Slutrapport - Svenska ESF

PK 2010-6
Slutrapport
Projektnamn: Uppdrag Arken
Diarienr: 2009-3050090
Projektperiod (ÅÅMMDD-ÅÅ-MM-DD): 2009- 2011
Syftet med en enhetlig mall för slutrapportering är att underlätta spridning av resultat och metoder
från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten ombeds ni beskriva vilka resultat ni uppnådde
samt redogöra för hur ni följde er tid- och aktivitetsplan. Slutrapporten förväntas omfatta mellan 10
och 15 A4-sidor.
Vänligen bifoga också gärna andra produkter och/eller rapporter etc som ni arbetat fram under er
projekttid. Till slutrapporten ska också lägesrapport för den avslutande delen av ert projekt bifogas.
Under varje rubrik finns en inledande text om avsnittets innehåll. Det är viktigt att slutrapporten
bygger på en diskuterande redogörelse. Från och med den 3:e rubriken och framåt bör om möjligt
följande två frågor besvaras:
1.
Redogör för eventuella orsaker till avvikelser.
2. Vad hade eventuellt kunnat göras bättre?
Om Du har frågor angående slutrapporteringen, hör av Dig till Din handläggare på Svenska ESFrådet.
1. Sammanfattning
Projektets målgrupp har varit personer som av olika anledningar befunnit sig i ett
utanförskap i samhället, socialt, kulturellt och ekonomiskt. Det är också de som
stått allra längst från arbetsmarknaden, såsom invandrade kvinnor utan
utbildning/yrkeserfarenhet, personer med psykiska funktionshinder samt personer
som har en längre tids missbruk bakom sig. Generellt, ofta utestängda både från
sociala sammanhang och från arbetslivet.
Svenska ESF-rådet Huvudkontoret
Box 47141, 100 74 Stockholm
Besöksadress: Liljeholmsvägen 30 B, 3 tr
Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01
www.esf.se
Med syftet att utveckla metoder för att förbättra deltagarnas livskvalitet och
kompetens och på så sätt öka möjligheten till inkludering i samhället socialt och
arbetsmarknadsmässigt har projektet drivit olika slags verksamheter med gott
resultat. Fler än förväntat har kommit ut i arbete eller börjat studera men den
största effekten har visat sig i den generellt förbättrade hälsan och sociala
situationen för målgruppen.
Deltagarna har haft stöd av handledare både individuellt och i grupp.
Basen i verksamheten har varit en ” vardaglig verksamhet” för att skapa trygghet,
kontinuitet och dagliga rutiner men framförallt tillit och självkänsla som man sedan
har byggt vidare på i tex ”arbetsträningsverksamheter”.
Projektet har drivit tre olika arbetsträningsverksamheter, Second Hand, Soppkök
och Vaktmästeri. Där har deltagarna fått yrkesinriktad erfarenhet och kompetens
inom områdena: butik/handel, restaurangyrkets olika delar och Vaktmästeriet.
Projektet har även haft andra gruppaktiviteter regelbundet med föreläsningar
samtal och studiebesök. Viktigt har varit att deltagarna själva har deltagit aktivt i
planering en av verksamheten.
Praktiken var en viktig del i projektets ambition och har i några fall givit mycket
goda resultat. Det har dock varit svårt att genomföra dels med tanke på
målgruppens situation men även företagens i den allmänna ekonomiska krisen.
För att möjliggöra detta goda resultat har ett nära samarbete var nödvändigt både
med den offentliga sektorn och privata näringslivet i kommunen. Projektet och har
utvecklat ett fördjupat samarbete med såväl förvaltningar i kommunen som privata
aktörer. Detta samarbete är centralt och något som kommer att vidareutvecklas i
den fortsatta verksamhet som projektet resulterat i.
2.
Projektets resultat
I Lysekils kommun som i många andra fanns ett relativt stort antal människor som
befann sig i olika typer av utanförskap psykosocialt, kulturellt, språkligt och
ekonomiskt och som stod allra längst från arbetsmarknaden . Samtliga, med
försörjning i någon form av bidrag och med stor vårdkonsumtion.. Orsak och
bakgrund till problematiken varierade men gemensamt för dessa personer var
behovet av särskilda insatser för att bryta utanförskapet, öka möjligheten till
självförsörjning och delaktighet i samhället.
Generellt, tillhör inte målgruppen de mest prioriterade i samhället. I de flesta fall
ges endast det stöd som är lagstadgat och övrigt ansvar lämnas mer och mer över
till frivilligorganisationer. I Lysekil är det främst Arken som tagit ett stort ansvar för
att stödja denna målgrupp. Genom projekt Uppdrag Arken var syftet att utveckla
detta stöd och hjälparbete till en såsom var mer inriktad på arbets- marknaden.
Detta för att förbättra möjligheten att närma sig arbetsmarknaden.
En förutsättning för denna utveckling var dock att skapa en kontinuerlig vardaglig
verksamhet som bas där trygghet och tillit, både till sig själv och till andra kunde
2 (14)
utvecklas där dagliga kunde tränas liksom en generellt ökad kompetens .
En annan viktig del av projektets ambition var att skapa en brygga till arbetsplatser i
det ordinarie arbetslivet, både privata och offentliga. F örutom att på så sätt
möjliggöra en praktisk erfarenhet av arbetslivet för deltagarna var också tanken att
dessa kontakter skulle kunna påverka negativa och generaliserande attityder till
målgruppen på arbetsplaster.
Kyrkan och kommunens socialförvaltning hade tidigare goda erfarenheter av
samarbete inom detta område. Genom projektet ville båda utveckla detta
samarbete både kvalitativt och kvantitativt, liksom att involvera fler förvaltningar
men även andra aktörer, såsom vård och det privata näringslivet. Samarbetet
mellan Arken och kommunen har fungerat mycket bra och har vidareutvecklats
Genom att utveckla dels en bas av ”vardaglig verksamhet” samt
arbetsträningsverksamheter har projektet lyckats uppnå flera av de målsättningar
som sattes upp i ansökan. Det gäller främst den psykosociala utvecklingen då
praktiskt taget samtliga deltagare har förbättrat sin självkänsla och psykiska hälsa
vilket lett till minskat behov av att uppsöka vården. Deltagarna har också fått ett
utökat socialt kontaktnät och upplevt förbättrad social/kulturell integration.
Kompetensmässigt har den absoluta majoriteten förbättrat sin kompetens, både
språkligt kulturellt och yrkesmässigt. En överraskande stor del av deltagarna har
också genom både arbetsträningsverksamheterna och praktik på arbetsplatser i
kommunen gått vidare ut i arbete eller studier.
En viktig lärdom av projektet är att det är nödvändigt för människor som lever i
utanförskap, psykosocialt, språkligt, kulturellt och arbetsmarknadsmässigt, att
finnas i ett meningsfullt socialt sammanhang. Detta är A och O för att någon övrig
utveckling skall kunna ske
Arbetsträningsverksamheterna i ett tryggt sammanhang har också varit en viktig del
för de som deltagit i de mer yrkesinriktade verksamheterna och som varit en väg ut
i ordinarie yrkesliv.
En annan viktig erfarenhet är svårigheten att anskaffa praktikplatser för
målgruppen. Dels behövs en längre tids förberedelser och kompetensträning innan
man är redo för praktik och dels krävs det mycket arbete för att arbeta upp goda
kontakter med företag. En ytterligare försvårande omständighet var den ekonomisk
kris som sammanföll med projektets verksamhetstid. Trots det lyckades projektet
ändå skaffa en del praktikplatser och har upparbetat en del goda kontakter.
Den allra viktigaste lärdomen är dock att denna typ av verksamhet måste ha en
kontinuitet och kan inte vara beroende av tillfälliga bidrag. Därför har projektet
arbetat mycket intensivt med implementeringsarbetet under andra året med störst
intensitet under sista halvåret. Kommunens dåliga ekonomi gör att kommunen inte
har kunnat finansiera verksamheten men en implementering i den egna
organisationen har blivit möjlig genom mycket hårt arbete och stora
organisationsförändringar.
3 (14)
3.
Syfte och mål med projektet
Syftet med projektet var att utveckla tidigare erfarenheter och metoder för att ge
stöd till målgruppen, både psykosocialt och arbetsrelaterat.
Målet var kortfattat att öka förutsättningarna för att dessa skulle kunna leva ett
mera socialt inkluderat liv i samhället och för att öka möjligheten till självförsörjning.
På Individnivå var målet att deltagarna efter projektet skulle ha en ökad
självkänsla, och ökad kompetens - språkligt och inom de arbetsområden de deltagit
i samt ett ökat socialt kontaktnät utanför sin egen sociala/kulturella krets.
På organisationsnivå. Var målsättningen också att arbetsgivare/arbetsledare på
offentliga eller privata arbetsplatser skull ha en ökad förståelse för deltagarnas
behov och resurser samt i högre grad ha öppnat dörrarna för målgruppen genom
praktik och arbete.
Jämställdhet -målsättningen. var även att stimulera deltagarna söka sig till
yrkesområden som bryter mot traditionella könsrollsmönster.
Mätbara mål:
– Att samtliga i målgruppen hade etablerat en kontakt med arbetsplatser i
kommunen genom studiebesök och att minst 50 % av målgruppen hade gjort
praktik på arbetsplatser, offentliga eller privata. –
Att 20 % av målgruppen hade fått arbete eller börjat studera.
– Att minska ohälsotalet bland målgruppen. ( minskade sjukvårdskostnader/minska
behovet av kontakter med vårdcentral).
– Att projektets metoder och samverkan skulle implementeras i den ordinarie
verksamheten efter projektets slut.
– Att genom erfarenhetsutbyte sprida projektets metoder och resultat till andra
kommuner i regionen.
Projektet har helt enligt planen utvecklat verksamheter som är mer
arbetslivsinriktade. De som deltagit i projektets arbetsträningsverksamheter har fått
en ökad kompetens även om detta skulle kunna utvecklas och formaliseras med
ännu bättre resultat. Genom projektets samarbete med IFO och
Arbetsförmedlingen har det nu blivit möjligt att skapa arbetsmöjligheter med egen
försörjning genom Arbetsförmedlingens utbud av stödinsatser. Detta är ett direkt
resultat av projektet som får en positiv långsiktig effekt för målgruppen.
Mätbara resultat:
– Delar av målgruppen har etablerat en kontakt med arbetsplatser i kommunen. Ca
25 % av målgruppen har gjort praktik på arbetsplatser, offentliga eller privata.
4 (14)
– Minst 20 % av målgruppen har fått arbete eller börjat studera. Fem personer har
t ex gått från praktik i projektet till en anställning. Ytterligare kommer inom kort efter
projektets avslut att få en OSA-anställning. Fyra har påbörjat studier varav en
varvar studierna med praktik. Fyra deltagare har påbörjat studier. En av dessa
varvar studier med praktik. En person har praktik fyra dagar/vecka och får stöd i
svenskundervisning en dag/vecka genom Arken. Ytterligare en person har
praktikförberedande uppgifter på ett äldreboende i kombination med support från
Arken. Fyra personer har slutat av annan anledning. ( en mammaledig, en till Ame,
en sjukskriven, en tillbaka i missbruk, några har flyttat)
– Ohälsotalet bland målgruppen har definitivt förbättrats vilket har inneburit
minskade sjukvårdskontakter och därmed minskade sjukvårdskostnader
– Projektets metoder och samverkan med kommunen kommer att implementeras i
Arkens ordinarie verksamhet efter projektets slut.
– Projektet har haft mycket erfarenhetsutbyte med andra kyrkliga organisationer
och har spridit projektets metoder och resultat till andra kommuner i regionen.
– Däremot har projektet inte haft så stora effekter i att påverka företagens attityder
till målgruppen då praktikplatskontakterna med företagen inte varit så stora som
förväntats.
4. Arbetssätt
Rekrytering och introduktion:
Deltagarna, totalt 34 personer, har främst rekryterats av Lysekils kommuns
socialförvaltning, IFO LSS- och ENAD.
Initiativet har tagits av handläggarna och efter ett möte mellan
handläggaren, individen och projektets handledare har ett gemensamt
beslut om medverkan tagits. Därefter har en individuell planering gjorts då
målen satts och verksamheten planerats. Ett antal deltagare har sin
ersättning från Försäkringskassan i form av sjukersättning. Flera av dessa
hade redan tidigare haft kontakt med Arken.
Som stöd har deltagarna haft två projektanställda handledare, en
projektledare, som förutom administrativt ansvar har deltagit operativt i
verksamheten samt resurser i form av övrigt anställda av Arken och ideella
resurspersoner. Bland samarbetsparterna har främst socialförvaltningen
utgjort en resurs genom kontinuerligt samarbete med handläggare utifrån
5 (14)
varje deltagares utveckling. Varje person som deltar i projektet har haft en
handledare som vägleder, coachar och gör uppföljningar.
Metod: I samband med att deltagarna varit i praktik liksom i andra
sammanhang där deltagarna har haft kontakter utanför projektets
verksamhet har projektet använts sig av handledningsmetoden Supporten
Employment. Det är en konkret och handfast metod som innebär att
handledaren är uppdaterad och följer utvecklingen samt medverkar vid
möten oftast trepartsmöten. Med praktikhandledare eller annan aktuell
person. Metoden har fungerat bra men skulle kunna utvecklas nu mer med
ännu bättre resultat om tid funnits och fler handledare. De flesta deltagare
har haft stora behov av stöd i sådana kontakter.
Vardaglig verksamhet: Ett första steg och en grundförutsättning för att uppnå
målen har varit att skapa en trygg tillvaro i form av en vardaglig verksamhet som
sedan har fått byggas vidare med mer utåtriktade aktiviteter. Detta för att få
deltagarna att trivas och för att bygga upp självkänslan och tilltron både till den
egna förmågan och till andra. Genom att delta i den dagliga verksamheten har
också rutiner och strukturer i vardagen liksom språklig och social träning kunnat
utvecklas.
Gruppverksamhets- Föreläsningar/Stormöten.
Projektets verksamhet har byggt på gruppverksamhet där arbetsträning varit en
stor del men även av andra gruppsamlingar och stormöten. Vid dessa har
deltagarna fått information och även deltagit i planering av veckans arbete. En del
samlingar har varit temainriktade och har också bestått av föreläsningar av olika
slag som t ex kost och hälsa, relationer, en god arbetsmiljö och det goda samtalet
är några exempel men också teman som ”Vår historia” och ”Att sitta häktad i
Sverige” Gruppen har varit med och påverkat valet av tema. I december var
gruppen inbjuden till en kvinna som berättade om svenska jultraditioner och julmat.
På julafton hade vi gemensamt julfirande på Arken.
Arbetsträningen har haft sin bas i de tre planerade områdena: vaktmästeri,
soppkök och second hand, med syftet att träna sig socialt, språkligt samt inom
respektive yrkesområde för att så småningom kunna slussas ut i praktik eller arbete
på andra arbetsplatser. Second-handgruppen har varit den mest omfattande och
fungerat bäst liksom den hantverksgrupp som utvecklats för att kunna aktiver de
invandrade kvinnor utan kunskaper i svenska språket som deltagit. .
Praktik/studiebesök: Vi har arbetat med att öka kontakten med det lokala
näringslivet. Vi har gjort arbetsplatsbesök och försökt locka flera att ta emot
praktikanter. Näringslivet i kommunen har haft en tuff tid i och efter lågkonjunktur
och finanskris vilket har inneburit svårigheter att orka med att ta emot praktikanter.
Kommunens näringslivssekreterare är oss behjälplig, och kommer på sina
företagsbesök sprida information om vikten att alla hjälps åt för att människor skall
komma närmare arbetslivet.
Några deltagare har kunnat erbjudas praktik på arbetsplatser utanför projektets
verksamhet. Ett glädjande exempel är en kvinna från Eritrea som fått praktikplats
6 (14)
på en av grundskolorna samtidigt som hon börjat en högskoleutbildning som är en
förberedande kurs för lärarprogrammet. Tyvärr har inte så många som önskat
kunnat erbjudas. En del studiebesök i ordinarie verksamheter har också gjorts, t.ex.
inom vård och handel. De som arbetat med Second Handverksamheten har t.ex.
fått se hur arbetet i en ”riktig” butik fungerar.
5. Deltagande aktörer i projektet
Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de
konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete.
Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas
sammansättning. Hur har grupperna fungerat?
Samverkande organisationer har varit olika sektioner i Lysekils kommuns
Socialförvaltning såsom IFO ( Individ & familjeomsorgen-flyktingsamordnare), LSS
och ENAD (enheten för alkohol/drogmissbruk).
Dessa har medverkat utifrån sin verksamhet i den mån de haft deltagare i projektet.
De har varit både mottagare och användare av metoder och erfarenheter som
utvecklats och prövats i projektets verksamhet. Dessa organisationer har också
stått för den huvudsakliga medfinansieringen
Även Gymnasiesärskolan har deltagit i viss mån liksom lokala företag och
kommunala arbetsplatser i den mån de kunnat ta emot praktikanter.
Carema psykiatri planerade att delta men har tyvärr inte deltagit så mycket som
projektet önskat.
Projektet har sammantaget haft det mest kontinuerliga och givande samarbetet
med socialförvaltningenshandläggare och chefer men även med
Arbetsförmedlingen.
Samarbetet med arbetsförmedlingen - IFO och Projekt Uppdrag Arken har inneburit
ett genombrott vad gäller möjligheten att kunna använda Arbetsförmedlingens
stödinsatser för målgruppens egenförsörjning.
6. Jämställdhetsintegrering
Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och
utmaningar under arbetets gång.
7 (14)
Med tanke på den aktuella målgruppen var en utgångspunkt för att uppnå ökad
jämställdhet att först stödja en utveckling mot mindre utanförskap och att bryta den
sociala och kulturella isoleringen. Detta steg har varit stort men har trots det för
flera av deltagarna inneburit ett närmande till arbetsmarknaden och i några fall har
det också inneburit att man nått målet med egen försörjning. En grund för att leva
ett mera jämställt liv har tagits även om det för många är långt kvar. Samtliga
verksamheter har varit öppna för både män och kvinnor. Deltagarna har troligen
också fått en ökad förståelse för jämställdhetens principer och värderingar och att
visa respekt för andra både män och kvinnor genom projektet.
Syftet var att försöka stimulera deltagare att söka sig i sin praktik till
verksamheter/yrken utanför de mer traditionella könsrollsmönstren i yrkeslivet.
Detta har inte kunnat uppnås. Vad som har haft viss betydelse för att bryta
traditionellt könsrollstänkandet har varit att vi som arbetat som handledare kunnat
visa på att vi bryter mot traditionella könsroller. Kvinnor kör bussen, lyfter och bär,
en kvinna som chef, männen samtalar, visar omtanke och omsorg. De lagar mat
diskar och plockar undan. Det låter bagatellartat men har varit synligt, och blivit
kommenterat.
7. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt.
Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång.
I projektet har flera av deltagarna någon form av funktionsnedsättning.
Lokalerna har varit anpassade till rullatorer och rullstolar. Den mesta
verksamheten har legat i en lokal i direktanslutning till entrén i markplan.
Ytorna har varit stora och lättillgängliga. Toaletter har varit anpassade för
rullstolar.
Utmaningar
En problematik som vi ställts inför var att flera av deltagarna är analfabeter. Det
blir vårt samhälle ett funktionshinder, att inte kunna läsa och skriva. Det har
gjort att vi fått använda bilder på ett annat sätt. T.ex.en stopp skylt i stället för
att skriva att vi har stängt. Det har även lett till att vi haft en frivillig
pensionerad lärare som haft svenskundervisning med några deltagare flera
timmar varje vecka.
Visionen i projektet att vara tillgänglig för personer med funtionsnedsättning har
vi lyckats med. Det som är roligt att se är att flera av dessa deltagare nu finns
med i ordinarie kyrklig verksamhet. De lokalerna, kyrkan och
församlingshemmet är redan anpassade för personer med rullstol, det finns
8 (14)
hörselslinga och hiss. En av deltagarna har fått inräkna sin analfabetism som
ett funktionshinder i en utredning gjord av AF vilket gjort det möjligt för oss att
anställa henne med särskilt lönebidrag.
8. Regionala prioriteringar
Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med.
Innovativ verksamhet
Verksamhetens arbetsmarknadsinriktade verksamhet för målgruppen har generellt
varit innovativ i jämförelse med att den mesta verksamhet som annars bedrivs för
denna målgrupp i huvudsak är social och humanitär.
Denna innovativa del har bestått av utvecklandet av metoder för arbetsträning och i
förlängningen att söka få företagen att öppna dörrarna för målgruppen vilka annars
ofta har varit stängda.
Första fasen i denna process innefattade arbetsträning i en socialt trygg och
skyddad arbetsmiljö för att sedan slussas ut på ordinarie arbetsplatser med hjälp av
handledningsmetoden Support & Employment i form av studiebesök och praktik.
– Målet var att metoderna och samarbetet mellan IFO och kyrkan skull fortsätta
efter projektet och även att samarbetet med företagen skall ge så goda
erfarenheter att modellen kan implementeras för personer i behov av mycket
stödjande insatser. Detta mål har också uppnåtts då en verksamhet kommer att
finnas kvar efter projektet .
Resultatet av projektets goda erfarenheter och kontakter är planerna på en
satsning på en helt ny finansieringsmetod som förhoppningsvis kommer att kunna
genomföras under kommande år med en större kontinuitet.
Samverkan
– Projektets samarbete med kommunen har fungerat mycket bra och har utvidgats
till flera förvaltningar, bland annat Näringslivsavdelningen i kommunen.
Samarabetet med socialförvaltningen och barn & utbildningsförvaltningen har också
fördjupats genom projektet. Referensgrupp och styrgrupp har varit mycket aktiv för
en och ömsesidig vinning.
Samarbetet med psykiatrin har tyvärr inte kunnat utvecklas i den omfattning
projektet önskat trots många försök och ett stort behov. Psykiatrin har dock varit
mycket positiv till projektet och dess resultat för flera av dess patienter men har
ändå inte kunnat delta särskilt aktivt
– Projektet har haft ett gott samarbete med Näringslivcentrum i Lysekil som visat ett
stort intresse och engagemang. Detta samarbete är mycket viktig som en start
punkt för Arkens fortsatta arbete med målgruppen.
9 (14)
– samverkan. med Arbetsförmedlingen har fungerat bra särskilt i slutet av
projektet.
9. Spridning och påverkansarbete
Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete.
-
Vilka personer/organisationer har ni riktat er till?
-
Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet?
-
Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka
bör göra det?
Personer och organisationer
Påverkans arbetet har främst riktat sig till kommunens olika förvaltningar,
näringslivet i Lysekil, Carema psykiatri och kyrkliga organisationer och
företrädare. Samarbetet med kommunens socialförvaltning har som tidigare
framkommit varit väl fungerande. Påverkans arbete har riktat sig till politiker i
socialnämnden och till kommunledningen. Det har främst bestått i att berätta
om verksamheten och att tydliggöra den del av vårt arbete som är gemensam
med kommunens sociala ansvar. Att ge de människor som står längst bort från
arbetsmarknaden en chans att få praktikplats och börja stå på egna ben vad
gäller egen försörjning. Sådana träffar har förekommit vid flera tillfällen. En
viktig arena har varit Lysekils Posten, den lokala tidningen. Flera artiklar har
varit publicerade och annonser om verksamheten har varit inne regelbundet.
Under projektets gång har projektledaren vid flera tillfällen träffat företrädare
för svenska kyrkan och svenska missionskyrkan och berättat om verksamheten
och projektet. Flera grupper har kommit på studiebesök för att se vad de kan
göra på sin hemmaplan. Ett av besöken tog kontakt efter det att de läst på
socialfondens hemsida om projektet. Vi har även haft kontakt med våra
respektive samfundsledningar. Samarbetet i Lysekil mellan kyrkorna och
kommunen är vågar jag påstå väl känt inom kyrkan i Sverige.
Omsättning i annan verksamhet
Eftersom projektet har funnits med i en redan befintlig verksamhet har
projektets idéer hela tiden genomsyrat verksamheten. Under projekttiden har
annan verksamhet stått lite tillbaka för arbetet att uppfylla projektets mål.
Fokus har varit att människor skall komma vidare i praktik eller utbildning. Det
har även påverkat Lysekils församlings ordinarie verksamhet. Vaktmästaren i
Lysekils kyrka och i Lyse kyrka har tagit emot flera praktikanter längre eller
kortare tid och i varierande uppgifter. Ett café har startats i församlingshemmet
i Lysekil, det kommer nu att finnas kvar och drivas delvis av personer som varit
med i projektet och som nu fått en anställning.
Ytterligare insatser
10 (14)
Min bedömning är att påverka politiker är viktigt. Kyrkan är i dag mycket tack
vare projektet en tydligare samarbetspartner till kommunen inom den sociala
sektorn. Här finns ytterligare projekt som kan göras tillsammans. På det
individuella planet har de som arbetat med projektet kontakter som kommer att
fortsätta. På organisatoriska planet kan det ske på tjänstemanna nivå men även
på förtroende nivå. Kyrkan leds av förtroende valda liksom kommunen, den
nivån är viktig och kan inte förbises.
10. Extern utvärdering
Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet.
Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet?
Utvärderaren, i vårt fall Tarasso AB har funnits med i projektet från allra första
början. Det har varit en ovädelig hjälp. I starten, helt omistlig. Hon hjälpte oss
att konkret omsätta ansökan i praktiskt arbete. Fick oss att se vad vi gjorde och
med den process inriktade utvärderingen fick vi hjälp att se vårt arbete och
korrigera efter hand det som inte fungerade. I starten innan allt föll på plats och
projektet fick ”kropp” fick vi stor hjälp att strukturera. Att utvärderaren finns
med hela tiden är av största vikt. I vårt projekt kan man säga att det varit helt
avgörande för det lyckade resultatet. I den processuella utvärderingen har
ingått att hon vid tre tillfällen kallat samarbetsparterna till seminarier. Detta för
att hela tiden ha en dialog och se vart projektet befinner sig i förhållande till
målen i ansökan. Hon har även varit lätt att få kontakt med vi telefon och mejl,
och har varit väl insatt i projektets arbete.
11. Egenutvärdering
Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för
projektledningen och hela projektet?
Arbetsgruppen som bestått av handledare och projektledare har träffats
regelbundet varje vecka för att utvärdera kontinuerligt. Vid varje tillfälle har vi
gått igenom varje deltagare i projektet för att se vad som hänt och vad som
behöver göras framåt. En fråga som hela tiden har varit aktuell på dessa möten
har varit att se hur man på bästa sätt kan se till deltagarnas hela situation. Det
har inte enbart handlat om att få praktik utan en stor del av arbetet med
deltagarna har handlat om välbefinnande. Projektets deltagare har haft många
problem med utanförskap, missbruk och psykisk instabilitet. Därför har
handledning till projektets handledare varit viktig. Det behovet framkom ganska
11 (14)
snart vid egenutvärderingen. Sedan har det inte fungerat med att få tillgång till
handledare med specialkompetens på området förrän i slutet av projektet. Det
visade sig tydligt att god handledning är A och O.
Referensgrupp och styrgrupp
I detta sammanhang kan också nämnas referensgruppens träffar och
styrgruppens möten. Referensgruppen har bestått av: Fyra socialsekreterare,
projektets handledare, representant från resursteamet på gymnasieskolan samt
projektledaren. Styrgruppens medlemmar har varit: Lysekils kyrkliga
samfällighets kanslichef som varit ekonomiansvarig i projektet, enhetschefer för
individ och familjeomsorgen samt LSS och en representant från
Försäkringskassan samt projektledaren.
Dessa möten har varit en viktig del i den egna utvärderingen. I styrgruppen har
frågor av mer övergripande strukturell organisatorisk karaktär diskuterats. I
referensgruppen har diskussionen rörts sig mer på en praktisk nivå, som vad
som händer med deltagarna och vilka som kan stå på tur att komma med i
projektet. Mötena har varit en viktig del i den kontinuerliga utvärderingen.
12. Kommentarer och tips
Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och
varför?
Tips
En väl genomarbetad ansökan med tydliga mål och syften. En bra extern utvärderare
som är med från början är omistligt. Att alla inblandade från början arbetar med
implementering, vad skall hända när projektet avslutas? Den frågan måste lyftas från
början.
Vad gick bra
Projektet som helhet gick bra. Engagerade medarbetare är till stor del det som gjort
projektet lyckat. Tack vare dem har människor blivit sedda och lyfta. Att deltagarna
själva vittnar om att gemenskapen med andra som arbetar frivilligt eller är anställda
på Arken har gjort skillnad, man har kommit in i ett sammanhang och genom det
brutit isoleringen. Hantverksgruppen har hela tiden vuxit och där har vi sett tydliga
tecken på integration och delaktighet. Den kommer att finnas kvar och utvecklas.
Den har varit en första plattform för många och har visat sig vara en ”språngbräda”
in i annan verksamhet framför allt caféverksamheten.
Med hjälp från Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen har vi kunnat anställa en
av projektdeltagarna som delansvarig för denna verksamhet. Det gör att vi kan ha
caféverksamhet flera dagar i veckan och att vi även kan ”serva” församlingens
familjearbete. Det har blivit en vinst in i den befintliga församlingsverksamheten.
Samarbetet med enskilda socialsekreterare och ledningen för Ifo har varit mycket bra
12 (14)
och kommer även den att fortsätta.
Fördelen med ett projekt integrerat i ordinarieverksamhet har upplevts positivt av
deltagarna. De har kommit in i ett redan fungerande sammanhang och fått flera nya
kontakter. Verksamheten på Arken har funnits i åtta år så den är väletablerad vilket
har betytt mycket för inte minst våra kontakter med samarbetsparterna i projektet.
De har haft en uppfattning om vad Arken står för och det har betytt mycket i
kontakterna,
Vad gick mindra bra
Svårigheten att hitta praktikplatser måste framhållas som det svåraste och det som
gått minst bra. Kontakten med företagen har varit svår att få till i någon större
utsträckning. De företag som varit aktuella är de som vi på ett eller annat sätt redan
haft kontakt med.
Gruppsammansättningen av deltagare har ibland varit svår att hantera då många har
stora problem och resurserna inte räckt till. Två handledare i ett sådant här
”avancerat” arbete har varit för lite för att täcka behoven hos deltagarna. Det har
gjort att det varit svårt att följa upp allas enskilda planering på det sätt som man
velat. Arbetsbördan för projekthandledarna och ledningen har bitvis varit mycket
tung. I ett sådant här arbete där man integrerar befintlig verksamhet med ett projekt
kräver stora personella resurser. Detta tog jag upp på den positiva sidan med för
projektledning har det under stundom varit tungt att hinna se till allas behov, även
till de som inte är med i projektet.
13. Kontaktpersoner
Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta?
Ulla Johansson
[email protected]
Underskrift projektansvarig (projektledare)
____________________________________________________________________
Datum
Namnteckning
Namnförtydligande
E-posta dessutom dokumentet till projektets ansvariga handläggare på Svenska ESF-rådet.
Kom ihåg att även fylla i projektets sista lägesrapport för att stöd ska kunna betalas ut.
13 (14)
14 (14)