1
KRISTENDOM
Centralt innehåll
Religion
Kristendom
Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler
Heliga platser och rum
Centrala tankegångar inom kristendomen
Berättelser ur Bibeln
Kristendomens betydelse för det svenska samhället
Kristna högtider
Etik
Etiska begrepp
Vad det innebär att göra gott och vara en bra kamrat
Historia
Kristendomens införande i Sverige
Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa
Kunskapskrav
Efter den här kursen förväntas du…
Religion
Kunna redogöra för vad som händer i kyrkan och de ritualer som sker där
Kunna redogöra för sambandet mellan religiösa ritualer och centrala
tankegångar
Kunna redogöra för några kristna högtider och deras ursprung
Göra jämförelser mellan kristendomens roll i samhället förr och nu
Kunna redogöra för de etiska begreppen: rätt och orätt, jämlikhet,
samvete, ansvar, rättvisa, empati och solidaritet
Kunna tala om och argumentera kring frågor som handlar om hur man är
en bra kamrat och vad det kan innebära att göra gott genom att använda de
etiska begreppen
Historia
Kunna redogöra för hur historiska händelser, förhållanden och personer
med kopplingar till kristendomen påverkat samhället under olika tider
2
Att vara kristen – vad är det?
Redan tidigt skrev de kristna en berömd sammanfattning av den kristna läran.
Man kallar texten trosbekännelsen och varje söndag läses denna i tusentals
kyrkor över hela världen.
Trosbekännelsen:
”Vi tror på Gud fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare.
Vi tror också på Jesus Kristus, hans enfödde son, vår Herre, som är avlad av den
Helige Ande, född av jungfru Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död
och begraven, nedstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen från det
döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma levande och döda.
Vi tror också på den Helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas
samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.”
Den första delen säger att vi tror på Gud, som har skapat allt. Ingen vet hurdan
Gud är, men ”hans” kraft finns överallt. Gud har en speciell mening med
människorna, och ”han” bryr sig om varje människa som ber om hjälp. Man
brukar jämföra Gud med en far som tar hand om sina barn.
Andra delen talar om Jesus. För omkring två tusen år sedan lät Gud sig födas
som människa och levde ett kort liv på jorden. Den gudamänniskan var Jesus
Kristus. Han kallas i Bibeln för Guds son. Jesus dog på korset för att människor
skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död frälste (räddade) han alla från
synd och evigt straff efter döden. Därför kallas Jesus också Frälsare.
Jesus uppstod ur graven och togs sedan upp till Guds himmel. En dag ska han
komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå och dömas.
Den tredje delen berättar om den helige Anden. Genom denna är Gud
närvarande överallt för att hjälpa oss. När en människa döps får hon del av den
helige Anden, som leder och hjälper henne i livet.
Synd brukar man förklara med att handla mot Guds vilja. Vad som är Guds vilja
har kristna många olika tankar om. Somliga kristna menar att det är syndigt att
dansa eller att gå på bio medan andra menar att synd helt enkelt är allt som
skadar en själv eller andra.
I kristna kyrkor talar man ofta om himlen, paradiset som väntar efter döden.
Bibeln berättar att från början var allt i världen underbart och människorna var
3
lyckliga. Så ska det åter bli en gång. Förr tänkte man sig att Gud bodde i himlen
och fortfarande använder vi ordet för den plats eller det tillstånd där de troende i
evighet ska få leva i Guds gemenskap. Det viktiga är att det eviga livet väntar
hos Gud och att döden inte är slutet.
Enligt Bibeln och den kristna tron finns det en ond makt som kallas djävulen.
Djävulen har fört in synden, döden och allt ont i världen. ”Han” försöker locka
oss bort från Gud och somliga säger att vi kommer att straffas för evigt i ett
helvete där djävulen regerar om vi inte lever enligt Guds vilja. Många kristna
menar att djävulen är detsamma som sjukdom, förtryck och annat som är ont.
Man är inte kristen bara för att man tror att Jesus funnits och sagt det som står i
Bibeln att han sagt. Man är inte heller kristen bara för att man tror att hans
mamma hette Maria och hans pappa Josef eller för att man tror att Jesus blev
korsfäst och dog.
Kristen är man bara om man tror att:
Jesus är Gud samtidigt som han är människa. Jesus är samtidigt 100 %
människa och 100 % Gud. Jesus är Guds son som kom till människorna
för att rädda oss till ett evigt liv efter döden
Jesus offrade sig för oss människor för att vi skulle bli syndfria om vi tror
på honom.
Jesus uppstod från det döda
Inom andra religioner tror människor också på en gudomlig makt, men det
betyder ju inte att de är kristna. För en kristen är Jesus Kristus huvudpersonen.
Han är räddaren (frälsaren) och för en kristen är tron på honom den enda vägen
till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv:
”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
Kyrkan och dess riter
De första kristna träffades för att tillsammans läsa texterna om Jesus, be böner
tillsammans, sjunga och äta. En sådan grupp kallades en församling och för att
bli medlem var man tvungen att vara döpt. Från dessa enkla församlingar som
ofta hölls i privata hem växte dagens kyrkor fram.
Idag döps mer än 70 % av alla barn i Sverige och är därmed medlemmar i den
svenska kyrkan. När prästen döper ett barn handlar det inte om att barnet får sitt
namn utan om att barnet tas upp i den kristna gemenskapen.
4
När man är 13-14 år kan man sedan konfirmeras. Det innebär att man försäkrar
att man vill vara kristen. På 1800-talet var det självklart att man skulle
konfirmeras och den som inte var konfirmerad var inte heller myndig och ansågs
inte som en riktig, vuxen medborgare. Först vid konfirmationen fick pojkar
långbyxor och flickorna fick sätta upp håret som de vuxna kvinnorna. Idag är
konfirmationen frivillig och har inte längre någon betydelse. Konfirmationen
börjar med några veckors undervisning om vad det innebär att vara kristen och
slutar med att man får nattvarden för första gången och läser trosbekännelsen.
Självklart kan man ta del av undervisningen, men om man sedan känner att man
inte tror kan man avstå från att läsa trosbekännelsen och från att ta nattvarden,
men då är man inte konfirmerad.
I kyrkan läser man fortfarande texterna om Jesus, man ber böner och sjunger
psalmer. Den gemensamma måltiden har under mer än 1000 år varit något man
kallar nattvard. Prästen läser en kort text om hur Jesus och lärjungarna firade
den första nattvarden. Sedan kommer de som vill fram och böjer ofta knä vid
altaret. Prästen ger alla en brödbit och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven”.
Därefter får alla en mun vin och prästen säger då: ”Kristi blod för dig utgivet”.
Nattvarden brukar man kalla ett mysterium och för en helig handling. Genom
brödet och vinet minns man att Jesus Kristus dog för oss, men också att han
fortfarande är nära genom sin symboliska kropp och sitt symboliska blod.
Prästen döper, håller nattvard, ber, viger och begraver människor. Dessa är
heliga riter i kyrkan. Men prästen undervisar också församlingen om Jesus lära.
Utifrån en bibeltext håller prästen en predikan där han eller hon klargör bibelns
budskap. Förr i tiden kunde en predikan vara så lång som en timme, men idag är
den ofta slut efter tio minuter en kvart.
Ända sedan Gustav Vasas tid har svenska kyrkan varit en statskyrka. Med det
menas att staten har makt över kyrkan – att kyrka och stat hör ihop. Men, från år
2000 har kyrkan skilts från staten och blivit en mer fri kyrka, som själv
bestämmer om sina egna angelägenheter. Bara en liten del av människorna i
Sverige säger att de är troende kristna, men det betyder inte att alla andra står
utanför kyrkan och dess verksamheter. Mer än 70 % av barnen döps, nära 50 %
av alla ungdomar konfirmeras, ungefär 60 % av alla vigslar sker i kyrkan och
omkring 90 % av de som dör får en kristen begravning. Men det är mindre än 2
% som regelbundet går i kyrkan för att läsa trosbekännelsen och ta nattvarden.
För många är de kristna riterna inte längre en fråga om tro, utan handlar mer om
traditioner.
Den kristna kulturen
5
Det är inte bara när vi döps, gifter oss och begravs som vi lever i den kristna
kulturen. I vår tid hör de flesta helger och högtider samman med Bibeln och
kristendomen.
Jul firar vi till minne av Jesus födelse som av tradition inträffade den 25
december. Det finns ingenting som säger att Jesus föddes just denna dag men
under 300-talet bestämdes det att denna dag var lämplig att fira på eftersom man
sedan gammalt firade den romerska solgudens födelse just denna dag. Man
gjorde helt enkelt om den populära solfesten till en kristen fest. På svenska talar
vi inte om christmas utan vi kallar högtiden jul, som är ett gammalt urnordiskt
ord som ingen riktigt vet vad det betyder. Innan kristendomen kom till Sverige
hade också nordborna en slags solfest i december då man offrade till Tor och de
andra asagudarna för att få fruktbarhet och välgång under det kommande året.
Julen inleds egentligen med advent. Advent betyder ankomst, och det är förstås
Jesus ankomst det handlar om.
Vem är då jultomten? Allt började med en berömd biskop, Nikolaus, som levde i
Romarriket på 300-talet. Efter sin död blev han utnämnd till helgon: Sankt
Nikolaus. Nikolaus ansågs kunna hjälpa särskilt barnen efter sin död om man
bad till honom. Han firades sedan i december och i samband med detta fick
barnen några enkla presenter. I Sverige slogs Nikolaus ihop med den gamla
föreställningen om att det fanns små grå tomtar som hjälpte människorna på
gårdarna. Eftersom han aldrig gick utanför gårdens tomt, kallades han för tomte.
Trettondagen
Den 6 januari, trettonde dagen efter jul, är också en helgdag. Den firas till minne
av stjärntydarna (de vise männen) som enligt Bibeln kom med gåvor till
Jesusbarnet. I Sverige brukade skolpojkar gå runt med vita strutar med stjärnor
på för att tigga pengar till sin skolgång denna dag. Stjärngossarna föreställde
förstår de vise männen men har under modern tid kommit att höra ihop med
Lucia, som ju förresten är ett kristet helgon vi fortfarande firar.
Påsken
Påsken, eller pesach, är en 3000 årig judisk högtid som firas till minne av att
judarna befriades ur fångenskapen i Egypten. I kristendomen firas påsken till
minne av Jesu lidande, korsfästelse och uppståndelse.
Skärtorsdagen är dagen före långfredagen. Kvällen innan sin död åt Jesus och
lärjungarna sin sista måltid gemensamt och då säger man att Jesus instiftade
nattvarden. I Bibeln står det att Jesus tog ett bröd, tackade Gud ”bröt det och gav
åt dem och sade: ’Detta är min kropp som blir offrad för er. Gör detta till minne
av mig.’ Efter måltiden tog han på samma sätt bägaren och sade: ’Denna bägare
är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för er.” Skärtorsdagen
6
vill också påminna om hur Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Det var en
handling som visade att man ska hjälpa och tjäna varandra. Ordet skärtorsdag
kommer från ordet skär, ett gammalt ord som betyder ren. Och Jesus gjorde ju
lärjungarnas fötter rena.
Långfredagen är förstås den dag Jesus korsfästes och förr var detta årets
dystraste dag då barn inte ens fick leka eller gå ut. Ännu för femtio år sedan var
det förbjudet med bio, dans och andra nöjen den dagen.
Påskafton kan man jämföra med julafton – kvällen innan något stort och
fantastiskt händer. På påskdagen uppstod Jesus från det döda.
Valborg
Dagen firas den sista april för att fira vårens ankomst med valborgsmässobål.
Dagen har ingen religiös betydelse, men namnet på dagen: Valborg kommer från
en kvinna som levde i Tyskland på 700-talet. Hon var ledare för ett kloster och i
Sverige kom hennes namn att hänga ihop med gamla riter man utförde för att
växtligheten skulle ta fart. Därför fick Valborg sin särskilda dag just när
vårsolen fick skog och äng att börja grönska igen.
Kristi himmelsfärds dag
Fyrtio dagar efter påsk togs Jesus upp till himmelen, enligt Bibeln. Efter sin
uppståndelse sökte Jesus upp lärjungarna och var med dessa en tid. Han fortsatte
undervisa dem och gav dem i uppdrag att ge sig ut och berätta om det de hade
fått höra och vara med om. Till minne av detta firas Kristi himmelsfärds dag.
Midsommar
Enligt kristen tradition firas denna dag som Johannes Döparens dag, Jesus kusin
som döpte honom. Men, midsommarafton är en gammal hednisk högtid som
firades innan kristendomen kom till Sverige. Man offrade till gudarna och bad
om en lyckad skörd och att korna skulle få många kalvar till exempel. Dagen
fokuserar på fruktbarhet och mycket riktigt dansar vi kring en fallossymbol (det
manliga könet blir en symbol för fruktbarhet och livgivande).
Alla helgons dag
När Sverige var katolskt firades många dagar under året till minne av olika
helgon, till exempel Lucia. Så är det fortfarande i katolska länder. Ett helgon är
en särskilt märklig och from kristen människa som kanske levde för flera hundra
år sedan. Enligt katolsk tro finns helgonen nu hos Gud och därför kan man
vända sig till dem i bön. När Sverige blev protestantiskt på 1500-talet bestämdes
det att man inte längre skulle tro på några helgon och detta innebar en stor
förändring för folk som fram till dess kunnat vara lediga under helgondagarna
och varit vana att be till sina favorithelgon. Kanske finns alla helgons dag kvar
för att kyrkan inte helt vågade ta bort folks traditioner utan i stället valde att
klumpa ihop allt som har med helgon att göra till en enda dag. I den engelska
7
traditionen kallas dagen för ”All hallows even”, alla helgons afton. Det tända
ljus som många sätter på gravar denna dag är egentligen en symbol för bön till
Gud.
Lördag och söndag
Först långt in på 1900-talet blev lördagen en ledig dag. Söndagen som vilodag
har funnits länge eftersom det står i Bibeln att Gud skapade världen på sex dagar
och vilade på den sjunde.
Midsommarstången visar tydligt hur kyrkan
valde att i stället för att ta bort gamla hedniska högtider gjorde om dem till
kristna högtider. En hednisk fallossymbol och ett kristet kors i ett.
Kristendomens historia i Sverige fram till reformationen
Redan på 800-talet gjordes försök att kristna Sverige, men det var först på 1100talet man kan säga att Sverige var ett kristet land. De var de rika stormännen och
kungarna som drev igenom kristendomen. På många håll var bönderna
motståndare till den nya läran. De ville behålla sin gamla tro – tron på
asagudarna. På 1100-talet blev det lag på att vara kristen, om man inte gick till
kyrkan fick man böta och om man kritiserade prästerna eller kyrkans
organisation kunde man till och med straffas med döden. Från 1200-talet var
kristendomen i centrum i varje människas liv.
8
Under medeltiden var mer än 90 % av alla svenskar bönder. Bönderna levde i
små byar och de byar som delade på en kyrka kallades socken. Socken kommer
från ordet ”söka” – en socken bestod alltså av de som sökte sig till samma kyrka.
Prästen var den mäktigaste mannen i en socken: han döpte de nyfödda och såg
till att de döda fick en kristen begravning. Han ansvarade också för att folket
lärde sig vad kristendom var och varje år besökte han de olika gårdarna och höll
förhör där de vuxna var tvungna att visa att de minsann kände till det kristna
budskapet. Alla bönder var också tvungna att betala tionde till kyrkan. Den
tionde kalven som föddes, den tionde grisen, den tionde tunnan korn och så
vidare. En del gick till prästen och en del gick vidare till biskopen.
Kristendomen och kyrkan spelade alltså en mycket större roll i människors liv
än vad den gör idag. Alla trodde på Gud, frågan om man tror att Gud finns hade
varit omöjlig att förstå för en människa under medeltiden – självklart finns han.
Gud hade skapat världen och styrde över allt. Eftersom nästan alla var bönder
var vädret en fråga om liv eller död. Blev sommaren för solig, brändes och
torkade skörden bort och svält och död hotade. Regnade det för mycket ruttnade
skörden med samma resultat – svält och i värsta fall död. Människorna såg sig
som helt beroende av Guds välvilja och bönen var avgörande. Man bad om bra
väder, om att inte bli sjuk, om att ens barn skulle överleva det första riskabla året
av sitt liv. Varje söndag var det lag på att gå till kyrkan. Prästen predikade på
latin så man förstod inte vad han sa, men man kunde titta på helgonbilderna och
alla väggmålningar som visade berättelser från Bibeln. Hemska målningar om
djävulen och helvetet visade vad som hände om man inte följde Guds vilja.
Några hundra socknar bildade tillsammans ett stift. Detta styrdes av en biskop.
Biskopen hade råd att leva som en storman och ha många tjänare och egna
soldater.
Runt om i landet byggdes också kloster som med tiden blev väldigt rika.
Innanför klostrets murar bodde munkar eller nunnor. De hade lovat att leva helt
för Gud med regelbundna böner och mycket arbete. Munkarna och nunnorna
skulle leva i fattigdom, som Jesus predikat att man skulle, men själva klostret
blev rikt när människor gav bort hela gårdar, guld och silver för att munkarna
och nunnorna skulle be böner för dem när de dött. Många människor levde i
skräck för att komma till helvetet, men med bönernas hjälp menade man att
chansen att komma till himmelen ökade. Hade man skänkt tillräckligt mycket
pengar kunde man vara säker på att få böner under flera år.
Klostren och kyrkorna spred också kunskap i landet. Vi fick del av en mängd
kunskaper från länder i Europa som kommit längre än vi. Kyrkan och klostren
gjorde att fler lärde sig läsa och skriva och nyare bättre metoder inom sjukvård
och jordbruk spreds också från framför allt klostren. Det var också från klostren
9
böcker spreds över Sverige. Innan man kommit på hur man skulle trycka böcker,
satt munkarna och nunnorna och gjorde fler kopior genom att för hand skriva av
en bok. Det tog lång tid och därför kunde en bok kosta lika mycket som en
bondgård!
Om biskoparna var rika och mäktiga var detta ingenting jämfört med
biskoparnas chef – påven. Påven var chef för alla kyrkor i hela den kristna
världen. Under medeltiden gjorde detta att påven fick mer makt än en enskild
kung som ju bara härskade i sitt eget land. Påven var inte bara rik, han hade
också makten att bannlysa. Om en kung satte sig upp mot påven kunde påven
utfärda en bannlysning. Detta innebar att kungen inte längre var medlem i de
troendes gemenskap – kyrkan. Stod man utanför den kristna tron hade man inte
rätt att bestämma över någon och i värsta fall blev man inte ens begravd om man
dog och var därför dömd att hamna i helvetet.
De kristna kyrkorna hade blivit rika på alla gåvor de fått genom åren men påven
kunde också få in pengar genom att sälja avlatsbrev. I brevet stod det att köparen
nu hade fått förlåtelse för alla sina synder – en biljett till himlen med andra ord!
Reformationen (reform = förändring)
Så småningom började allt fler människor kritisera kyrkans makt och rikedomar,
men detta var farligt eftersom det var förbjudet. Först på 1500-talet lyckades en
man med sin kritik förändra inte bara kyrkan utan också hur länder styrdes i
grunden. Hans namn var Martin Luther.
Luther var präst och professor i den tyska staden Wittenberg. En höstdag 1517
spikade han upp några papper på porten till en kyrka. Luther skrev att kyrkan
skulle rätta sig efter vad som stod i Bibeln. I Bibeln står det att tron på Gud och
Jesus är det enda människan behöver för att komma till himmelen, så kyrkan
borde sluta kontrollera människor och skrämma dem med helvetet. I Bibeln står
det ingenting om att det ska finnas en påve eller att man skulle kunna köpa sig
syndernas förlåtelse. Det är vad Bibeln säger som gäller – inte kyrkans egna
traditioner! Påven svarade med att bannlysa Luther, men meddelandet från
påven brände Luther upp på en soptipp. Nu var konflikten igång på allvar.
Luthers idéer spreds snabbt och avgörande för hans framgång var att han hade
mäktiga män på sin sida. Många kungar var trötta på maktkampen med påven
och ville själva bestämma helt och hållet och på alla områden i sitt land.
Dessutom var kyrkan ju rik och kungarna behövde alltid pengar till sina krig. I
10
Bibeln står det heller ingenting om kloster och det måste ju innebära att kungen
skulle kunna stänga dem och ta över deras rikedomar.
Protestanter, blev namnet på de som höll med Luther, man protesterade ju mot
påven och den gamla kyrkan. De som var motståndare till protestantismen och
ville hålla ihop kyrkan kallades katoliker (katolsk betyder för alla). 1500- och
1600-talet blev nu de stora religionskrigens århundraden. Kampen stod mellan
de länder som hade en kung som var katolik och ville krossa protestanterna och
mellan de kungar som nu var protestanter och ville bryta sig loss från påvens
makt och själva bli chef för sitt lands kyrka.
När reformationen kom till Sverige var Gustav Vasa kung. Troligen var kungen
inte så intresserad av om Luthers tolkning av kristendomen var rätt eller fel, men
han såg omedelbart fördelarna med att bryta sig loss och därmed få kontrollen
över kyrkans och klostrens rikedomar. Kungen fick med sig adeln eftersom
många adelssläkter under flera hundra år skänkt mycket mark och pengar till
kyrkan. Kungen lovade nu att adeln kunde få tillbaka lite av det som deras
tidigare släktingar gett bort. Bönderna fick kungen med sig eftersom de trodde
att de nu skulle slippa att betala tionde till kyrkan. 1536 bestämdes det att
Sverige skulle ha en luthersk kristendom och lämna den katolska kyrkan.
Samtidigt blev det förbjudet att vara katolik i Sverige. Först i slutet på 1700-talet
var det tillåtet att utöva sina katolska tro i Sverige, men bara för utlänningar som
bodde i landet och än idag måste den svenska kungen och drottningen vara
protestanter. Fullständig religionsfrihet blev det först 1952, då fick man utöva
vilken religion man ville och man fick också rätt att gå ur svenska kyrkan.
För vanligt folk blev det nu några förändringar:
1. Eftersom Bibeln var så viktig och det var denna man skulle följa i stället
för kyrkans traditioner, översattes nu Bibeln till svenska så att alla skulle
kunna läsa den. Innan hade Bibeln bara funnits på latin, som ju bara
präster och de rikaste och mest välutbildade kunnat.
2. Prästerna började predika på svenska om Bibeln och den kristna tron.
Bilderna på kyrkväggarna målades ofta över med vit färg.
3. Klostren stängde, vilket försämrade tillgången till kunskap i samhället. De
munkar och nunnor som tagit med sig nyheter från Europa till klostren
försvann från Sverige.
4. Enligt kyrkans traditioner hade helgon och Jesus mamma Maria varit
viktiga personer man bad till. Eftersom det inte står någonting om helgon
i Bibeln eller att Maria var särskilt viktig, fick människor nu nöja sig med
att be till Jesus Kristus eller till Gud och de arbetsfria helgondagarna
försvann.
5. Fler människor lärde sig läsa när Bibelns betydelse för den egna
frälsningen blev viktig och den dessutom nu fanns att läsa på svenska.
11
6. Tiondet till kyrkan fick folk fortsätta betala, men nu var det kungen som
var chef för kyrkan och därför kontrollerade dessa pengar.
De kungar som nu härskade i protestantiska länder blev allt mäktigare. Kyrkorna
var tvungna att betala skatt till kungarna och de stängda klostrens rikedomar
gjorde att kungarna nu hade råd med mäktiga slott och många soldater. Vanligt
folk fick ingenting för den skatt de gav staten. Det fanns ingen skola, ingen
sjukvård, ingen hjälp om man blev utan arbete, ingen pension när man blev
gammal. Jämfört med dagens samhälle var Sverige på många sätt likt vår tids uländer.
Påven vid världens viktigaste katolska kyrka: Peterskyrkan i Rom
Berättelser ur Bibeln och fler centrala tankegångar inom kristendomen
Att Jesus var från Nasaret, blev döpt av Johannes och gick runt och undervisade
människor om Gud är forskarna överens om. Det är också troligt att han faktiskt
blev avrättad på order av romarna och att han blev just korsfäst eftersom detta
var ett romerskt straff.
Resten: att hans mamma hette Maria och hans pappa hette Josef, att han är Gud
som tog mänsklig gestalt, att han föddes i Betlehem, att han kunde bota sjuka, gå
på vatten och väcka de döda, dog för att de som tror på honom ska frälsas och
uppstod från det döda – handlar om tro och är inte något som kan bevisas
vetenskapligt.
12
Jesus var jude och hade inte en tanke på att han skulle starta en helt ny religion.
Han ville reformera och förtydliga judendomen. Han bodde i Israel som är ett
mycket litet land, som landskapet Småland ungefär. En halv miljon judar levde i
landet på Jesus tid och ca tre miljoner utanför landet. Eftersom det varit flera
krig i Israel, bodde många judiska flyktingar i Rom, i Grekland eller i staden
Alexandria i norra Egypten.
När Jesus föddes var inte Israel längre ett självständigt land utan en del av det
mäktiga Romarriket. Judarna hade en egen kung – Herodes, men han var
tvungen att lyda kejsaren i Rom – Augustus. Enligt den judiska religionen (som
Jesus tillhörde) hade Gud valt judarna bland alla folk till sitt speciellt utvalda
folk och landet Israel till ett speciellt heligt land. Att landet nu var ockuperat av
romarna var därför en katastrof. Men, i de heliga skrifterna fanns en tröst: en
Messias sänd av Gud skulle komma och befria landet och folket. De flesta tänkte
sig Messias som en mäktig kung och krigare som skulle besegra romarna och
göra Israel fritt.
Många människor ansåg efter ett tag att Jesus var den Messias man länge väntat
på, men Jesus visade snart att han inte var någon krigarhjälte och detta gjorde
många av de som följde honom besvikna. Jesus sa: ”Ni har hört att ni ska älska
er nästa och hata era fiender, men jag säger er, älska era fiender och be för dem
som förföljer er.” Efter Jesus död började de som trodde att Jesus var Messias
säga Jesus Messias. Men i Romarriket var grekiskan de lärdas språk och ordet
Messias heter Christós på grekiska. Snart började man därför säga Jesus Christós
– Jesus Kristus i stället och de som trodde att Jesus var Messias började kallas
för kristna. De kristna betonade alltmer att Jesus var Guds son, hela världens
befriare (frälsare). Man kunde inte längre tillhöra både den judiska religionen
och tro att Jesus var Messias/Kristus – kristendomen blev en egen självständig
religion.
Vad sa och gjorde då Jesus som gjorde ett sådant intryck att många tänkte att
han var Messias? Viktigt är att det Jesus sa och det han gjorde är lika viktigt när
det handlar om att förstå det kristna budskapet.
Jesus undervisningsmetod var att hitta på en berättelse – en liknelse som skulle
göra hans budskap tydligt. I berättelsen om den barmhärtige samariern förklarar
Jesus hur vi ska behandla varandra. I berättelsen om den förlorade sonen
förklarar han att Gud är som pappan som alltid förlåter och vill att barnet ska
komma hem. En annan handlar om det förlorade fåret och herden som letar efter
det, trots att han fortfarande har 99 kvar. Den berättade Jesus för att visa att alla
är viktiga för Gud, också den som går ifrån honom.
Några saker Jesus sa:
13
”Älska Gud över allting och din nästa som dig själv”
”Allt vad ni vill att människor ska göra för er, det ska ni också göra för dem”
Jesus går på fest hos de som alla såg som syndare. Han sitter vid samma bord
som prostituerade och de som arbetar för romarna. Vid ett tillfälle tar en
prostituerad kvinna i Jesus och alla blir upprörda för han låtit sig beröras av en
synderska. Vid ett annat tillfälle sätter sig en kvinna nedanför Jesus fötter och
lyssnar på honom. Alla blir upprörda eftersom det då ser ut som Jesus undervisar
henne. En kvinna skulle aldrig inbilla sig att bli hans elev – det gällde bara män.
När han undervisar vänder han sig till de mest utstötta i samhället, till de som
var helt maktlösa: fattiga, barn, kvinnor och syndare. I stället för att tala om att
sona sina synder, talar Jesus om Guds kärlek som gäller alla som tar emot den.
Gud älskar alla människor och denna kärlek ska också gälla mellan oss
människor. Allt tal om att vissa saker var ”rena” och andra ”orena” och att detta
också gällde människor var helt ointressant för Jesus.
Alla människor som lever i en hopplös situation ger Jesus nya möjligheter och
hopp till. Guds rike är nära och detta rike är för alla och innebär att all ensamhet
och allt lidande snart är över.
Jesus budskap spreds över världen efter hans död. De första som kom till de
kristna församlingarna var slavar, fattiga och kvinnor. De lockades av budskapet
att alla människor var lika mycket värda.
Jesus död
Men varför blev Jesus avrättad? Det finns två förklaringar:
(1) De judiska prästerna tyckte att Jesus påstående att han var Messias var en
synd – en hädelse mot Gud. Det var dödsstraff om man hädade, man
skulle bli stenad till döds. Romarna, som ju bestämde, brukade inte lägga
sig i vilka som stenades eftersom de avstod från att lägga sig i judarnas
regler och traditioner.
(2) Romarna var rädda för det stora inflytande Jesus hade på människor. Att
så många samlades runt Jesus och var beredda att följa honom var ett hot
mot den rådande ordningen. Särskilt nervösa brukade romarna vara under
påsktid i Jerusalem då judar från hela landet kom för att offra i templet.
Många människor samlade på en liten plats ökade risken för uppror.
Romarnas straff för djupt kriminella eller upprorsledare var korsfästelse.
14
Mycket tyder på att Jesus faktiskt blev korsfäst vilket innebär att förklaring (2)
är den rätta. Trots att det var romarna som dömde och dödade Jesus har judarna
genom historien fått skulden för Jesus död och denna ”skuld” har lett till
miljontals judars död genom århundradena. Hitler var bara en i raden av de som
lät döda judar även om han var värre än någon annan kung tidigare hade varit. I
Bibeln står det att det var de judiska prästerna som ville döda Jesus och att
folksamlingarna i Jerusalem hejade på. I Bibeln står det också att den styrande
romaren på plats: Pontius Pilatus bara motvilligt gick med på att döda Jesus. Vi
vet att detta inte är sant – Pilatus var en hårding som lät korsfästa många
människor och tanken att han skulle tvekat inför att döda Jesus är osannolikt.
Men, de som senare skrev om Jesus i det som nu kallar det Nya testamentet ville
att romare också skulle bli kristna och då var det ju inte så lyckat att säga: ”Jesus
var Gud – tro på det och bortse från att det var ni romare som lät döda honom
långsamt och plågsamt.”
Jesus som han mycket väl kan sett ut
Etik
För hundra år sedan var de flesta svenskar kristna. Att tro på den kristna läran
och gå i kyrkan var en självklarhet. Idag är det annorlunda, många människor
betraktar sig inte alls som religiösa så hur hanterar vi då de frågor som
religionerna har sina svar på och som vetenskapen inte kan svara på?
Vad innebär det att vara människa? Hur ska man leva på ett bra sätt och vad är
egentligen meningen med livet? Finns det någon mening? Vad finns före och
efter livet? Varför gör vissa människor onda saker? Har människor en själ?
15
Vad är viktigt för mig? Vad är meningen med mitt liv? Hur ska jag bli lycklig?
Vad är rätt och fel för mig?
Rätt och orätt:
Finns det tillfällen då stöld kan försvaras?
Är det alltid fel att ljuga?
Får en soldat vägra att lyda order?
Jämlikhet:
Kvinnor och män har ofta olika intressen och sätt att bete sig, beror det på
biologiska skillnader eller på uppfostran? Varför ska jag lyda? Vilka bestämmer
över mitt liv? Vilka har rätt att bestämma över mig?
Rättvisa:
Finns det tillfällen när det är rättvist att vissa får mer än andra? Ska alla som
begår ett liknande brott få samma straff?
Samvete:
Vad ger dig dåligt samvete? Vad ger dig ett gott samvete?
Ansvar:
Ska alla människor följa samma regler? Vilka regler tycker du det är okej att
bryta mot? Kan man kräva att vissa människor behöver ta mindre ansvar för sitt
handlande än andra?
Empati = Att ha förmågan att leva sig in i hur andra personer känner och förstå
varför de reagerar som de gör.
Är det värre att utföra djurförsök på en hund än en mus?
Solidaritet =En känsla av att man hör ihop med andra människor, även de man
inte känner och att man vill hjälpa dem.
Hu många grupper tycker du att du ingår i? Vilka är det? Vad är värst, att sno
kompisens pengar eller att stjäla pengar i en affär?
16
Begreppsordlista (efter den ordning orden kommer i texten):
frälsning, en frälsare, att frälsa
synd
församling
dop
konfirmation, att konfirmera
nattvard
heliga riter
predikan, att predika
statskyrka
vigsel, att viga
advent
instifta
hednisk
fruktbarhet
helgon
socken
tionde
stift
biskop
kloster
munkar och nunnor
påve
bannlysning, att bannlysa
avlatsbrev
reformationen, att reformera
protestantismen, att protestera
katolsk, katoliker
luthersk kristendom
Messias
Christós, Kristus
liknelse
utstött
sona (sina synder)
hädelse
Nya testamentet
Historiska personer (efter den ordning de kommer i texten):
17
Martin Luther, Gustav Vasa, Jesus, Johannes döparen, Herodes, Augustus,
Pontius Pilatus
Religiöst viktiga personer:
Jesus, Maria, Josef, Johannes döparen, Sankt Nikolaus, Sankta Lucia, Valborg
