Ryska revolutionsrniidrar.

Som iing.
Soni äldre.
SOFIA PEROVSKAJA.
mormor.^
VJERA FIGNER.
VJERA FIGNER.
Före fangelsetiden.
Efter fängelsetiden.
VJERA SASSULITSJ.
Ryska revolutionsrniidrar.
Av FLOR VIOLA.
Det har i dagarna av ryssar sagts, att Ryssland, R y d a n d , sorgens land,
de voro niihiga soni bände sin skain s% nar akall din tår~jtodsina?
djupt, att dc inte vSgade se en europé Långt . i fjiirran en purpurrand
i ansilrtet nar talet rökde sig 0111 dc.11 bidar om sol för dma
Fyska bloclsregimen - meii gudskelov, trötta skaror, kuvade man,
i111 kunna vi tryggt se envar i ögat: vi hungrande barn och kvinnor !
ha gjort vart, g j o ~ det
t grundligare an Alla dessa fhgslade aro
i~bgotannat follr före oss !
tappra man och hjdtinno~!
Iutet lands folk har kant sig sa. - -- Ryssland, ser du - frihetens falk
skuldmedvetet angiende 'sitt förhål- över dig fldlktar vingen?
lande till Xiltei:.ilationalei?, soni ryssar- Såg du botten ( soygens kalk
lin, nieii. s5 ha d e . ock& hu gottgjort - frihet ilar dtt som ingen!,
Redaktör: JULIA STROM-OLSSON.
inera iiii vad cle1.m regering försyndat
sig. O ch utan revolutioneiis fullbordan
Inade dc s&danainiiii och kvinnor i sitt
sällslcap, som berättigade dem till rangplatsen vid ii~teri~atioiia.leiis
- bord.
Och det ar ilagra av detta lands revolutioiisfignrer vi skola presentera f ö r
Morgoiibris läsare. Detta i .anlcdniiig
sv det bekanta tclegram.met om den i
dagarna frigivna ' 'Mormor ' ', so111 hon
genienligen Ballas av sitt lands follr.
Hon liar. in&nga i1am.n och alla skriva
Pris 15 öre.
2
---
MORGONBRIS
-
hennes langa 11a.11111helt olika, inte ens nötc i p r h a r ute på Volga, iiii i sko- Plechaiiov samt represe.iitcrar alltsa
-11o r d n i'k e r = socialdcsjälv ; clet skulle se ut s i här : J e k o- jvera-llt förföljd av gendarineriia, vilka niokrater, till skillnad frå1i n o r o d'teriiia
K o n s t a i i t i i . ~ o v ai7ii.l ett tillfälle i Odessa voro heiiiie så n .a j o r n a, nihilistpartiet. Skulle sa
~~islro-~uschovslcaja.
n.iira, att de mötte' henne i trapporna, va.ra fallet, s5 f i r ho11 se, att det ryska
Ett namn som iiite m h g a av oss sett i ä r dc skulle upp för att häkta heniie, Eolkets seger över tsarismeil låg dock
i dc fragin.ciit vi ha om den ryska revo- 114?ii ho11 m r den1 alltför slug. Men så i det kckcn, till vilket ho11 med sitt.
1utioiisröre.lsen. Vi kanim f örresten s i var hoii lielt plötsligt försvuiiileii och skott gav appe'll 1878, och inte alls i
litet till detta lancls förg:rnndsfigurc.~:i ingen visste ett ord om Morm.or förrän reformer.
det socialas tjiillst, varför det kan ha 1909, då en lieniles gode van fick
Den hikiliist koininaiide revolutioiissitt intresse .att preseiitera dem. Mor- ;niugglat till sig ett brev från Peter- £igureii var clen ii.%gotmera bekanta
mor, soin vi lrunna kalla henne, var ad- Paul-fä.stni1ige.n. Bremt va? från Mor- V j c r a F i g ii e r. En bedårande solig, född 1848 i Verizo, dar hon ganalra mor och i detta uppmanade hon dem cietetsflicka nicd en svikt och en grace
ung kom, genom sitt vänsälla sätt och a t t inte tappa modet, trots den bedröv- i ghig att varje student "tappade"
f ör alla av medlidalicle klappande liga Aseffhistorien. E11 historia som. koiiteiiansen och svor för he.nnes skönhjärta i 'nära kontakt m.ed själva f ol- &all ha tagit henne sardeles h h t , meil hets skull revolutionsf anan trohetsed, .
ket, för vilket hon snart blev en dyr- hon t.appad därför inte sitt mod, vil- o6h det säges att ho11 inte blott satte
bar lrlenod, tack vare sin stora intelli- ket hon visade i den rättegång som sitt f örstånd till norodnajoïiias h.jälp
gens. Redan %r1873 var hon terro- följde och . varade i 2 8 m % na d e r. utan ocldi sitt sböiia utseende. Och
ristiska partiets ordf örande. Här kiim- Vid den sista rättegången förelrom mcl- särskilt fhigade hon den studerande
pade ho11 med liv och lust och särskilt. lan henne och domaren skarpa repliker uligdo&m f ör revolutionens sak. Hengick 'de.ras agitation u t på, att erövra a n g h i d e anklagelseakten, vilken ho11 nes speciella gebit var antimilitarismen
bondeståndet f ör sina idéer, men re- vägrade mottaga med följande ord : och hon blev på kort tid sin rörelses
'dan efter ett års arbete satt hon i gen- Hall er beredda, t y jag %r den- mest populära person. Meil hon skullo .
ciarnieriias Idor och fick efter 4 å, r s samnia nu som 78 och de ryska cl.omsto- dock inte f % ostörd fortsatta, t y geiir a ii n s a k ii i n g 4 ars straffarbete larm ha val heller inte. förändrats! darnierila vilade iiite på sina lagrar ef- först i Sibirien och sedan i Bajkalom- Allts%, jag behöver ingen anklagelse- ter häktningarna efter kejsarmordet pB
rådet, varifr%nho11 i tvenne andra kvin- akt !
Alexander II 81. Alla Figners mednors sallslrap lyckades fly. Men hur
Tillslutspordenia~iheime: . . svurna häktades, men Figiier lyckades
hitta ut ur dessa öde bygder? Jo, de
- Vad sysslar ni egentligen med?
a aren
man inte spana upp förrän förraad
engagerade en bonde,. vilken, en- - Tänk, att Eysslands domare ä.ro först skaffats, och en sådan köptes*för
ligt påståenden, fick som dragplåster så, okunniga om mig ; veten iii verkligen den lilla summan av. 10,000 rubel i
ovanpå ekonomisk valuta det löftet, att inte, att jag propagerar. för revolution Charlrov år 83. I sällskap med Ljudde skulle lyckliggöra honom alla - tre. bland folket? svai'ade hon. Och så döm- mila Wolkerstein och ett par andra
Och, herre gud, han var ju blott en stac- des hon till livstids Sibirien och befann dömcles hon till döden men benådades .
nu' inte en så- sig 1911 i Kirensk, plågad på det gyyin- 84 och overfördes detta år, smidd i en
kars man, och 'vad
dan nbr han står alldeles inpa "salig- maste av gendarmer . . .
järiibur pi, en mudderpr%m, till det
hetens port "? Förskott naturligtvis ! Saniina &s som &1ormorhäktades för- ondslrails giftstalle som kallas SchlusMen s%dantgavs inte. Deii ryska miss- sta g5iige.n sköt den unga vackra flic- selburg en m%iislrensnatt i augusti.
tänksamheten från båda håll. Alltnog, Itan V j c r a S a s s u l i t s j polismas- Härifrån transporterades hon efter 13
bonden övergav dem, vilket ledde till taren Trep0v.i Petrograd, men hon fri- år till Sibirien, varifrån hon lyckades
att de upphunnos av kosackerna och kändes av juryn, eftersom Trepov inte efter 22 års lidanden återfå friheten.
återförde8 och'resultatet blev 5 &r till dog och s& tyckte man synd om detta Ho11 reste, som vi nog minnas av tidför besväret. Men år 1854 inträdde en "gudomligt vackra barn". Den 5 fe- iiing'arn$, då direkt till ~ r a ~ o t k i h
mild period, och hon återfick friheten hruari 1878 inledde V j era norochajor- Loiidoif och vax i England tills detta
såtillvida, att hon fick vistas i Tjita nas krig mot tsarismens bödlar på det krig bröt i11 över världen, då hon åter
till 98, da ho11 flyttades till Ryssland, sätt, som hon trodde skulle gagna bast, foi hem - till fängelset igen ! Genom
där hon sattes under bevakning. Ho11 iiämligen nere bland de direkta utövar- spioner hade ut.rönts att hon fortfaranlyckades dock undkomma och reste så na av förtrycket. IIon hade börjat de var osäker fBr tsarisnien, och d&
ii&gotår senare p5 t u r n ë i me rika för tvivla p& resultatet av att ta systemets s å : . .
att samla pengar till 1905 års revolu- toppfigurer, ty för en tsortitel vedervåSedan kunna vi iiänma iiagra ur
tion, och pengar fick gamla mormor i gades nog hur mycket som helst, och högen, alla lika berättigade till. vår aktmassa. Av n%gonanledning - en tvist diirför skulle en ny taktik aii.r~aiidas,ning, t y i en kam.p mot en fiende; dar
i terroristernas organ "Cleb i Volga" och den som började denna var den minsta insatsen galler livet, förstår
inan att därtill fordras mera 511 vanligt
- reste hon tillbaks hem., och shille unga Vj era.
Heimes
1
1
a
1
1
1
1
1
har
arv
oförklarlig
aniilod. Bland de senare ha vi då 1890 .
kanske undgått gendarmerna, men hon
k u n d e inte tiga utan eldade upp sig 1.ediiing rakat i glömska eller ocksa i Schlusselburg S o f i a G ii 11 s b e r g,
på nytt, och det a r förvånande att se filiiis ho11 inte i livet mera. Men skulle som skar av sig pulsådern f ö r att skaffa
och ta del av de glödande och lidelse- sa kara, att hon lever bland de j lindring åt andra fångar, och det p%fulla brev hon skrev i deras tidning. Schweiz iiiinu boende ryssarna, så döl- stås att hon var sista offret i den kamp,
Trots ålder, ensamhet och överhopning jer hon sig under annat namn. Man som. fiirdcs från fåi~garnassida mot
av arbete flackade hon ondning på- de hiiller för troligt, att ho11 övergi- geiidarineriia. Efter henne ha vi F.
ryska järnvägarna i 6 %roch orgmi- vit sin ganila tro p5 attentaten och. ar- A r c h a ii g e l s k a j a, bekant från
seradc stepplandets söner. Än höll 'hon hita:w 11.u sectan. Br 1890 i sillskap ined den stors skandalp~ocesseni Snratov
'
I<r a p o t lr i n skriver det som 11~11 zarna och iiil i städeriias kallardjup, Rysslands
'
'
'
Sot.-dem. kvinnof örening
revolutionsåret, das hoii dönicles till
beslö
t
5
sitt
smastc 1.110te, inecl anledlivstidens Sibirieil för hoil i uppbrnsat
ning
av
cleu
Soc.-dem. lrviniiokongrestillstånd svarade en brutal domare.
seiis uttalande mot oppositionen iiloni
Niimilas m&ocksa B o ii j a P e w o s k a- Underhuset för kvinnorösträtten. partiet att görs f öl j ande utta!anclc :
j a,HessiHelf mannocliFruma
"Klubben beklaga.r, att ceiltralstyrel'George deklarera sina se11 kj . givit någon represecta.nt för
F r u m lc i n. Den senare sköt p& gen- Asquith ooh Lloyd
. sympatier.
oppositionen tillfälle ett narva-ra å
darn~geiieraleiiT. N o .rr i t s k i i maj
IJnderhuset har med 341 rögter mot koiigresseii. Skulle iiligot uttalande
1903 i Kiev, vilket kostade henne 11&r;'
63 godkänt framställningen frhn en kon- ifråga om partistriden gjorts, borde
till föga b h l a d , ellik attentatet niissferens
av alla partier om en röstr&tt+ detta skett f örst efter en diskussion,
lyckades.
där b%dapa-rterna f %tttillfälle att förJa, dct fi~iilstusen flera, vars namn reform till förman för kvinnlig politisk svara sin stii~idpunkt. Lika.så anser
gatt i glöniskans hav,. men de ha dock rösträtt, Aequith, som hittills varit av- klubben, att kongressen motsagt sig
dirför icke levat sitt liv förgaves, de gjord motst~ndaretill röstriitt för kvin- sjalv, d%den den ena g8ngen föilrlarat,
att dc soc.-dem. kviilnoriia böra arbeta
ha icke offrat livets glädje och gått nor, förklarade under debatten att han för a v v ä p ni 11g och den andra ganej längre var motstándare till densamma.
grasliga pl%gor tillmötes för intet.
gen. uttalat sina sympatier för ett parti,
Lloyd George uttalade sin varma anvars ledare haft anledning att med
Kvinnan intager i den ryska revoslutning till A~quiths förklaring och glädje lcoiistatera "den vaxande förlutionsrörelsen en långt mera framslrjuframhöll kraftigt kvinnornas betydelse svarsviljan inom partiet)', och som s%ten plats %n i andra 1andei.s sociala
för amrnunithnsarbetet och det mod de ledes kan sagas ha tagit avstånd från
kamp, detta beroende p& hennes stora
tidagalagt vid. behandlingen av de far- de antimilitaristislra idéerna. Dessintoni
insats rent personligt och det ar detta
har kvii~nolrongressengenom sitt uttaliga sprängämnena och under Zeppelinlande i frågan ej befrämjat enigheten
som ger den ryska kvinnogestalten dess
a.nfallen.
bland de soc.-dem. kvinnorna iitan i
charnie. Det ar också något inre bestallet infört split och tvedräkt även
hov hos dessa kvinnor, som velat göra
bland dem. ' '
sig gällande, ty i alla de ovannämndas
Det uttalande som har %syftas och
psykologi framstår blott ett, och detta
soni antogs å lcviiiriolzoi~gresseiihar fölett ,höljer dem med ovansklig ara : n1e.d
Under d ~ n i i arubrik skriver Rösträtt jande lydelse :
)'Enar oppositionen inom den svenska sovarje sjalens och kroppens fiber ha de f ör kvinnor :
cialdemokratin under det den socialdemokraDeil Hanimarsk j öldska regeringen tiska kvinnokongressen ännu är samlad utsvurit tsarismeiis död ! Och detta inte
h.ar
avgått, och nu frag& vi: skall den sant en paroll till lacdets arbetarklass a t t
blott för toppen utan fastmera systenya regeringen försona vad den gamla splittra det socialdeniokratiska partiet, anser
mets pe.rsoiier. Den ryska revolutioiis- brutit i detta avseende? Ämiu finns sig kongressen pliktig uttala, a t t aldrig skall
kvinnan ser i envar systemets de tö vare tid att t.ill enighetens främjande till söndring och .splittring föra arbetarklassens
och socialismens sak framat. Kongressen ar
en . bödel, från vars smutsiga fingrar 1917 års riksdag framlägga propositioil övertygad a t t den Överväldigande delen av
droppar ryska medborgares blod och oin rösträtt och valbarhet för kviiinoxl. Sverges arbetarklass s k d l med oböjlig kraft
Statsminister Swartz vaz medlem i tillbakavisa parollen a t t förstöra sitt gamla
darigelloin blir denna bödelsdräng henuppbyggt och befäst under mer an en
den regering, som %r1907 i. propositio- parti,
h%rda strider. Ty arbetarklasso~i
mansålders
I
grund
nes rent pemonliga fiende !
nen om allmän röstriitt för man gav oss måste stå samlad i ett enda parti, sammanoch botten ä r den ryska kvinnan ett ett tydligt löfte om att kvinnans röst- smidd till en vilja i anfa.11 och försvar, om den
hjärtegott vasen, men livet p%en bredd- ratt "i en nara liggande framtid koin- skall aga nödig styrka i kampen emot social-'
demokratins elionomislrt övermäktjga naturgrad, dar "man ser på livet genom gal- nier att bliva verklighet". Tio år ha liga fiend,er. Gentemot oppositionens nu öppet'
ler" har gjort. heniie till fanatiker i förflutit och många vindar bl&st sedan proklamerade sprangningsf örsölr kallar kond.ess, men intet' har under dessa.%rfrån gressen därför landets socialdemolrratiska
detta ords stora betydelse. Hon har det hållet f örnia.rkts i avsikt att f ör- kvinnor a t t slå vakt omkring partiet under
g ~ i p i t sav en idé, soni f &rheiiiie att jubla verkliga löftet. Nu komma vi aiinu en uppslutning kring de klara socialdemolrratiska
linjer den nyss avslutade partikongresseii
i högan sky, nar hon fått veta att cn g3ng att fordra dess uppfyllelse.
h y o f ast.slagit.
kula gjort verkan, och denna idé tjänar
I hastigheten synes här den goda vilhon trognare än muhainniedaileii sin
ja.n att försvara oppositioneii bli anledgud, inför denna id6 böjer hon kaa;
ning
till ett angrepp mot Centralstyïelden a r för heniie niaiiiien och guden,
scii.
Aiiiiars
borde vä:l vid lugnare efterden är den solstr%lesom kysser rostiga
En saregen och för den nuvarande situatio.
bojan i cellen och borta i Sibirieiis aen betecknande demonstration har den 15 tanke man lcu1ma va.ra enig om resolueviga snö ; i d h a r för den ryska kvin- april försiggatt i Söderhamn, i det a t t ett de. tionens huvudsakliga innehåll att
1ia.n den dryckesbägarerand skälvande monst.ratioilståg, räknande betydligt över 20C 'aldrig skall splittring och söndring
kvinnor, huvudsaliligen från Söderhamns
lappar kyssa i f örtvivlans svarta natt, slrärgård, marscherade in till staden och up^ f öra arbetarklassens och socialismeiis
den ar deras enda lön, deras sjals ideal till rådhustorget, cl5r en deputation av fyra sak framåt". Niigon motsiigelse kan
medlemmar utsågs och uppvaktade brödby. C. S. ej finna förekomina, då vare sig
och betyder för dem - l i v e t !
ri51is ordf örande, till vilken de överlämnadc uttalandet med ett ord berör militar:fijl.jande skrivelse :
frågan eller koiigrcssen uttalat sig för
"Underteclrnade husmödrar fran Söders avvapiiing i den nieiiing detta förslag
hamns skärgard f å härmed uttala våra all.
varligaste betänkligheter mot d.en utfärdade framförts av oppositionen.
MORGONBIS 1: S T A - M A J N U ~ E R f ihordningen om f örsäljning av gryn mot kor1
. S o c.-dem. K v i n n o r n a s
p% nu gällande villkor. På grund av den re.
IKvinnorostratten i England,
'
Vad vi vänta av ministären Swartz.
Missnöjet växer.
rekvireras från expeditionen Upplandsgatan 85, IV. Allm tel. 24436.
dan förut knappt tilltagna dagsransonen a.1
mjöl, som i dagarna ytterligare sänkts, al
det f ör många familjer f ullkomligt omöjlig1
a t t nu erhålla några gryn .alls, då varje ku.
Ordföranden, kronolänsman Didrikson, motpong behöver anlitas för uttagning av mjöl tog deputationen välvilligt och lovade sända
Vi vädja därför till vederbörande, a t t åtgär.
der snarast möjligt vidtagas för a t t bereda skrivelsen med t.illstyrka.nde till follrhushållningskommissionen.
lindring i nu rådande olidliga f örhållanden.
C
4
- - - - _ _... _------.-----___
. .._ ._-__..
___
. _ .... __.____.._.____-_
__._.._
_._ .
----_____I-
_
_ . ._
NORQONBRIS
--._ .__.. ......... _--...
.. . ...
. . . __._
_.__.._.. .
__^__I
. - ...-- ... .----. -- ....- . -. .---.-.-----..-..----.--...--m
M
-
-
.------ .-... ..w_.'
"
---
För ~org-onbriia! MA RIKA SVERNSTEDT.
hoppgivaiidc hiht, ellw elis
Jag växte upp i Uppsala,
nibmast kunde tänkas komoch där var 1 maj studeiima att haiicia ute i världen;
teriias dag och ii~geiztiiig
ett år med deii vanliga agiannal;. Ungdonleiis stora
tioneii, kanske en och aliilan
dag. Saiinerligeii, j ag tror
liten
strejk, meil elj cst bara
inte jag ens visste, att den
vardagssläpets enahanda ;
dagen betydde något särett. år, vilket $.r förresten,
skilt för iiågoii annan, förrsom ni har lust att gissa p$,
än jag ordentligt vas fullsedan 1900 bröt in. Och ett
vuxen. Socialisriieii spelade
i.r för mig personligeii ockingen roll i min Uppsalage- så ganska grått, ganska litet
ilcrations iiltressesf $r. Om
hoppfullt, hur det iiu koni
en ung man gick med rött i
sig, ganska ganska utan all
stallet för blågult foder i
uppryckning. E n f örsta maj
Siil studentmössa, betydde
atan särskild betydelse, utan
det bara att han var vertanke på v5r och bä.ttre tidandist eller liaïiske viigrat
der, en försts maj alldelcs
g% deii då övliga (sederhändelsevis, rent' u t sagt,
mera avslmff ade) krigsmaiidarför att almaiiaclran obeiiaedcil, nar han exercerade
sina iiågra veckor på stuvekligt skrider fram till 1
inaj en gåiig varje år, Iiur
dentlcompaiiiet på Polacksdet iiii ser ut i va.rlden eller
backen. Den första person
jag sig, om vilken jag hörde
i inaiiiiiskoriias h j ärtaii.
Det var denna 1 maj för
ordet, att han skulle vara
socialist, var en orangerimlimig. Iiigentiiig annat stare vid en trädgårdsskola
att börja nied.
utanför Uppsala, en fåordig
Och. nu sceneriet.
och yttcrst hygglig nzaii;
Det ar 3!tästersanluelsgahan sysselsatte mycket min
tan i Stockholm., den tringa,
barnsliga f antasi, och d%jag
mörka gataii nied sina gamen gång, vid inköp av blomla hus, där husvärdarna enmor, av honom fick en blom-i
dast sällan kosta på nymålning, Bl%stersamuelsgatan,
ina . extra att pryda mig
med, pressade jag och gömsom ar tråkig nog en solskensdag, inen ett så sannde denna, icke av svärmeri
I SKOGEN. Oljemalning av, Anna Nordgren.
skyldigt prov på hela den
f ör tra.clg&rdsinastare~i,
men
vardagliga iiorrma.lnisledsom ett souvenir från'en obeman kan önska, om det rcgkant vä.rld, s%romantisk som v d frail- den tiden gärna riikiiade sig till den
ska revoultionei~soch för mig dessutom estetiska viri.stei*ii,f iimer j ag flertalet iiar, om det cluggregiiar, smatt, si&lt,
mycket mera siillsani, då jag ju sjalv av dem ha haimat i det stockmörkaste grått och kyligt.
~ dpolitiskt talat. Estetilren
Jag var uppe i ett hus vid Miisterfick tangera dess ogenomträngliga imir S m & l i ~b
egruildaii
ingen
saker
vii
glcdare
till
lir
och uing5.s med dess utposter !
saniue.lsga.t.anoch stod i ett fönster och
av
det
sociala
livets
brister,
och
att
m.an
s%gu t : dar var &got att se. Det var
Så kom jag ut i livet som fullvuxen
bör
hylla
frihetsdiktare
som
sådana
ej
arbetarims l-majtig, som kom.
under det estetiska 90-talet med ciess
de
visat
sig
kuniia
halla
färg
in
förrän
Tramp, tramp av huiidratals f ö tter
starka litterära intresseii. Vad som för
i
inedelalderil,
darpå
ha
vi
sett
många
elcade mot gatans gamla husväggar.
mig och de iingdomar jag umgicks med
exempel,
större
och
sm%.
Tramp,
tra.m.p - ingeiiting a.nnat. J a g
blev det centrala, var böcker, som komO111 viigeii till socialismen Aterigen, slöt ögonen och lyssnade: inga röster,
mo ut, nya författarnamn, llysti3rtade
eller
socialdemokr atin, l m d e sannolikt inga rop. Bara tramp, tramp, som om
tidningar eller tidskrifter. Visst var
maii "vänster", men det betydde till vara mycket att berätta för alla dem, något plötsligt ryckt fram inom hörratt stor del bara att man skrattade at som gått den från f j ärran landamären. håll, vilket annars ohört pågiltt sedan
den lronservative gamle kritikern C. D. För mig vet jag, att på dess första mil- sekler och ingenting nytt, stormande,
pockaiide mer hade i sig. Bara tålaW. och hans meningshander. Man stolpe st%rristat: 1maj.
mod och uthållighet. Tramp, tramp.
Ja, första maj. Första maj . . .
villc framåt, man halsade nya vii ida^,
Så öppnade ja.g ögonen igen:och lutaE n grå :och regnig första maj, sur,
det ä-rsant, men man tänkte ej s%mycket p& att de skulle kunna blåsa över kall, utan glädje och entusiasm. E11 de mig ut.
S%lang gatan var, syntes intet aiinat
andra omradeii än Poesiens. Och. söker första maj ett &r,d.& ingenting särskilt,
den böljancd strömmen av mörka,
ä11
iiigenting
stort,
nytt,
upplyftande
eller
jag nu i tankarila upp de namn, som
Första maj.
Vänskap.
Nu vaja Hter de röda
dukarna, nu samlas %ter
arbetarnas skaror för att
föra fram sina krav.
Men var äro kvinnorna?
Arbetarkvinnorna, de, som
fatt lida mest under dyrtid och svaltregemente, de,
som på barnens böner om
bröd ej haft annat an t&rar att ge, var äro de n u ?
Skola J e ej möta upp nu
för att visa att de ej äro
nöjda med en regim, som
IAtit jobbarna för egen vinnings skull föra maten ur
landet medan dess egna
innebyggare av brist pi%
livsmedel nu leva i ett
ständigt hungertillsthd
Skola de ej möta upp nu,
för att avge en kraftig
protest mot hungerstyre
och brödförknappning?
.' Protesten ar vart enda
medel, men l%t osa da
ocksa använda oss av den.
Arbetarkvinnor, upp darför til.1 en kraftig protest
första m a j l
De följde oss, vi nämnde
dem för vänner
en g h g ; hur lätt kan icke
banden brista.
Hur faga vet vi förr'n vi
banden spänner
om det ar lycka eller sorg
att mista.
Gick man ej alltid lika
h jalplö~tensam
från varje glammande och
glättig feet?
Kanske med minnet av en
röst som lensam
gav allt vad vänner kunna
giva bäst.
Hulda.
. .
Love Skog. -
HELENE STEI N : Las Hilanderas.
tysta och allvarliga mäniiiskor. Här vantande, tåliga,. En g&ng om året
och diir en röd fana med någon symbol, Ironima de fram, de visa sig, de säga
har och där ett rött band i duggregnet. utan ord :
Bakom mig i rummet yttrade någon : - Har iiro vi igen. Hur länge, hur
- De som koninia nu, det ar skräd- länge, hur m h g a %r aniiu .skola vi he
darna; det ser man på deras snygga böva gå?
yttcrrockm.
O, Gud, hur ni%iiga år i b u , lika
Och en stund senare :
tysta, bleka, fattiga eller fattigare, hm
- Detta, det ar de och de. De allra d i n g a g%ngeïf örsta. niaj äiiuu ?
fattigaste; det kan nian också se.
Vad betydde de för mig, dessa niän
Mycket riktigt, i den gruppen fullnos iiiskoi därnere, av vilka. j ag kanske
många ,med dåliga klader, ni%ilga med i11t.e Biiiide en enda.? Jag stod i fönsarskilt bleka och allvarstunga a-nsik- stret f ö r att betra.kta dc.~i,darför att
ten. Me11 eljes var det inte så stor skillilad: allt ar ett enda tåg av. stunima
D m bilda.de ni ii ni ii skal:^. priiglas av
inaiiiiiskor, som tycktes mig beredda att
trampa vidare från viiddens ena anda li.?igt.aii c f t c ï allt siidant som gör
och till den andra, om så skulle kra- heniiq nildligeii rikare. Hon äger det
vas. Tramp, tra,m.p. Tålamod, oand- tvivel; som. ii r vetanctets ursprung,
hoii l~$.iiiiervördnad inför problem.eii
.
ligt tålamod.
Inte e t t nia.iiiiiskoöde därnere, uii- och hyser endast en relakiv tillit till
der nlina ögon, inte ett, men tusen; inte aulrtoritetcïiia. Hoii befiliner sig i ett
tuseii, nien tio-, men hundratuseq sinom stiindigt v a r d a il d e och erkiiiiiier
detta (%tnliiistoiieinför sig sjalv) . Den
1iuiidratu.sen.
halvbildade
käi1neteckiia.s 'just genom
Villren bild i v livet, vilken uppenbarelse av världen ! Miljoner äro de, att haii anser sig färdig med kimskaso111 har p& lf~stersaniuelsgatai~
eller per och med problemen.
ICnut K j e l l l ~ e ~ g
1.1Zigonstaiis p& viirldsstadernas gator,
l.ika gott, tranipa samma vag, tysta,
'
sl&despelet erbjudit sig. Jag var inte
ens uppe i det dar huset vid Mastersaniuelsgatan f ör deras skull ; det val*
en haiidelse alltihop.
Du grater, sade nCigon.
Och jag grst.
--Aldrig har jag glömt denna först:~
maj, deiiila gr& trista. första 1 maj.
Aldrig nier skulle jag bli fri det krav,
som d% för första gången ställdes till
mig f r h detta tysta tåg, av vilket ingeri
enda deltagare ens sag mig - detta .
tysta tåg, som jag förstod aldrig skulle
n& sin vandrings mil1 förrän sa.
m å n g a slutit sig till det, att viirldens
herrar ej mer skulle makta stå emot
det. Detta tåg med sin tystnads p a t e
tiska vad jaii till alla saniveten :
)Hur länge, hur länge? Hur mångri
&F 81111~?
Och i dag ä.r det åter 1 maj.
1.917. Revolutioiiens år i öster !
Jag har tagit fram det gamla miiket
för att h r a t t a det.
Men mycket, mycket h elhe blickar
jag i dag fran15t.
. Soni vi alla..
-,
))
'
MORGONBRIS
t'
--
Infor den ryska revolutionen.
Oaktat världskrigets fasa ar det
miinga av oss som inför den stora
viirldshiinclelse, vilken 'heter ryska revoliit.ioiien i mars 1917, äro uppfyllda
UV en större gläd je än vi iiågons~inkant
f ö r ~ i ti hela vårt liv. Allt det förfärliga i Ryssl.and, godtyckligheterna,
g1:ym.hetern.a mot s. k. politiska förbrytare var, f örutom inilitarismeii som
1Cirsliade i hela Europa, ett koncentrerat hinder för utvecldingeii till frihet
och medborgarriitt. Att revolutioiien
j. Rysslancl. en gång skulle komma -var
cliirföl:, atniiilstoiic för oss som nu äro
iildre, iiineh&llet i de flesta av våra
Det heliga Ryssland.
drömmar om världsförbättringen. M&?
vi hade nästin alldeles slutat a t t ' hop- pas ,att det underbara skulle ske i vår
tid. Allt stryptes i stället till. R&-o- vilken man s1rrän1.de oss. - Dogincn
lutionen 1905 dränktes .i blod ; ytterli- att i Ryssl.and aldrig kunde bli någon
gare fängslingar, avrättningar och för- ordning var oclrså bruten, Det 'vittnavisningar blevo dess f öljd: Även Fin- de ham1ige.n om 611 ganska. god ordning,
land berövades sin frihet ; och värl-ds- att en revo1utionsröre:lse så kunnat orF ö k Morgonbris av Alexandra
kriget tog bort friheteii för det RJ&- ganisera . sig efter . de -blodiga nederlagen
1905
&h
undkr
.
.världskriget,
.
så
att
Kollontay.
land, som iiniiu -icke satt i fängelse elpå tredje d a & i efter-revolutioiiei~utler var i landsflykt.
. .
Lika rösträtt för båda könen i Ryssordning
siiibbt
återställts.
Och
brott
Med vilken överraskning,. med vilken
land! Bland de Överväldigande hanobeslmivlig glädje, för att icke saga vi veta iiu att det är ett kraftigt folk, delserna uiider -ryska revolutionen är
vördnad, mottogo vi därför icke följan- ett framtidsfolk, som vi hava till vän- proletariatets kamp till makt icke den
de telegram från Petrograd, avsänt den ner på andra sidan' s st er sjön, dit'våra minst betydelsefulla. Huru hava de
15 mars : "På tredje revolutionsdagen egna härar så många gånger gått pá ryska arbeterskorna erövrat å t sig poiii. hela huvudstaden, i vilken ordning erövrartåg.
litisk likställighet? Hava de följt den
Väl
veta
vi
dock
att
Ryssland
har
snabbt &terst%llts,i dumans exekutiva
taktik, som brukas av de engelska
kommitt& och, de densamma stödjande myelren geilom generationer hopad för- wffragetterna och som .kvinnliga sociatruppernas makt" och ett par dagar doin att övervinna, oerhört mycket ar- lister och arbeterskor följde i andra
därefter uiiderrättelsen 0111 att det :iii- bete att utföra för att höja folket ur läncier, vilka vid krigets utbrott störförts i Ryssland allman och ome.de1.bar deii tryckta belägenhet, ja rent av för- tade sig in i socialpatrioternas leder och
amnesti, yttrande-, press- och försani- nedring, vari det till stora delax varit följde ropet : Först förhjälpa det kal.ingsfrihet, strejlcrätt, allmän röstratt sankt. Detta första också och hava pitalistiska fäderneslandet till seger och
- aven för kvinnor - och att tsaxen a'lltid Rysslands andliga ledare f ör- sedan tänka på arbetareklassens soabdikerat. E t t par dagar därefter stått. Vi kunna ju endast hkr påmin- ciala, ekonomiska och politiska f ord&visste man att Fiiilaiid också var fritt, n.a om Gorlris ord ur "Min barndom'' gar ! Arbeta för imperia1istisk:a regeatt den första oceiisurerade finska tid- med anledning av skildrade vidriga för- ringar, mata amniunitionsf abrikerila,
iiingeii var utkonimen, att även Uleå- h ållanden : ' T a s t de ligga så tryckande ersätta männens arbetskraft, . vilken
borgs fängelse var öppnat. Darefter över oss, fast många av de bästa ibland f örs pil le^: för finans- och industriintresatt i Ryssland en stor sänkning av oss kvavas till döds av dein, ar dock sen! upprätthålla staten genom anbrödpriset Z g t ruin, genom beslagta- ryssen alltjämt så frisk och ung till vancla~deav kvinnoarbetet, offra sig
gande av de privata spannm&lslag:reil~själen, att han kan övervinna dem f ör det kapitalistiska f aderneslandet !
och kommer att överviiiiia dem'' Således icke blott frihet åt folket, man
S.edan'.kommer lönen ! . Då kriget' iii:
ville iiven förskaffa det bröd.
Tckc och att "det spirar ändå se.grande upp över och, det normala livet inträtt, d&
blott som en hägring sågo vi den röda något friskt, starkt och skaparkraf- skall staten erkänna förtjänsterna och
f anaii svaja över Vinterpalatset, den. rya tigt ' '.
off ervilligheten, som kvinnorna visat,
Vi leva nu i ännu en ny dröm: att
ska revolutionen .vainen verklighet.
och som'lön skall.lronima den efterlängDet var som om genom hela varlder denna Rysslands skaparekraf t, som
f ör kviiiiior !
gatt e n djup, djup slick av lättnad. Ock åstadkominit r y ska revolutionen,
Nej, dc ryska socialistiska kvinnorvi har i Sverge hade dessutom den sar. föda a v sig nya revolutioner, nya seg- ila h a v a icke- resonerat på detta sätt.
skilda 'glädjen att dock riktigt till sis1 rar över förtryckare. Det är det tyska Flestalef.blmd clcni (det finns ock.sa
hava .f örlorat var "arvfiende ". ,4112 kejsardömet det iiu först gäller att i Ryssland kvinnliga socialpatrioter)
av' oss hade .icke riktigt velat tro pl över vin^^ a.. Seciaii .hela ~militarisineii. gjorde gemensam sak med det officiella
A n n a L i n d h a g e i i . . partiet, vilket allt i f r h krigets utbrott
den., men det var dock den buse :mec
Genom krig mot det bestående samhallet
Iram till. kvinnornas likaberättigande
med mauen!
'
MORGONBRIS
stod fast vid Stuttgart- och Baselkongresseriias beslut, vilkas lösen var att
utrota kriget och geiionz kainporganisatioii, utnyttjande en situation, vilken
blivit kritisk för regeringen, e;% löst
cniot tsarisnzeil för deinokratin!"
Aven om man m%ste medge att den
ryska revolutionen gynnades genom
objektiva historiska faktorer, om den
hastiga industriella ~~tveckliiigeii
ge1.10111kriget förde iiled sig en nödviindig
kollisioi~ niellan .deil gamla absoluta
tsarismelis regim och den franivaxande
industriella kapitalistiska borgarvarlden, aven om nöden, hungern, de m&ngf aldiga lidandena under kriget gynnade
revolutionen, så fa.niis det oclrsi en
alrtionsfaktor, som slcöt fram revolutionen: denna aktiva faktor var, de ryska
socia.listisba. iiiternatioi~.alisterilash tillning till kriget.
Hungerii drev massorna till revolt
och upproriskhet; det socialistiska partiet försökte att genom planmässigt arbete vinna arbetarna och akbeterskorna för den medvetna politiska kampen
for friheten.
Arbeterskorna ville icke understödja
de krigförande och krigsvänliga elementen i Rysslmcl, ville iclre arbeta för
röda korset, icke ingå i provianteringsMAXIM GORKIJ.
riden, villra 1Ag.o i händerna p%regeringeii och de borgerliga liberala, utan de
ville upprätthålla sin egen politik : ?roletariatets kvinnor utförde i Ryss- revolver, med gevär i sina händer. Tuförst och friimst störta tsaren och er- .and för revolutionen. Inbördes krig sende lrviniior hava offrat sitt liv för
hiilla politisk frihet för arbetarna, allt- iaz deras löseii. Ingen radsla för möj- Rysslands och viirldens befrielse från
jämt. arbeta för en organisation, som' igheten att detta skulle kunna skada tsarismen. 1iitet under daïför att det
skulle erövra den politiska makten, srméiis seger vid fronterna ! Blott £örsta ii~iiliretav den socialistiska tidövertaga statens funktioner, skaffa iålla högt arbetareinteri~ati.onalensbe- iii~~geii
' 'Pravda ' ', som utkom i Petiohjälp %t de olyckliga, skaffa bröd och ;lut ! Alltid kämpa för frihet, bröd och grad, bar iiisk~ifteil: L e v e a r b e- steg f ör steg förverkliga socialismen.
t a r e k v i i i n o h . a , l e v e rev-otlltjämt för freden!
Detta var den ryska socialde.mobr~- Det var denna taktik, som har givit l i i t i o i i e n !
tins taktik och det var det arbete, som 3:~iniiornai Ryssland röstriitten.
Icke genom socia1:patriotism och offervillighet,
icke genom. borgarfred ha
Liksom den franska revolutionen var
mstiftad av folkets kvinnor, så var det de ryska arbeterskorila erövrat %tsig
x k s i de hungrande kvinnorna ur lilraberiit.tigan.de,utan enledall de handFtysslaiids arbetsklass som inledde den lat i trohet mot det gamla ropet: Krig
första a.nstormilingen mot tsarismen. mot kriget !
Det var deii 23. februari (7 mars) d% Krig mot kriget!
Leve kampen !
tusende av proletariatkviiiiiorna tappra
Leve friheten !
och l~e.sl.~~tsamnm
igångstallde en deLeve
varldsprol.etariatets internationnoiistratioii med röda fanor på Petrograds gator och högt uppstEimde ropet;: iiella solida.ritet !
'
AbEiXAN DRA KOLLONTAY.
Ned med kriget ! Vi vilja icke ha
E~onstantinopel,vi f orclra bröd ! Vi
fordra frihet! Detta betecknar i arbetareklasseins frihetshistoria den stora
ryska revolutionens första dag. De
tappra arbeterskorna hava givit den revolutioilara handlingens första framstöt. Och under hela revolutionskainpen stodo kvinnoriis sida vid sida med
de kampande m.aimeil med sabel, med
" Naturligtvis hade det varit värdefullare
om de engelska kvinnorna tillerkänts röstratten för sitt varde och sina insatser först och
f ramst som i c k e ammunitionsarbeterskor;
dock, över m o t i v e r i n g e n för t5llerkän.iiandet ha de icke ratt. Dessutom är ju
iclre cien engelska a r b e t a r e k v i n n a n i
England personifierad med begreppet suffragett.. I sin iver och glaclje tycks förf. ocksa
ha glömt a t t de engelska och franska kvinnornas samhallsförhållaiiden vare sig före eller under kriget kunna jämföras med de ryska kvinnornas, varför vi anse a t t själva u t g 8 n g s p u n k ' t e n för förf. haltkr nggot.
R e d.
fick hon fiail sina anhöriga. följailclc
korta, nieii niycket siigailde telegram :
"När kommer du?" Och det gick upp
för henne, lilssom' f ör alla de aiidrrt
landsflyktiga, att den stora underbara
En av dessa tusen och ater tusen dagen hade 1coinn:~it)att hela deras liv
lyckliga är AniiaDrosdoff. Eli och an- var revÖliitionerat och att drömmen,
ilaii. gaiig har i Stockho1:ni. hava vi sett som hiillit dem valiiia i li.nga tysta ilathciiiic sedan ett par år tillbaks, men ter, som vazit deras ständiga kamrat
hoii var tillbaltadrageil, visade sig icke iiiiclei da.gakii-s tunga striivai~.,att denmycket, ville t,ydligen ej att uppmark- na dröm var den harligaste levmde
samhetcii skulle bli riktad p% heniies verklighet.
person. Ho11 var ju ocksa en politisk
Och s%Ironi clct. sig att hon och alla
flykting. Uiider sina fl.ylctings%-bar de andia tiiseiicle lancisflylitiga ryssarhon icke sitt eget namn, utan vi kiiiide na i hela världen packa sam.niaii'sina
henne siisom fru Jeri~sky.,
enkla tillhörigheter, skaffa sig pass,
Hciliies historia ar en av de allra fL: fribiljetter hem genom ryska beva.illigaste bland historie:rna om. alla de skickningarna., liar de icke hava medel
ryssar, soin icke lrui~de%terviinda. Ota- själva, och resa hem.. Upp genoi-n
liga äro de, vilka lilrsom hon icke p% Sverge har nu uiider cii m8nads ti.d
n?~gotsatt deltagit i izagra våldsa.mhe- gatt t%g med många, m5iig.a lyckliga
t er, inen likväl tillhörde de n1ar:ktas maniiiskor -- norrut. Nar secla.n revoFöi.fa.tt.are11 till bl. a. Morgoribri:s
Hon var frkli nordligare delen lutionsiniirket mottagits i Toriieå, saskara.
i.iuva.raiide följetong ar en av det revolutionära Rysslands yngsta och av Ryss1m.cl. Heiiiies nior var läkare. soin ~ralkonzna%terförvärvacie inedborSjcï1.v Iiaclc, hon studerat och ville del- gam, har Iiosan vä.iits genom Finlaild
marliligaste f örfattme.
Aiiclïejev f öcldes 1871 i guyerxleilien- taga i folkupplysiiiilgsarbetet, meii söderut : hem, hem till Rysslalid !
tct Oïel-Turgenevs hembygd - och detta' var ju i 13ysslaiid: liktydigt med
S8 traffacle maii här iiii cieii ene och
har iiaturligtvis haft en orolig ungdoin.
att yara rcvolutioiiäi. För nio ar sedan
Slitit mycket ont soni. student, journai11 den aiiclre av cle ryssar m.an kallde.
list noch kanslist och har tv% g&geir blev 11011 til.lsanim.aiis med flera aridm En arbetare siig ut som lycksa.lighetei1
försölrt begå sjiil~1110l.d. Suttit i fäii- häktad, c1.å dc hö110 en kongrcss inot själv när han sade: "T niorgo11 reser
gelse för att ha inpplatit sitt h,enl: till a.lkohol.missb~uliet.Hon var föredragshendiga politiska sammaiitraden. Till h.ållaïe och yttrade iiiigot oin att en jag ". Eli ingenjör, vilken liksom Anna
sist vann han dock litterär fralnghg rattvisare fördelxing av. jordeii, varige- Dïosdoff mycket deltagit i att sammanoch därigenoin elio~ioiiiiskt trygga.cl
hålla ryssarria i Sverge, reste i kanslaii
nom folket skulle koiiinla i bättre villexisteils.
av storheten av de nya uppgifter, soin
Ingen f örfattare torde skölilitterärt kor, vore också en väg till miliskiling väntade honom v,id henilromsteii. En
Ila mer påverkats av Gorkij a11 Andre- av clct i Ryssland utbredda superiet.
jev. Men om de sträva mot saninla Mitt i Iieii~xstal avbrötos förhancllin- arbeterska, Raschel Skaviio, som varit
inål viilja de dock helt olika vägar : garna av polisen och en stor del av del- i Sverge i mariga år inom tobaksindustrii~,och som bland andra växlande
G.orlrij kl.ar, positiv, Andrejev dunke:l
och mer negativ i sitt blottande +v tagarna kommo i f angelse. Ho11 satt upplevelser aven hade den att hon var
nio ni&iia.der,fick
I
sanihällets sjulra sidor. Över Andrejevs författarskap vilar tysti.~a.densDet lyckades dock hennes anhöriga att
poesi - denna tystalid, soin i Ryss- utverka, att kon på grund av sin
land haft sin rot i cle ei~.ast%eiide
iiirc: sjukdom, skulle få vistas i hemmet..
och yttre förh.ållandepa, som dallrar i
f ollrsjalens djup och mamiiiats av den- Da hon emellertid allt fortfrancle
var fånge stod ho11 uiider myiine poet.
En aniian gruiidstaiiiiiiiig hos Leo- di ghcteriias bevaksiing. Undan detta
iiid Andrejevo ar den ständiga döds- olidliga tryck, såsom följd av att
tankeii, ett i den ryska 1.itt.eraturen väl- hon del.tagit i en nykterhetskonItänt drag - särskilt hos Turgnev.
n;l'an.nislroöden bli till spelbollar i ett. gïess, 1.yckades ho11 fly till utlandet.
I<-aos'.av brott .och vansiiziie. Det sist- Sista A m i hal: hon som sagt varit har
mänmda almorn~asj alst.illstc4.ndet b j art hos oss.
och förfarligt av Andrejev t e c h a t i Borta levde hon 1111, skild från sina
"Röda skrattet". E11 berättelse, ej blott ii~.teiisivaste iri.tressen, f r i n de sina,
om bl.odsiit.gjutelse och massmordens f asor, utan. frai~iföralltom de moraliska fran Ryssland. MAnga andra har +de
ver1uiingai:na av kriget : sjukdoin, nöd, det som. h.011, och naturligtvis kom h.enizes veinlisamina matur till sin rätt bland
f ört;t7ivlan. och vanvett.
. . .
.
den ryska !ioloiiieii i Stockholni. I: de. .... .. . . I ' ! .
ceinber scnnst s5g jag helllie, a.iispr&lrslös och triigcn, som ka.sssförvd.tare vid
. ~iiiimd
ovan, hiinniel nedan ;
en
soaré, cznordnacl av ryssar till förstjärnor ovan, stjäriior nedan.
man föl: fångar i Sibirien.
Allt, so111 ovan är, .ar iiedan.
Nar revolutioileii p%n8grir f % dagar
Om dn fattar - lycklig du!
var
ett :Eull.bordatfaktum och samtidigt
..... -...
iY1ei:ezj o v s k i j .
..... .
~01.11 11i1.clerr8ttelse~lia
dikoin n.8dcic hit
ANNA DRASDOFF.
-De som resa hem till
Ryssland.
Leonid Andrejev.
,
"
'
.a
-..----
,
gift med c11 belgier, som var ute i kriget ii&goiistaiis l%iigt borta, reste hem
till Rysslai~d,troligen till my clret torf tiga och osiikra f örliållancleii. Men hoii
1iiht e h.cm.
Siila pass 1seti;akta 'alla iiiecl sarskilt stor tillfredssta.lle.lse. Nu 5.1-det
deii ryska kejserligs örnen, som ar
censurerad ined trycksvärtan, och orden "med Guds n%de;alla ryssars självhiirska.re, lcoiiuilg av Polen, storfurste
av F i ~ l a i i d " äro ocksa kraftigt överstrukna. I st5llet iir det "fullmalrt
av provisorislia ryska rcgeriiigeii
Den nya tiden ar iime.
'
j.
Anna Lindhagen.
ha oclcsd 1.öiiiiin.ord uch blodiga. palatsrevolutioi1.ei~vari t iit.m.Qr1ca1l.def ör dyiiastieil..
Eftier att de tre första regeiiteriia '
'hade f8tt hä.ïslia i. 1.ugii och ro besteg
Peter d.en store troizeii. N:an var en
blodtörstig östei~laï.ldslrharskare i den
galiila stilen. S81uilds liir han ju ha
låtit prygla ihjil siii iildste son oeh
övervar i egeii person exdrutioii~en.
Han höll sig med kt.t st-ort hareiii ,och
var en i grulncl f ördarvad.hallningslös .
miili~ii~slra, 5veii oni haii besatt stor
energi och prai:;tiskl: f örstå~id.
Peter dog 1725, vaarpk palatsre-cr-olutioiier följde i iiiä.iigd. Ivan den sjatte
utropades till kej.sci.re 1741, da han var
1 Ar gaiiiiiial, nien berövacles tr.one1-1
Ivan den förskräcklige efter mordet.pá sin son.
darpa oclh iniördades.
Peter den tredje .var en syiiiierligen
blodig regect och. iiiistaii idiot. Hans
hustru Katarina lat avsiitta och
fa.ngsla sa111.t diirpA 176.2 mö~:'da hoI början a..ir nlam 1913 firades cl.eii 11.0111..
Ra.tariiia clen anclr~avar en vällustig
ryska lrejsarf amiljens 3QO-Z1rsjubileum
i hela Rysslaiiii under atoraztade hög- och grym lt&ms, soiii förde ett regetidligheter och jub.el. M:en al:! deriiia iileiite, villret givit slrai~clal~skrivarna
ståt och a ~ i i i l t skedde eiidast det rilmste stoff.
.Ei'a,tarinas soii - i11.ed en av hennes
.till ara för ett ruttet systicni. P'eter
:ICr.;i.pot.kii~
s1rre.v med a.iiledi~iiigav j-LI- nihiga ii.Bslrare - Paul den fömte var
bil6et a tt. 'grymhet och t.rolöshet iit- äwii si~ii~essvagoch fick ofta s v h a
göra det Romanowslra husets mest utl~rott.av varisiiuie. I feiii 8.1:s tid for
f ranitriidailde egei~sk~per
' '. Darf ör han f r aln so111 len galniiqg. G a.rdesoff i-
Huset Romanows blodiga saga.
Och unda.ii rölio t%gorlla,
och solen allt bemZlade,
och bl& giiigo vagorna.
och havet sjöng och stralade!
I gullhiir och kiia.llröcl huva
stod högt miii vita duva. .
Ola Hailsson
.
I okänt fjärran.
Av L e o n i d d i i d r e j e w .
(Forts.)
Nikolaus tcg och bladdrade i Ninas albuni, i villict
viiniier och bekanta förevigat sig p& vers och prosa.
- Jag ville gå på en föreliisiiingskurs för lrviiiiior, men
pappa tillaster det ej, sade Nina for att viicka hrodeim
uppniarksamhet.
- En god sak. N&- och vidare?
- Pappa till.%tericlrc. &h
jag slrall driva min vilja
.
.
igeiioin.
Nikolaus gick, och det blev tomt och vemodigt i Ni1ia.s
hjärta. Hon sköt albumet %tsidan och kastade en sorgscn
blick p3 den pabörj ade nii.lniiigen, vilken nu förelrom
iieline soni ett onyttigt klotter. Ur stand att behiirslca sin
ingivelse grep hon en pensel. och strök ett tjockt blått kors
över sitt konstverk. Anda fr%nförsta dagen, d%Nikolaus
tryckt hennes halid hade. hon f g t t en stark tillgivenhet f ö r
honom och anda hade han icke eii enda gaiig kysst heliile.
Om han blott'gjort det, hade hon fått mod att öppna sitt
lilla hjarta för hoiiom, detta hjärta, som i sin ensamhet redan lidit s& n1.ycket och i vilket iiii siii.& muntra faglar
kvittrat, ii11 ilattelis sva.rta fåglar kraxat - sa, soni ho11
nedskrivit det i sin dagbok. Ilenila dagbok hade hoii också
givit hoiiom och på varje sida stod s1nivc.t hur onyttig hoii
kande sig och hur olycklig hon var:
Han täiilcer säkert att hon inatte vara lycklig i siii bekväma tillvaro, fri fr!m. a.lk umbiraiideil: nöjd med sit.t
in%leri,med sin musik och sin vä1görenhe:t. Och dock stäiidigt så förströdd. H m idkar intct m.åleri, ingen musik,
ingen välgörenhet - - --Nilrolaus log nar haii bexistade Peters lektioizstininiar
h.os studenteil och Peter fattade ett dödligt hat till hoiiom
för detta. I Nikolaus iiarvaro drog Peter upp kiiaiia s8
att, hm1 iiastail lag p%stolen, knep med en föraktfull grinias ihop ögoiien och petadc sig ivrigt i näsan, trots han
mycket väl visste, att allt detta iiigaluiida var tillåtet, och
gav den arma sti~deiiteiiuppstudsiga svar. Blodet steg
,
*
deiilic upp i d.ct lcoppiirïiga rtnsikt.et och han svettacles, ja,
nästan gr5.t och nar Petcr gatt ut ur rynimet beklagade
hon sig för Nikolaus att P c t e ~alls ingenting villc lä.ra:
- Jag oct vci:kligci.i inte vad det slcall bli av ho11.0111 . . . Nyss belrlagadc sig lrai~~inarj~~iig-Er~'~ii
övcr att han
alltjämt uppför' sig illa..
- En stackare blir det av ho110111, nvgjordc Nilrolaus,
utan att synbart intressera sig för sin broders framtid.
- J a g g&rsoni i en tra.nipkvarii, förbrukar alla nerver
och krafter - och utan ringaste resultat! sade studenteii
med skalvaiidc stämm.a, crinradc sig all liclcii oförrätt och
all förödin.ju1rel.se. Hur myclret hade haii ej velat ge för
att en giiiig av h.jii.rtaiis lust f& geiioinprygla den kam
lärjnmgeii.
- Nå, s3 gör det d&.
- M m jag iiiiiste dock Sta! utropade studeiiten för
tvivlad.
- N&, d&fHr Ni iita vail Ni kan f&,svarade Nikolaus.
l \ h i i diskussion ildiit sig aldrig Nikolaus. Ofta försölrtc Niila och studeiiten att avgöra vad Nikolaus 115.rinare bcstamt kunde vara fiiï cil iniiiziiislm, vilken typ han
kunde rakilas till och vad hans niAl och syssclsattiiii~g
k ~ ~ i i dvara.
e
De clryftadc detta spörsin%lfram och tillbaka,
och rakade in i så faiitastislra förcstiilliiiiigar, att c k slutligen in&stc skratta. Meii de förvhnade sig genast över
hur de kunde skratta 3t sina aiitaga.iideii, ty varje lösiiiiig
tycktes deni antaglig och saii~iolikoch ilasta dag va.iitacle
de b3da med iiiigslaii och lidelsefull iiyfilcenhet på att
Nikolaus skullc visa sig och meimde alltid, att just i dag
skulle den spiinliandc g&taii få sin lösiiii~g. Nikolaus
uppenbarade sig visserligen, 111en g3tan förblcv i dag lika
olöslig soni i gBr.
,Synii.erligeii osaimolika och f antastislm voro clc rykten, som gingo bland tjihianla och har stod Feil.ogen i spetsen för intelligeiiseii. Var lian bara litet drucken måladc
hans f aiit.asi i dc uiiderl~arnstcf Srgci och dinieilsioiier, s%
att han t. o. in. sjiilv ryggadc tillbaka föi;skräclrt och beta.iiksarn.
- Han är en rövarhövding! sade en gång Fenogen
och hans rOda ansikte bl.cknadc av förskracl~else.
.
.
(Forts,i
'
a
n. b. och l tr. upp
'
Stort lager
av
in- och uthindska nyheter
i
-\lid
allman sQaghot,
nor3vsit~t,vJ0ranstrang-
Damkappor, Drakter och kjolar
. n i n g och s v r n n l ö s h o t . d
till billigzi bestämda priser.
I
Obs.I Besttillningsavdelningen.
A. B. PHARMACIA, STOCKHOLM
Kon\roilan\ : PROFESSOR
cerare .och hovinaii bildade d& en saniiiisiisvärjning mot hans liv och år 1801
ii~.örda.deskejsar Pall1 på sitt d o t t un.der de ohyggligaste oii~st.aiidigheter.
Stockholm.
Hsns niirmaste .(idtogo i 1norde.t; och
soizeii Al.esaiider var ledare a.v rn!orcl- I röst.rättsfråga.n hölls ett instruktivt och
nycket int.rcss~nt föredrag av I< a r i n
Iio1npl.ot tlen .
?jällback-Holmgren.
Alexander deii förste fick dö i fred, Den resolution som i röstrattsfr%gan ,antogs
men det. var eiiclast hans plötsliga ciöd G sRva.1 Btockholmsmötet som å övriga möten
lsnclsosteii finnes införd å första sidan av
(år 3.825), so111 räddade .h.oiioni i~izclan .Sforgonbris
n:r 3 19.17. .
en plaiierad samniansvär jning.
:Om de senaste st.ora händelserna i vårt
Hans bror Nikolaus den förste, en istra grannland talade .A n n a L i n d h a g e n
ned hanf örelse och varm känsla och f öreslog
r%,tyrani~isk,ol.uinnig och inbilsk per- iessutom,
med mötet enhälliga bifall, avson -- "den gr%a stari~enp% m5~1slr- :än.d.andet av följanclc halsning:
lighetei~söga ", som han kallades - in))Till Rysslanils folk sända vi våra inncr.
igaste lyckönskningar till den nya dag dct
. ledde sin regering nied att hänga. fem
;ertoiii sin beslutsamnia hancllingskrsft nu gKr
frihet.sn~an. Han tog sig slutli.geii av .il1
niötcs. De ryska lcyinnorna 1yckönska.s
daga ine.delst gift, nedbruten av neder- L V de svenska kvinnorna a t t revolutionen fört
lagen uiicler Krimkriget.
Icrn inför utsikten a t t s&snart nå niedborgarmatten, medan v i mecl var .parlamentarisin
, Hans son, Al.esaiid.er dlen andre, mörinnu e j sakert kunna. se målet.
dacles av nihilisterna 18.81, sedan han
All världens socialist.er lyckönskas till det
själv underslrrivit en mängd clödsd.0- itora steg mot sociali.snien som natts mcd
~yslrarevmolutionen.
inar över frihetens f örkainpar.
Leve revolutionen!
Alexander den tredj.e blev, enligt en Leve Ryssland!
allmiiirt utbredd uppfattning h Ryss- Fröken Laura Johansson avslöt lrvällen med
tt på violin f.öreclraga några ryska musik.
land, förgiftad 1894.
stycken och ryska follrsånger. Programmets
Nikolaus den andre har slutli,flen nu sista nummer blev Marseljäsen, till villrer
[blivit tvungen att abdikera.
Under ~uclitorietlyssnade stående.
hans regering ggde den "blodigs sön- Till kvinnodagen i Stockholm anlände un:
ler lrvallen telegram fr%n det norska arbetar.
dagen" 1905 rum, da tusent,zl.s frea- partiets
kvinnoförbund, vari uttalades et1
Iica arbetare nedliöggos. Pressen och hopp om den svenska 1rvinnoröstra.ttens snar:
duman har förtryckts, f ackföreningar- genomförande.
na ~ p p l ö s t s ooh Finland tyrannise- Mötet självt sände . till f ör fatta rinna^
Alexandra Kollontay f öljande ' halsning:
rats.
"'Kvinnor, samlade till niöte:i Eolkets hus
A.VESTERBERG.
Internaii'onelh kvinnodagen 1917.
n
s
Stockholm gladjas'med eder övm a t t ' n i nåt
friheten och tacka eder för det ni gjort fii
hcla världen. Leve revolutionen! '
Vår svenska .resolution å kvinnoda.
gen har sants till kamraterna i Holland,
ocl:
Ryssland innan aiiiiu den hollä,ndske
kom oss till.del.
Våra tankar havs
mötts och hava blivit aii1iu ett varm1
handslag mellan kamrater, vilka geo.
grafiskt och ytterligare genom krigel
äro så långt skilda åt.
Tyskland, Frankrike, England
Billesholm!; gruva.
Internationell kvinnoclag firades har den :
april med föredrag, s8ng och musik samt de!
lrlamation. Mötet var besökt ,utav.ett 100-ta
personer. Den .av ceiitralstyrel.sen iitshdi
resolutionen antogs enhälligt.
För Billcsholius Soc.-dem. k~inn~oklubb.
Med partihalsning:
G ä r d a L i l j e r o t h , sekr.
Karlskoga.
Karlskoga See.-dem. kvinnoklibb hade ni0n
lagen den 2 april sammanträde för högtidlig
iållandc , a.v kvinnornas internationella röst:ättsdag. Sammanträdet \Tar gott besökt och
m utmärkt stamning var rklnndc. En av mcc1.:emmarna uppläst e iiet av ccntralstyrelsen ii t~rbetadeföredraget, samt i anslutning därtill
?n ansl&encle dikt. Resolutionen, kravandc
rösträtt för kvinnor, an.t,ogs,så ,ock resolutionen, uttryck.ancle lyeköriskningar till de ryska
kvinnorna inför utsiktcn av snar niedborgarrätt. F e n i n y a in c d l c i n m a r i n . g i n g . 0
v 'i cl' .s a n1 ni a n t r ä d e t. Klubbsen har
i r synnerligen livaktig och lroppas det bästa
LV f.raiiitiden. Kalsning till kamrater i kliib~a.rnalandet över.
Cuthis.
Karlshamn.
Båda resolutionerna antogos.
;&ng och musik. Va1 besökt.
\
Luleå.
Far härmed meddela a t t Lule5 lrvinnol~lubb
hade anordnat en trevlig fest på kvinnodagen den l ; a p r i l , som var besökt av omkring
75 personer. Dar förekom bl. a. musik och
deklamation samt föredrag, som upplästes av
fru Wiktorin. Bagge resolutionerna antogos
enhälligt.
Med kamrathälsning :
Ottilia Wikström.
Lund.
Internationella kvinnodagen firades sönd:igen den 1 april av Socialdeniokratiska kvinnoklubben. Föredrag i röstriittsfrågan hölls,
varpå, den av Centralstyrelsen föreslagna resolutionen antogs. Med anledning av den lyclrligt genomföxda revolutionen i Ryssland antog
--
7
(
I
Fina och va1ojo~d.a
B
](
för Gossar och Flickor i alla åldrar.
L.--
-
- -
-J
!1
Finare F'iiok- och D a m -
kradderi
Specialité : Dräkter och Kappor.
L
Kiruna.
Internationella kvinnodagen firades genoni
jffentligt m'te å l!lollrets hus. Wotet var besökt. av narmaxe 200 personer, och dar förekom sång, musik, dekl.amation samt föredrag.
Efter föredraget antogs enhälligt den av Centralstyrelsen utsända resolutionen. Lik,aledes
instämde mötet i den av C. S. föreslagna halsningen till Ryssland. Som avslutning sjöng!,
unisont Internationalen.
Mccl kamrathalsning :
A g n e s H e r n i a n s s o 11, sekr.
ALLTID SISTA NY HETER
inom avdelningen för
Föredrag,
[ G k y å r moderna
Fotografi-Atelier.
'
i
!l B
amekipering
J
för barn i alla &Idrar samt Kembels skodon.
L
Prima, reella varor. Billlga, bestamda priiser.
-
b
PA U L U. BERGS
TROMS
Barnekipering.
Fullst h d i g
24
16
28
DRO++R.ING&TAN
SI:OCKHOLM
A
borde icke köpa annan symasldn an
Solidar- Symaskinen,
Intfirnationslla kvinnodagen .i.Danmark,
Den av det soc.-dem. p a r t i e t gemensamt
med kvinnorna anorclnade dagen blev till en
som ar den yppersta i handeln, av stör- stor, stämningsfull f r e d s d e m o n s t r asta fullkomniiig o c h ger största. valuta.
Vi bjuda fullaste garanti för att d: t i o n. . Talare voro mi.nister Stauning, fru
med vårt firmamärke försedda maski- Marie Christensen, fru Andrea Brochmann
OCH
nerna äro ett fabrikat, som pA teknikens och f olketingsmaiid Vilh.. Rasmussen. De
nuvarande ståndpunkt är det högsta
s o m kan uppnas och överträffas icke svenska socialdemokratiska kvinnornas cenav nigot annat fabrikat. Särskilt för- tralstyrelse avsände till sina i politiskt hanmanliga betalningsvillkor.
ALLM. 81 8a
seende lyckligare lottade danslra. systrar - RIKS 114ag.
de danslra kvinnorna g%i höst för första gånSymaskinsaffaren SOLIDAR,
gen till val!
följande halsning:
ir
Vasagatan 52, STOCKHOLM.
Sve.~yes.socic~ldenzo7;1~citi.s7~~~
lninnor siincla .Eder
BIRKBGATAN 12,
i ticty ot, 11jlil.tZig Ali.l.vzin.g nzcd ffi14 opp12 iny, att
KARLBERGSVAGEN
86,
rziistn gR.ng d m sociubistisla lcliln~totlnge~zhdlles,
niötet 'aven halsningen till R.ysslancls Bvinnor. den, 1;an bliva ge?~re~zsnntOTCT all ci@den, dit
VASTMANNAGATAN 68,
Salen var festligt dokorerad n i d b1onmo:r cd.~*aicléer triingt, och fh-as sona d,nzimt.cbsecZcig 1 ör
GAMLA BROGATAN 25,
ocli flaggor. Broschyrcr si%lcIesoch iitdeladf~s ~ e c l c n soch förbröclvingem segel..
gratis.
HANTVERKAREGATAN
30,
I starkt sammandrag lyder den vid mötet
A Lunds ~ocialdei~iol;ra~tisIr,z
kviniioklub'bs
avfattade resolutionen salunda:
BERGSGATAN 3, .
vägnar
O b l i p t o r i s k Voldgift, J i z r l s l ~ ~ ~ c e ~ zc~f
l c ~ Xust~i~~y
KUNGSHOLMSOATAN
13.
A l i n a 9 h l b om, sckr. .
it,inger-ite nrecl Af?'~istni.~?g
sonz Bfuaï og .-lnci-lm~rlclsc a f Fobkenes Sclz.Besten~w~clses?
ct.
BAGERI-, KONDITORI-
rekommenderas,-
-
- - - --
,
och djup tacksamhet på eder, åldrande
kvi~inoroch unga flickor, i Ryssland,
Int. soc. kvinnodagen firades i Xonile'by
söndagen den 1 april under god tills1ntning. Resolution, antagen i Holland den 25 som genom edra stora själsgåvor och
Rebecka Svenssoii höll röstriittsföredra.get och
erinracle om de nya segrar, som viinnits SA mars på tredje socialistiska interna- genom .eder storartade offervillighet
val i Amerilra soin Ei~glmcloch sist, men icke
tionella kvinnodagen under kriget. tagit del i absolutismens avskaffande.
minst, Ryssland. Rysslard -- vi stR i uppEder strid för m:iljoiiers befrielse riktig beundran - Rysslancl - det utn~&lede (Tillställd oss. genom Helen Aiiker'barbarlandet - och kvinnoröstratt ! Och Sver*
edert eget folks - ar av oskattbar besmit.)
- clet fria, stolta kulturlanclet Sverge - vi
tydelse för hela världens proletariat.
sk8mmas soin döttrar av clettd Ini~d. .
hollaiidska
arbetar
ekviiiiior
utVi
N e d visshet k'änna vi att nu, då eder
. ~ f t e rdetta föredrag antogs siivil1 resolutionen i röstriittsfrAgan son1 h8lsiiingeil till Ryss- trycka vår tacksamhet till eder, systrar vag blivit jiiiniiad, skola ni strida tapplands kvinnor.
Fru Augusta Tonning talade cltirefter uver i de krigförande länderna,, att ni trog- rare an i&gonsin i spetsen för det in#milet: Kvinnor i socialt arbete och i.ippc11iill na löftet avgivet. i Bern vid de socia- ternationella proletariatet, för proletasig sIiirskilt vid fattigvllldsv5isenclet oc.11 clet
nya 1agfö.rslaget l~iirför. Musik ut-fördes av istiska kvinnornas från krigförande , riatets befrielse, för m~llsklighetensb+
Jäxn- och Metalls feclcförenings iiiiisiklr~r.
ränder konferens, hava stridit och lidit frielse.
för freden och att iii hava vårdat och
stärkt med all makt och all möjlig kärDen internatioiiella socialistiska kvinnoda- e k de interimtioilella käilsloriia - oalr- l MORGONBIS 1 :STA-MAJNUMMER.
gen firades i Värmland på följande platser: tat det förgiftningsarbete som utförts
I Karlstad med föredrag av f r u Gerda Hell- :enom nationalhatet - sfisoni de socia- Irekvireras frän expeditionen Upplandsberg, i Lesjöfors och Ramen med föredrag av
gatan 85, IV. Allm tel. 244 36.
fru Alma Norsell., i Grums med föredrag av istiska principeriia f ordrn det.
.
.
.
.
fru Hulda Flood, san1t.i Ar'vika med ett enPB denna dag tänka vi ine.d rörelse
Ronneby.
,
I
skilt samkviim f ör lilubbrnedlemmar.
Den av C. S. föreslagna resolutionen antogs
enhälligt på alla platserna.
I Skstttka.rr hade lrlubben på annandag
pask anordnat ett lyckat agitationssamlivam
med inbjudna. Första delen av mötet agnades till firande av kvinnodagen, andra delen
till ngitationcii. Anförande hölls i kvinnorilas rösträttsfr5,g.a samt en liten redogörelse
över vad vi arbeta för. Därjämte förekom
cleblamation samt sang. Även har antogs den
av C. S. föreslagna resolutionen. Flera nya
medlemmar aninalde sitt inträde i klubben.
Dr G u l l i Y e t r i n i talade
Interiiationella kvinii odagen över iimnet Xriget och
1cvinnoröstriitten.
Föredraget mottogs med starkt bifall.
Agnes Söderquist föredrog därefter resoliitiolien, vari uttalas en protest mot den Hammarskjöldska regeringens h5.llniiig, nar det gällde
kvinnoröstratten, och vad jas till den nya segeringeii och riksdagen' a t t redan innevarand.e
ar tillinötesgii kvinnornas krav. Resolutionen
antogs enhälligt.
Dessiitom beslöt niötet uttals eii hiilsriiiip
och en lyckönskan till Rysslamds folk och sa.rskilt kvinnorna för den frigörelse de skap:il
sicr mimoiii revolutionen.
b h.
Motet var tyviirr ej s& talrikt besökt, soin
inxn ha.ft anleclniilg a t t vanta.
p
P
-
'lillverkas endast av mässine emedan kto&nkök av $1 rosta
Sallas hos olla Jam; bosättnings och kooperativa ~ ~ r , s a m
host
Stockholm.
.
- Belånar aktier.
Diskonterar växlar.
.
Högsta gällande ranta.
-'
SALAMA.
Japanskt metallputspulver.
Pröva - döm!
Det 'nyaste, det basta.
BLENDAPABR IILWV:
Knut Wiborg.
Tel. : l%ilcs.212 51. A111~i. 66 07.
i
Propra sangkläder:fö~:propra hem,
Anvand
I listermailrisser iEdn slnlaa!
Grundad 1883.
AKTIEBOLAGET NYA B A
Emottager insättningar till högsta gällande ranta.
E
Sthlms Aiilm. kwinnoklubb (soc.-dem.)
avhaller ordinarie mote 1:sta måndagen i
Sthlm etyrelee eammantrllder 2:a mandagen varje m h a d kl. 8 e. m.
0be.l Lokal i P-ealen, Folkets Hue.
manaden kl. 8 e. m. a Bryggeriarb.-fUrb
Styrelsen.
~xp.,. Barnhusgatan 14. Ordf. och korreep.
ru A. Fr~aell, Upplandeg. 47, 4 tr. Allm.
el. 286 68.
Stockholms sadra kvinnoktubb
(eec.-dem.) avhtfller ordinarie sakmantrade
Kiruna soc.mdem. kwinnoklubb av- 1:eta onsdagen i varje m h a d kl. 8 e. m. i
iitller ordinarie möten 1:sta och 3:djo mknda- lokalen 3 tr. Södra Folkets Hue.
Soc.-dem. kvinnornas samorganisations.
-
Styrelsen.
;en i varje månad i Follrets Hus' lilla sal Id.
e. m.
Styq elsen.
1,30
Stockholms Tjainarinneförening
avhaller mote 1:ata och 3:dje toredagen i
Linarie möten 1:sta m h d a g e n i varje'mPinacl
varje m h a d .kl. 8,30 e. m. (utom juni, juli
cl. 3.30 e. m. i Folkets :Hus, rum n:r 4.
styrelsen.
och aug.) i 'Folkete Hue G-sal.
~skilstunakvinnoklubb av:hAller or-
Sty7-elsc7 L.
u
I
h e s t hygicnisku, bekvainn. och varnktigu
överm ndrnss. Systermadrnssarrili, iiro införda
i ' a h g n tusentds hem. Anvandua pil Insaretter, sjukhem. hotell m. fl. Sista nyhet.
typ r l i i u r u ~ rekomnienderns
,
särskilt i t önitblign och sjuka, speciollt reuinatislrt sjulin
personer. Vid köp av
Systermndrasser tillse
ntt de barn, vidstAencic
skyddsniihh D Systcrn r .
ktcrförsiiljnre pS o.lln
större plntaer inom iiindet. Intj-go. bes1;rivning
sändns grntia o. franko.
I
Aktiebolaget Stockholms Y addfabrik,
I,il.jeholiiieu, Stoclrtiolm.
Rikstel. 1254,2U 60,20 58. St..tol. 3 176. 6006.
Arvika sot.-dem. kvinnoklubb a.vh u s soc.=dem, kvinnoklwbb avihller ord. möte 2:dra mandagen i manaden hdller orcliiiarie möte 2:dra rnc~ndageni mQn,zclen kl. 8 e. m. % Folkets Hus' C-sd.
d. l/, 8 e. m, i Folkets Hus.
Styrelsen.
Styl.clsc~z.
Det modernaste
Förordas av läkare för
användning vid alle*
handa svaghetstillstirid
rachitis, blodbrist, mag.
sitikdomar, nervsjukdo.
mar och efter langvariga
infektionssjukdomar.
Pd grund av sin sam*
mansättning Sr Gigantos
det mest effektiva styr*
kemedel, välsmakande,
föredragas väl av alla,
tages med förtjusning
av barnen.
fled kalk, pulver
pr burk kr. 3: 50
F l y t a n d e
Sot.-dem. kvinnornas centralstyrelse
Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg. 16
1 tr. A. T. 72 90.
Korreep. se'kr.: Fru Agda Ojklund, Upp
landsgatan 61, 4 tr. A. T. Vasa 20 86
2 kronor pr 'lott
Högsta vinstens varde
pr flaska kr. 1: 85
i
G y n n a detta svenska greparat! 1:
*+
e
Erhalles genom alla apotek, ii droghandel, samt frdn
6
A K T I E B . O . L A G E T G I G A N T O S . :
14114~1~s
S T O C K H O L M K.
Dragning senast d. 14 Juni 1917.
HUVUDVINSTER:
28,500 kr.
En Flygm-askin
En samling utsö kta, till största delen anti ka möbler
m
'.
2 kronor p r lott
frHn Sijcl.erti,ilje.verkst&der ined en 100 hkr. &Iercedesinotor av Scunia-'Vabis
t.illverk.n,iii.g, anv Cndbar som rnilitiii.mnskin. (Jagare), samt som tn.rist- och
sport~nash. . . . . . . . . . . . . . . ' . . . . . . . . .
Kr,
141 14
Lotteriets fi5rest&ndare: ERNST N O R ~ E . - Lotteriets kontrollant :
Notarien i Overst&tl.iAlla.reamb~~tet
OLOF (JEDERSTRAh\Tn.
28,500 kr.
'
RIKS
$889@~$+++$+O+~~++04+(bV++O+4~+4~O~++++~+~~++++~~~8~
En 30 kvm. Skirgårdskryssare
Högsta vinstens varde
ronor 28,500
Sommarvilla om 3 rum o.
kök jämte ve-'
randa
.
Kr, 4,000
konstruerad o ch byggd av Kap ten Knut Holni
i Gamlebg, furu 135 still- och e k s p u t , blyköl,
m
salong med 2 kojplatser,
försedd med alla nödTransporten bill av viiinaren önsk.ah j%mv&gsviincliga inventarier . .
station eller 1astageplsi;ts bekostas av lotteriet.
Kr, $500
.
'