever
Studiepaket om utvecklingsstörning
Nya Ritade Tecken
Gör datorn tillgänglig
Nya läromedel
Inkludering – möjlighet eller hinder?
Om Lika värde-tidningen
3 • 2016 11
15
17
Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
20
21
22
22
23
23
24
25
26
30
1
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lika värde nr 3, 2016
Tema: Elevhälsan. Full fart på språket. Vägen till självständighet.
Ny forskning: Inkludering – möjlighet eller hinder?
Tidningen ges ut av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.
www.spsm.se
Nr 3 · 2016
GES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA
SKOLMYNDIGHETEN
www.spsm.se
Full fart
på språket
Vägen
till självständighet
Tema
Elevhälsan
Ny forskning Inkludering – möjlighet eller hinder?
Ledare: Elevernas hälsa – en grund för
måluppfyllelse
Hälsa och lärande förutsätter varandra. Hur du mår påverkar dina
möjligheter att prestera och hantera sociala situationer. Och omvänt –
prestationer och sociala relationer påverkar din hälsa. Därför är elevernas
fysiska och psykiska hälsa och lärande ett ansvar för alla i skolan.
Skolan har i uppdrag att främja elevernas hälsa och lärande samt
förebygga ohälsa och hinder i lärandet. I det uppdraget spelar
pedagogerna en stor roll och den gemensamma elevhälsan kan ge dem
stöd att utveckla sina strategier för att möta alla elever. Förutom insatser
på individnivå kan elevhälsans arbete bidra till skolans utveckling på
organisations- och gruppnivå. Att utveckla elevhälsans arbete och
samarbetet med andra på skolan är därmed ett sätt att utveckla hela
skolans arbete för ökad måluppfyllelse och likvärdighet.
Det är ingen självklar process att gå från en elevhälsovård som
huvudsakligen rycker in när en akut problematisk situation uppstått på
individnivå, till en samlad elevhälsa som ger stöd på olika nivåer i skolan
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
2
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
och på ett tidigt stadium. I vårt projekt kring elevhälsan har vi märkt att
olika skolor kommit olika långt i detta förändringsarbete.
Jag ser det som ett mycket viktigt utvecklingsarbete, som inte minst
skolledningen måste engagera sig i för att resultat ska uppstå. Elevhälsan
har en kompetens och kunskap om skolan som social mötesplats och ofta
en god insikt i elevernas tankar om sin egen hälsa och skolans lärmiljö.
Använd den för att skapa och utveckla tillgängliga lärmiljöer där elever
mår fysiskt och psykiskt bra och utvecklas i sitt lärande.
En funktionsnedsättning kan få konsekvenser för individens lärande,
utveckling och hälsa. För elever med funktionsnedsättning är det därför av
särskilt stor betydelse att samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna
är effektivt. Tillsammans ser ni bättre elevens behovsbild och vilka
möjligheter som skolan lärmiljö erbjuder och vad som behöver förändras.
I det arbetet ger vi skolor olika former av stöd: kompetensutveckling
genom vår nätbaserade kurs för hela elevhälsoteam, bidrag till
utvecklingsprojekt genom så kallade SIS-medel och specialpedagogiskt
stöd. Det sista vill jag särskilt betona, då jag hört att det råder en viss
osäkerhet kring om vi ger specialpedagogiskt stöd till elevhälsan, självklart
gör vi det. I höst genomför vi även regionala dialogkonferenser om skolans
elevhälsoarbete runt om i Sverige.
Tillsammans gör vi en likvärdig utbildning möjlig!
Greger Bååth
Generaldirektör
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Foto: Peo Sjöberg
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
3
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Full fart på språket
Ludwig drar i sina öron och vips förstår hans kompisar att han vill
leka ”jage”. Snabbt hakar några andra barn på. Med Ludwig i täten
springer de in och ut mellan buskarna och har roligt ihop. Bättre
kommunikation ger bättre relationer.
Ludwig var 1,5 år när han började på Ceresgatans förskola i
Göteborg. Men personalen upptäckte tidigt att han inte var
intresserad av att prata. De fick ingen respons när de försökte
kommunicera med honom.
– Han var tyst och hade inget joller, så vi rådde hans
föräldrar att ta kontakt med en logoped, berättar förskollä­
raren Nancy Königson.
Hon försökte träna Ludwig med hjälp av tecken, men
det gav inget resultat. Ludwig hade starkt nedsatt syn och
svårt med fingerfärdigheten. En utredning visade att han har
dyspraxi. Det har inget med intelligensen att göra, utan är en
funktionsnedsättning mellan hjärnans koppling till musklerna
i munnen, som innebär att man får svårigheter med talet. Det
kan även påverka finmotoriken.
Personalen på förskolan ändrade metodik och gick över till
att arbeta med bilder istället, men även det visade sig vara en
svårframkomlig väg. Bilderna blev för röriga för Ludwig på
grund av hans synnedsättning. Den specialpedagog som då
arbetade på förskolan rådgjorde med förskolans chef Anna
Berndtsson. Hon bestämde sig för att ta kontakt med Special­
pedagogiska skolmyndigheten (SPSM) för att få hjälp.
– Det viktigaste är att man har en bra kontakt och ett bra
samarbete med föräldrarna för att man ska kunna gå vidare,
menar Anna.
De hade några träffar tillsammans med SPSM och fick en del
råd. Nancy Königson fick sedan gå en tvådagars synutbild­
ning tillsammans med en kollega.
– Den var jättebra och gav oss verkligen aha-upplevelser.
Vi förstod hur viktigt det är med kontraster och att ljuset är
tillräckligt, berättar Nancy.
Efteråt gjordes förändringar i lokalerna. Belysningen förbätt­
rades. De märkte upp kanter med varningstejp och marke­
rade Ludwigs matplats. Han fick en svart tallrik för han
bättre skulle kunna se maten. De ser till att han har ljus i
ryggen där han sitter och har ordnat en särskild belysning åt
honom vintertid. Pedagogiskt gick de över till att använda
piktogram med svart-vita bilder.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
4
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Nu fick vi äntligen respons från Ludwig. Han förstod
innebörden i bilderna när vi frågade honom vad han ville
göra. När han pekade på en bild med ett pussel, förstod vi att
han ville pussla, säger Nancy.
Personalen har gått en utbildning i alternativ och komplet­
terande kommunikation. Nu använder de både bildstöd och
tecken. Det har gett effekt på hela verksamheten.
– De andra barnen tycker det är jätteroligt att lära sig olika
tecken. Visst är det lättare att komma ihåg ordet november
när man samtidigt gör tecken att det regnar. Eller hur? säger
Nancy med ett skratt.
– Det går åt rätt håll. Nu börjar Ludwig kombinera tecken
med ord. Han är en väldigt positiv kille som har lätt att få
kompisar, konstaterar Nancy.
Mer om alternativ och kompletterande kommunikation
Bland annat finns ett studiepaket på Specialpedagogiska skol­
myndighetens webbplats.
Genom att abonnera på piktogram kan du skapa ett
schema med bilder, skriva ut bilder som klisteretiketter och
mycket mer.
www.spsm.se/akk
www.pictogram.se
Nancy Königson hänger på när Ludwig drar igång sin favoritlek ”jage”.
Text: Torbjörn Svensson
Foto: Siv Öberg
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
5
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Mer av värde
Redaktör: Sara Håkansson
[email protected]
Nya avhandlingar
From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic
interaction in children with ASC
Pia Nordgren, Göteborgs universitet, 2016
Bolic Baric har funnit att stöd i skolan för elever med
Nordgren har studerat språk- och talutvecklingen hos två
pojkar med autismspektrumtillstånd. Resultaten visar bland
annat att det verkar finnas en mekanism som överbryggar
mellan att lyssna på tal och att tala själv.
Childhood Bilingualism and Reading Difficulties: Insights
from Cognition and Pedagogy
Niloufar Jalali-Moghadam, Örebro Universitet, 2016
Avhandlingen består av fyra studier kring flerspråkighet
och lässvårigheter. En av studierna understryker vikten av
anpassad undervisning i läsning för flerspråkiga elever med
lässvårigheter.
Assessment and Remediation for Children with Special
Educational Needs: The role of Working Memory, Complex
Executive Function and Metacognitive Strategy Training
Perti Partanen, Mittuniversitetet, 2016
Avhandlingen undersöker hur utredningar och stödinsatser
utformas för barn i behov av stöd i skolan. Partanen studerar
särskilt den roll som arbetsminnes- respektive planerings- och
metakognitiv förmåga spelar i sammanhanget.
Gratis läsning med funktion i fokus
Den nya tidningen ”Funktion i fokus”, riktar sig till alla som
möter människor med funktionsnedsättningar i sitt jobb.
Ambitionen är att låta läsarna ta del av ny forskning, möta
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
6
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
spännande människor och få koll på vad som händer inom
funktionshinderområdet. Tidningen är gratis och ges ut av
Stockholms läns landsting.
www.funktion.se
Webbspelare för talböcker
Nu finns en webbspelare för att läsa talböcker direkt på
webben, utan att ladda ner dem. Myndigheten för tillgäng­
liga medier har tagit fram webbspelaren och den finns i deras
digitala bibliotek Legimus.
www.legimus.se
När ljud skapar hinder
Antologin ”Ljud tar plats. Funktionshinderperspektiv på
ljudmiljöer” vill öka förståelsen för de hinder och begräns­
ningar som finns i olika ljudmiljöer. Den innehåller bland
annat teoretiska resonemang och intervjuer med personer
som har en hörselnedsättning.
www.lu.se
Filmer om språkträning
Karlstadmodellen har tagit fram filmer som visar hur man
kan språkträna enligt deras modell. Filmerna heter ”Om
jag hade en röst” och handlar om barn på olika språkliga
utvecklingsnivåer som språktränar. Filmerna är producerade i
samarbete med professor Iréne Johansson och Riksförbundet
FUB.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
7
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Foto: Siv Öberg
Lättläst på flera språk
Nypon och Vilja förlag har gett ut lättlästa böcker på
arabiska, somaliska, dari och tigrinska. De har böcker för
barn, unga och vuxna. Tanken är att de ska kunna användas
i modersmålsundervisningen.
www.nyponforlag.se
Nya publikationer från Skolverket
Att bedöma vuxna på träningsskolenivå
Skolverkets material ”Kunskapsbedömning - inom särskild
utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar
träningsskolan” stödjer lärare att konstruera bedömnings­
uppgifter för att tillgodose elevernas skilda kognitiva förut­
sättningar.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
8
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Osynliga funktionsnedsättningar
Skolverkets skrift ”Funktionshinders (o)synlighet i skolans
läromedel” visar bland annat hur svårt det är att visa fram
personer med funktionsnedsättning och samtidigt behandla
dem som vem som helst. En skrift för alla som presenterar
texter och bilder i offentliga sammanhang.
Funktionshinders
(o)synlighet i
skolans läromedel
Hur framställs funktionshinder i svenska läroböcker? Den frågan granskades i en underlagsrapport till Skolverkets
rapport I enlighet med skolans värdegrund? I resultatet fann vi att funktionshinder är anmärkningsvärt frånvarande
och – när de förekommer – återkommer på några typiska sätt i text och bild. Studien presenteras här tillsammans
med en fördjupad diskussion av hur man kan förstå dessa framträdelseformer, främst den vi kallar för ”genuin likabehandling”,
eftersom den tycks ligga närmast den värdegrund som uttrycks i gällande läroplaner. Begreppet funktionshinder är
n negativ innebörd? Är det kanske bättre
met helt genom att inte nämna människors
nsförmågor? Det tycks alltid finnas en risk
ut någon som avvikande från det normala
era företeelser som är vanliga i ett komplext
sar bl.a. hur granskade läroboksförfattare
ram personer med någon funktionsnedsättbehandla dem lika som vem som helst.
läroboksförfattarna ensamma om. Därför
t skriften också kan visa på alternativa sätt
ationer i människors funktionsförutsättning-
li till inspirerande exempel!
Funktionshinders (o)synlighet i skolans läromedel
m funktionsnedsättningar utan att det
en kategorisering som är vanligt förekommande både i vardagligt språk och i forskningsverksamhet. I olika sammanhang
ges begreppet lite olika innebörder. Vanliga exempel på betydelser i den diskurs som förts i vårt land handlar framför
allt om människor med nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn eller hörsel och en hämmad förståndsutveckling. Få områden
har sett så många begrepp överges och nya komma till. Ett viktigt skäl till det tycks vara att de nya begreppen
snabbt fylls med nedvärderande innebörder och att intresset för att använda så neutrala beteckningar som möjligt
ständigt framtvingar terminologiskt nyskapande. För ca 150 år sedan började man, inom det vi idag kallar specialpedagogik,
habilitering/rehabilitering och olika medicinska specialiteter, identifiera människors begränsade funktionsförutsättningar
på ett sätt som man inte tidigare gjort. Man kan säga att syftet var att synliggöra och särskilja olika typer av funktionshinder
(i 1800-talets terminologi: dövstumma, blinda, vanföra, sinnesslöa etcetera) för att bygga upp specialiserad kunskap
och behandlingsmetoder för varje typ av begränsning. Förhoppningarna var stora och viktiga framgångar noterades också.
Leo Kanner (1935) illustrerar optimismen i avslutningskapitlet till History of the Care and Study of the Mentally Retarded
där han till exempel skriver om den epokgörande upptäckten av det så kallade PKU-provet som gör det möjligt att diagnostisera
Föllings sjukdom som leder till omfattande funktionshinder om den inte behandlas. Detta synliggörande genom att identifiera och
avgränsa olika typer av begränsade funktionsförutsättningar, är någonting som gäller allt ifrån pionjärerna inom det som
på deras tid kallades ”idiotundervisning” till vår tids nya bokstavsdiagnoser. I grova drag kan man säga att synliggörandet
genom särskilda funktionshinderkategorier har fortsatt utvecklas sedan dess men 1970- och 80-talens integreringspolitik utgör
en milstolpe. Här kommer också ett nytt mål in i bilden, målet att människor med begränsade funktionsförutsättningar
ska vara närvarande genom delaktighet i samhällets alla sammanhang. Utgångspunkten är att det hade växt fram en kritik av att
de specialiserade stödinsatserna (och de särskilda kategorier som de byggde på) ofta leder till att de som har någon
typ av begränsade funktionsförutsättningar går i en speciell förskola eller skola och att man bor och arbetar på speciella
ställen – och på det sättet blir frånvarande i samhället. Ett viktigt mål med integreringspolitiken är, skulle man kunna säga,
att ge dessa människor rätt till närvaro i alla sammanhang. En särskild kritik gällde själva kategoriseringen och dess konsekvenser.
Den leder inte bara till placeringar i segregerade miljöer utan också till vad man kan kalla ”ett stigmatiserande synliggörande”
som har visat sig skapa osynliga murar mellan människor även efter att den verksamhetsmässiga segregeringen i skolor och boende
avskaffats. En viktig lärdom är att vissa former av synliggörande tycks kunna stämpla människor på ett nedvärderande
sätt och det tycks särskilt gälla när en funktionshinderkategori lyfts fram på bekostnad av andra identitetskategoriseringar. Man
skulle kunna säga att kategoriseringen har ett janusansikte. På den ena sidan finns möjligheterna till specialiserat stöd, på den andra stigmat.
Funktionshinder används idag som ett slags paraplybegrepp för att beteckna tre olika aspekter som har att göra med begränsningar
i människors funktionsförutsättningar. De tre aspekterna pekades ut i beteckningen på Världshälsoorganisationens klassifikation International
Classification of Impairment, Disability, Handicap (ICIDH) från 1980, som tycks ha inspirerats just av det skandinaviska språkbruket.
I den svenska versionen används termerna: skada/sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp. Alla dessa tre termer betecknar
viktiga aspekter av en begränsning i människors funktionsförutsättningar. Skadan/sjukdomen rör de biologisk-kroppsliga aspekterna,
funktionsnedsättningen den nedsatta funktionsförmågan som sammanhänger med skadan/
Skolverket
sjukdomen och handikappet betecknar den nackdel som den sociala
situationen kan utgöra för individen.
Funktionshinderbegreppet, med sina tre olika aspekter,
definieras ofta med utgångspunkt i det som brukar kallas det miljörelativa handikappbegreppet, vilket lyfter fram att handikapp utgörs
av relationen mellan individen och miljön. Det har i sin tur växt fram (i slutet av 1960-talet) som en kritik av tidigare synsätt där begränsningar
i människors funktionsförutsättningar främst förstods i termer av individuella skador, brister eller oförmågor. Innebörden i det miljörelativa
handikappbegreppet är att begränsningen i funktionsförutsättningar alltid också har med den omgivande miljön eller kontexten att göra.
Världshälsoorganisationens första klassifikation har utsatts för en hel del kritik vilket lett till en ny klassifikation, International Classification of
Functioning, Disability and Health (ICF, 2001). Även här står tre fenomen och begrepp i centrum: kropps¬funktioner/kroppsstrukturer, aktivitet och
delaktighet. De tre nya begreppen har ett betydelsemässigt släktskap med de gamla. En viktig skillnad är att de inte enbart är avsedda
att beteckna något avvikande eller onormalt utan ska kunna beskriva alla människors sätt att fungera. Det är således inte primärt
en klassifikation av begränsade funktionsförutsättningar utan funktionsförutsättningar överhuvudtaget.
Om skolan för nyanlända
Skolverket har tagit fram broschyrserien ”Den svenska
skolan för nyanlända” och en webbplats om hur skolan
fungerar i Sverige. Informationen finns på många olika språk.
www.omsvenskaskolan.se
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
9
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
FoU specialpedagogik: Forskning ger mångfald av
perspektiv!
Text: Charlotta Pettersson, Nationell forsknings- och utvecklingssamordnare
[email protected]
Hur kan forskningsresultat bidra till att utveckla skolan och
den specialpedagogiska praktiken? I mitt arbete som natio­
nell forsknings- och utvecklingssamordnare funderar jag en
hel del över det. I den här spalten kommer jag att reflektera
kring det och problematisera hur forskningsresultat kan bli
en del av skolans ordinarie verksamhet. Det gör jag utifrån
mina erfarenheter från akademin, kommunal förvaltning
och statlig skolmyndighet. Tidigare har jag forskat om hur
skolans styrdokument bidrar till att skapa mening för lärare.
I våras var jag på en skolkonferens där både aktiva forskare
och skolutvecklare föreläste. I kaffepausen utspelade sig ett
samtal mellan två deltagare.
– Intressant att föreläsaren pekade på att vi ofta glömmer
bort att adhd-liknande symptom kan visas av barn som lever
i förhållanden som skapar stress, exempelvis missbruk och
misshandel.
– Ja, verkligen. Tänk att vi så ofta ropar på diagnos och
eventuellt medicinering fast det kanske inte alls är den typen
av stöd som eleven behöver.
Jag tycker att samtalet är intressant. Utbildningen ska vila
på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som det står
i Skollagen. Vilket av de två ställningstagandena, som båda
grundar sig i forskning, bör vi i skolvärlden ta fasta på? Är
det relevant att ha kunskap om orsaken och hur kartlägger vi
i så fall möjliga orsaker? Spelar orsaken någon roll för hur vi
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
10
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
kommer att arbeta specialpedagogiskt?
Specialpedagogik är en tvärvetenskaplig disciplin där frågor
beforskas ur olika vetenskapliga traditioner till exempel
pedagogik, psykologi, medicin och neurovetenskap. Det
betyder att samma fråga får olika svar beroende på vilket
perspektiv forskaren har. Forskningens uppgift är att ta fram
ny kunskap, medan praktiken vill hitta lösningar för olika
pedagogiska situationer. Det innebär att forskningsresultat
inte är direkt överförbara.
Så alla specialpedagoger, pedagoger och rektorer – utgå från
er erfarenhet och kunskap och formulera tillsammans de
frågor ni behöver svar på. Kartlägg svårigheterna i undervis­
ningssituationen och lyssna till eleverna. Låt sen forskningen
bistå er med en mångfald av olika perspektiv på hur ni kan
förstå och hantera specialpedagogiska situationer!
Tema: Elevhälsan
Elevhälsans roll att arbeta förebyggande är ganska ny. Viljan
att förändra arbetssättet finns, men det är inte helt lätt. Läs
om hur ett par skolor utvecklat sin elevhälsa och om vad
eleverna tycker.
Vägen till självständighet
Slottegymnasiet i Ljusdal har många elever med neuropsykia­
triska funktionsnedsättningar (NPF). Elevhälsoteamet såg att
stödet behövde förändras för att främja elevernas självständig­
hets-utveckling och startade ett projekt.
Skolan är känd för att ha ett arbetssätt som passar elever med
NPF. Tidigare fanns många elevassistenter på skolan och det
gynnade elevernas möjligheter att nå målen.
– På ett sätt var det bra, men vi såg att det behövdes något
annat för att ge ungdomarna stöd att bli mer självständiga,
berättar specialpedagogen Eva Frosth.
Projektet ”Vägen ut – min plattform ut i livet” startade för
två år sedan. Det har handlat om att utveckla skolans stöd
och struktur i två spår: ett studierum där eleverna får stöd
i lugn miljö och ett nätverk med verksamheter som möter
elever med NPF när de slutar gymnasiet.
Projektet började med en kartläggning för att samla de
erfarenheter som redan fanns i skolan. Madeleine Lundholm,
projektledare i ”Vägen ut” och kurator i kommunens barn-
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
11
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
och elevhälsa, intervjuade elevhälsoteamets medarbetare,
lärare, elev-assistenter samt nuvarande och tidigare elever
med NPF och deras föräldrar. För att få fler infallsvinklar i
kartläggningen sökte hon information om andra gymnasie­
skolor som utvecklat sin verksamhet för att möta ungdomar
med NPF.
– I kartläggningen såg vi att många elever på Slottegym­
nasiet gick till ”ingenting” när de slutade här, berättar
Madeleine.
Elevhälsoteamet på skolan består av rektor, skolsköterska,
studie- och yrkesvägledare, skolkurator och specialpedagog.
För dem blev projektet en möjlighet att vidareutveckla den
struktur som redan fanns i elevhälsoarbetet. Målet var att
stärka elevernas identitet och ge dem kunskap och förstå­
else för sin funktionsnedsättning för att de själva ska kunna
beskriva sina behov av stöd.
– Att få stöd i självständighetsutvecklingen är nödvändigt
för ungdomarna när de blir äldre och går på gymnasiet.
Skolan är den största friskhetsfaktorn. Därför måste vi prata
med eleverna om hur viktigt det är med självständighet och
utveckling för att klara ett eget liv. De behöver inte vara
beroende av sina föräldrar, säger Eva.
För att ge eleverna det stödet behövde personalen få ökad
kunskap om de utmaningar som elever och deras föräldrar
med NPF har.
– Innan vi startade arbetet i projektet berättade vi från
elevhälsoteamet om våra tankar för all personal. Budskapet
var att det vi gjorde kunde få betydelse för alla elever som
behövde arbeta enskilt för att klara en kurs, berättar Eva.
Studieverkstan ligger i skolans huvudbyggnad, nära skolbibli­
otek och kafé. Hit kan elever komma och få stöd att sortera,
planera och prioritera sina arbetsuppgifter.
– Här arbetar våra elevhandledare. De har fått kompe­
tensutveckling och en förändrad yrkesroll, från att vara
assistenter ute på programmen till att jobba som ett team.
Det blir mindre sårbart än förut, då en elevs studiesituation
kunde påverkas negativt om en assistent var borta. Eleverna
får samtidigt träna på att få stöd från olika personer, berättar
Eva.
Elever med någon form av NPF, kognitiva svårigheter
eller annat behov av stöd har möjlighet att gå ifrån klass­
rummet för att få stöd i studieverkstan eller för att jobba
ostört. Om skolan behöver göra några anpassningar tas det
upp i elevhälsomöten där elevens mentor och vid behov även
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
12
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
elevhandledaren är med. För att klara samordningen mellan
lärare, handledare och elevhälsoteam har en lärare anställts
på heltid.
För Hanna Furuskog och Ante Hansson har studieverkstan
och det stöd som finns där varit avgörande för en fungerande
studiesituation.
– Jag går hit när jag inte orkar vara i klassrummet. Oftast
för att jag blir arg när jag inte förstår. Numera är det ok för
lärarna att jag behöver gå ifrån. berättar Hanna Furuskog.
– För mig är det viktigt att få hjälp med skrivuppgifter. Jag
har bokade tider här i studieverkstan och har jobbat med
olika studiehandledare. För att ha koll på vad jag behöver
göra inför prov och när jag ska plugga antecknar jag numera
sånt i en liten bok, det funkar bra, säger Ante.
Lena Olofsson, som är studie- och yrkesvägledare har
ansvarat för kontakterna i nätverket i ”Vägen ut”, där bland
andra Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommu­
nala verksamheter som omsorgsförvaltningen finns med.
– Stödet från skolan handlar om att vi har kontakt med
alla i nätverket. Eftersom vissa av verksamheterna har sekre­
tess formulerade vi ett erbjudande till eleverna och deras
vårdnadshavare. De som är med får vägledning inför att de
slutar på gymnasiet. I vissa fall är vi med i överlämning till
Arbetsförmedlingen, berättar hon.
I våras gick första kullen studenter, som fått stöd på ett nytt
sätt, ut från Slottegymnasiet. I höst fortsätter utvecklingsar­
betet på skolan med mer fokus på främjande perspektiv.
– Det blir fortbildning för personalen. Bland annat psyko­
sociala frågor och hbtq-frågor och vad det kan betyda i
vardagen, berättar Eva.
Det råd de vill ge till andra skolor som vill utveckla
elevhälsoarbetet är: Stanna upp och titta på vad ni gör
just nu. Lista och prioritera. Sen är det bara att börja med
det som ”skaver” mest, annars är det lätt att gå vilse. Och
skolledningen måste vara med!
Text: Malou Nordlöf Ekström
Foto: Kerstin Stickler
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
13
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Elevhälsoteamet, samordnaren, elevhandledarna och eleverna på Slottegymnasiet är nöjda med de
möjligheter som studieverkstan ger.
Utvecklingen av elevhälsoarbetet på Slottegymnasiet utgår från de behov som finns på sko­
lan. Eleverna Hanna Furuskog och Ante Hansson är några av dem som regelbundet får stöd
i den studieverkstad utvecklats under projektet.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
14
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten
Slottegymnasiets projekt ”Vägen ut – min plattform ut i
livet” genomfördes med SIS-medel för utvecklingsprojekt,
som är ett statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndig­
heten (SPSM). Elevhälsoteamet och skolans rektor har också
deltagit i den nätbaserade kursen ”Att höja skolans elevhälso­
kompetens” och har även vänt sig till SPSM för specialpeda­
gogisk rådgivning.
Elevernas kravlista på elevhälsan
Det är bara eleverna som vet hur det är att vara elev idag. Inte
rektorer, lärare eller ens 25-åringar vet. Det menar Julia Lindh,
som är förbundsordförande i Sveriges elevråd – Svea. Själv tog
hon studenten förra året. Här ger hon elevernas syn på varför
elevhälsan är en viktig fråga för skolan.
Medlemmar i Sveriges elevråd – SVEA är elevråd från övre
grundskolan och gymnasiet. De väljer vilka politiska frågor
som organisationen ska driva. En tillgänglig och förebyg­
gande elevhälsa står på organisationens politiska program
för åren 2015-16. Ett val som både lärare och skolledare har
välkomnat.
– Du måste må bra för att göra bra ifrån dig i skolan.
Tyvärr prioriteras mjuka värden ner i skolan där kunskapsre­
sultaten står i centrum, förklarar Julia.
Organisationen har tre huvudsakliga frågor som de driver i
elev-hälsofrågan:
1. Inför ett maxtak på antal elever per skolsköterska och
skolkurator.
2. Ha tydliga krav på rätt kompetens hos elevhälsan.
3. Ge riktade ekonomiska resurser till elevhälsan.
– Det är inte okej att skolsköterskan eller kuratorn bara
finns på skolan två dagar i veckan. Du väljer ju inte vilka
dagar som du inte mår bra. En tillgänglig elevhälsa ska vara
enkel att gå till. Dels ska du som elev kunna besöka skolkura­
torn, skolsköterskan eller psykologen på ett enkelt sätt, utan
att gå igenom stora gäng av människor i korri-doren.
Framgångsfaktorn för en väl fungerande elevhälsa är också
att jobba förebyggande.
– Som elev ska du inte träffa elevhälsan när din värld
har rasat samman. Elevhälsoteamet bör vara ute och visa
sig på skolan, så att eleverna vet om vilka de är och vad de
kan hjälpa till med. Det räcker inte att lägga ut broschyrer i
väntrummet.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
15
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Att vara ute i skolverksamheten för att fånga upp oron innan
de har blivit problem är något som organisationen före­
språkar.
– När tre elever i samma klass har ont i magen och känner
oro kan elevhälsan se strukturer i detta och stödja den
klassen innan hela klassen kommer med magont.
Den psykiska ohälsan hos elever idag kan också förebyggas
genom att elevhälsan pratar med eleverna om stress och hur
man kan hantera den. Att ha ett samtal om vilka krav som
unga ställer på sig själva idag kan få eleverna att inse att
deras krav ibland är orimliga.
Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar dialog­
konferenser om skolans elevhälsoarbete i höst. Julia Lindh
medverkar i programmet.
– Jag tror på kompetensutveckling om elevhälsa. Det är
viktigt att utbyta erfarenheter och diskutera. Hur ser det ut
på vår skola?
Text: Anna Rosenberg
Foto: Hans Alm
Det var i åttan som Julia Lindh engagerade sig i elevrådet hemma i Ulricehamn. ”Det var en
härlig känsla, att jag kunde vara med och förändra det som jag tyckte var orättvist.”
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
16
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Trygga elever presterar bättre
För fyra år sedan hade Visättraskolan i Huddinge dåliga
kunskapsresultat, hög personalomsättning och eleverna valde en
annan skola inför årskurs 6. Den nya rektorn valde att satsa på
elevhälsan och nu vill eleverna stanna kvar.
Förändringen är ett resultat av ett helhetsgrepp. Visättra­
skolan betonar sambandet mellan elevhälsans insatser och
skolans utbildningsmål. Trygga elever presterar bättre. Därför
ville rektorn Semira Vikström fokusera och utveckla elev­
hälsan. Som ett led i det arbetet har skolans elevhälsoteam
gått en distanskurs hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Skolsköterskan Norma Bento anser att kursen bidragit med
struktur och tydlighet.
– När man är ett team är det lätt att man går in i varandra
och arbetar parallellt. Nu kan vi komplettera varandra och
samarbeta mer effektivt. Tidigare kände vi alla ett ansvar att
var med på alla möten. Idag ser vi till att rätt representant
från elevhälsan är med på rätt möte, säger Norma som ser
kursen som kompetensutveckling.
– För min del har det varit värdefullt att se alla styrdoku­
ment inom skolan, olika förordningar och råd. Det gör att
det känns tryggare att utföra arbetet.
Biträdande rektorn och ansvarig för elevhälsan Erik Hall
menar att utbildningen är ett sätt att kvalitetssäkra verksam­
heten.
– Kursen tryckte också mycket på att eleven ska må bra.
Den gav oss inspiration och visade hur andra skolor arbetar.
Vi diskuterade hur vi ville arbeta och pratade mycket om vårt
förhållningssätt. Kursen har gett oss ett kvitto på att vi är på
rätt väg, säger han.
Visättraskolan har drygt 350 elever. Här finns bland andra
elever med språkliga svårigheter, grava språkstörningar och
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns också
elever med grav hörselnedsättning.
Elevhälsans uppgift är att stötta och ge riktade resurser till
elever i behov av särskilt stöd, sätta ramar kring arbetet, följa
upp och utvärdera insatserna. Uppföljning görs tre gånger per
termin.
– Tillsammans med skolans speciallärare kartlägger vi
deras språkliga utveckling och vilket stöd som de behöver
från elevhälsan, säger Erik.
Han anser att personalen är duktig på att uppmärksamma
elever som far illa. Det senaste året har elevhälsan infört en
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
17
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
drop-in tid för skolans personal, som kan komma dit och ta
upp ärenden. En idé som teamet fått genom kursen.
– Lärarna använder sig av den möjligheten, men det är
något som vi måste fortsätta att arbeta in. Vi har också
stor hjälp från förvaltningens resurscentrum för stöd och
elevhälsa, som erbjuder stöd till vår personal. Det är ett
samarbete som vi har utvecklat under det här läsåret,
fortsätter Erik.
Erik och Normas råd om elevhälsa
• Var tydlig mot personalen om hur elevhälsan arbetar.
• Ha en närhet i alla arbetslag till elevhälsa och övrig
personal.
• Prioritera elevhälsan.
• Biträdande rektor bör ha ansvar för elevhälsan för
att få helhetsgrepp kring eleverna.
• Avsätt tid för elevhälsoteamet. Var tillgängliga och gå
regelbundet igenom hur eleverna mår.
Text: Ulla-Karin Höynä
Foto: Hans Alm
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
18
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Råd från SPSM: Samlat förebyggande elevhälsoarbete vinner
tid
Sedan 2011 ska alla skolor ha en samlad elevhälsa som ska arbeta
främjande och förebyggande, istället för att rycka in när inget
annat hjälper. Viljan att förändra finns, men hur börjar man arbeta
på ett nytt sätt?
– Se det som ett gemensamt lärande för hela skolan och
avsätt tid att diskutera vad främjande och förebyggande elevhälsoarbete kan vara, annars hinns det inte med. Lägger man
tid på det, så vinner man tid längre fram, säger Erica Sjöberg,
rådgivare och en av projektledarna i Specialpedagogiska skol­
myndighetens projekt om stöd till elevhälsan.
Olika skolor har olika förutsättningar och behov, därför
finns inga enkla svar på hur ett förebyggande elevhälsoarbete
ska gå till.
– Några frågor elevhälsoteamet kan diskutera är hur de ska
samarbeta inom teamet och med övriga på skolan, vilket stöd
pedagogerna kan förvänta sig och hur teamets arbete kan
bli en del av skolans prioriterade utvecklingsområden, säger
Sarah Neuman, den andra projektledaren, som även hon är
rådgivare.
Medarbetarna i elevhälsoteamet sitter på en stor kompetens
som skolan kan ta till vara i utvecklingsarbete och planering.
– Lyft in elevhälsans samlade kunskap och möjliga insatser
i skolans möten, planer och rutiner, säger Erica.
– Och ta vara på elevhälsans kompetens när skolårets ska
planeras, läromedel köpas in, lärmiljön utformas och så
vidare, tillägger Sarah.
Projektet som Erica och Sarah arbetar med har bland annat
tagit fram en nätbaserad kurs för hela elevhälsoteam. Det här
läsåret deltar 150 team. I början av 2017 kan intresserade
skolor anmäla sitt team till nästa läsårs kurs.
Text och foto: Sara Håkansson
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
19
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Modell hjälper elevhälsan
Delaktighetsmodellen är ett stöd till skolor att hitta sitt
sätt att arbeta med delaktighet. Den kan hjälpa elevhälsan
att arbeta förebyggande och stödja elevernas utveckling.
Modellen bidrar till att lyfta blicken från elevens brister till
att förstå eventuella skolsvårigheter i relation till miljön.
Stödmaterialet ”Delaktighet – ett arbetssätt i skolan” ger
förslag påhur skolan kan arbeta med delaktighetsmodellen.
www.spsm.se/webbshop
Nytt från SPSM
Kurser och konferenser
Flerspråkighet och funktionsnedsättning
Sundsvall 25 oktober, Umeå 27 oktober.
En kursdag för modersmålslärare och studiehandledare. Dagen innehåller föreläsningar och erfarenhetsutbyte om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och hur man skapar en tillgänglig lärmiljö.
Anmälan senast 11 respektive 13 oktober.
www.spsm.se/kurser
Tillgänglig vuxenutbildning
Webbseminarium 27 oktober och 17 november.
Seminariet i oktober fokuserar på adhd och det i november
på autismspektrumtillstånd. Seminarierna beskriver hur
studiesituationen kan bli tillgänglig och vilka pedagogiska
konsekvenser för lärandet som funktionsnedsättningarna kan
innebära.
Anmälan senast två dagar innan, begränsat antal.
www.spsm.se/webbseminarier
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
20
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Förskolan och specialpedagogik
Karlstad, 9 november.
En konferens om barn som inte leker, för förskolechefer och pedagoger i förskolan. Föreläsningar om hur förskolan kan anpassa miljön och vara ett stöd så att leken fungerar för alla barn.
Anmälan senast 11 oktober. www.spsm.se/kurser
Alternativa verktyg för PC och MAC
Nätbaserad kurs 14 november – 16 december. En verksamhetsinriktad och erfarenhetsbaserad grundkurs med diskussioner och uppgifter. Deltagarna genomför själv­
ständigt arbete på kursens webbsida och i sin egen verk­
samhet. Kursen beräknas ta 4-5 timmar per vecka.
Anmälan senast 17 oktober.
www.spsm.se/kurser
NPF i grundsärskolan
Hässleholm 16 november och 18 januari.
En tvådagarskurs om hur verksamheten kan anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön för att möta elev­
gruppen. Första dagen är teoretisk, andra dagen är prak­
tiknära.
Anmälan senast 5 oktober.
www.hrf.se/skolkonferens2016
Anmäl dig till konferensen som ger kunskap
och goda råd om ljudmiljö
En konferens den 10-11 november ger dig praktisk kunskap
och konkreta råd om ljudmiljön i skolan. Första dagen
handlar om att bygga och planera för en bra ljudmiljö, andra
dagen handlar om en ljudmiljö för bättre lärande. Du kan
välja att delta en eller två dagar.
Anmäl dig senast den 30 september.
www.hrf.se/skolkonferens2016
Illustratör: Maria Ström
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
21
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Värderingsverktyg möter ändrat lagkrav
För att bättre möta verksamheterna förskola, skola och
fritidshem har vi uppdaterat vårt värderingsverktyg för en
tillgänglig utbildning. Verktyget har fått fler indikatorer som
är mer jämt fördelade inom de fyra huvudområdena: förut­
sättningar för lärande, pedagogisk tillgänglighet, social till­
gänglighet och fysisk tillgänglighet.
Den 1 januari 2017 träder ändringar i kraft i diskrimine­
ringslagen som syftar till att effektivisera arbetet med aktiva
åtgärder.
– Här tror vi att vårt värderingsverktyg kan vara ett väldigt
bra stöd för att arbetet ska bli så systematiskt och överskåd­
ligt som möjligt, säger Lena Hammar, samordnare för
tillgänglighet inom Specialpedagogiska skolmyndigheten.
www.spsm.se/tillganglighet
Webbsidor för elever
Om rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
På vår webbplats har vi samlat information om elevers rättig­
heter – och även skyldigheter – i skolan. Där finns också
vägledning om vem och vad som kan hjälpa i olika frågor
i skolan och vem som bestämmer vad. Vi har tagit fram
sidorna med hjälp av elever, som delat med sig av sina er­
farenheter i skolan.
Visa dem gärna för dina elever!
www.spsm.se/elevsidor
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
22
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Illustratör: Maria Ström
Studiepaket om utvecklingsstörning
Studiepaketet vänder sig till dig som vill veta mer om vad
utvecklingsstörning kan innebära. Materialet är anpassat för
studier på egen hand eller i grupp.
Målgruppen är i första hand lärare, specialpedagoger,
elevhälsans personal och ansvariga för utbildning, från
förskola till vuxenutbildning. Det kan även vara intressant
för till exempel dig som arbetar inom habilitering och daglig
verksamhet.
www.spsm.se/studiepaket
Nya Ritade Tecken
Webbplatsen om webbtjänsten Ritade Tecken har fått ett nytt
grafiskt utseende. Den nya designen gör det enklare att hitta
information om tjänsten. Genom tjänsten kan man ladda
ner bilder av tecken och använda dem i undervisningen.
Ritade Tecken är främst avsedda för läromedelsprodu­
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
23
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
center och pedagoger i verksamheter som använder tecken
som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK)
samt för föräldrar. Det finns närmare 2650 ritade tecken.
Vi fyller kontinuerligt på med nya tecken.
www.ritadetecken.se
Gör datorn tillgänglig
Undrar du hur du kan göra anpassningar av datorns funk­
tioner? Då kan du ta hjälp av Specialpedagogiska skol­
myndighetens serie ”Tips och idéer”. Där finns instruktioner
för inställningar du kan göra för att underlätta för personer
med funktionsnedsättning, utan tilläggsprogram. I serien
finns tips och idéer för Windows 10, Mac OS, Chrome och
Ipad.
www.spsm.se/webbshop
Nya läromedel
Teckenspråk Online – träning på distans.
Teckenspråk Online ger elever möjlighet att lära sig svenskt
teckenspråk på distans. De kan själva välja var och när de vill
träna.
Läromedlet är utformat utifrån kunskapskraven i grund­
skolans kurs Teckenspråk för hörande, men även andra
kan använda det. Läromedlet har en lärarhandledning med
pedagogiska råd och tips.
Målgrupp: elever från åk 4 till och med gymnasiet.
www.spsm.se/webbshop
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
24
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Prenumerera på nyheter om läromedel
Tre till fyra gånger om året skickar vi ut ett nyhetsbrev med
produktnyheter om läromedel, information om SPSM:s
webbshop och söktjänsten Hitta läromedel. Skriv upp dig på
sändlistan!
www.spsm.se/nyhetsbrev
Tillgänglig utbildning: Nyckeln till delaktighet
Text: Lena Hammar , samordnare för tillgänglighet
[email protected]
I somras var vi på västkusten och då kom jag att tänka på
ett av mina starkaste barndomsminnen. Det var på Orust i
början på 70-talet, där det arrangerades sommarläger för
barn med olika funktionsnedsättningar. Mina systrar, kusiner
och jag gick ofta till lägergården och lekte, pysslade och åkte
på utflykter tillsammans med barnen.
Jag minns särskilt en liten flicka som låg på en filt i gräset,
i skuggan av ett träd. Jag frågade en ledare varför hon bara
låg där ensam hela tiden, och undrade om hon inte ville vara
med och leka. Vad jag minns så svarade ledaren att hon var
förlamad och inte förstod vad vi sa eller gjorde.
Jag tänkte ”hur kan hon veta att flickan inte förstår? Hon
kanske förstår precis allt och jättegärna vill ha kamrater att
vara tillsammans med”. Så jag bestämde mig för att sätta mig
ner och prata med henne. Det gjorde jag varje dag jag var där
och jag både kände och märkte att hon blev glad och tyckte
väldigt mycket om det.
Vad händer med barnet eller eleven som inte får tillgång
till leken eller den sociala gemenskapen? Hur påverkar det
identiteten och självkänslan? Hur påverkar det tilltron till
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
25
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
lärandet och till de egna förmågorna? Och hur påverkar det
kamraternas syn på barnet eller eleven som inte ges möjlighet
att vara delaktig?
Barn som, oavsett förutsättningar, får vara med och lära
tillsammans, berikar och bidrar till ett gemensamt lärande.
Men det förutsätter en trygg och tillgänglig miljö där barnen
känner sig sedda och delaktiga.
Den sociala miljön betyder mycket och påverkar hela lärsitu­
ationen. I den omarbetade versionen av ”Värderingsverktyget
för tillgänglig utbildning” har vi utvecklat avsnittet om den
sociala miljön. Syftet med verktyget är att ge verksamheter
på olika nivåer stöd i att arbeta systematiskt, för att utveckla
och förbättra tillgängligheten i hela lärmiljön. Du kan läsa,
ladda ner och beställa det på vår webbplats.
Lycka till med höstens arbete!
www.spsm.se/tillganglighet
Forskning i tiden – forskarporträttet
Ann-Charlotte Linton: Forskare vid Institutet för handikapp­
vetenskap och lektor vid Lindeskolan, Lindesberg.
Aktuell med: Avhandlingen ”To include or not to include:
Teachers’ social representations of inclusion of students with
Asperger syndrome”, Linköpings universitet.
FOTO: Privat
Inkludering – möjlighet eller hinder?
Forskningen ger svar på lärares föreställningar
Många lärare är positiva till att inkludera elever med Aspergers
syndrom i vanliga klasser. Men de ser också elevernas problem
som hinder för inkludering. Det säger Ann-Charlotte Linton,
forskare vid Institutet för handikappvetenskap och lektor vid
Lindeskolan, Lindesberg.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
26
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Hon disputerade i höstas med avhandlingen ”To include or
not to include: Teachers’ social representations of inclusion of
students with Asperger syndrome.”
– Syftet med min avhandling var att bidra till ökad
kunskap om lärares och annan skolpersonals föreställningar
om en inkluderande undervisning av elever med Aspergers
syndrom. Dessutom ville jag ta reda på varför inkludering
av dessa elever fungerar ibland, men inte alltid. Hur ska vi
tänka och agera i skolan för att inkludering ska fungera bra?
säger Ann-Charlotte. Många elever med Aspergers syndrom
behöver en strukturerad vardag med fasta rutiner och så ser
det inte alltid ut i skolan idag. Det är vanligt att dessa elever
är stressade av att inte kunna leva upp till förväntningar som
finns på dem. De mår dåligt, upplever ångest inför skolsitua­
tionen och stannar hemma, ofta långa perioder.
Ann-Charlottes undersökningar visar bland annat att
lärarna tänker individinriktat på eleverna utifrån medicinska
och biologiska problem och inte att skolmiljön ska anpassas
efter varje elevs förutsättningar.
Hon har använt en associationsmetod för att under­
söka vilka attityder lärare, skolledare och personal inom
elevhälsan har kring elever med Aspergers syndrom.
Människors spontana svar på frågor visar också hur de
agerar i klassrummet.
– Den här metoden var ett sätt att komma åt personernas
underliggande attityder.
Sammanlagt deltog 170 lärare, 27 rektorer och 39 elevhälso­
personal i sex kommuner anonymt i undersökningen. Resul­
tatet visade bland annat en stor skillnad mellan kvinnliga
och manliga lärares attityder: kvinnliga lärare tänker mer på
elevernas behov och välbefinnande medan männen tänker på
att anpassa den pedagogiska miljön med mer struktur och
rutiner.
– Det är en klar obalans med tanke på att 80 procent av
lärarna i skolan är kvinnor.
Undersökningarna visar också en klar skillnad i attityder
mellan äldre och yngre lärare. De som gick lärarutbildningen
före 2001 är mer inriktade på medicinska problem.
– Inkludering skrevs in i programmet för den nya lärarut­
bildningen 2001. De lärare som gått den nya utbildningen är
mer inriktade på inkludering och att anpassa skolmiljön efter
elevernas förutsättningar.
Lärarnas kunskaper och erfarenheter spelar en viktig roll för
deras attityd till inkludering. De som undervisat elever med
Aspergers syndrom är mer positiva till inkludering än andra.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
27
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Lärare som har privat erfarenhet av Aspergers syndrom är
däremot mer negativa.
En jämförelse mellan lärarnas, rektorernas och elevhälso­
personalens attityder till inkludering visar att lärarna är mer
positiva än de andra två grupperna.
– Det är förvånande att personal inom elevhälsan som har
kunskap om Aspergers syndrom är mer tveksamma.
Ann-Charlotte konstaterar att det finns en klyfta mellan
skolans organisatoriska nivå, klassrumsnivån och individ­
nivån. Denna klyfta måste överbryggas för att inkludering
ska fungera bra.
Hon är inte för homogena grupper, men alla har rätt till
det stöd de behöver, ett stöd som ska ges i den inkluderade
gruppen.
– Det saknas en gemensam plattform, en gemensam vision
för skolan. Vissa förändringar sker, men det går långsamt.
Hon kan se flera faktorer för framgång med inkludering av
elever med Aspergers syndrom: Undervisningen av elever med
Aspergers syndrom ska bedrivas inom den vanliga klassen.
Skolan ska alltså inte ha särskilda grupper för elever med
Aspergers syndrom. Det blir bättre för alla elever när den
inkluderande skolmiljön fungerar. Det är viktigt att skol­
personalen har kunskaper om diagnosen och hur funktions­
nedsättningen påverkar skolvardagen. Flera åtgärdsprogram
än idag behövs. Regelbunden utvärdering är också en viktig
faktor för en god undervisningsmiljö.
Ann-Charlotte önskar ett gemensamt högt mål i kommu­
nerna via politikerna och rektorerna. Inkludering ska gärna
vara framskrivet i kommunernas policy för skolan.
Hon ger råd till skolpersonal som arbetar med inkludering:
– Struktur och rutiner är a och o för en lyckad inkludering.
Elever med Aspergers syndrom behöver detta för att känna
sig trygga och mindre stressade i skolmiljön. Tydlighet från
skolpersonalens sida. Alla elever har nytta av tydliga mål.
Viktigt är naturligtvis också att se individerna i klassen.
Ann-Charlotte har valt att ha mangateckningar på
omslaget till avhandlingen.
– Mangafigurerna är uttryckslösa. De har inget minspel
som man behöver tolka. Därför uppskattar elever med Asper­
gers syndrom dem. Jag vet elever som ritar manga timme ut
och timme in.
I höstas presenterade webbplatsen Skolporten Ann-Char­
lottes avhandling. Den informationen var den fjärde mest
lästa under 2015.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
28
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
– Det visar att det finns ett stort behov av kunskap kring
inkludering, konstaterar hon.
Olika system ger olika diagnos
Det finns två stora internationella diagnostiska system. Dessa
är inte samstämmiga inom autismområdet. I det ena systemet
finns diagnosen Aspergers syndrom, i det andra systemet
finns istället diagnosen autismspektrumtillstånd. Vilken
diagnos en person får beror på vilket av systemen som lands­
tinget använder.
Text: Katri Sundberg
Illustration: Helena Halvarsson
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
29
TILLGÄNGLIGHETSANPASSAD VERSION
Om Lika värde-tidningen
Nästa nummer ute den 2 december
Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika
värde. Den kommer ut med fyra nummer om året.
Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar
och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och
kan beställas på www.spsm.se.
Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn,
unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsätt­
ningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgäng­
liga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder
kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.
©2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ansvarig utgivare: Greger Bååth
Redaktör: Sara Håkansson
Redaktion: Malou Nordlöf Ekström och Anna Rosenberg.
Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,
Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro
Telefon: 010 473 50 00
E-post: [email protected]
Omslag: Visättraskolans rektor tillsammans med elever.
Omslagsfoto: Hans Alm
Produktion: Liljedal Communication
Tryck: DanagårdLiTHO, 2016
ISSN: 1652-3466
Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bild­
material. Citera oss gärna, men ange alltid källan.
3 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN
30