2015-02-19 Likabehandlingsplan för Fritid Väster. I vår verksamhet vill vi att alla besökare skall känna sig trygga och bemötas med respekt. Ingen besökare ska behöva känna sig rädd för att gå till våra verksamheter. Kränkande behandling är en fråga som hänger samman med människosyn och grundläggande demokratiska värderingar. Varje form av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är otillåten och skall förhindras. Syfte med likabehandlingsplan Syftet med en likabehandlingsplan är att främja alla våra besökares lika rättigheter oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Planen ska anpassas till den egna verksamheten och årligen följas upp och utvärderas. Det är viktigt att besökarna finns med i arbetet för likabehandlingsplanen. Vad säger lagen arbetet kring likabehandlings plan. Skolverkets allmänna råd (2006) är till hur författningarna (lagar, förordningar och föreskrifter) för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, skola och vuxenutbildning kan tillämpas. Skolverkets allmänna råd är framtagen för att främja barn och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. De allmänna råden är också framtagen till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Med annan kränkande handling menas: ett uppträdande som förolämpar, diskriminerar eller sårar ett barns värdighet. Enlig det allmänna rådet bör det målinriktade arbetet: utgå ifrån det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet, bedrivas systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och jämlik miljö ge barn, elever, personal och föräldrar återkommande möjligheter att reflektera kring normer, värderingar och relationer omfatta kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2015-02-19 Begreppsförklaring Likabehandling Med likabehandling menas att alla besökare ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla ska behandlas lika utan det ska finnas förståelse för besökarens behov. Kränkande behandling Begreppet kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Befogade tillsägelser Förbudet för personal att utsätta besökare för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om besökaren kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Detta är så klart en balans för hur vi säger till och hur besökaren uppfattar det. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbning är inte en engångsföreteelse eller konflikt, utan en systematisk kränkning av en person. Bara den som är utsatt kan avgöra hur den känner sig och vi andra har alltid ansvar för att ta andra personers känslor på allvar. Det kan med andra ord räcka med en kränkning för att personen känner sig mobbad. Kränkningar och mobbing kan förekomma i olika former som: Fysiska (t ex slag eller knuffar). Verbala (t ex att bli hotad eller kallad könsord). Psykosociala (t ex utfrysning och ryktesspridning). Text- och bildburna (t ex klotter, brev, e-post, sms och chat). Kom ihåg att det aldrig är den mobbades fel att mobbning pågår. Möjliga tecken på mobbning är om besökaren: blir tystare inte berättar vad som händer i skolan/ på fritiden/ mötesplats kompisar inte följer med hem slutar umgås med tidigare kamrater/ vänner väljer att inte besöka våra verksamheter inte vill träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma får en helt ny umgängeskrets. har återkommande huvudvärk och annan värk får vredesutbrott 2015-02-19 får sämre aptit ofta har mardrömmar har blåmärken och andra skador har saker som försvinner som klocka, gymnastikkläder, mössa, mobiltelefon. får sämre studieresultat/ hälsa Trakasserier Trakasserier innebär ett uppträdande som kränker en besökares värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Är ett övergripande begrepp för negativ och därmed kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån olika grunder såsom kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Direkt diskriminering: Med direkt diskriminering menas att en besökare missgynnas i förhållande till andra om missgynnandet har samband med kön, ålder, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Indirekt diskriminering: Med indirekt diskriminering menas att en besökare missgynnas genom att huvudmannen för verksamheten, enhetschefen eller någon med motsvarande ledningsfunktion eller annan personal tillämpar en bestämmelse, ett kriterium, eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken särskilt missgynnar en besökare med visst kön, ålder, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller visst funktionshinder. Sexuella trakasserier Avser kränkningar grundade på kön eller som anspelar på sexualitet. Rasism Bygger på föreställningen om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper som mindre värda. Främlingsfientlighet Ett uttryck för avståndstagande från eller fientlighet mot främlingar, grundat på kulturella skäl, inte fysiska. Ett främlingsfientligt synsätt är ofta grundat på föreställningar om att olika kulturer bör leva åtskilda, eller att en kultur är mer högtstående än en annan. 2015-02-19 Förebyggande åtgärder Information till dig som är förälder Om ditt barn kommer hem och berättar att han/hon blivit utsatt av någon form av kränkande behandling i våra verksamheter, vill vi att du tar kontakt med oss så att vi tillsammans bestämmer hur vi ska arbeta vidare med problemet. Vi vill även att du som förälder tar kontakt med oss om ditt barn berättat att en kamrat blir utsatt för kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka kränkningar Personalen i våra verksamheter tar upp om det finns misstanke om kränkande behandling kring våra besökare, vid allvarligare situationer rapporteras detta till enhetschef. En enkät om trivsel, bemötande och trygghet genomförs årligen. Enhetschef är ansvarig att detta genomförs. Familjestödjaren på familjecentrum är en samtalspartner vid kontakt med barn/ungdom och deras föräldrar. Rutiner för akuta situationer Den personal som uppmärksammat kränkande behandling ingriper genom att genast avbryta handlingen och tala med de inblandade Den personal (gärna 2 st personal) som sett/hört vad som hänt talar med den eller de som gjort sig skyldiga till kränkningen och gör klart att detta inte får förekomma Personal pratar även med den som blivit utsatt Meddelar övrig personal. Vidtar de åtgärder som behövs som dokumentaion, föräldrasamtal, och ev kontakt med ungdomsförebyggare på familjecentrum. Strategi för det långsiktiga arbetet Gemensamma utbildningsinsatser för personal inom verksamhetsområdet, tex barnpilot Gör besökarna delaktiga genom klubbråd, gårdsråd och öppna samråd Informera föräldrar via fripunkt och föräldrasamtal Förbyggande åtgärder Personalen sprider ut sig och finns i hela lokalen Personal för en diskussion med besökarna om vilka platser både ute o inne i våra verksamheter som de känner sig otrygga i Att alltid säga när besökare säger eller gör kränkande handlingar Använda sig av en tydlig metod men med en lösningsfokuserad utgångspunkt med tillsägelse, varning och till sist hemgång för dagen/kvällen, (tillsägelse, gult & rött kort). Ingen ofrivillig hemgång utan föräldrakontakt.