bibeln - Svenska Kyrkan

nr 3/03
HOLISTISK INTELLIGENS
POLISEN GREPPAR BIBELN
KAN FEMINISTER TRO PÅ BIBELN?
GUIDE TILL EVANGELIERNA
BIBELN
TEMA
Kan man då vara feminist och tro på Bibeln?
Cristina Grenholm är präst, docent i tros- och livsåskådningsvetenskap, övertygad feminist och knuten till Jämställdhetscentrum vid Karlstads universitet.
Hon drar lite på svaret:
— Det var en lurig fråga. Om frågan är ”kan man vara feminist
och tro på Bibelns Gud?” så är svaret ja. Men tron har många
källor och bibelläsning är bara en av dem.
Bibeln är omfattande, den har skrivits av många olika författare vid olika tider och olika platser, och det är inte konstigt
om texterna ibland säger emot varandra.
— Det finns texter i Bibeln som uttryckligen förordar krig,
slaveri och kvinnors underordning. Men Bibeln har också
använts för att argumentera mot detta, påpekar Cristina
Grenholm.
I BREVET TILL GALATERNA SKRIVER Paulus (3 kapitlet, vers
foto PER HARDESTAM
Ska kvinnorna
tiga i församlingen?
Det står i Bibeln att kvinnan ska tiga i församlingen. Men Bibeln är ingen instruktionsbok,
konstaterar feministteologen Cristina Grenholm.
text ANNIKA N LINDQUIST
De allra flesta känner till bibelordet om att kvinnan ska
tiga i församlingen. Det har använts otaliga gånger för att
tysta frispråkiga kvinnor eller för att motivera varför de
inte bör släppas in på nya områden.
I den senaste bibelöversättningen låter Paulus första brev till
korintierna, kapitel 14, verserna 33-35, så här:
”Liksom överallt i de heligas församlingar skall kvinnorna
tiga vid sammankomsterna: de har inte lov att tala utan skall
underordna sig, som också lagen säger.
Om de vill ha reda på något skall de fråga sina män när de
har kommit hem, för det passar sig inte för en kvinna att tala
vid sammankomsten.”
Det är ord och inga visor, och de står ovedersägligen i
Bibeln.
28):
”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller
kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”
Inte ens skapelseberättelsen är entydig i sin syn på om kvinnan är jämställd med mannen, eller bara ett komplement till
honom.
I första Mosebokens första kapitel, vers 27, heter det:
”Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild
skapade han henne. Som man och kvinna skapade han dem.”
Fast längre fram i första Moseboken, 2:22, står det om hur
ensam mannen är:
”Då försänkte Herren Gud mannen i dvala, och när han sov
tog Gud ett av hans revben och fyllde igen hålet med kött.
Av revbenet som han hade tagit från mannen byggde Herren
Gud en kvinna och förde fram henne till mannen.”
Däremot står det att Maria var jungfru när hon födde Jesus.
Cristina Grenholm tilltalas på sitt sätt av mysteriet med
jungfrufödseln.
— Det är något ljuvligt över Marias bevarade hemlighet,
något som kan översättas till människors relationer idag. Vi kan
inte veta allt om varandra, och vi kan inte veta allt om Gud.
Å andra sidan har läran om jungfrufödsel blivit ett
ouppnåeligt ideal för alla kvinnor: att vara både mor och
oskuld.
med samma auktoritet som män, tycker Cristina Grenholm.
— Och det faktum att kvinnor kan handha de heliga handlingarna innebär en kritik och förändring av tanken att kvinnokroppen skulle vara särskilt oren. När jag läste till präst fanns
det fortfarande de som tyckte det var olämpligt att en höggravid
präst höll gudstjänst. Det tror jag ganska få skulle säga idag.
IBLAND FÖRSES BIBELN med nyskrivna förord, som sätter
in de gamla texterna i ett sammanhang. Det tycker Cristina
Grenholm är utmärkt. Hon vet vad hon skulle betona om hon
skulle författa ett förord.
— Detta är texter som är värda att umgås med dagligen.
Men Bibeln är inte den enda källan till tro, och den är ingen
instruktionsbok i livets konst.
g
Kyrkan har en stark tradition av att behandla
kvinnor som underordnade män. Det är något
som Cristina Grenholm,
präst, feminist och teologisk forskare, måste
förhålla sig till dagligen.
Fast det faktum att vissa
bibelställen kan använ-das
som slagträ mot feminister
rubbar inte hennes
gudstro.
FLER RELIGIONER ÄN KRISTENDOMEN innehåller berättelser om
framstående personer som föds utan samlag. Det är fascinerande
och problematiskt att religion ofta förutsätter att gudomlighet
inte går att förena med sexualitet och kroppslighet.
Många människor blev upprörda när ärkebiskop K-G Hammar i vintras förklarade att han för sin del inte är bokstavstrogen. Han tror varken på jungfrufödseln eller på att Jesus gick
på vatten.
Varför blev debatten så upphetsad?
— Säkert blev många förvirrade och kräver att åtminstone
ärkebiskopen ska tro ”rätt”. Att säga att religionen inte är till för
att förenkla våra liv utan för att få oss att förstå hur komplext
livet är, det är inget populärt budskap, kommenterar Cristina
Grenholm.
Kvinnorörelsen vill krossa patriarkatet, system där kvinnor
är underordnade mannen.
Kyrkan är uttalat patriarkal och hierarkisk och Bibeln hyllar
de tre patriarkerna Abraham, Isak och Jakob.
Kvinnorörelsen har också varit kluven till att kvinnor blir
präster. Å ena sidan är det bra att kvinnor bryter in på ett mansdominerat område, å andra sidan är det kanske inget vunnet med
att också kvinnor predikar ett patriarkalt budskap?
— Fast det spelar oerhörd roll att kvinnor kan tala om Gud
foto CECILIA HARDESTAM
2
KYRKNYTT 1/2003
KYRKNYTT 1/2003
3
I Kristinehamn studerar poliserna Bibeln tillsammans
för att bli bättre i jobbet.
– Samtalen hjälper oss att få syn på våra värderingar, säger polis Lasse Bloom.
– Det har handlat om att ge och ta och vi har pratat öppet från hjärtat. Många gånger har samtalen
lämnat kvar en känsla av hopp, trots att vi kan ha
berört nattsvarta situationer, säger Margaretha.
OCH DET ÄR INTE BARA INOM gruppen som bibel-
studierna fungerat på det viset, Bo har också haft
hjälp av Bibeln ute på fältet. För en tid sedan, när
han och en kollega blev kallade hem till en person
som tänkte ta sitt liv föll Bos ögon på en bibel i
bokhyllan. Han frågade om han fick läsa ett stycke
ur den och fick ett jakande svar. Högläsningen vände
det hopplösa i situationen.
– Men för att kunna göra något sådant måste
man vara säker på att det är rätt tillfälle och vara
trygg med sin kollega, poängterar Bo.
Personen, som Bo också senare träffat, lever
g
idag ett gott liv.
text CECILIA HARDESTAM
POLISEN
greppar Bibeln
död. Vi tar ofta hand om människor som drabbats av
rövare och försöker hjälpa så gott vi kan. Samtidigt
påverkas vi naturligtvis av alla svåra erfarenheter.
Samtalen blir ett sätt att lätta på trycket, säger Bo
Nilsson, som förutom prästen är gruppens enda
uttalat kristna medlem. Han fortsätter:
– Karins reflektion, där hon poängterade att
samariern i berättelsen samtidigt satte gränser om
sig själv var intressant. Mannen tog inte den slagne
hem till sig, utan gav akut hjälp och såg till att han
kom under vård. För att vara en medmänniska
som visar barmhärtighet behöver man alltså inte
göra allt själv.
Andra saker som kan fångas upp genom bibelstudierna är hierarkin inom den egna organisationen.
VISSTE DU ATT
Bibeln består av cirka 1 500 sidor, cirka
3 miljoner bokstäver, cirka 740 000 ord, 35
690 verser och 1 346 kapitel. Det tar cirka
50 timmar att läsa Bibeln rakt igenom tyst
för sig själv. Att läsa den högt tar cirka 80
timmar. Om man varje dag läser fyra kapitel
kommer man att läsa igenom Bibeln på 336
dagar.
Bibeln finns översatt, helt eller delvis, till 2
261 språk och antas mellan 1815-1985 ha
tryckts i över 2 500 000 000 exemplar. Det
motsvarar en stapel av biblar till en höjd av
cirka 10 000 mil, det vill säga en fjärdedel
av avståndet mellan jorden och månen eller
jorden runt två och ett halvt varv.
Tio procent av svenska folket läser Bibeln
regelbundet. Det är ungefär lika mycket idag
som för 20 år sedan, men unga människor
kommer främst i kontakt med Bibeln via
Internet. Många värderingar har en biblisk
bakgrund och ungdomarna söker i Bibeln för
att få svar på bl a moralfrågor.
Bibelns språk har gett det svenska språket
många uttryck som används i dagligt tal.
Några av de vanligaste är:
KARIN SPÅNGBERG ÄR IDAG knuten till länspolisen
och menar att samtalsgruppen i Kristinehamn också
givit henne mycket:
– Poliser jobbar med liv och död och har nog
därför lätt att prata om existentiella frågor. Vi har
hamnat i många djupa samtal som handlat om vad
tro är, i fall Gud verkligen hör bön, om ondska,
förlåtelse och försoning.
Under åren tillsammans har gruppmedlemmarna kommit varandra nära och följt varandra i
livets med- och motgångar.
SEDAN 1999 HAR GRUPPEN på sex till åtta poliser
4
KYRKNYTT 1/2003
Att sila mygg och svälja kameler
Frid och fröjd
foto ØYVIND LUND
träffats regelbundet. De första åren en gång i månaden, numera lite mer när andan faller på. Man
har hunnit igenom de viktigaste texterna i Gamla
testamentet och låter idag Nya testamentet vara
utgångspunkt för samtalen. Många gånger känner
gruppen igen sig i berättelserna och kommer in på
egna erfarenheter. Så här berättar de:
– Vi spårar ofta in på saker vi upplevt i våra liv
och mycket är relaterat till arbetet, säger Monica.
– Man kan säga att samtalen fungerar som en säkerhetsventil. Här kan vi ta upp sånt som vi aldrig
har tid till att prata om på jobbet, fortsätter Lasse.
– Vi har bland annat pratat om riskerna med att
bli utbränd och Karin har visat på ställen i Bibeln
där det står om utbrändhet, förklarar Margaretha
Löfdahl.
Berättelsen om den barmhärtige samariern,
som hjälpte en man som råkat ut för rövare, är
ett exempel på hur det kan fungera. I berättelsen
stannar samariern upp och hjälper en person som
råkat ut för rövare, medan två andra personer bara
går förbi.
– Vi poliser jobbar med svåra saker, elände och
Det mänskliga livet upprepar sig hela tiden och därför blir Bibeln aldrig inaktuell, menar prästen Karin
Spångberg och polisen Bo Nilsson.
Roten till det onda
Falla i god jord
Gå genom märg och ben
Ulv i fårakläder
Väga sina ord på guldvåg
Läs mer om Bibeln på Svenska bibelsäll-skapets hemsidor: www.bibeln.se eller www.
bibelsajten.nu
foto CECILIA HARDESTAM
Det hela började egentligen som en samtalsgrupp om etik och moral någon gång under
1997, men när den nya bibelöversättningen
kom 1999 föreslog Lasse Bloom att gruppen
skulle börja med bibelstudier:
– Karin Spångberg, som var polispräst här i
Kristinehamn då, höll i vår samtalsgrupp och i och
med det kom vi in på detta med den kristna tron och
Bibeln. Karin är duktig på att överföra Bibelns texter
till vardagen och visa att de handlar om livsfrågor:
avund, kärlek, girighet, lidande, glädje.
– Att bara läsa Bibeln rakt upp och ner hade
nog varit svårt. Man behöver hjälp att tolka, reflektera och diskutera. En del som står där känns
ju inte så vidare bra, tillägger hans kollega Monica
Rudskog.
Den strikta rangordningen inom polisen innebär
att de anställda hela tiden påminns om vem som är
högre respektive lägre.
– Därför blir berättelsen om när de två lärjungarna bråkar om vem som ska få vara närmast Jesus
så intressant. Jesus svarar nämligen: ”Den som vill
vara stor bland er ska vara den andres tjänare”,
säger Bo.
– Och visst är det fantastiskt att den enda person
som verkligen är lovad en plats i himmelriket är en
buse! Det är ju en förbrytare som korsfästs bredvid
Jesus och som blir lovad att få vara med i paradiset.
Det är bra för oss att se och det stärker det man
känner som polis: det finns ofta mycket gott i de
människor som räknas som busar.
Samtalen kring bibelstudierna har givit poliserna Lasse Bloom och Bo Nilsson mycket. Ofta känner de igen sig
i bibelberättelserna.
KYRKNYTT 1/2003
5
BIBELN
– en viktig del av vårt kulturarv
Anders Tyrberg är tveksam
till författare som i förenklad form försöker förklara
Bibelns texter för oss.
– Jag tycker det är att underskatta läsarna. Då är det
bättre att själv läsa bibeltexterna som de står, med alla luckor
och motsägelser. Den
nya bibelöversättningen kan säkert
locka många nya läsare som förr skrämdes av det
ålderdomliga språket.
AndersTyrberg är litteraturforskare och litteraturpedagog. Han tycker det är viktigt att hans studenter läser
Bibeln.
– Jag brukar säga att vår västerländska kultur står på två
ben – med ena foten i Aten och den andra i Jerusalem. Inom
så kallade bildade kretsar, även i universitetsvärlden, är det
självklart att man ska kunna sin Platon och Aristoteles och ha
läst Odyssén och Iliaden. Men det är inte lika självklart att man
ska ha studerat Bibeln och bibeltexterna, berättar Anders.
Denna styvmoderliga behandling av Bibeln, som förövrigt
förekommer i hela samhället, tror Anders beror på att man
bara ser Bibeln som en religiös skrift, en angelägenhet enbart
för de troende.
– Man glömmer bort att den också är en viktig del av vårt
kulturarv, kanske den viktigaste, säger Anders.
Förr i världen levde människorna med Bibeln, man läste
dagligen ur den och levde med kyrkoårets rytm. Och även
om inte många av oss lever med Bibeln i dag, så finns detta
kvar i litteraturen.
I ÄLDRE LITTERATUR HITTAR VI MÄNGDER av allusioner – anspel-
Vad betyder Bibelns berättelser för skönlitteraturen? Vilka författare använder sig av dem i sitt skrivande? Och hur fungerar
den litteraturen i vårt sekulariserade samhälle där många
läsare inte känner till Bibelns berättelser?
Det är frågor som Anders Tyrberg, docent vid Karlstads
universitet, funderar över.
ningar – på bibeltexter och personer i Bibeln. Det är självklart
att det blir lättare att förstå och tolka denna litteratur om man
kan sin bibel.
Men detta gäller även för mycket av den skönlitteratur som
skrivs idag. I sin senaste bok, ”Anrop och ansvar”, har Anders
studerat fyra författare som alla har det gemensamt att de använder sig av bibliska texter i sina böcker; Lars Ahlin, Göran
Tunström, Birgitta Trotzig och Torgny Lindgren.
– Göran Tunström återkommer till exempel i bok efter bok till
det bibelstället där profeten Hesekiel berättar om de förtorkade
benen i de dödas dal (Hesekiel 37:e kap). För Birgitta Trotzigs
hela författarskap är det Romarbrevets åttonde kapitel där ”hela
skapelsen ropar som i födslovåndor” som är resonansbotten,
berättar Anders.
Men vad händer när vi som läsare inte har tillgång till denna
”resonansbotten”, när vi inte kan vår bibel, när författarnas
allusioner går oss förbi?
– Ja, detta är ett problem. Det är klart att man kan läsa Lars
Ahlin även om man inte har läst Bibeln. Men ta till exempel
hans bok ”Natt i marknadstältet”. Den är sprängfylld av bibelallusioner och det är klart att flera av romantextens innebörder
går förlorade om läsaren inte uppfattar de här anspelningarna,
säger Anders.
Förr var detta inget problem.
– När Strindberg döpte sin självbiografiska bok till ”Tjänstekvinnans son” förstod nog de flesta att han syftade på Ismael
som Abraham fick med sin tjänstekvinna Hagar. Läsarna hade
den oäkta och utstötta Ismaels historia helt klart för sig. Men
när Kerstin Norborg idag kallar sin romandebut ”Min faders
hus” är det inte alla som förstår att det är ett citat från Bibeln,
säger Anders.
MAN KAN LÄSA BÖCKER SOM TIDSFÖRDRIV. Men man kan
också läsa för att utvecklas som människa. Anders tycker att
det är viktigt att vi läser författare som ställer krav på oss, eller
som Anders uttrycker det, ”vill kommunicera med oss”: väcka
tankar, tvinga fram ställningstaganden och funderingar kring
vårt förhållningssätt till livet. Och om de nu använder Bibelns
texter som resonansbotten så blir vår läsning så mycket rikare
om vi tar oss tid till att slå upp de bibeltexter som för-fattarna använt sig av, lägger texterna bredvid varandra och låter
romantexten spegla sig i bibeltexten. Eller tvärtom.
– Jag brukar låta mina studenter läsa Bibelns text om David
och Batseba parallellt med Torgny Lindgrens roman ”Batseba”.
Samma sak gör jag med Sven Delblancs ”Jerusalems natt” och
Markusevangeliet.
Att läsa författare som går i polemik med Bibelns texter är
också en spännande upplevelse, tycker Anders.
– Ta till exempel Per Gunnar Evander som i sin roman ”Judas
Iskariots knutna händer” problematiserar Judasgestalten och
ger honom en helt annan roll i historien. Eller den portugisiske
författaren José Saramago som i sin bok ”Evangeliet enligt Jesus
Kristus” vänder upp och ner på allting och låter Jesus i slutet av
boken komma till insikt om att det är människorna som måste
g
förlåta Gud för allt blod som flutit i hans namn.
FAKTA
Några svenska författare för vilkas författarskap Bibeln har betytt
mycket:
Lars Ahlin
Tage Danielsson
Sven Delblanc
Kerstin Ekman
Per Gunnar Evander
P O Enqvist
Marianne Fredriksson
Anita Goldman
Jonas Gardell
P C Jersild
Pär Lagerkvist
Torgny Lindgren
Sara Lidman
Kerstin Norborg
Agneta Pleijel
Elisabeth Rynell
August Strindberg
Göran Tunström
Birgitta Trotzig
text STINA BERGSTRÖM foto ØYVIND LUND
6
KYRKNYTT 3/2003
KYRKNYTT 6
1/2003
KYRKNYTT 1/2003
7
Kyrknytts guide till evangelierna
Markus
evangelium
Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Fyra
böcker som alla handlar om Jesu liv och som
för evigt kom att förändra den religiösa kartan. Men vad handlar böckerna om? Vilka
är författarna och vad vill de säga? Kyrknytts
guide till de fyra evangelierna startar med
Markusevangeliet.
text SÖREN DALEVI illustration PER HARDESTAM
”Här börjar glädjebudet om Jesus Kristus, Guds son”.
Med de orden startar Markusevangeliet, och med de
orden skulle man också kunna sammanfatta hans bok:
Guds son, den smorde (eller Messias, som det heter på
hebreiska, eller Kristus, som det heter på grekiska) har blivit
människa och vandrar här på jorden. Som läsare får vi alltså
redan i evangeliets början veta att Jesus är Guds son, den utlovade Messias – men som läsare är vi (jämte de onda andarna)
också de enda som förstår det.
Ett genomgående tema i Markus första del är nämligen
att alla som stöter på Jesus missförstår honom. Titta efter, så
får du se. Släktingarna tror han är galen (3:21), de skriftlärda
menar att han är besatt (3:22), folket i hemstaden Nasaret
vill stena honom (6:1ff – därav uttrycket ”Ingen är profet i
sin egen hemstad”). Inte ens de som är närmast Jesus – hans
egna lärjungar – verkar förstå vem han är. Det dröjer fram till
kapitel 8, innan lärjungen Petrus till slut får ur sig: ”Du är
Messias” (8:29).
ATT JESUS ÄR GUDS SON är alltså ett viktigt teologiskt tema
hos Markus. Judarna under Jesu tid väntade nämligen ivrigt på
att Gud skulle sända sin son, sin Messias, för att befria landet
från den romerska ockupationsmakten, som varit i landet sedan
år 63 f kr. I de gamla skrifterna – det vi idag kallar för Gamla
testamentet – hade Gud lovat att han en dag skulle sända en
ättling till den store kung David (se till exempel 2 Sam 7:1215). Därav början på Markus evangelium: ordet ”glädjebud”
som Markus använder har också fått sätta namn på de böcker
som handlar om Jesu liv – glädjebud på grekiska heter nämligen
evangelium.
Men judarna väntade som sagt på en kung som David. David
8
KYRKNYTT 1/2003
De fyra evangelisterna
betonar var och en lite
olika sidor hos Jesus och
avbildas sedan medeltiden ofta tillsammans med
varsin djursymbol. Markus,
som ansågs framhäva
Jesus kunga-värdighet, har
lejonet som sin symbol.
hade utmärkt sig genom sina brutala krig och genom att göra
landet – Israel – stort. Och det var just en sådan kung man
väntade sig: en kung som med våld skulle driva ut rom-arna.
Men Jesus har i Markus evangelium en helt annan intention: tre
gånger förutsäger Jesus inför sina lärjungar att han måste lida
och dö, men lärjungarna kan inte ta till sig den tanken: Messias
ska ju vara en ny David och grunda ett nytt Storisrael!
Första gången Jesus talar om lidande förebrår Petrus honom
(8:31-33). Andra gången Jesus talar om sitt kommande lidande
börjar lärjungarna bråka om vem av dem som är störst (läs: vem
ska få störst inflytande i det nya riket, 9:30-37). Tredje gången
Jesus talar om sitt lidande bråkar så lärjungarna om vem som
ska få den mest prominenta platsen i Jesu nya Storisrael (10:3237). Detta att Jesus ständigt blir missförstådd är med andra ord
ett annat återkommande tema i Markus. Människorna förstår
inte vem han är, och de som till slut förstår vem han är förstår
sig inte på hans uppdrag. Det visar sig till slut, ironiskt nog,
bli en hedning från ockupationsmakten som inser vem Jesus
är. Utan att ha följt Jesus alls, och utan att ha hört honom
predika (vad vi vet), konstaterar den romerske officeren vid
Jesu kors, strax efter Jesu död: ”Den mannen måste ha varit
Guds son” (15:39). Så sluts också cirkeln. Det första som sägs
om Jesus i Markus är att Jesus är Guds son, och något av det
sista som sker är att den romerske officeren säger att Jesus är
Guds son. Däremellan en massa mirakler, förkunnelse och
– missförstånd.
SLUTET PÅ MARKUSEVANGELIET är förbryllande. De äldsta ma-
nuskripten slutar nämligen med orden i 16:13: ”Och de sade
ingenting till någon, för de var rädda”. Ingen vidare avslutning
på en bok som slutar med glädjebudet att Jesus har uppstått
från de döda! Slår du upp sista kapitlet i Markus, kommer du
därför att få se ett tillägg, 16:9-20, som i den nya över-sättningen satts inom parentes. Parentesen är där, eftersom verserna
saknas i de äldsta och mest tillförlitliga handskrifterna. Det
ursprungliga, korthuggna, slutet har väckt mängder av frågor:
har Markus avsiktligt avslutat sitt evangelium så korthugget?
Eller har det ursprungliga slutet gått förlorat? I vilket fall så
har någon i den tidiga kyrkan reagerat som vi, och lagt till det
sista stycket, som är en sammanfattning av det som står i de
övriga evangelierna om Jesu uppståndelse.
En sak är säker. Genom sin bok om Jesu liv kom Markus att
starta skola: tiotalet år senare kommer två andra författare, de
vi idag kallar Matteus och Lukas, att med Markus som grund
g
skriva sina egna evangelier.
FAKTA EVANGELIERNA
Våra äldsta handskrifter
av evangelierna saknar
författarangivelse. De ursprungliga författ-arna till
evangelierna verkar helt
enkelt ha valt att vara
anonyma. Först senare
kom olika personer att
förknippas med de fyra
evangeli-erna. Författaren till det vi idag kallar
Markusevangeliet skulle
enligt denna fornkyrkliga
tradition vara Markus,
aposteln Petrus tolk. I
Eusebios kyrkohistoria
från 300-talet efter
Kris-tus citeras kyrkofadern Papia, som enligt
tradi-tionen varit åhörare
till lärjungen Johannes.
Så här står det i Eusebios
kyrkohistoria:
”Detta sade ”den
gamle”: När Markus
blev Petrus tolk, skrev
han noga ned allt han
upptecknat av Kristi ord
och gärningar, dock inte
i ordning. Ty han hade
varken hört eller följt
Herren men följde senare
Petrus. Denne undervisade i korta be-rättelser
men inte för att göra en
ordnad fram-ställning av
Herrens ord.” (Bok III,
39,15a).
KAPITEL, VERSER OCH PERIKOPER
När man väl börjat läsa Markus evangelium, slås man
ganska snart av att evangeliet verkar bestå av ett antal
fristående, korta berättelser, som är ganska löst sammansatta. Från början tror forskningen att de flesta av
dessa korta textenheter stått för sig själva, för att sedan
sättas ihop i ett sammanhang av en redaktör – i detta fall
Markus. Varje sådant kort avsnitt kallas inom forskningen
för perikop. Man tänker sig att berättelsen om Jesus först
berättades muntligt, för att sedan skrivas ner i små, korta
berättelser.
Evangelisterna har satt in dessa korta, från början fristående, berättelser i ett större sammanhang, men genom att
”skära ned” evangelierna till deras minsta beståndsdelar,
perikoperna, kan forskningen komma närmare respektive
evangelium. Nya bibelöversättningen har gjort det lätt för
läsaren att se de olika perikoperna med rubrik över varje
nytt avsnitt.
Indelningen i kapitel och verser, som vi är vana vid,
är ett sent tilltag: på 1200-talet gjordes denna indel-ning,
och först på 1500-talet blev den allmänt spridd.
Vi har väl alla stött på människor som citerar bibelcitat för
att få stöd för sina åsikter, ”i Matteus 21:51 står det så,
och i 2 Mos 4:4 står det så”.
Men Bibelns böcker är alltså inte skrivna för att an-vändas på ett sådant sätt – genom att klippa bibelcitat ur sitt
sammanhang säger man mer om sig själv än man säger
om bibeltexten i sig. Genom att fritt saxa i Bibeln kan man
få fram vilket budskap som helst. Bibelns böcker är från
början tänkta att läsas som böcker ska läsas: i sitt sammanhang, och i sin helhet.
KYRKNYTT 1/2003
9
HQ – nyckeln till en mänskligare framtid
– Relationer är det som kan få oss att må absolut bäst – eller allra sämst, menar Susanna Ehdin, författare och fil dr i immunologi.
– Alltför ofta väljer vi människor yrke, relationer och livsinriktning efter intellektet, vår förnuftiga och rationella sida.
Vi glömmer bort att lyssna till våra övriga intelligenser: den
kroppsliga, den själsliga och den känslomässiga.
text EVA KIHLSTRÖM foto PAULINA WESTERLIND
10
KYRKNYTT 1/2003
Det säger Susanna Ehdin, fil.dr i immunologi och författare till succéboken ”Den självläkande människan”.
Denna ”hälsobibel” har hittills sålts i 135 000 ex, översatts till fem språk och inspirerat tiotusentals människor
till ett friskare liv. För ett tag sedan var hon i Karlstad och
föreläste och intresset kring Susanna Ehdins hälsobudskap
var mycket stort.
Susanna har också skrivit en bok om holistisk intelligens,
HQ, tillsammans med sin man Martin Ehdin, en bok som
hittills sålt i runt 10 000 ex. HQ är för makarna Ehdin vägen
till ett mänskligare samhälle. I dag lider människor brist på
näring, men också på goda och varma relationer, på kärlek,
mening och motivation i sina liv, skriver de i boken.
– På 1980-talet fick de ekonomiska krafterna fritt spelrum,
och omänskliga värden som smarthet, effektivitet, egoism och
kortsiktighet har fått dominera, säger Susanna Ehdin. Det
är kanske bra för några få, men definitivt inte för det stora
flertalet.
alltså åstadkomma läkning genom att be för varandra.
– I USA pågår för närvarande en mycket stark rörelse mot
integrerad medicin. Många läkarutbildningar har infört alternativ medicin som en naturlig del i sin utbildning. Synen håller
på att ändras – från att bekämpa symptom och att forska på
det sjuka till att odla möjligheter och stärka det friska.
Den amerikanske hjärtspecialisten Dean Ornish är ett
exempel på det nya sättet att arbeta. Dr Ornish är professor
i medicin vid University of California i San Francisco och
grundare till Preventive Medicine Research Institute. När han
införde samtalsgrupper för sina hjärtpatienter där de fick tala
om sin sjukdom tillsammans med andra i samma situation
blev hälsoeffekterna mycket positiva.
– Om samma resultat uppnåtts med ett nytt läkemedel hade
det varit världssensation, säger Susanna Ehdin. Det här visar
att vi behöver tala om saker som är jobbiga för oss. Och vi
behöver stödjande, positiva och varma relationer, känslor kan
ha en mycket läkande kraft.
SUSANNA EHDIN SER DE GALOPPERANDE sjukskrivningstalen
FÖR ATT FÅ MER ENERGI OCH VITALITET är det viktigt att ut-
och debatten om utbrändhet som en reaktion mot det IQstyrda och hårda samhälle vi har i dag.
– Ja, i kombination med den dåliga kost vi har, säger hon.
De flesta människor äter en föda som har alldeles för lite
näringsinnehåll, två tredjedelar av maten består av tomma
kalorier. En felaktig, näringsfattig kost ger upphov till en bioobalans i kroppen och ett inflammatoriskt tillstånd uppstår
som lätt kan övergå i en kronisk inflammation. Speciellt barnen
far illa av skräpmaten och det stora sockerintaget. Nervösa
besvär, humörsvängningar, sömnstörningar, depression och
utmattning kan bli effekten av stort sockerintag.
– Mat och hur det påverkar vårt humör är ett nytt stort
forskningsområde. Socker och annan snabbmat ökar halten
av ohälsosamma ämnen i blodet tre-fyra timmar efter intag.
När kroppen är i obalans skapas ett sug efter ännu mer onyttig
mat, det blir en ond cirkel.
– Kropp, själ, känslor och tankar hänger samman. Allt bidrar
till vår hälsa och vårt välbefinnande. Men tyvärr har sådant vi
inte kan mäta, se eller ta på tappats bort inom vetenskaplig
forskning i vår rationellt inriktade tid. Själen, den kraft vi
människor besitter inombords, är t ex ett outforskat område,
säger Susanna Ehdin.
Placebo är ett exempel på detta. Medicinska studier visar att
30 procent av alla patienter får effekt av sockerpiller, enkom
för att de tror på att det ska hjälpa dem.
veckla sina personliga värden och att försöka leva efter dem,
är ett centralt budskap i boken. Samt att det behövs mer fokus
på relationer och dess betydelse.
– Relationer är det som kan få oss att må absolut bäst, eller
allra sämst, säger Susanna Ehdin. Att investera i goda, nära
relationer är därför det bästa vi kan göra för hälsan.
Den egoistiska synen har dominerat för länge och tyvärr
format många av de värden som styr företagsvärlden: snabbhet, smarthet och att hävda sig på andras bekostnad. Den
starkaste överlever, klättrar över de andra till toppen och tar
hem vinsten. De som delar med sig, vårdar och hjälper andra
är lönemässiga förlorare i samhället.
– Det finns alldeles för många som hävdar att människan av
naturen är egoistisk, säger Susanna Ehdin. ”Socialdarwinismen”
har lett till böcker som ”Den själviska genen” på 1980-talet och
det passar perfekt för den som vill hävda egoism och smarthet
som människans främsta värde.
– Men Darwin talade också om ”gruppselektionen”, det vill
säga att enstaka individer offrar sig för gruppens överlevnad.
Altruismen, den osjälviska kärleken, är därför ett naturligt
inslag i människans utveckling och fortlevnad.
– Det här ges alldeles för lite utrymme. Vi såg mycket av
det efter attentatet den 11 september i New York. Viljan att
offra sig för att hjälpa sina medmänniskor var mycket stor,
tänk inte minst på alla de brandmän som gav sina liv för att
rädda andras, säger Susanna Ehdin.
g
– BÖNENS KRAFT ÄR ETT ANNAT spännande forskningsfält,
säger Susanna Ehdin. En amerikansk forskningsstudie på en
fertilitetsklinik i Korea gav flera grupper av människor runt om
i världen uppdraget att be för att en del av kvinnorna skulle bli
gravida. Varken läkare eller patienter vid kliniken visste något,
det var en s k trippel-blind studie. Det visade sig att dubbelt så
många kvinnor blev gravida i gruppen som fick förbön! Vi kan
FOTNOT: Läs mer på www.ehdin.com med länk till Susanna
Ehdins svenska hemsida. Brommadialogen, nätverk för andliga
sökare, har www.brommadialogen.nu.
FAKTA
IQ + EQ + BQ + SQ =
HQ. Susanna Ehdin
målar upp en bild av
holistisk intelligens,
HQ, bestående av fyra
komponenter som alla
är lika viktiga för vårt
välbefinnande:
IQ som står för vårt
men-tala/intellektet,
EQ det känslomässiga,
BQ kroppens intelligens
och miljön,
SQ det andliga/själsliga.
IQ är bra eftersom
det ger trygghet med
fokus på det materiella
och ekonomin. Men
att enkom ta hänsyn
till detta tappar bort
viktiga aspekter som
relationer, långsiktighet,
samverkan, mening,
miljöpåverkan.
Enligt Susanna och
Martin Ehdin har IQ
fått oproportionerligt
stort utrymme i vårt
samhäl-le. Alla fyra
behövs för att bygga ett
gott samhälle. För att
träna upp sin holistiska
intelligens behövs att
vi stannar upp och tar
pauser – att vi tar oss
tid att reflektera.
– Stäm möte med dig
själv åtminstone 15-30
minuter varje dag, uppmanar Susanna Ehdin.
Bön, meditation med
mera öppnar upp för
andra dimensioner.
KYRKNYTT 1/2003
11
möte med
noterat
bok- & filmtips
Utökad samverkan
inom samfälligheten
”Guide till Gud”
MÅNGA AV KARLSTADS STIFTS församlingar och pastorat är små och be-folk-
ningsminskningen bidrar till att ekonomin på sina håll blir knaper. Därför
ser Karlstads stift över vilka pastorat och församlingar som eventuellt kan slås
samman. Hittills finns inga färdiga förslag, men företrädare för pastoraten Nyed
och Väse har som exempel diskuterat en eventuell samverkan med Karlstads
kyrkliga samfällighet.
Idag är Karlstads stift indelat i 136 församlingar som i sin tur är fördelade på 57
pastorat. Eventuella organisationsförändringar sker tidigast år 2006.
KYRKOPOLITIKER
Bengt Klingestad
– Visst vore det kul om det gick att ha kyrkorna öppna dygnet runt! Kyrkorummet är viktigt
i många bemärkelser.
Det säger Bengt Klingestad (m) ordförande
i Domkyrkoförsamlingens kyrkoråd och ledamot i kyrkonämnden.
text & foto CECILIA HARDESTAM
”Kyrkan är dålig på att
tala om vad bra den är”
– Kyrkan är så viktig. Det är den
fasta punkt som dagens splittrade
människor alltid kan falla tillbaka
på.
Och även om det nu inte går att
ha kyrkorna öppna dygnet runt (S:
t Jacobskyrkan i Stockholm försökte,
men måste stänga efter en tid. Alltför
många valde att använda kyrkan som
värmestuga, reds anm), borde till
exempel öppettiderna i Domkyrkan
kunna utökas.
– Kyrkan ska vara öppen. Även om
gudstjänsten är kärnan i verksamheten,
ska folk som normalt inte deltar där
känna sig välkomna och kunna slinka
in för att finna stillhet, andakt, glädje,
musik och gemenskap.
Just nu planeras för en ombyggnad
av domkyrkoförsamlingens pastorsexpedition och församlingshem och
det är en fråga som starkt engagerar
Bengt.
– Jag hoppas att vi ska kunna skapa en mötesplats. Varför inte ett slags
kyrkans hus, som kan liknas vid kommunens rådrum bara något kvarter
härifrån?
Om det blir som Bengt vill ska
folk kunna fika i kyrkans hus och
ha möjlighet att få svar på det de
undrar över – ingen fråga ska kännas
12
KYRKNYTT 1/2003
för trivial. Det ska också gå att köpa
biljetter till konserter i Domkyrkan,
lämna kondoleanser, få information
om verksamheten i församlingarna
etc. Dessutom hoppas Bengt att kyrkans familjerådgivning – som funnits
i drygt 50 år och som är ett utmärkt
stöd för familjer i kris – knyts till
kyrkans hus.
– Kyrkan är lite dålig på att tala om
vad bra den är och hur mycket fint den
gör, inom exempelvis familje-rådgivning. Kyrkans hus skulle också kunna bli
en naturlig samlingsplats för de många
äldre och ensamma som idag har kontakt med kyrkans diakoner.
Samtidigt med de nya idéerna månar Bengt starkt om kyrkans ekonomi.
Att få ihop en budget där utgifterna
bara ökar, medan inkomsterna förblir
oförändrade, är inte det lättaste.
– Men domkyrkoförsamlingen har
en tendens att växa, eftersom fler människor flyttar till centrala Karlstad.
Därför kommer vi att kunna fortsätta
med den verksamhet vi har. På samma
gång måste vi slå vakt om vår personal
och jag hoppas vi kan anställa ytterligare en präst i församlingen. Idag
är arbetsbelastningen för våra präster
alldeles för hög.
g
Silverskimrande bibelträdgård
SEDAN ETT PAR ÅR TILLBAKA finns en liten vacker muromgärdad bibelträdgård
i Rottnerosparken utanför Sunne. Med hjälp av växter, ljus, ljud, vatten,
sten och färg har landskapsarkitekt Anna Tandre här byggt upp det bibliska
landskapet i stiliserad form.
– Min avsikt är att besökarna ska känna sig förflyttade till en annan plats,
berättar hon.
Därför har hon bland annat lagt kvartsitgrus som reflekterar solens ljus
på trädgårdens smala gångar och låtit silvertoner återkomma bland taggiga
buskar och örter. Men hon låter samtidigt liljor, anemoner och tulpaner
sticka upp här och där i det karga landskapet.
– Det har känts viktigt att också betona trädgårdens livgivande aspekt. I
Bibeln står ju trädgården återkommande för fruktbarhet!
Därför ryms även plommon- och äppelträd liksom sandkörsbär, dvärgmandel och eldtorn innanför murarna. En avdelning ägnas åt växter med
namn som på ett eller annat sätt anknyter till bibliska personer och kristen
tro och där legender och traditioner ofta knutits till något speciellt i växtens
utseende. Här återfinns till exempel Mariatisteln, där de vita fläckarna på
de gröna bladen sägs ha uppstått då Jungfru Maria gick genom öknen med
mjölk i brösten. Mjölken ska då helt enkelt ha råkat stänka på en tistel hon
passerade. Här finns också växter
som Jobs tårar, där den glänsande,
droppformade frökapseln för
tankarna till tårar och Moses brinnande buske, en växt som doftar
starkt av flyktiga oljor.
– Varma dagar kan oljorna
antända och busken flamma upp
några sekunder – utan att ta skada, säger Anna Tandre.
Trädgården, som ligger lite
avsides intill Parksjön, innehåller
dessutom en speciell del ägnad
lugnet. Här har Anna Tandre
försökt fånga den stämning som
ofta finns i målningar av den
medeltida inhägnade trädgården.
Vid den lilla källan kan man slå sig
ner på en gräsbänk och njuta av
rosor, kaprifol och smultron – om
man nu inte föredrar träbänkarna
vid altarplatsen.
Under maj till september går
bibelträdgården att boka för exempelvis dop och giftermål.
av Görel Byström Janarv, Forum
Tänk dig en
ask med konfekt av en sort
du inte tidigare
smakat, när du
öppnat locket
ser du små,
vackra praliner.
Du smakar den
första och det
visar sig vara
en alldeles utsökt choklad av yppersta
kvalitet.
Så upplevde jag mötet med Görel
Byström Janarvs nätta bok ”Guide
till Gud”. Utsökt vackra bilder av Pål
Sommelius och till dem korta texter,
där 100 okända och kända svenskar
beskriver och visar, var och hur de söker
och möter Gud.
En god beskrivning av den mångfald
i tro- och tanke vi befinner oss i just nu
i Sverige.
Solveig Jakobsson
”Leva”,
Bonnier
Nu finns ett
nytt månadsmagasin som
vill ”angripa
livets stora frågor ur ett mänskligt perspektiv snarare än
ur en kvinnlig
eller manlig
ordet
synvinkel”. I nr 2 läser vi bland annat
om pappor som bor ihop, dansterapi
som sätter själen i rörelse och om käns-
”Värstingarna i Bibeln”
av Bob Hartman, Libris förlag,
barn/ungdomsbok
Detta är verkligen inte boken
om de allra raraste och godaste
människorna.
Tvärtom skildras våldsamma,
egoistiska, rädda
och oärliga människor som etiskt
befinner sig långt bort från det kristna
kärleksbudskapet. Men frågan är om
inte Bibeln behövde dessa figurer för
att visa hur de genom sin mänsklighet
är viktiga i berättelsen om Guds arbete
med oss människor.
Ur Bibelns ibland fåordiga personbeskrivningar har ”värstingarnas”
livssituation packats ut, människorna
fått kött, blod och bakgrund vilket
underlättar förståelsen för dem och
deras val.
Vem som helst kan bli ”värsting”
bara de ”rätta” förutsättningarna
finns: ja, till och med David, han som
i Bibeln kallas ”en man efter Guds
hjärta”. Boken andas att ingen står
utanför Guds förlåtelse och förvandlande kärlek.
Bara en fråga… var finns Bibelns
”värstingflickor” beskrivna?
Lisa Krogdal
lördagsbegravningar i Karlstad.
Det har Karlstads kyrkliga samfällighets fullmäktige bestämt.
Lördagsbegravningarna kan ske i
Rudskapellen, men kyrkonämnden rekommenderar de olika
kyr-koråden att också öppna Karlstadskyrkorna för lördagsbegravningar.
– Slutligen är det församlingarna själva som avgör om de
kan ordna begravningstider, säger
kyr-konämndens ordförande Mats
Bergström.
Jag var på en skola i en klass med sjuåringar för att prata om hur
vi skall vara mot varandra. Eller om etik och moral som det kallas
med finare ord.
Utgångspunkten för samtalet var berättelsen om den barmhärtige
samariern. Den där historien Jesus berättar om en man som blir nedslagen
av rövare och där olika personer sedan passerar förbi utan att hjälpa den
sårade mannen. Till sist kommer en samarier, den som människorna på
Jesu tid minst trodde skulle hjälpa, och visar sig vara den som förbarmar
sig över mannen.
Med inlevelse hade jag hunnit berätta om hur mannen slagits ner
och skulle precis låta en präst passera förbi i berättelsen då en pojke,
han som är minst av alla, ivrigt räcker upp handen.
Jag visste att om jag inte låter honom säga det som han hade på
hjärtat, så skulle han med hela sin kropp kalla på min uppmärksamhet
och inte ge sig förrän han fått ordet.
Därför avbryter jag mitt berättande och frågar vad han funderar
på.
– Jo, jag tänkte att den där Jesus förstår då allt!
– Hur tänker du då? svarar jag.
– Jo, jag blir slagen av en i trean ibland, och ingen säger till honom.
Men Jesus verkar förstå hur det känns i min mage då!
Trots min nästan dagliga bibelläsning kan jag ibland fundera över
vad det egentligen är för en slags bok jag så ofta återkommer till och
varför så många människor som läser Bibeln finner den så meningsfull
och tilltalande. Vad kan egentligen tusenåriga texter tillföra mig som är
en modern kvinna med dator och fulltecknad Filofax?
Pojken gav mig ett av alla de svar som finns på frågan.
citatet
Begravning
även på lördagar
NUMER ÄR DET MÖJLIGT att hålla
OBS!
GÅ IN PÅ MALLSIDAN OCH ANPASSA
TONPLATTAN TILL ”ORDET” EFTER TEXTENS LÄNGD.
Pojken
gav mig svaret
”Det verkliga
miraklet är varken att gå på vattnet eller i luften,
utan
att
gå
på marken”
Thich Nhat Hanh
Mari Åhrström
är präst i
Västerstrands
församling
KYRKNYTT 1/2003
13
det händer
MUSIKGUDSTJÄNSTER
ANDRUM
Enklare andakter hålls ofta i kyrkorna
t ex Meditationsandakt, torsdagar kl
15.15-15.35 i meditationsrummet,
sjukhuset.
Morgonbön med frukost, måndtisd, torsd-fred kl 10, Vikenkyrkan.
Morgonmässa med frukost, tisdagar
kl 8.30 och Andrum och sopplunch,
torsdagar kl 12, Kronoparkskyrkan.
GUDSTJÄNSTER
Dansgudstjänst
5/10 kl 18 Gudstjänst med afri-kanska rytmer och dans.
Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
Regnbågsmässor
Gudstjänster som särskilt välkomnar
homosexuella, fredagarna 26/9,
17/10, 21/11 kl 19, Vikenkyrkan.
Med reservation för ev ändringar
Gudstjänster för döva
28/9, 26/10 och 7/12 kl 13,
Vikenkyrkan.
Gudstjänster på finska
5/10 kl 11 Tvåspråkig festguds-tjänst,
servering och program. Finska församlingsarbetet fyller 35 år, 2/11 och
7/12 kl 13 mässa,
Norrstrandskyrkan.
Gudstjänster för små och stora
Söndagar ojämna veckor kl 10, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
14
KYRKNYTT 1/2003
28/9 kl 18 Barnkören, Råtorpskyrkan.
5/10 kl 11 Barnen och änglarnas
söndag, Kronoparkskyrkan.
12/10 kl 10 ”Tack”. Minikören och
barnkören Vivawåx, Västerstrandskyrkan.
12/10 kl 11 Barn- och flickkören, auktion, Vikenkyrkan.
12/10 kl 11 Tacksägelsegudstjänst,
barn- och juniorkör, Voxette, barngrupper, Herrhagskyrkan.
12/10 kl 11 Skördegudstjänst, barnkören, Råtorpskyrkan.
19/10 kl 11 Församlingens alla barnkörer och barngrupper, Domkyrkan.
2/11 kl 18 Allahelgonagudstjänst,
Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
9/11 kl 11 Familjemässa, barn- och
flickkören, Vikenkyrkan.
16/11 kl 11 Kronoparkskyrkan.
30/11 kl 11 Kronoparkskyrkan.
30/11 kl 11 Barn-, junior och kyrkokören, Voxette, trumpet, barngrupper,
Herrhagskyrkan.
7/12 kl 10 Teaterduon ”Duo Danzeros”, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
7/12 kl 10 ”Advent”, barnkörer,
Västerstrandskyrkan.
11/12 kl 18.30 Luciahögtid, Herrhagskyrkan.
Ungdomsgudstjänster
28/9 kl 11 Kronoparkskyrkan.
19/10 kl 18 Västerstrands ungdomskör, musiker, Västerstrandskyrkan.
19/10 kl 11 Kronoparkskyrkan.
16/11 kl 18 Västerstrands ungdoms-
5/10 kl 10 Psalmgudstjänst. ”Ordet
tar ton”. Västerstrands kyrkokör, musiker samt solister, Västerstrandskyrkan.
5/10 kl 11 Ionamässa med körsångare, Vikenkyrkan.
19/10
kl 18 Gospelgudstjänst,
Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
26/10 kl 18 ”Visst ska våren komma”.
Vokalensemblen, Vikenkyrkan.
1/11 kl 18 Minnesgudstjänst, Västerstrands kyrkokör, Väster-strandskyrkan.
1/11 kl 17 Minnesgudstjänst, CarlFolke Wallquist, orgel, Einar Thörnqvist, cello, Östra Fågelviks kyrka.
2/11 kl 17 Önskepsalmerna med
Farsorna från Deje, Östra Fågelviks
kyrka.
23/11 kl 18 Taizémässa, Herr-hagskyrkan.
7/12 kl 11 Sånggudstjänst med
BEMA, Östra Fågelviks kyrka.
TEMAGUDSTJÄNSTER
9/11 kl 10 Temagudstänst om frälsarkransen, Västerstrandskyrkan.
12/10 kl 11 Internationell gudstjänst,
Kronoparkskyrkan.
23/11 kl 18 Gudstjänst kring Lutherhjälpens arbete, Västerstrandskyrkan.
30/11 kl 10 Festgudstjänst. Västerstrands kyrkokör, instrumentalister och
solister, Västerstrandskyrkan.
MUSIK
Lunchmusik
Varje helgfri torsdag och lördag
kl.12, Domkyrkan. Tisdagar kl 12,
Norrstrandskyrkan.
27/9 kl 18 Jublande psalmsångskväll
med Lennart Jernestrand,
Bo Egebjerg, Nyeds kyrka.
28/9 kl 18 Kammarmusik med
Lina Nilsson, piano, Jonathan Jonsson, klarinett, Amanda Lindqvist,
violin.
Musik av bl a Khatchatorjan, Milhaud
och Beethoven, Västerstrandskyrkan.
28/9 kl 17 Growin’ Gospel, Östra
Fågelviks kyrka.
4/10 kl 18 Konsert med vokalensemblen A Cappriccio och körsångare,
Östra Fågelviks kyrka.
12/10 kl 18 Sjung ”älskade psalmer”. Körsångare från Karlstad med
omnejd, Betlehemskyrkans Musikkår,
Domkyrkan.
2/11 kl 17 ”Haugtussa – flickan bland
gravarna”. Musikaliskt kammarspel
utifrån den berättande diktsamlingen
Haugtussa med Annika Marberg,
sång, och
Pelle Östlund, piano. Regi: Leif Stinnerbom, Alsters kyrka.
2/11 kl 18 A Pärt: Te Deum,
W A Mozart: Mässa i c-moll. Wermlandsensemblen och Värm-lands
Sinfonietta. Dir: Gunno Palmquist.
Inträde. Samarr med Värmlandsoperan, Domkyrkan.
9/11 kl 18 Gospelkonsert, Viken Gospel och musiker, Sundstaaulan.
9/11 kl 18 Konsert med den estniska
vokalensemblen Heina-vanker. Körmusik från 1400-talet och andliga folkvisor från Estland. Inträde. Domkyrkan.
16/11 kl 18.00 L Cherubini: Requiem
i c-moll. Oratoriekören, Karlstads
orkesterförenings sym-foniorkester. Dir:
Hans Nordenborg. Inträde. Domkyrkan.
29/11 kl 18 Adventskonsert.
Elever och lärare från Kulturskolan i
Karlstad, Domkyrkan.
30/11 kl 18 Adventskonsert. Domkyrkokören och Gosskören med musiker
och solister, Domkyrkan.
30/11 kl 19 Adventsmusik med CMB
och Söt Likör, Kronoparkskyrkan.
1/12 kl 18 Musik i advent med
Geijerskolans kammarkör, Västerstrandskyrkan.
7/12 kl 18 Adventskonsert. Västerstrands kyrkokör, Västerstrandskyrkan.
7/12 kl 18 J S Bach: Juloratoriet
I-III. Karlstads Motettsällskap, solister,
Stockholms Barockorkester. Inträde.
Domkyrkan.
Hammarönoten, kl 19 Hammars gård:
23/10 ”Visor mitt i livet”, Göran
Samuelsson.
13/11 ”Så det kan låta”, Örjan och
Mats från Gretas orkester.
11/12 ”Julen är här”, Margareta
Magnusson, Annika Persson och Pär
Jorsäter.
4/10 Körsångardag kl 13-18, Östra
Fågelviks kyrka.
Kostnad 100 kr.
Anmälan snarast till Sensus:
17 24 30.
19/10
Gospeldag kl 13.
Anmälan: 14 19 30, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
Att sjunga i kör är musikaliskt
utvecklande, ger skön avkoppling
och gemenskap. Alla är välkomna till
kyrkornas olika körer!
DANS
5/10 Halvdag med afrikansk dans.
Anmälan: 14 19 30, Barnens katedral/Kroppkärrskyrkan.
BIBELGRUPPER
Samtal om nya evangelieboken
Onsdagar kl 18, udda veckor. Vikenkyrkan.
Info: Margaretha Lothigius,
14 14 91
Lär känna Rut och Ester
i Gamla testamentet
Grupp 1 kl 10-12, grupp 2 kl 18.3020.30, Norrstrandskyrkan, Info:
Ragnhild Johansson,
14 19 07.
Kvinnor i Bibeln
Torsdagar kl 14, Rudskyrkan. Ledare
Marianne Gustafsson. Anmälan: 14
19 40.
Smedjan
En tankeverkstad där den mer vane
bibelläsaren får verktyg för bibelläsningen. Torsdagar udda veckor kl
19-21, Rudskyrkan.
Ledare: Peter Albertsson.
Anmälan: 14 19 40.
VUXENKONFIRMATION
Vill du vara med i en samtalsgrupp
om kristen tro, som kan leda fram till
konfirmation? Kontakta Inger Brandel:
070-659 49 46.
Konfirmation med resa till Taizé
Samtalsgrupp för äldre tonåringar
som funderar på att konfirmera sig.
Resa till det franska klostret Taizé
under våren. En kväll per månad,
Norrstrandskyrkan.
Info: Ragnhild Johansson,
14 19 07.
MEDITATION
Torsdagar, kl 18.30 introduktion.
Kl 19, meditation, Domkyrkan.
Info: Hans Kvarnström,
070-520 49 54.
ÖPPEN KYRKA
31/10 kl 14-18 öppet i Östra Fågelviks kyrka och Mariagården. Musik i
kyrkan kl 15 och 17. Tillfälle att ställa
frågor till personalen om gravar, blommor och utsmyckning m m.
16/11 Kroppkärrskyrkans 30-årsjubileum! Öppet hus med program från
15.00.
SOPPA OCH FIKA
Café Vågen tisdag-torsdag
kl 13-16. Sopplunch onsdagar
kl 12, Västerstrandskyrkan.
Café Arken, vanligen vardagar
kl 10-14. Onsdagskonfetti kl 13, Afternoon Tea kl 16-19, onsdagar: musik,
goda teer och scones. Sopplunch
torsdagar kl 12, Kronoparkskyrkan.
Sopplunch tisdagar 12.15, Norrstrandskyrkan.
Sopplunch torsdagar 12.15, Församlingshuset, V:a Kyrkog. 5
En måndag i månaden kl 10: föredrag, våfflor och sylt, Vikenkyrkan.
Info: 14 14 90.
Servering, föredrag, andakt kl 14,
onsdagar ojämna veckor, Råtorpskyrkan.
Café Herrhagen servering, program,
andakt, onsdagar kl 15, Herrhagskyrkan.
TEATER
12/10 kl 17 ”Birgitta 8-barnsmor,
politiker och helgon”.
Margareta Byström, gestaltning, Anders Göranzon, orgel, Västerstrandskyrkan.
FÖREDRAG
27/9 kl 14.30 ”Skrock och skrômt”
med Aina Amandusson, Mariagården, Skattkärr.
5/10 kl 18 En kväll med Tore Skogman, Västerstrandskyrkan.
förhinder”. Studentprästen Johanna
Almer om att läsa heliga Birgitta idag.
19/10 ”Utblick och inblick – Anders
Frostenssons diktning”. Teol. lic. Alva
Ekström.
Sensussöndag
Varierande program för alla åldrar.
Söndagar kl 19, Kronoparkskyrkan.
här når du oss
KARLSTADS
DOMKYRKOFÖRSAMLING
054-14 14 00
Herrhagskyrkan
Vikenkyrkan
Råtorpskyrkan
14 14 80
14 14 90
57 14 86
NORRSTRANDS FÖRSAMLING
BARN OCH FÖRÄLDRAR
Ett barn i våra händer
Barndagar 19-21/10, utställningar,
program, Herrhagskyrkan.
Läxhjälp
Mån och tors kl 14.30-16, Vikenkyrkan.
Mån och tors kl. 14-17, Västerstrandskyrkan.
Tisadag kl. 15-16, Kronoparkskyrkan.
054-14 19 00
Kronoparkskyrkan
Kroppkärrskyrkan
Rudskyrkan
14 19 20
14 19 30
14 90 40
VÄSTERSTRANDS FÖRSAMLING
054-14 19 50
ÖSTRA FÅGELVIKS FÖRSAMLING
054-14 19 70
KARLSTADS KYRKLIGA
SAMFÄLLIGHET
054-14 14 50
FÖRSÄLJNING
KYRKOGÅRDSFÖRVALTNINGEN
054-14 14 60
27/9 kl 10-13 Höstloppis i Marigården, Skattkärr.
UNIVERSITETSPRÄSTERNA
25/10 kl 10-14 Arbetskretsens höstförsäljning, Vikenkyrkan.
SJUKHUSKYRKAN
15/11 kl 10 Höstförsäljning med
Västerstrands kyrkas arbetskrets,
Västerstrandskyrkan.
27/11 kl 17 Julbazar i Mariagården,
Skattkärr.
KROPP OCH SJÄL
Kyrkans familjerådgivning
Tidsbeställning på 1414 21.
Samtalsakuten
Snabb hjälp ur livskris.
Telefontid vanligen vardagar
kl. 8-10, 18 00 50.
Leva vidare
Grupper för dig som mist partner,
barn, förälder.
Info: Lisa Krogdal, 070-583 58 67.
Själavård
I kyrkorna finns präster och dia-koner
tillgängliga för enskilt samtal.
054-700 14 92
054-61 50 00 (vxl)
. . .
KYRKNYTT
Karlstads kyrkliga samfällighet
Box 57, 651 03 Karlstad
www.kyrknytt.nu
e-post
karlstad.kyrknytt@svenskakyrkan.
se
redaktör
Cecilia Hardestam
054-18 32 22
ansvarig utgivare
Melvin Andersson
054-14 14 55
grafisk form
Maria Karlberg-Back
layout
www.avance.se
tryck
JMS Rulloffset, Vellinge, 2003
omslagsbild
Cecilia Hardestam
SY OCH UMGÅS
Söndagskvällar
Församlingshuset, Västra Kyrko-gatan
5, kl.18:
5/10 ”Heliga Birgitta – förebild med
De flesta kyrkor har arbetskretsar där
du kan sy och umgås.
Kontakta din kyrka!
Kyrkornas fullständiga program
hittar du i lokalpressen samt på
www.svenskakyrkan.se/karlstad
KYRKNYTT 1/2003
15
Med reservation för ev ändringar
SÅNGDAGAR
POSTENS
GRUPPFÖRSÄNDELSER
enkäten
Varför
läser du Bibeln?
JAG LÄSER DEN FÖR ATT BÄTTRE FÖRSTÅ människan och historien. Alltså inte för att jag är
Arne Skorup,
54 år, journalist
troende, för det är jag inte. Första gången jag på allvar läste Bibeln var i 30-årsåldern, då jag
hade den som nattlektyr och sträckläste från pärm till pärm. Gamla och Nya testamentet
framstår jämte Koranen som de mest betydelsefulla böckerna som skrivits. Myter och tankevärld i Bibeln har en enorm påverkan även på vår tids människor. Å ena sidan frids- och
rättvisebudskapet i Nya testamentet. Å andra sidan den delvis ondsinta gudsbilden i Gamla
testamentet, vars texter tyvärr ger både bakgrund och motiv till dagens tragiska konflikt
mellan judar och palestinier.
ATT LÄSA BIBELN ÄR ETT SÄTT ATT FÅ VETA mer om Gud och föra ett samtal kring vad Gud
vill säga. Bibeln är ju ingen regelbok utan kräver egen reflektion. För mig är den Guds stora
kärleksförklaring till oss människor och ett bevis på att Gud förlåter mig för de felsteg jag
gör. Jag har läst Bibeln sedan jag var liten och ju mer jag läser, desto mer förstår jag och kan
tränga in i den. Till den som tror att Bibeln är tråkig, skulle jag vilja tipsa om evangelierna
eller Höga Visan, som är en av de största erotiska kärleksdiktningar jag sett.
Christer Mårtensson,
28 år, bilmekaniker
JAG ÄR KRISTEN OCH TÄNKER MIG att Gud finns och därför läser jag Bibeln. Jag har
Ulla Palenius,
45 år, läkare
biblar från olika tidsepoker, eftersom olika översättningar klingar olika och ger en större
känsla för vad som sägs. Bibeln tillhör vårt kulturarv och förmedlar tröst och vägledning
i den förvirrade tillvaro vi lever i. Om jag hinner försöker jag läsa lite varje dag, det är
som att få andlig näring. Vid högtider läser jag också något ur den för mina barn. Berättelserna är spännande, även om man vet hur de slutar och det är ett sätt att visa barnen
något av våra kristna rötter.
JAG BLEV ANDLIGT INTRESSERAD för ett par år sedan och började läsa allt jag
hittade kring religiösa och andliga frågor. Jag bestämde mig också för att gå en
Alpha-kurs, där den kristna tron presenterades. Under den kursen läste vi Bibeln.
Visst stod där saker som jag inte förstod, men mycket i den gick att omsätta till
dagens verklighet. Jag tyckte jag kunde hitta både tröst, vägledning och styrka där.
Numer läser jag Bibeln lite då och då, och precis som Alpha-kursen gjorde så fyller
det mig med något.
EvaBritt Andersson,
50 år, läkarsekreterare
Utfrågare & foto CECILIA HARDESTAM
Nästa nummer av Kyrknytt kommer den 11 december. Tema: Kärlek