FSAs kvalitetsutmärkelse 2009

FSAs kvalitetsutmärkelse
2009
Arbetsterapienheten,
Sunderby Sjukhus, Luleå
Självskattning av kvalitetsindikatorer
och bilagor
Innehåll
FSAs kvalitetsutmärkelse 2009
Sid 3
Skattning av FSAs kvalitetsindikatorer
Sid 4
Ansökning Kvalitetsutmärkelse 2009
Sid 5
Enhetsplan Arbetsterapienheten 2008
Bil 1
Uppföljning av enhetsplan 2007
Bil 2
Genrellt arbetsterapiprogram Bil 3
Arbetsterapiprogram för reumatoid artrit
Bil 4 a
Arbetsterapiprogram för total höftledsplastik
Bil 4 b
Arbetsterapiprogram för traumatiska hjärnskador Bil 4 c
Arbetsterapeutiska åtgärder, posteroperativt vid total höftplastik
Bil 6
Patientenkät
Bil 7
Statistikblankett
Bil 8
Manual för åtgärdsregistrering
Bil 9
Journalmanual
Bil 10
Introduktion av studenter vid VFU Bil 11
Enkät för arbetsterapeutstuderande
Bil 12
2
FSAs kvalitetsutmärkelse 2009
Vid At-forum den 6 maj delades 2009 års kvalitetsutmärkelse för bästa arbetsterapeutiska verksamhet utifrån
FSAs kvalitetsindikatorer ut (kategorin 4 eller fler arbetsterapeuter). Det gick till arbetsterapeuterna vid arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå.
Motiveringen till utmärkelsen 2009 lyder:
Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå har
- en årlig verksamhetsplan med mätbara mål och verksamhetsrapport där måluppfyllelsen redovisas
- arbetsterapiprogram för de mest frekventa patientgrupperna inom enheten. Exempel är ett generellt arbetsterapiprogram samt arbetsterapiprogram för reumatoid artrit, total höftleds-plastik och traumatiska hjärnskador.
Rutiner med mål och måluppfyllelse finns beskrivna för:
- patientens delaktighet i utredning och intervention
- användning av FSAs klassifikation av arbetsterapeutiska åtgärder
- redovisning av resultat till remittent och samverkansparter avseende utredning och intervention på
individ nivå
- patientdokumentation enligt ARTUR
- regelbunden granskning av patientdokumentationen
I den här rapporten sammanställs den självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer som arbetsterapeuterna vid
arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus, Luleå, genomfört med deras övriga insända program och bilagor i
sin ansökan. FSAs förhoppning är att det ska kunna leda till inspiration till eget lokalt kvalitetsarbete. Vi hoppas även att en samlad rapport med olika bilagor kan ge en utförligare bild av hur kvalitetsarbetet kan ta sig
uttryck i det vardagliga kliniska arbetet och hur man kan administrera och dokumentera detta.
I Självskattningens fält för kommentarer finns angivet vilken del av rapporten eller vilken bilaga som åsyftas.
Nacka september 2009
Lena Haglund
Förbundsordförande
Kontaktuppgifter:
Vill du komma i kontakt med arbetsterapeuterna vid Sunderby sjukhus, Luleå kan följande personer kontaktas;
Ines Nilsson, tel 0920-283669, e-post [email protected]
Marianne Sirkka, tel 0920-283777, e-post [email protected]
3
Självskattning av FSAs kvalitetsindikatorer
(Skattning genomförd av arbetsterapeuterna vid Sunderby sjukhus, Luleå i sin ansökan 081205)
FSAs kvalitetspolicy, version 3, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna som är att
skapa och upprätthålla en grundläggande kvalitet i den arbetsterapeutiska verksamheten.
Självskattningsformuläret är konstruerat utifrån FSAs kvalitetsindikatorer. Formuläret är ett stöd i
arbetet för att skapa ett ändamålsenligt system för egenkontroll av den arbetsterapeutiska verksamheten.
Följande indikatorer avser den arbetsterapeutiska verksamheten:
Ej
tillämplig
Finns
inte
Finns/
görs
inte
Finns/
görs till
viss del
Finns/
görs
helt
Kommentarer/
ev sidhänvisning
• Verksamhetsplan med mätbara mål görs
årligen.
X
Bilaga 1, sid 1
• Verksamhetsrapport med angivande av måluppfyllelse görs årligen
X
Bilaga 2, sid 2
• Arbetsterapiprogram finns för de mest frekventa patientgrupperna inom verksamheten
X
Bilaga 3, sid 2
Bilaga 3, 4a-c
• Mätbara resultatmål finns för patienter som
erhållit enbart utredning. Exempel på resultatmål
är: andel patienter som genom utredning fått
något klarlagt om sin situation.
Bilaga 7
X
• Mätbara resultatmål finns för patienter som erhållit både utredning och intervention. Exempel
på resultatmål är andel patienter som uppnått
något aktivitetsmål.
Finns det rutiner med mål och måluppfyllelse beskrivna för:
Bilaga 1-2, sid 2
X
Ej
tillämplig
Finns
inte
Finns/
görs
inte
Finns/
görs till
viss del
Finns/
görs
helt
Kommentarer/
ev sidhänvisning
• Patientens delaktighet i utredning och
intervention?
X
Bilaga 2
• Användningen av FSAs klassifikation av
arbetsterapeutiska åtgärder?.
X
Bilaga 9, sid 3
• Redovisning av resultat till remittent och
samverkansparter avseende utredning och intervention på individnivå
X
Bilaga 2
• Arbetet med yrkesetiska frågor i enlighet
med FSAs etiska kod?
X
• Patientdokumentation enligt ARTUR?
Bilaga 10, sid 4
X
• Regelbunden granskning av patientdokumen-
X
tation
4
Bil 2
4 DECEMBER 2008
Ansökning
Kvalitetsutmärkelse 2009
Inledning
Sunderby sjukhus i Luleå är länssjukhus inom Norrbottens läns landsting. Sjukhuset har 441 vårdplatser. Arbetsterapienheten är en egen
enhet och ingår i division Medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering/ Reumatologi och bedriver arbetsterapeutisk rehabilitering inom sluten och öppenvård. Arbetet sker sjukhusövergripande
inom områdena allmän/ psykogeriatrik, palliativ vård, neurologisk slutenvård, reumatologi, strokerehabilitering, intern/lungmedicin, allmänkirurgi, handkirurgi och ortopedi. Då en del av verksamheten har
länsfunktion fungerar enhetens arbetsterapeuter även som konsulter
till kollegor på sjukhusen i länet och inom primärvården. Enheten består av enhetchef, 19 arbetsterapeuter, varav en har utvecklingsansvar
och tre arbetsterapibiträden.
Samverkan sker med kommun, primärvård, länsdels- och regionsjukhus för att åstadkomma kontinuitet och säker vårdkedja.
Arbetsterapienhetens vision är att möjliggöra en meningsfull vardag
för människan vi möter.
Enheten har bedrivit ett långsiktigt utvecklingsarbete sedan år 2001.
Arbetet har satt sin prägel på verksamheten under flera år och inkluderas årligen som mål i enhetsplanen med syfte att skapa och uppnå
grundläggande kvalitet i verksamheten. Utgångspunkten för arbetet
har varit Hälso- och sjukvårdslagen, Landstingsplanen, FSA:s nationella kvalitetsindikatorer och Etiska koden. Policyn i det långsiktiga
arbetet är att alla medarbetare ska vara delaktiga och enskilda medarbetares kunskap och intresse tas tillvara. För att möjliggöra delaktighet i det dagliga arbetet samt motivera medarbetarna har tid för utvecklingsarbete schemalagts med ca fyra timmar i månaden.
Självskattning av fsas kvalitetsindikatorer
Verksamhets/ Enhetsplan med mätbara mål
Arbetsterapienhetens verksamhetsplanering dokumenteras i en enhetsplan. Enhetsplanen utgår ifrån landstingsplan, divisionsplan och
basenhetsplan. Hela division medicin fokuserar på de fyra övergripande målen god hälsa, god vård, engagerade medarbetare och stark ekonomi. Utifrån dessa övergripande mål konkretiseras arbetsterapienhetens mål i enhetsplanen, se bilaga 1. Arbetsmiljön kartläggs årligen via
1
4 DECEMBER 2008
verksamhetsområdesgemensam enkät. Plan för arbetsmiljöarbetet inkluderas i enhetsplanen.
Verksamhetsrapport med angivande av måluppfyllelse
Arbetsterapienhetens mål följs upp efter halva året med en muntlig
genomgång på arbetsplatsträff. Uppföljningen rapporteras skriftligt
årligen till vårdchef och verksamhetschef, se bilaga 2. Ekonomi följs
upp månadsvis med hjälp av divisionens ekonom.
Arbetsterapiprogram Generell nivå
Arbetsterapienheten har ett generellt arbetsterapiprogram som revideras årligen. Som teoretisk processmodell för arbetsterapiprocessen i
programmet har Anne Fishers Occupational Therapy Intervention process modell (OTIPM) använts. I det generella arbetsterapiprogrammet
presenteras ett flödesschema som beskriver flödet för arbetsterapeutiska åtgärder då Sunderby sjukhus till stor del är ett akutsjukhus, se
bilaga 3.
Arbetsterapiprogram Specifika
Utifrån det generella arbetsterapiprogrammet har specifika arbetsterapiprogram utarbetats för några av de mest frekventa patientgrupperna.
I dagsläget har enheten specifika program bl a för Reumatoid artrit,
bilaga 4a. Total höftledsplastik, bilaga 4b och Traumatiska hjärnskador , bilaga 4c. Stroke, Dupytrens kontraktur och Äldre multisjuka är
under revidering. Nya program för andra patientgrupper utarbetas efter hand. Målsättning är att evidensbasera de vanligaste åtgärderna
beskrivna i de specifika arbetsterapiprogrammen.
Enheten har även deltagit i ett länsövergripande projekt, metoder och
arbetssätt, där syftet var att arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom
basverksamheterna samt de länsverksamheter som finns på mer än ett
sjukhus ska ha ett evidensbaserat arbetssätt där patienten får en god
vård oavsett vilket sjukhus i länet som ger vården. Efter översyn av
bemanning, nationella riktlinjer osv fortsätter arbetet med utformning
av skriftlig patientinformation och rutindokument för arbetsterapeutiska åtgärder inom ortopedin i länet, ex bilaga 6.
Mätbara resultatmål
Resultatmål mäts med enhetens gemensamma patient enkät, bilaga 7.
Mål: 90% av enhetens patienter ska anse sig nöjda med den arbetsterapeutiska behandling de fått.
Resultat 2008: På frågan om patienterna är nöjda med erhållen arbetsterapi instämmer 91% av tillfrågade patienter helt.
Årets målformuleringar i enhetsplanen fokuserar till stor del på tillgänglighet till arbetsterapeutiska åtgärder. Pga att vårdtiderna för in2
4 DECEMBER 2008
neliggande patienter blir allt kortare har det varit angeläget att snabbt
påbörja arbetsterapetiska åtgärder. Under pågående utvecklingsarbete
diskuteras mätmetoder för mätning av resultatmål. Målet är att under
2009 påbörja mätning av resultatmål på grupp och individnivå.
Enheten mäter tillgänglighet inom de flesta verksamhetsområdena
med olika manuella statisktikblanketter (vg se enhetsplanen bilaga 1
samt exempel på statistikblankett, bilaga 8).
Patientens delaktighet i utredning och intervention
Patientens delaktighet mäts med enhetens patientenkät årligen, bilaga
7.
Mål: 85 % av enhetens patienter ska anse sig ha varit delaktiga i planering av behandling.
Resultat 2008: På frågan om patienterna anser sig varit delaktiga i
planering av arbetsterapi instämde 86% sig varit helt eller delvis delaktiga.
Mätning av bemötande och information om arbetsterapi enhetens patientenkät
Mål i enhetens enkät : 90% ska vara nöjda med bemötande och information om arbetsterapi.
Resultat: 97% var mycket nöjda med bemötande och 89% har fått information om arbetsterapi.
Användning av FSA klassifikation av arbetsterapeutiska åtgärder
Åtgärdsregistrering sker med GÄRDA – Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0 används för att registrera alla patientrelaterade åtgärder. Vi har valt att använda nivå 2 dvs 21 A aktivitetsanamnes osv, se bilaga 9. Registreringen sker elektroniskt i vårdadministrativt system, (VAS) som är gemensamt för hela Norrbottens läns
landsting. Statistik tas ut årligen eller vid behov.
Redovisning av resultat till remittent och samverkansparter avseende
utredning och intervention på individnivå.
Arbetsterapienheten är en egen ”klinik” i VAS. Arbetsterapeutisk utredning och interventioner dokumenteras där. En sammanfattning av
utredning eller rehabiliteringsperiod och resultat skrivs in i journalen
på den enhet där patienten vårdas. All samverkande personal som har
behov av att läsa arbetsterapeutens hela journal har lagts upp med läsbehörighet i arbetsterapins ”klinik”. Även arbetsterapeutkollegor inom
primärvård eller vid andra sjukhus som tar över patientens rehabilitering efter utskrivning från Sunderby sjukhus har lagts upp med läsbehörighet i arbetsterapins ”klinik” och därmed kunnat ta del av arbetsterapeutens utredningar och interventioner. Sedan november 2008 kan
3
4 DECEMBER 2008
alla läkare och sjuksköterskor i landstinget ta del av arbetsterapins
journal via länsvyn.
Etisk kod
Etiska koden är en av utgångspunkterna i det långsiktiga utvecklingsarbetet på enheten och används i diskussioner som sker i olika sammanhang inom enheten.
Patientdokumentation enligt ARTUR
Arbetsterapeuterna journaldokumenterar i VAS med sökord enligt
Artur journalstruktur 2.0. Manual se bil 10. Under 2008 arbetar vi med
att effektivisera dokumentationen genom att lägga upp och använda
färdiga fraser som kan läggas in i VAS.
Regelbunden journalgranskning av patientdokumentation
Journalgranskning sker regelbundet. Granskningen sker enligt FSA:s
kvalitetsverkyg, riktlinjer och manual för journalgranskning.
Resultat 2007: Journalerna uppfyllde det som ska dokumenteras enligt
lag men var inte tydliga i patientens mål och måluppfyllelse. Resultatet från granskningen blev grunden till fortsatt utvecklingsarbete med
fokus på målformulering. Ny journalgranskning planeras till 2009.
Studenter
Rutindokument för introduktion av studenter på enheten finns, se bilaga 11.
Studenternas tillfredställelse med verksamhetsförlagd utbildning mäts
med studentenkät efter avslutad praktik, bilaga 12.
Mål: 100% av studenterna ska vara nöjda med praktiken i helhet gällande bemötande och handledning.
Resultat2008: Resultatet för 2008 är ännu inte sammanställt.
4
BIL1
Enhetsplan
2008
Arbetsterapienheten
_____________________________
___________________________
Karina Flodström
Ines Nilsson
Vårdchef
Enhetschef
21 MAJ 2008
Enhetens roll och ansvar
Arbetsterapienheten vid Sunderby sjukhus ingår i division Medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering/Reumatologi. Vi arbetar sjukhusövergripande inom områdena allmän/psykogeriatrik, palliativ vård, neurologisk slutenvård, reumatologi, strokerehabilitering, intern/lungmedicin,
allmänkirurgi, handkirurgi och ortopedi.
Vision
Arbetsterapi ska möjliggöra en meningsfull vardag för människan vi möter.
Verksamhetsidé
Vi bedriver kvalificerad arbetsterapeutisk rehabilitering inom sluten och öppen vård. Rehabiliteringen utgår ifrån patientens behov och sker i samråd
med patienten
Arbetsterapienheten på Sunderby sjukhus ska vara centrum för kompetens
och kunnande inom arbetsterapeutisk rehabilitering i Norrbotten. Enheten
ska vara utvecklingsmotor inom såväl professionen som inom respektive
verksamhetsområde.
Huvudsakliga arbetsuppgifter
Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård, boende, fritid, arbete
och studier och våra åtgärder består av utredning, interventioner och utvärdering.
Våra interventioner varierar beroende på patientens problem, behov och
egna val. Interventionerna kan vara förebyggande, förbättrande eller kompenserande samt individ- och/eller miljöinriktade.
Det innebär att träna förmåga, anpassa omgivningen eller lära in nya sätt att
utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut och förskriva
hjälpmedel.
Samverkan sker med kommun, primärvård, länsdels- och regionsjukhus för
att åstadkomma kontinuitet och säkrare vårdkedja. Utbyte av erfarenhet,
konsultation och utbildning sker med kollegor i syfte att stärka vårdkedjan
och därmed förbättra rehabiliteringen.
Inom arbetsterapienheten anser vi det vara viktigt att handleda studenter på
så bra sätt som möjligt. Vi tar emot ungefär sex studenter/termin. De kommer främst från arbetsterapeutprogrammet vid Institutionen för Hälsovetenskap, LTU (Luleå Tekniska Universitet). Några av enhetens arbetsterapeuter
medverkar som föreläsare i undervisningen vid arbetsterapeutprogrammet,
LTU.
Då en stor del av verksamheten har länsfunktion fungerar enhetens arbetsterapeuter också som konsulter till kollegor på länsdelssjukhusen och inom
primärvården.
2
21 MAJ 2008
Angelägna utvecklingsområden 2008
Sedan 2001 pågår ett systematiskt förbättringsarbete, i enlighet med Förbundet Sveriges arbetsterapeuters (FSA:s) nationella kvalitetsindikatorer och
med långsiktig målsättning att evidensbasera verksamheten. Ett generellt
arbetsterapiprogram har utarbetats för enheten. För de mest frekventa diagnosgrupperna har specifika program utarbetats. Journalmanual, sökord och
åtgärdsregistreringskoder har bytts ut till FSA: s nationella begrepp, Artur
och Gärda version 2.0. I syfte att belysa patienters delaktighet i utredning
och intervention mäts delaktigheten med patientenkäter årligen.
Årets utvecklingsarbete kommer att fokusera på att formulera mätbara resultatmål på individnivå för patienter som erhållit utredning och/eller intervention. Mätmetoder för måluppfyllelse och mål på verksamhetsnivå kommer
att formuleras och ska mätas på några patientgrupper 2008.
Ett arbete med att skapa en gemensam journalmanual för arbetsterapeuter i
länets slutenvård pågår.
Arbetsterapeuterna medverkar aktivt i pågående fallpreventionsprojekt inom
ortopedi och geriatrik/rehab samt inom reumatologen vid behov.
Arbetsterapienhetens mål
Enhetsplanen utgår från landstingsplan, divisionsplan, verksamhetsområdesplan och basenhetsplan. Division medicin fokuserar på de fyra övergripande
målen: god hälsa, god vård, engagerade medarbetare och stark ekonomi.
Inom planperioden ska verksamhetsmål/mått i divisionsplanen och verksamhetsområdesplanerna harmoniera och vara väl kända och förankrade hos alla
medarbetare i divisionen. Ambitionen är att åstadkomma en ”röd tråd” från
landstingsplan, via divisions- och verksamhetsområdesplan till den enskilda
enheten. Enhetsplanen ska innehållande konkreta mål som är väl kända och
förankrade hos medarbetarna. Även övriga styrdokument, Landstingsplan,
Divisionsplan och Verksamhetsområdesplan, ska vara kända av personalen.
Mål som enheten redovisar i årsrapport 2008
God hälsa
Bra livsvillkor/goda levnadsvanor
Metoder tillämpas för att stimulera och tillvarata patientens kraft och initiativ
för sin egen hälsa. Detta är en grundläggande tanke inom arbetsterapi och
rehabilitering. Utvärderas genom måluppfyllelse av patientens individuella
mål.
Främja en positiv hälsoutveckling bland personalen genom att stimulera till
ökad fysisk aktivitet genom att delta i vårruset, nyttja lokal för styrketräning,
3
21 MAJ 2008
stimulera till promenader bla genom fortsatt utbildning i stavgång samt stegräknartävling på enheten. Uppmana att använda friskvårdsbidraget
God vård
Patientfokuserad vård
•
100 % av enheterna ska erhålla minst sammanfattande betyg 4 i patientenkät. Mått divisionsgemensam enkät.
•
85 % av enhetens patienter ska anse sig ha varit delaktiga i planeringen av sin behandling. Mått enhetens patientenkät.
•
90 % ska vara nöjda med bemötande och information om arbetsterapi. Mått enhetens patientenkät.
•
90 % ska anse sig vara nöjda med den behandling de fått. Mått enhetens patientenkät.
medicin
•
80 % av de äldre multisjuka som vi fått förfrågan om ska kunna vara
delaktiga i utredning av aktivitetsförmågan. Mätning med manuell
statistikblankett under en månad (maj).
Tillgänglig vård
•
90 % ska anse sig vara nöjda med tillgängligheten på telefon. Mått
enhetens patientenkät.
•
90 % av till oss remitterade patienter på reumatologiavdelningen ska
ha fått kontakt med arbetsterapeut inom två arbetsdagar efter förfrågan. Mäts under oktober, manuellt med statistikblankett.
•
Arbetsterapeuten ska kontakta inskrivna patienter avd 42N och påbörja åtgärder inom 2 arbetsdagar i 100 % av fallen. Utvärdering
sker med manuell statistikblankett och sker 3 mån/år.
Neurorehab
Hand
•
Vid mottagningsbesök på arbetsterapin ska patienten direkt få med
sig en bokad återbesökstid, i de fall det är aktuellt. Mätning med
manuell statistikblankett under två veckor/år.
•
95 % av alla patienter på ortoped avd 31 ska få en arbetsterapeutisk
bedömning inom tre arbetsdagar efter förfrågan. Mätning sker under
två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48
Ortopedi
medicin
•
Arbetsterapeutisk utredning av aktivitetsförmåga ska till 90 % vara
påbörjad inom en arbetsdag efter förfrågan från medicinavdelning.
Mätning med manuell statistikblankett under en månad, (september).
4
21 MAJ 2008
Kirurg
•
100 % av kirurgpatienterna ska efter förfrågan få träffa en arbetsterapeut inom två arbetsdagar Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v47-v48
•
90 % av patienterna på kirurgavdelning som träffat arbetsterapeut
ska överrapporteras muntligt vidare i vårdkedjan inom två arbetsdagar. Mätning sker under två veckor/år. Mätningen sker manuellt via
statistik blankett v47-v48
•
Arbetsterapeutisk bedömning av alla strokepatienter ska påbörjas
inom 2 arbetsdagar, efter det att patientens tillstånd så tillåter. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober)
•
100 % av Strokepatienterna ska rapporteras vidare i vårdkedjan och
erbjudas fortsatt uppföljning och/eller åtgärder. Mätningen sker manuellt via statistik blankett under en månad (oktober)
•
Alla Strokepatienter som remitterats till Arbetsterapeut för körkortsbedömning, med Nor SDSA, ska erbjudas tid för bedömning inom
angiven tid i remissen. Mätning med manuell statistik under 6 månader, med start 1/7 2008.
stroke
Alla arbetsterapeuter ska ha sökare.
”Bra mottagning”/vårdproduktion
• 90 % av planerade knä och höftplastik patienter på ortoped mottagningen
ska få träffa en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker
under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40v48
• 95 % av patienterna som kommer från reumatologmottagningen för teambedömning ska i samband med detta träffa arbetsterapeut. Mäts under
september, oktober och november, utifrån VAS-statistik och manuell bearbetning.
• 95 % av patienterna som kommer på besök till Protesteamet ska få en
bedömning av en arbetsterapeut under mottagningsbesöket. Mätning sker
under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40v48.
• 95 % av remitterade WAD patienter ska få träffa en arbetsterapeut för
bedömning inom sex veckor Mätning sker under två månader/år. Mätningen sker manuellt via statistik blankett v40-v48.
Säker vård
Alla arbetsterapeuter ska uppmärksamma och skriva avvikelserapporter vid
en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle ha kunnat medföra skada för en patient.
5
21 MAJ 2008
Basala hygienrutiner ska följas. Hygienrutinerna aktualiseras på arbetsplatsträffar fyra gånger per år. Följsamhet till rutiner följs upp via avdelningarnas
hygienobservatörer
Kvalitativt likvärdig vård
Fortsätta söka evidens för arbetsterapeutiska åtgärder beskrivna i arbetsterapiprogram samt uppdatera befintliga arbetsterapiprogram.
Utarbeta rutindokument och patientinformation inom ortopedi, hand och intermedicin
Utarbeta arbetsterapiprogram om äldre multisjuka.
Utarbeta rutindokument för teambedömning inom reuma öppenvård
Neurorehab
•
Vid aktivitetsutredning använda de formaliserade instrumenten
ADL-taxonomi och NPS-intressechecklista i 95 % av fallen, tillsammans med patient alternativt med närstående. Utvärdering sker
sker med manuell statistikblankett tre månader/år. Orsak till att instrumenten ej använts anges.
•
Hos personer som haft sin sjukdom/skada minst 2 mån använda
COPM för att utreda deras uppfattning om utförande, betydelse och
tillfredställelse med sitt aktivitetsutförande i 90 % av fallen. Utvärdering sker med manuell statistikblankett, tre månader per år . Orsak till att instrumentet ej använts anges.
Effektiv vård
Handteamet
•
95 % av oplanerade patienter som kommer på remiss från läkare på
ortopedmottagning/akutmottagning ska omhändertas av arbetsterapeut samma dag . Mätning sker med manuell statistikblankett under
två veckor/år.
Vid konsultation via mail eller telefon ska arbetsterapeuter i länet få rådgivning samma dag i 80 % av fallen. Mätning vid tio efterföljande kontakter från arbetsterapeuter i länet med start 1 oktober.
Reuma
•
90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med
statistikblankett.
•
90 % av de patienter som kommer oplanerade från reumatologimottagningen ska ha träffat en arbetsterapeut inom 30 minuter från förfrågan. Mäts under september, oktober och november manuellt med
statistikblankett
6
21 MAJ 2008
Engagerade medarbetare
Kompetensutveckling
95 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha AMPS utbildning.
80 % av alla arbetsterapeuter ska ha C- nivå i arbetsterapi. Långsiktigt mål är
att alla arbetsterapeuter ska ha C-nivå.
40 % av alla tillsvidareanställda arbetsterapeuter ska ha handledarutbildning
7,5hp.
Tre arbetsterapeuter med D-nivå i arbetsterapi inom enheten.
Arbetstillfredsställelse
Hög arbetstillfredsställelse är målet för enhetens medarbetare. Mätning sker
genom årlig landstingsgemensam enkät med början våren 2008
Alla medarbetare ska erbjudas medarbetar- och lönesamtal.
Studerande
•
100 % av alla studenter ska vara nöjda med praktiken i helhet gällande bemötande och handledning och praktiken ska utvärderas med
enhetens student enkät.
Arbetsmiljö
Arbetsmiljöarbetet utgår från det systematiska arbetsmiljöarbetet. Enhetschefen ansvarar för arbetsmiljön men en nära samverkan mellan chef och medarbetare krävs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Utifrån checklista för
systematiskt arbetsmiljöarbete och psykosocial arbetsmiljö har följande mål
formulerats.
Vi arbetar för en öppen vardagskommunikation där frågor och problem kan
tas upp innan konflikter uppstår. Alla medarbetare ska känna att de kan fråga
kollegor om råd eller själva delge kollegor av sin egen kunskap.
Gällande riktlinjer för stress, kränkande särbehandling och missbruk ska tas
upp på arbetplatsträff.
Riktlinjer för krishantering utarbetas
BUS representant informerar på arbetsplatsträff om samverkan inom basenheten.
Förvaringsplats för rullstolar under förskrivning ska fastställas.
Brandövning ska genomföras under året.
Gemensamt delta i aktiviteter som exempelvis after work, konserter och teater.
Stark ekonomi
Bemanning
Enheten ska ha en god bemanning med budget i balans.
7
21 MAJ 2008
Uppföljning som VO R/R redovisar per månad/
tertial
Engagerade medarbetare
Frisknärvaro
Divisionens mått
Utgångsvärde
Målvärde/tidpunkt
Rapportering
Andel medarbetare som
har fem dagar eller mindre sjukfrånvaro senaste
12 mån perioden
Utfall 2007
Minst i nivå med eller bättre än
landstingets målvärde 75 %
April, aug, år
Andel sjukfrånvaro i procent av bruttoarbetstiden
Utfall 2007
Minst i nivå med eller bättre än
landstingets målvärde 5,1 %
April, aug, år
Stark ekonomi
Divisionens mått
Utgångsvärde
Målvärde/tidpunkt
Rapportering
personalkostnader
Utfall 2007
Budget i balans
månad
Enhetens ekonomiska resurser
Resultatbudget (mkr)
Verksamhetens intäkter
Varav landstingsbidrag
Varav övriga intäkter
Verksamhetens kostnader
Personalkostnader
Övriga kostnader
Resultat
Resursram Arbetsterapi
Budget 2008 Utfall 2007
91,5
271,7
11215,2
9144,1
2071,0
0
10505,1
87774,9
1947,8
526,4
8
BIL 2
2008-01-04
Uppföljning av enhetsplan 2008-01-04
Arbetsterapienheten SY
Hållbar utveckling
Vi har använt oss av samåkning och allmänna kommunikationer i stor utsträckning. Arbetsgrupperna metoder och arbetssätt inom ortopedi samt journalgrupp har använt videokonferens för sina möten.
Ett försök med utökad kompostering har genomförts men avslutas. Vi fortsäter dock att kompostera i personalrum och träningskök.
.
God hälsa
Divisionsgemensam enkät ang hälsofrämjande sjukvård har inte genomförts.
Personalen har under året fått genomgång av utrustningen i styrketräningslokalen samt genomgång av metoden för Nordic walking med stavar. Det är nu
ca 8 personer som styrketränar eller går med stavar. Ca 70% av personalen
har använt friskvårdsbidraget.
God vård
Målet är en god rehabilitering med arbetsterapiprogrammet som grund.
86 % av enhetens patienter ansåg sig ha varit delaktiga i planeringen av sin
behandling samt var nöjda med bemötandet.
94 % ansåg sig vara nöjda med den behandling de fått.
Samtliga patienter som haft telefonkontakt med arbetsterapi var nöjda med
tillgängligheten på telefon.
Alla arbetsterapeuter utom en har personsökare.
Uppdatering av arbetsterapiprogram pågår, blir ej klart under året. Arbetet
med att söka evidens har i mindre omfattning fortsatt under året.
En tvärprofessionell föreläsning barnkliniken Gällivare har hållits samt för
arbetsterapeuter i länet.
”Metoder och arbetssätt” inom medicin, stroke och ortopedi har implementerats. Arbetsgrupperna fortsätter att träffas i nätverksgrupper
för att fortsatt utbyte.
Avvikelserapporter skrivs men inte i den omfattning som skulle behövas.
Arbetet med att förbättra journaldokumentationen pågår. Utifrån genomförd
journalgranskning har årets utvecklingsarbete fokuserats på patienters delaktighet i målformulering. Framtagande av mätmetoder för uppföljning av resultat av arbetsterapeutiska åtgärder både på individnivå och verksamhetsnivå pågår och fortsätter fortlöpande.
1
BIL 2
2008-01-04
Neuro-AT har bokat in en träff med Stefan på NÖV där vi ska diskutera
kring ryggmärgskadepat. Vi ska ta tag i det och upprätta en rutin/checklista
vid uppföljning av återinskrivna ryggmärgskadade och hjärnskadade patienter.
Arbetsterapeuter på avd 41,43 och 31 medverkar i fallriskbedömning.
Samverkansmöten med primärvård och rehabcentrum har hållits v 2ggr/år.
Engagerade medarbetare
Alla medarbetare har haft medarbetar- och lönesamtal under året.
Arbetet för en god arbetsmiljö pågår och kommer att fortsätta under 2008,
bla med en planeringseftermiddag i januari.
Översyn av arbetsterapibiträdenas arbetsuppgifter samt lokalnyttjande har
påbörjats och fortsätter under 2008.
Alla arbetsterapeuter på stroke- och neurorehab har deltagit i strokekompetensbevis utb.
En arbetsterapeut, Maria B har genomgått handledarutbildning.
Två arbetsterapeuter har gått utbildning i AAD, assessement of awareness of
Disability.
Iris och Monika har auskulterat vid hand- och plastikirurgin i Linköping.
Stina vid neurorehab i Umeå
Stark ekonomi
Arbetsterapienheten har under 2007 ett totalt överskott p ca 400 000. De
största överskottet är personalkostnad vilket delvis kan förklaras med frånvaro pga vård av sjuka barn. Utbildnings och resekostnader enl beslutat sparuppdrag.
2
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
BIL 3
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
1 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
ARBETSTERAPIPROGRAM
GENERELL NIVÅ
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
2 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus består av enhetschef, 19 arbetsterapeuter och tre arbetsterapibiträden och ingår i division medicinska specialiteter, verksamhetsområde Rehabilitering /Reumatologi.
Inledning
Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, interventioner (åtgärder) och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis och programmet ska
utgöra ett stöd för arbetsterapeuten framtagande av specifika arbetsterapiprogram för olika patientgrupper i verksamheten. I de specifika arbetsterapiprogrammen preciseras framför allt ”Hur” kolumnen, dvs en beskrivning av
hur vi arbetar med aktuell patientgrupp. Det generella arbetsterapiprogrammet revideras årligen.
Syftet med detta arbetsterapiprogram på generell nivå är att skapa en ram
eller miniminivå för arbetsterapienheten Sunderby sjukhus. Det har utarbetats med Umeå sjukvårds arbetsterapiprogram på generell nivå som grund
och har Anne Fishers, (1997a, 1998), (Fisher & Nyman, 2007) Occupational
Therapy Intervention Process Model (OTIPM) som teoretisk processmodell
för arbetsterapiprocessen.
Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter, Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters
(FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten.
Varje steg i processen dokumenteras enligt gällande författningar i patientjournal. Sökord enligt journalmanual, arbetsterapienheten Sunderby sjukhus,
040611. Alla arbetsterapeutiska åtgärder utgår ifrån patientens egna önskemål och behov, arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram
där patienten medverkar och anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen. Där samråd inte kunnat ske dokumenteras detta i patientjournalen.
Kontaktorsak
Förfrågan sker på olika sätt beroende på verksamhetsområde. Vanligast är
stående förfrågan, muntlig förfrågan och skriftliga remisser från patientansvarig läkare och/eller sjuksköterska. Förfrågan kan även ske från andra professioner, patienter själv och anhöriga.
Arbetsterapeuter inom respektive verksamhetsområde får vidare information
om inneliggande patienter via patientliggaren i VAS och kan ta del av medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos, eventuella restriktioner samt tidigare anamnes.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
3 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Presentation och information om arbetsterapi
Vid första mötet med patienten och/eller anhöriga informeras om arbetsterapi.
Vad
Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina
vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård,
boende, fritid, arbete och studier.
Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller
lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut
hjälpmedel.
Hur
Arbetsterapeuten träffar inneliggande patienter första gången på
vårdavdelning. Öppenvårdspatienter träffas första gången i arbetsterapins
lokaler. Vid första mötet sker en presentation och information om arbetsterapi. Om inte detta är möjligt informeras anhöriga/närstående. Om ingen medverkan skett dokumenteras detta i patientjournalen. Skriftlig information
kan även delas ut delas ut till patienter/ närstående,
Mål
85% av patienterna ska vara nöjda med bemötandet och fått kännedom om arbetsterapi
Mått Patientenkät lämnas till samtliga patienter/alt närstående under mätperioden, v 12-13.
Utredning
Vad
Identifiera för patienten meningsfulla prioriterade aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem.
Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen.
I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet.
Analys av aktivitetsutförande och identifikation av resurser och begränsningar.
Problemformulering
Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet.
Hur
Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående.
Vi kan använda:
ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001).
Aktivitetsförmåga-personlig vård och boende, självskattningsformulär.
(Qvist, Sörmark, Ehrenborg, 1997).
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
4 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Canadian Occupational Performance Measure (COPM) (Law et al 1991)
(Svensk version FSA, 1998).
Checklista för Roller, Intressen, Livstillfredställelse (Fugl-Meyer, Bränholm
& Fugl-Meyer, 1991).
NPS- intressechecklista (Selander&Pettersson, 1996).
FIM Functional independent measurement.(Wikander mfl. Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborg, 1996).
Ostrukturerad intervju.
Ta del av befintlig dokumentation
Bedömning av utförandet i aktiviteter där det framkom att personen och/eller
dennes anhöriga upplevde som problem.
Vi kan använda:
ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 1997, 2001).
AMPS (Assessments of Motor and Process Skills) (Fisher, 1997b)
Sunnas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989)
Assessment of awareness of disability (AAD) (Kottorp, 2006)
Nordic stroke driver assessment (NorSDSA)( Lundberg & Caneman, 2001)
Icke formaliserade bedömningar
Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar
exempelvis från Model of Human Occupation, Biomekanisk modell, Motorkontroll modell, Kognitiv-perceptuell modell (Kielhofner, 2004).
Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga
underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen.
Kompletterande utredningar utförs vid behov. Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten och/eller närstående där det i samråd
fastställs om problem föreligger. Om ingen medverkan skett dokumenteras
detta i patientjournalen.
Bedöm om behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder föreligger. Om
fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder inte kan genomföras på sjukhuset sker
samverkan och överrapportering i vårdkedjan. Remissvar skickas till remittent och patienten avslutas.
Dokumentation av utredning sker i patientjournal under sökordet resultat.
Mål
Vad
Målformulering
Hur
Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller
anhöriga /närstående i de aktiviteter som definierats som problem. Målet
skall vara mätbart och tidsbegränsat. Ange hur utvärdering skall göras.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
5 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Om fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder efter målformulering inte kan
genomföras på sjukhuset sker samverkan och överrapportering i vårdkedjan.
Remissvar skickas till remittent och patienten avslutas.
Dokumentation av målformulering sker i patientjournal. Patientens samverkan dokumenteras. Om inte samråd skett anges orsaken.
Intervention
Vad
Val av modell, planering och genomförande av åtgärd.
Hur
En beskrivning av olika alternativ till åtgärder presenteras för patienten och/eller närstående.
Välj modell för kompensation, pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och/eller modell för funktionsträning , se OTIPM (Fisher, 1997a, 1998,
Fisher & Nyman, 2007).
Modell för kompensation:
Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska
och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till
anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning:
Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i
aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar
även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att
återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner:
Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder
relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner.
Pedagogisk modell:
Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara
strategier men upplägget ger inga möjligheter att praktisera och lära sig dem.
Mål
90 % av enhetens patienter ska anse sig vara nöjda med den behandling de fått.
Mått Patientenkät lämnas till samtliga patienter /alt närstående under mätperioden, v 12-13.
Dokumentation av interventioner sker i patientjournal.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
6 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Utvärdering
Utvärdering av genomförda åtgärder innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse, kvarstående behov, vidare planerade åtgärder och rekommendation.
Vad
Utvärdering görs tillsammans med patienten och/eller anhöriga/närstående utifrån de mål som tidigare angivits
Hur
Bedömning för att se om tillfredställelse och utförande av meningsfulla uppgifter förbättrats
Dokumentation av utvärdering sker i patientjournalen under sökordet resultat.
Samverkan
Vad
Rapportering i vårdkedjan.
Hur
Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska
samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer behovet.
Samverkan sker efter samråd med patienten, och/eller anhöriga/närstående.
Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut eller annan.
Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, intyg, utvärdering eller för kännedom. Ange om svar förväntas tillbaka.
Referenser
FIM Functional independent measurement (1996) Medical rehabilitation,
State University of New York. Svensk översättning: Wikander mfl. Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.
Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G.
Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.). Fort Collins, CO:
Three Star Press.
Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.) Fort
Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational
Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, 509- 521.
Fisher, A.G (2002). A model for planning and implementing topdown, client-centered, and occupation- based occupational therapy interventions. Ft.
Collins CO: Three Star Press.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
7 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Hapiness
and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: 25-33.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (1992).
2004. Globalt Företagstryck AB.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007)
[OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in
occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Kielhofner, G. (2004). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.
(3rd ed). Philadelphia: F A Davis.
Kottorp, A (2006). Assessment of awareness of disability (AAD). Version
2005- 11-11Q. Karolinska institutet NVS, Sektionen för arbetsterapi.
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure (2nd ed). Toronto, Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists.
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. (1998). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Globalt Företagstryck
AB.
Lundberg, C., Caneman, G (2001) Nordic stroke drive screening assessemnat. NorSDSA production. CBS. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter.
Cathrine Bergeo Scale (CBS). (2005).
Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
Qvist,M., Sörmark, A., Ehrenborg, C. (1997). Aktivitetsförmåga-personlig
vård och boende, självskattningsformulär. Arbetsterapiavdelningen, rehabiliteringskliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås.
Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus.
Törnquist, K., & Sonn, U. (1997). Towards an ADL taxonomy for occupational therapists. Scandinavian Journal of Occuaptional Therapy,1: 69-76.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundets Sveriges Arbetsterapeuter.
Övrig litteratur
Tickle-Degen, L. (1995). Therapeutic rapport. In C.A:Trombly (Ed.). Occupational therapy for physical dysfunction ( 4th ed., pp. 277-285). Baltimore:
Williams&Wilkins.
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
8 av 9
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
ARBETSTERAPIPROCESSEN, ARBETSTERAPIENHETEN, SUNDERBY SJUKHUS
2009-11-12
Kontakt
orsak
Presentation
Utredning
Aktivitets
Problem?
Mål
Intervention
Utvärdering
Aktivitets
Problem?
Samverkan
Överrapportering
Remissvar
Processen
avslutas
VARJE STEG I PROCESSEN DOKUMENTERAS I PATIENTJOURNAL. JOURNALMANUAL ARBETSTERAPIENHETEN, SUNDERBY SJUKHUS VERSION 040611
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
1 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
ARBETSTERAPIPROGRAM
REUMATOID ARTRIT
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
2 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Inledning
Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredning, interventioner
(åtgärder) och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet
baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis.
Detta arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som kommer i kontakt med arbetsterapeut
vid reumatologen vid Sunderby sjukhus likartade utredningar, interventioner
och utvärderingar. Det specifika arbetsterapiprogrammet revideras årligen.
Det här specifika arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Den teoretiska utgångspunkten är Anne Fishers, Occupational Therapy Intervention Process Model
OTIPM (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i
hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
(FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen.
Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten.
Bakgrund
Reumatoid artrit, är en kronisk, systemisk, inflammatorisk sjukdom. Sjukdomen förekommer i hela världen. I Europa insjuknar ca 1 % av befolkningen, de flesta i 45 – 60 års ålder. De vanligaste besvären är svullna, ömma och
stela leder. Symtomen kommer ofta successivt med ledsvullnad i enstaka
leder, ofta i händer eller fötter och så småningom engageras fler och fler leder. Värk och stelhet i lederna är mest uttalade på morgonen. Ledinflammationen kan vara återkommande med mer eller mindre långa uppehåll eller
fortgå kontinuerligt. Trötthet och allmän sjukdomskänsla är också vanliga
symtom, (Engström-Laurent, Leden, Nived & Sturfelt, 1994). Sjukdomen tar
mycket tid i anspråk för den enskilde, dels för att ta mediciner, ta prover,
läkarbesök och träna men också för att det tar längre tid att utföra dagliga
aktiviteter samt att sjukdomen medför ett ökat behov av att vila (Kuper et al,
2000).
Karakteristiska problem
Utförande av dagliga aktiviteter begränsas av rörelseinskränkning, smärta,
kraftnedsättning, instabilitet och generellt utbredd trötthetskänsla. Det kan
innebära problem med att greppa, till exempel att öppna en burk, vrida en
nyckel eller knäppa knappar. Stelhet och smärta är den främsta orsaken till
att patienterna har svårighet vid förflyttningar. Uppresningar från liggande
till sittande och sittande till stående samt att gå innebär ofta stora ansträngningar. Den minskade totala kapaciteten fordrar omprioritering av aktiviteter
under dygnet för att uppnå balans mellan personlig vård - arbete - fritidhemarbete.
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
3 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Kontaktorsak
Reumatologkliniken vid Sunderby sjukhus har det primära vårdansvaret vid
behandlingskrävande inflammatoriska led-, bindvävs- och kärlsjukdom inom
Norrbottens läns landsting. Kliniken ska också verka för att sprida kunskap
om patienter med reumatisk sjukdom till vårdgivare på patientens hemort.
Detta sker genom konsultverksamhet, handledning och utbildning av personal. Reumatologen har vårdplatser i slutenvård samt bedriver även verksamhet i öppenvård. Arbetsterapeuten är en av aktörerna i teamet runt patienten i
så väl sluten- som öppenvård. Vid teambedömning kommer patienten vid ett
tillfälle för en bedömning och genomgång. Vid samlade och mer specifika
rehabiliteringsbehov kan patienten erbjudas en rehabiliteringsperiod i grupp
med boende på patienthotellet, vanligtvis två veckor. Nydiagnostiserade patienter har möjlighet att delta i en temagrupp under en vecka för information
gällande sjukdomen och hur de kan hantera sin vardag.
Presentation och information om arbetsterapi
Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient påbörjas utvecklingen av
en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt åtgärder kräver ett väl utvecklat
samråd mellan arbetsterapeut och patient. Se OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998,
Fisher & Nyman, 2007).
I arbetsterapeutens etiska kod (FSA, 1998) fastslås att arbetsterapi skall utgå
ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma
ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående ska göras delaktiga i behandlingen.
Vad
Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina
vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård,
boende, fritid, arbete och studier.
Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller
lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut
hjälpmedel.
Hur
Vid första mötet med patienten ger arbetsterapeuten en kort presentation om vad arbetsterapi är enligt ovan oavsett om patienten ligger inne på
avdelningen eller träffas via mottagningen.
Mått
Patientenkät
Mål
Patenten ska ha fått kännedom om arbetsterapi.
Utredning
Vad
Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där ativitetsutförandet upplevs som ett problem. Utredningen görs i samråd med patienten. Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen.
I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det hand-
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
4 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
la om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se tio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet.
Analys av aktivitetsutförande och identifiering av resurser och begränsningar.
Problemformulering
Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet.
Hur
Det kroniska förloppet i sjukdomen gör att patienterna återkommer
till kliniken och därför har patienten många gånger en förkunskap om vad de
kan förvänta sig och efterfråga.
På reumatolog avdelningen skrivs patienter in måndag till torsdag, de patienter som remitteras till arbetsterapeut ska få träffa denne inom två arbetsdagar. Rapportering mellan yrkeskategorier sker dagligen vid rond på avdelningen.
Öppenvården vid reumatologimottagningen har en gemensam träff på fredagar där alla yrkeskategorier träffas och överrapporteringar sker. Remiss för
rehabilitering eller temavecka skrivs av överläkare på reumatologimottagningen. Arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och kurator har gemensamma träffar där de planerar för verksamheten inom öppenvården.
Öppenvårds patienter träffar från början alla rehabaktörer för att lämna en
första bild på nulägent, hur det ser ut socialt och förväntningar på besöket.
Därefter träffar patienten varje teammedlem en timme och besöket avslutas
med en gemensam summering. Besöket är ibland planerat tillsammans med
ett läkarbesök och då sker summeringen tillsammans med läkaren.
När arbetsterapeuten träffar patienten genomförs en intervju med inriktning
mot aktiviteter inom personlig vård, boende, arbete/skola och fritid. Utifrån
aktuella problem görs en gemensam målsättning för behandlingstillfället/behandlingsperioden.
Instrument vi använder oss av är: AMPS (Fisher, 1997b), Sunnas ADLindex (Olsson & Tervald, 1989), ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001),
Checklista för roller, intressen, livstillfredsställelse (Fugl-Meyer, Brännholm
& Fugl-Meyer, 1991), Canadian Occupational Performace Measure
(COPM), (Law et al 1991) (Svensk version FSA, 1998). Patient Specific
Leasure Scale, PSLS (Ingegerd Wikström, 2006) och/eller intervju efter frågeformulär som utarbetats på kliniken.
Ta del av befintlig dokumentation samt information från andra aktörer i teamet.
Aktivitetsutförandet analyseras utifrån Model of Human Occupation (Kielhofner, 2002) vad gäller patientens tidigare vanor, roller och aktivitetsmiljö.
Principer från biomekanisk modell (Kielhofner, 1997) är grunden för bedömning av handfunktion och motoriska förutsättningar för aktivitet.
Bedömning av handfunktion, efter på kliniken utarbetad manual (bil.1)
Sammanfattning av aktivitetsutförande diskuteras med patienten där det i
samråd fastställs om problem föreligger.
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
5 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga
underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen.
Mål
Vad
Målformulering
Hur
Målet formuleras tillsammans med patienten i de aktiviteter som
definierats som problem. Målet ska vara mätbart och tidsbegränsat. Ange hur
utvärdering skall göras. I dokumentationen ska framgå att samråd skett. Om
inte ange orsaken.
Intervention
Vad Val av modell, planering och genomförande av åtgärd.
I de flesta fall används modell för kompensation, modell för aktivitetsträning, pedagogiskmodell och/eller modell för funktionsträning (Fisher,
1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Modell för kompensation:
Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska
och/eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till
anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning:
Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i
aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar
även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att
återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner:
Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder
relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner.
Pedagogisk modell:
Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara
strategier men upplägget ger inga möjligheter att praktisera och lära sig dem.
Hur
Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller:
Personlig vård: innebär utprovning av hygien- och påklädningshjälpmedel,
prefabricerade och specialtillverkade. Vanliga hjälpmedel är kamförlängare,
nacktvätt, påkädningskrok, strumppådragare och griptång. Det kan också
finnas behov av duschpall och toaförhöjning. Dessa behov uppmärksammas
och rapporteras till primärvårdens arbetsterapeut.
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
6 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Sitt- och viloställningar: i syfte att minska belastningen och öka möjligheten
till avslappning. Detta kan vara att anpassa aktiviteten i sig men också att
anpassa med någon form av hjälpmedel. Det kan handla om att anpassa sittandet eller underlätta uppresning genom att använda olika typer av sittdynor. Vi kan rekommendera olika dynor ur Länsservice sortiment samt dynor
som finns på den öppna marknaden. En annan metod att förändra sitthöjden
är att använda förhöjningsklotsar. För att komplettera anpassningen av sittställningen rekommenderas svankstöd. Alla sitt- och ryggdynor får patienten
köpa själv. En anpassning av arbetsytan kan vara aktuell. En metod är att
vinkla bordsytan genom att använda sig av Gula rehabs skrivunderlägg, bokstöd, pärm eller genom att vinkla hela bordet med hjälp av förhöjningsklotsar. Läsbord på stativ med hjul kan vara ett annat alternativ.
Ergonomisk information med inriktning på aktiviteter inom boende/arbete/skola. Detta innefattar att lära ut nya sätt att utföra aktivitet
och/eller anpassa aktiviteten.
Dataarbete: genomgång av möjligheter att anpassa sittande genom att ställa
in kontorsstolen på olika sätt, alt med sittdynor enl ovan. Genomgång/ rådgivning kring möjligheter att anpassa dataarbetsplatsen med speciella tillbehör eller genom att strukturera om befintlig arbetsplats. Exempel på tillbehör
är underarmsstöd, handlovsstöd och rollermouse.
Matlagning: karaktäristiska problem är att skala, hacka, öppna burkar och
vrida trasor. Det är därför viktigt att patienten får möjlighet att praktiskt prova redskap som underlättar dessa moment. Aktuella redskap är: potatisskalare med tjockt handtag (olika modeller) knivar med vinklat handtag, burkoch flasköppnare och RA bestick.
Städ och tvätt: genomgång av ett ergonomiskt arbetssätt vid dammsugning
samt av städredskap som finns på öppna marknaden och kan användas som
ett fysiskt lättare alternativ till dammsugning och vaskning. Aktuella redskap
är olika moppar för torr och våt torkning.
Fritid: samtal och rådgivning om hur patienten kan anpassa och utföra sina
fritidsaktiviteter eller hitta nya intressen.
Balans i vardagen: samtal om vikten av att finna en balans mellan aktiviteter
och återhämtning.
Nedsatt greppförmåga är mycket vanligt. Detta ger problem inom de flesta
aktivitetsområden. Biomekaniskmodell, Kielhofner (1997). Därför riktas
åtgärderna in på att:
Anpassa grepp i olika situationer exempelvis matlagning, städ, skriva, köra
bil mm. Greppanpassning sker genom att förstora befintliga grepp med cellgummislang, antihalk och ortosplast. Det kan också ske genom att använda
hjälpmedel som förändrar greppet, t ex universalgrepp.
Ge smärtlindring, avlastning och stöd i form av ortos.
Exempel på vanliga ortoser är prefabricerade elastiska handledsbandage och
tumortoser som finns i olika material och modeller. De provas ut individuellt
utifrån patientens behov. Tumortoser kan även tillverkas individuellt av olika plastmaterial. Viloortoser tillverkas av orfit och fodras med plysch. De
utformas individuellt för varje patient.
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
7 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Handträning med syfte att bibehålla eller öka rörlighet och handstyrka.
Handträningen kan förberedas med värme- eller kylbehandling.
Intyg för ansökan om bilstöd.
Evidens
Innebär förändrade arbetsmetoder att personer med RA kan utföra dagliga
aktiviteter mer effektivt? (I, Nilsson, 2005). Studierna påvisar evidens för att
arbetsterapeutiska interventioner kan underlätta utförandet av dagliga aktiviteter för personer med RA.
Finns det stöd för att hjälpmedel ökar aktivitetsförmågan för personer med
RA? (B, Löfgren, I, Nilsson & H, Söderström, 2006). Studierna påvisar viss
evidens för nyttan av hjälpmedel vid aktiviteterna äta och dricka.
Utvärdering
Vid behandlingsperiodens slut sker en utvärdering av måluppfyllelse. Utvärdering sker genom samtal med patienten.
Samverkan
Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan
ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Arbetsterapeuten bedömer
behovet i samråd med patienten.
Vad
Rapportering i vårdkedjan.
Hur
Samverkan sker efter samråd med patienten.
Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut eller annan.
Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning, åtgärder, intyg, utvärdering eller för kännedom. Ange om svar förväntas tillbaka.
Referenser
Engström-Laurent, Leden, Nived & Sturfelt. (1994). Reumatologi. Falköping: Liber Utbildning.
Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G.
Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.). Fort Collins, CO:
Three Star Press.
Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.) Fort
Collins, CO: Three Star press.
Fisher, A.G. (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, 509- 521.
Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., & Fugl-Meyer, K.S. (1991). Hapiness
and domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation. 5: 25-33.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter.(1992).
1998. Globalt Företagstryck AB.
Rutindokument
BIL 4a
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsso, enhetschef
8 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007)
[OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in
occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2004). FSAs kvalitetspolicy- grunden
för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiskaverksamheten, version 3,
rev 2004.
Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.
Philadelphia: Davis Company.
Kielhofner, G. (2002). A model of human occupation: Theory and application. (3rd ed.). Baltimore: Williams & Wilkins.
Kuper, I.,Prevoo, M.,Leeuwen, M.,Riel, P., Lolkema, W., Postma, d., & Rijswijk, M. (2000). Disease associated time consumption in early rheumatoid
arthritis. The Journal of Rhematology, 27, 1183-1188.
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure (2nd ed). Toronto, Ontario: Canadian Association of Occupational Therapists.
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M. A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1994). Canadian Occupational Performance Measure. Svensk version. (1998). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Globalt Företagstryck
AB.
Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-Taxonomi. En bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA
Wikström, I (2006). Patient Leisure Scale (PSLS). Leisure Activities in reheumatoid arthritis associated factors and assessment. Lund.
Ovanstående baseras på SOSFS 2005:12 (M)
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
1 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
ARBETSTERAPIPROGRAM
TOTAL HÖFTLEDSPLASTIK
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
2 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Inledning
Ett arbetsterapiprogram är en beskrivning av utredning, interventioner (åtgärder) och utvärdering för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis.
Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge likartade utredningar, interventioner och
utvärderingar till patienter som genomgår höftledsplastik på ortopedklinik
Sunderby sjukhus. Arbetsterapiprogrammet har utarbetats med Sunderby
sjukhus generella arbetsterapiprogram som grund. Teoretisk utgångspunkt är
Anne Fishers Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM)
(Fisher, 1997a,1998,Fisher & Nyman, 2007).
Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i
hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
(FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen.
Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten.
Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen.
Bakgrund
Vanligaste orsaken till höftledsplastik är primär/ sekundär artros, höftfraktur
och komplikationer efter höftfraktur (Lindgren & Svensson, 2001).
Restriktioner
Restriktioner efter en höftledsplastik bestäms av operatören och beror på
operationsmetod och resultat. Vid den operationsmetod som är vanligast
(bakre snitt) får patienten ej flektera den opererade höften mer än 90 grader,
ej inåtrotera eller adducera. Dessa restriktioner bör patienten följa i tre månader om inte operatören angett annat. Vissa ortopeder förespråkar livslång
försiktighet med ovannämnda rörelser i kombination. Vid främre snitt får
patienten ej flektera den opererade höften, ej utåtrotera eller abducera. Framför allt får dessa rörelser ej ske i kombination.
Karaktäristiska problem
Karakteristiska aktivitetsproblem för denna patientgrupp postoperativt kan
exempelvis vara nedsatt förmåga att gå till toaletten, att transportera och nå
föremål, böja sig vid på/avklädning, placera sig samt orka genomföra uppgiften pga smärta. Restriktioner innebär alltid ett förändrat aktivitetsutförande för patienten. Andra faktorer som tidigare sjukdomar, konfusionstillstånd
samt ålder kan påverka den postoperativa rehabiliteringen/aktivitetsutförandet (Lindgren & Svensson, 2001).
Kontaktorsak
Patienterna remitteras huvudsakligen från ortopedmottagningen eller stående
förfrågan från patientansvarig läkare på ortopedavdelning.
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
3 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Information om inneliggande patienter fås via patientliggaren i VAS och kan
ta del av medicinsk anamnes, intagningsorsak, diagnos, eventuella restriktioner samt tidigare anamnes. Arbetsterapeutiska åtgärder påbörjas när den medicinska utredningen är gjord med röntgen undersökningar etc. och diagnosen fastställd.
Presentation och information om arbetsterapi
Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och /eller anhöriga/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas under processens gång. Effektiv problem- och målformulering
samt åtgärder kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Se OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Även i FSAs etiska kod (1998) fastslås att arbetsterapi skall utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att anhöriga/närstående
ska göras delaktiga i behandlingen.
Vad
Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara sina
vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem inom personlig vård,
boende, fritid, arbete och studier.
Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller
lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor. Det kan också innebära att prova ut
hjälpmedel.
Hur
Vid planerad höftledsplastik har patienten via kallelsen fått viss information om arbetsterapi. Arbetsterapeuten träffar patienten preoperativt på
mottagningen/avdelningen och gör en muntlig presentation av arbetsterapi,
återkopplar till kallelsen, informerar muntligt och skriftligt om gällande restriktioner (se patient info).
Vid akuta höftledsplastiker träffar arbetsterapeuten patienten vanligtvis
andra dagen efter operation. Patienten får muntlig och skriftlig information
om gällande restriktioner och de vanligaste arbetsterapeutiska åtgärderna på
ortopedkliniken (se patient info).
Mått
Patientenkät.
Mål
Att patienten har fått information om arbetsterapi.
Utredning
Vad
Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där aktivitetsutförandet är eller upplevs som ett problem. Patientens tidigare aktivitetsförmåga
utreds utifrån de nio dimensionerna (Fisher, 1997a, 1998,Fisher & Nyman,
2007) vissa av dimensionerna är viktigare än andra.
Fysiska miljön; Var utför patienten aktivitet? Hur ser miljön ut? Ex nivåskillnader, trösklar, trappor, mattor, höjd på säng/toalettstol/sittmöbler.
Framkomlighet och utformning av hygienrum och kök.
Sociala miljön; ensamboende, nära anhörig och socialt nätverk.
Kapacitet; ex andra sjukdomar.
Hemtjänstinsatser.
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
4 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Identifiera uppgifter som är viktiga för patienten samt hur de utförs.
Identifiera vilka roller patienten har och vilka av dessa som är viktiga att
uppfylla.
Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen.
I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och /eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det
handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner (Fisher,1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet och
gör analys av aktivitetsutförande och identifiera resurser och begränsningar.
Bedöm om behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder föreligger. Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet utifrån problemformuleringen.
Hur
Vi har stående förfrågan från PAL på avdelnings patienter. Planerade patienter får vi vetskap om från mottagningen. Information om patienterna får vi får vi via patientliggaren i VAS och/eller avdelningen. Innan intervju med patient läses tidigare arbetsterapi - och läkarjournal.
Intervju med patienten och /eller anhöriga/närstående.
Vi kan använda: ADL- taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001) och/eller
COPM (Law M. et.al, Svensk version FSA, 1998)
Ta del av befintlig dokumentation
Ostrukturerad intervju.
Observation av aktivitetsutförande där det framkom att personen och/eller
anhörig/närstående upplevde problem.
Vi kan använda: ADL-taxonomin (Törnqvist & Sonn, 2001), AMPS (Fisher,
1997b) och/eller Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989).
Icke formaliserade bedömningar
Aktivitetsutförandet bedöms främst utifrån principer från Biomekanisk modell (Kielhofner, 1997) där vi tittar på ledrörlighet, styrka och uthållighet.
Referensramar från ex Model of Human Occupation (Kielhofner, 2002)
identifierar viljan, vanor och roller. Beroende på patientens problem används
även principer från andra modeller. Sammanfattning av aktivitetsutförandet
diskuteras med patienten och anhörig/närstående där det i samråd fastställs
om problem föreligger.
Om ett problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga
underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och /eller personen.
Kompletterande utredningar utförs vid behov.
Mål
Vad
Målformulering
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
5 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Hur
Målet formuleras tillsammans med patienten och /eller anhöriga/närstående i de aktiviteter som definierats som problem.
Målet skall vara mätbart och tidsbegränsat. Ange hur utvärdering skall göras.
I dokumentationen skall framgå att samråd skett. Om inte ange orsaken. En
beskrivning av olika alternativ till åtgärder presenteras för patienten och/eller
anhöriga /närstående.
Intervention
Välj modell för kompensation, modell för aktivitetsträning och/eller modell
för funktionsträning , se OTIPM (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman,
2007).
Modell för kompensation:
Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska
och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till
anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning:
Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i
aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar
även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att
återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Med principer från Biomekaniska modellen (Kielhofner, 1997).
Repetitiv träning av utförande i syfte att öka uthållighet/styrka. Träning sker
direkt i aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad
Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner:
Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder
relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner.
Följande åtgärder görs utifrån ovanstående modeller. Moment tränas i syfte
att klara aktivitetsutförande utan att bryta mot restriktionerna – utifrån bakre
operations snitt;
Överflyttning - sker alltid från hög säng, stol och toalett.
Vid uppresning ur säng instrueras patienten att flytta i sidled, ta stöd av armarna och föra benen över sängkanten. Patienten uppmanas att ej använda
dävert. Första tiden sker uppresningen med assistans; hjälp patienten att flytta benet över sängkanten och undvik att inåtrotera fot och ben. Innan hemgång ska patienten klara uppresning självständigt från valfri sida.
Vid uppresning från sittande till stående instrueras patienten att inte böja sig
framåt, att sträcka ut det opererade benet samt att använda armstöd. Patienten ska sitta på en förhöjningsdyna/coxitdyna. Coxitdyna förskrivs och utprovas vid vårdtillfället om patienten ej har med sig redan förskriven dyna.
På/avklädning - av byxor, strumpor och skor utförs alltid sittande på hög
stol. Undvik inåtrotation av det opererade benet.
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
6 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Vid på/avtagning av byxor instrueras patienten att börja klä det opererade
benet och använda griptång. För att undvika inåtrotation av det opererade
benet används griptång på insidan av benet när byxan tas på/av. Vid påtagning av strumpa på det opererade benet instrueras patienten att använda
strumppådragare. Griptång/skohorn används för att ta av strumpan. Vid
på/avtagning av skor instrueras patienten att använda långt skohorn.
Personlig hygien - Vid daglig hygien bör patienten sitta på hög duschstol
vid tvättställ eller stå med stöd. Tvättlapp kan med fördel användas för att
undvika flexion av höften. Patienten instrueras i att inte rotera bålen för att
nå. Vid dusch instrueras patienten att stå alternativt sitta på hög duschstol
eller använda badkarsbräda. För att nå nedanför knäna används borste med
långt skaft eller griptång med tvättlapp. För att torka fötterna används stort
badlakan/griptång. Halkmatta rekommenderas.
Toalettbesök - Patienten instrueras att använda toalettförhöjning med armstöd och att inte rotera bålen vid moment som att torka sig eller spola i toaletten.
Resor -Instruera och informera patienten i rätt tillvägagångssätt vid i/ur- och
sittande i bil. Patienten ska sitta på passagerarsidan med bilstolen långt bak,
ryggstödet bör vinklas bakåt och coxitdyna placeras på sitsen.
Matlagning -Instruera och informera patienten att rollator kan användas i
köksaktivitet för att kunna transportera föremål. Rollatorn kan även användas för att växla mellan sittande och stående aktivitet. Patienten uppmanas
att flytta om i köksskåp för att nå och därmed undvika flexion i höften. Använda griptång för att nå och undvika rotation av bålen.
Träning i praktisk situation i kök om behov och tid finns.
Bädda säng - Informera patienten om annat tillvägagångssätt; att lägga lakanet tvärs över sängen(vid dubbelsäng), griptång kan användas.
Tvätt - Informera om lämpligt tillvägagångssätt, rekommendera patienten att
ta hjälp första tiden eftersom aktiviteten medför många moment som innebär
flexion/rotation av höft/bålen. Informera att griptång kan användas för att
plocka i/ur tvättmaskin, tvättkorg placeras på en hög pall samt att undvika
rotation av bålen när tvätten hängs.
Inköp -Rekommendera patienten att ta hjälp med inköp första tiden. Informera om att varor kan beställas i närliggande butik. Efter en tid kan rollator
användas för att transportera varor.
Städning - Om patienten har önskemål om att kunna städa själv informera
och instruera om ett lämpligt tillvägagångssätt.
Utifrån de mål som tidigare angivits utvärderas behandlingsperioden genom
observation eller muntligt med patienten och/eller anhörig/närstående.
Evidens
Vad är evidensen för att använda hjälpmedel som kompensatorisk åtgärd för
att förbättra aktivitetsförmågan och/eller delaktigheten hos personer som
opererats med THR (total hip replacement ), (Sirkka, 2005).
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
7 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Slutsats: Det finns lite studier gjorda som påvisar evidens för hjälpmedel
som kompensatorisk åtgärd. Resultatet av granskningen ger dock stöd för att
vi ska fortsätta att göra våra interventioner från ett klientcentrerat perspektiv
förenligt med vårt specifika program. Förskrivning och utprovning av
hjälpmedel är en viktig kompensatorisk åtgärd för att möjliggöra för patienten att göra det de vill och behöver göra i vardagen.
Evidens finns även på att preoperativ information inför höftledsplastik minskar oro och rädsla hos patienten och dennes anhöriga ( Frohm, 2007).
Utvärdering
• Utifrån patientens upplevelse av uppnådda mål och observation i p-ADL
utvärderas behandlingsperioden.
• Enkätundersökning sker via statistisk blankett 8 veckor/år.
Samverkan
Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan
ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten.
Vad
Rapportering i vårdkedjan.
Hur Överrapportering till DAT och KAT sker i tidigt skede om det
finns behov av åtgärder i den fysiska miljön och/eller aktivitetsuppföljning i boendet. Exempel på detta kan vara översyn av trösklar, nivåskillnader, dörrbredder och om det finns badkar mm. Slutlig rapportering till DAT och KAT för aktivitetsuppföljning i boendet görs i
samband med utskrivning.
Överrapportering till kollega om patienten byter avdelning eller sjukhus. Samverkan sker efter samråd med patienten och/eller anhöriga
/närstående. Rapportering kan ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut eller annan. Rapportering kan ske vid behov av ytterligare
utredning, åtgärder, intyg, utvärdering eller för kännedom.
Referenser
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter. (1992).
1998. Globalt Företagstryck AB.
Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G.
Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.). Fort Collins, CO:
Three Star Press.
Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.) Fort
Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, 509- 521.
Rutindokument
BIL4b
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
8 av 8
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5:1
Fugl-Meyer, A.R., Bränholm, I-B., Fugl-Meyer, K.S. (1991).Hapiness and
domain-specific life satisfaction in adult northen Swedes. Clinical Rehabilitation 5: 25-33.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007)
[OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in
occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2004). FSAs kvalitetspolicy- grunden
för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiskaverksamheten, version 3,
rev 2004.
Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.
Philadelphia: Davis Company.
Kielhofner, G. (2002). A model of human occupation: Theory and application. (3rd ed.). Baltimore: Williams & Wilkins.
Lindgren, U., & Svensson, O. (2001). Ortopedi. Liber, AB Stockholm.
Olsson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnaas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Ovanstående baseras på SOSFS 2005:12 (M)
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
1 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
ARBETSTERAPIPROGRAM
TRAUMATISKA HJÄRNSKADOR
ARBETSTERAPIENHETEN
SYNDERBY SJUKHUS
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
2 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Inledning
Ett arbetsterapiprogram ska vara en beskrivning av utredningar, interventioner (åtgärder) och utvärderingar för en grupp patienter. Arbetsterapiprogrammet baseras på en eller flera arbetsterapimodeller för praxis.
Detta specifika arbetsterapiprogram är utarbetat för arbetsterapeuter och arbetsterapibiträden. Syftet är att ge patienter som rehabiliteras efter traumatisk hjärnskada på Sunderby sjukhus likartade utredningar, interventioner
och utvärderingar . Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen, senast reviderat 2006. Det här specifika arbetsterapiprogrammet
har utarbetats med Sunderby sjukhus generella arbetsterapiprogram som
grund. Som teoretisk utgångspunkt är Anne Fisher, (1997a, 1998) ( Fisher &
Nyman, 2007) Occupational Intervention Process Model (OTIPM).
Enheten har förutom Hälso- och sjukvårdslagen och socialstyrelsens föreskrifter (God vård – om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i
hälso- och sjukvården) även stöd av Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter
(FSA) etiska kod (2004) samt FSA:s kvalitetspolicy i den dagliga verksamheten. Det specifika arbetsterapiprogrammet kommer att revideras årligen.
Enheten har även andra teoretiska referensramar som grund i verksamheten.
Bakgrund
Vid traumatiska hjärnskador kan förmågan att planera, organisera, logiskt
utföra och avsluta handlingar på lämpligt sätt förändras.
Färdighet att utföra aktivitet över tid, välja, använda lämpliga redskap, lämpligt material och anpassa sitt utförande när problem uppstår kan förändras.
Nedsatt motorisk färdighet kan leda till svårighet att placera och förflytta
kroppen eller föremål vid utförande av vardagsaktiviteter.
Det är vanligt att hjärnskadade har bristande medvetenhet om sina nedsatta
färdigheter att utföra vardagsaktiviteter vilket leder till hinder och bristande
motivation i rehabiliteringsprocessen. De kanske tror att de fortfarande kan
utföra aktiviteter de inte längre har kapacitet till, ex köra bil.
Insikt om sina nedsatta färdigheter är en nödvändig förutsättning för att
medvetet kunna använda kompensatoriska strategier för patienter med hjärnskada (Crosson m fl 1989). Det är därför viktigt att ta reda på patientens
medvetenhet och uppfattning om sina nedsatta färdigheter och patientens
förmåga att anpassa för sina nedsatta färdigheter. Arbetsterapeuten kan då
bättre planera och individanpassa interventionerna (Tham, Benspång, Fisher,
1999).
Karakteristiska problem
Förmågan att utföra vardagliga aktiviteter påverkas utifrån vilka delar av
hjärnan som skadats. Hjärnskadan kan påverka minne och koncentrationsförmåga, känsloliv och personlighet. Dessa förändringar syns ofta inte så
tydligt men påverkar livskvaliteten, den hjärnskadades familj och sociala liv.
Exempel på problem som kan uppstå till följd av en hjärnskada är ökad trötthet och nedsatt initiativförmåga. Det kan vara svårt att planera och styra sina
handlingar eller tolka syn- och hörselintryck och att man kan uppleva stör-
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
3 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
ningar i tids- och rumsuppfattningen. Problem med uppmärksamhet kan innebära att patienten inte klarar av att göra två saker samtidigt, koncentrera
sig och fullfölja en aktivitet innan nästa påbörjas. Motoriska problem som
pares, spasticitet, nedsatt sensibilitet och svullnad arm/hand kan förekomma.
Kontaktorsak
Muntlig förfrågan från PAL, avd 42N. Upptagningsområde för traumatiska
hjärnskador är hela länet. Patienterna kan remitteras till avd 42N från andra
vårdavdelningar i länet, Norrlands universitetssjukhus eller direkt hemifrån.
Patienter överrapporteras av kollegor i länet.
Presentation och information om arbetsterapi
Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patienten och/eller närstående
påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Denna relation fördjupas
under processens gång. Effektiv problem- och målformulering samt åtgärder
kräver ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient. Se
OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Även i FSA:s etiska kod (1998) fastslås att arbetsterapi skall utgå ifrån patientens egna önskemål och behov, att arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och att
närstående ska göras delaktiga i behandlingen.
Vad Arbetsterapi är till för patienter som har svårigheter att klara
sina vardagliga sysslor. Vi arbetar med praktiska problem
inom personlig vård, boende, fritid, arbete och studier.
Våra åtgärder är inriktade på att träna förmåga, anpassa omgivningen eller
att lära in nya sätt att utföra dagliga sysslor.
Det kan också innebära att prova ut hjälpmedel.
Hur
Förstagångssamtal med patienten sker tillsammans med sjukgymnast
och kurator eller endast med ansvarig arbetsterapeut. Muntlig presentation
av arbetsterapi till patienten och/eller närstående görs ofta vid detta samtal.
Viktigt att tänka på är att en patient med hjärnskada kan ha svårt att tolka
och förstå information samt utrycka sig. Informationen anpassas utifrån personens förutsättningar.
Mått
Patientenkät
Mål
Patient och/eller närstående får kännedom om arbetsterapi
Utredning
Vad
Identifiera för patienten meningsfulla aktiviteter där aktivitetsutförandet upplevs som eller kan vara ett problem.
Patienten behöver vägledning om vilka aktiviteter som är möjliga. Ofta behövs en praktisk observation för att kunna kartlägga personens processmäs-
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
4 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
siga och motoriska färdigheter. Viktigt att man erbjuds att praktiskt prova på
aktiviteter för att få kunskap om sina möjligheter och begränsningar. Patient
befinner sig i en ny situation, vet ej vad som är möjligt för dem att klara. Patienten kan ha svårt att själv välja vilken aktivitet som är viktig och som de
vill klara av.
Utredningen görs i samråd med patient och/eller närstående.
Problemen/svårigheterna kan finnas i miljön, i uppgiften eller hos personen.
I miljön kan det handla om svårigheter både i den fysiska och/eller den sociala miljön. I uppgiften kan det handla om svårighetsgrad, kulturella skillnader och vilka verktyg och material som används. Hos personen kan det
handla om värderingar, vanor, roller, fysiska och psykiska funktioner, se de
nio dimensionerna i OTIPM, (Fisher, 1997a, 1998, Fisher & Nyman, 2007).
Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet.
Analys av aktivitetsutförande och identifikation av resurser och begränsningar.
Ansvarig arbetsterapeut avgör om det finns ett behov av fortsatta arbetsterapeutiska åtgärder.
Problemformulering.
Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförandet.
Hur
Stående förfrågan från patientansvarig läkare.
Ta del av befintlig dokumentation ex journaler. Kontakt med kollegor och
andra professioner ex från remitterande sjukhus och andra avdelningar på
Sunderby sjukhus.
Intervju med patienten och/eller anhöriga/närstående/teamet. Kontinuerlig
kontakt/samarbete med patienten, närstående och teamet.
Vi använder: Teamträffar, ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001), Canadian Occupational Performance Measure (COPM) Law et al, Svensk version FSA, 1998), Checklista för Roller, Intressen, Livstillfredsställelse
(Fugl-Meyer, Bränholm & Fugl-Meyer, 1991), NPS-intressechecklista (Selander&.Pettersson, 1996).
Intervju om fritid inom- och utomhus
Ostrukturerad intervju
Observation av utförandet i de aktiviteter där svårigheter kan föreligga eller
där det framkom att personen och/eller dennes närstående upplevde som
problem.
Vi kan använda: ADL-taxonomin (Törnquist & Sonn, 2001), icke formaliserade bedömningar, Sunnaas ADL-index (Olsson & Tervald, 1989) och/eller
AMPS (Fisher, 1997b).
Enligt AMPS-manualen kan en del patienter med grava kognitiva eller
språkliga funktionsnedsättningar i samband med exempel hjärnskada kanske
inte kan medverka i den vanliga intervjun och processen att upprätta ett kontrakt. Enligt manualen har man funnit att patienter som inte kan förhandla
verbalt om ett kontrakt eller följa verbala instruktioner ändå kan bedömas. I
huvudsak upprättas kontraktet genom att de får möjlighet att lära sig och träna på den specifika aktiviteten. Kontraktet upprättas alltså genom att låta
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
5 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
personen utföra aktiviteten ett antal gånger tills det är klart att patienten förstår vad som förväntas. Det är med andra ord möjligt att använda AMPS genom att erbjuda patienten några tränings- och övningstillfällen innan den
egentliga formella bedömningen genomförs. Härigenom används AMPS för
att direkt bedöma patientens faktiska kompetens och identifiera hans/hennes
potential att ändra eller att lära sig (Fischer, 1999).
Begrepp för analys av aktivitetsutförandet hämtas främst ifrån olika
referensramar exempelvis från Model of Human Occupation,
Biomekanisk modell, Motorkontroll modell, Bobathkonceptet, Kognitivpercetuell modell och The Cognitive disabilities model (Kielhofner,1997).
The Apprasial Model of Coping (Gage, 1992).
Tham, Bernspång, Fisher (1999) har beskrivit ett tillvägagångssätt för arbetsterapeuter som är utformat för att få en uppfattning om patientens medvetenhet av sin aktivitetsförmåga. Detta genom att fastställa skillnaden mellan
patientens observerade ADL-förmåga och patientens uppfattning och självskattning av sin förmåga i specifika ADL-aktiviteter. Det beskrivna tillvägagångssättet används som grundtanke i det praktiska arbetet med patienterna.
Exempelvis kan man ställa förberedande och utvärderande frågor vid aktivitetsutförande eller använda video, för att öka patientens medvetenhet.
Vid svullen hand utgår man från ”Riktlinjer för arm och handproblematik
vid stroke” (bilaga 1) och när patienten har problem vid förflyttningar utgår
man från ”Riktlinjer för förflyttningar vid stroke” (bilaga 2). Dessa båda
kompendier är utarbetade av arbetsterapeuter och sjukgymnaster vid Sunderby sjukhus, 2003.
Sammanfattning av aktivitetsutförandet diskuteras med patienten
och/eller närstående där det i samråd fastställs om problem föreligger.
Om problem föreligger i aktivitetsutförandet, klarlägg och tolka möjliga underliggande orsaker. Orsakerna kan återfinnas i de tidigare beskrivna dimensionerna i miljön, uppgiften och/eller personen.
Kompletterande utredningar utförs vid behov.
Mål
Vad
Målformulering och upprättande av Rehabiliteringsplan.
Hur Patient och teamet träffas för gemensamt möte för målformulering under behandlingsperioden. Viktigt att förbereda patienten och individanpassa
informationen för att patienten ska ha möjlighet att vara delaktig.
Målet formuleras tillsammans med patienten och/eller närstående och teamet
i de aktiviteter som definierats som problem. Målet ska vara mätbart och
tidsbegränsat. Vid mötet bestäms även tid för utvärdering. Vid längre behandlingsperioder genomförs återkommande rehabmöten och utvärderingar.
I dokumentationen skall framgå att samråd skett, om inte ange orsaken
Intervention
Vad
Val av modell, planering och genomförande av åtgärd.
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
6 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Utvärdering av aktivitetsutförandet.
Hur
En beskrivning av olika alternativ till åtgärder presenteras för patienten och/eller närstående.
Välj modell för kompensation, pedagogisk modell, modell för aktivitetsträning och/eller modell för funktionsträning , se OTIPM (Fisher, 1997a, 1998,
Fisher & Nyman, 2007).
Modell för kompensation:
Lära ut alternativa eller kompensatoriska strategier. Förändra i den fysiska
och /eller sociala miljön. Utprovning av hjälpmedel eller alternativ utrustning. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till
anpassade aktiviteter.
Modell för aktivitetsträning:
Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Träningen sker om möjligt direkt i
aktivitet med eller utan anpassning av aktivitetens svårighetsgrad. Innefattar
även konsultation och pedagogiska metoder relaterade till aktiviteter för att
återfå eller utveckla aktivitetsförmåga.
Modell för förbättring av personliga faktorer och kroppsfunktioner:
Aktivitet som är utformad i syfte att underlätta återställandet av förlorade
kroppsfunktioner. Innefattar även konsultation och pedagogiska metoder
relaterade till aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfunktioner.
Pedagogisk modell:
Aktivitetsbaserade undervisningsprogram, informations- och undervisningsprogram för större grupper. Klienten ges möjlighet att diskutera tänkbara
strategier men upplägget ger inga möjligheter att praktisera och lära sig dem.
Exempel på interventioner utifrån ovanstående modeller:
Äta/dricka: Vid svårigheter att greppa anpassning av bestick med förstorat
grepp, lätta eller vinklade utifrån patientens problem. Anpassade glas och
muggar ex plastglas på fot, pipmuggar och näsmuggar.
Förflyttning: Viloställningar i säng för att minska spasticitet och öka möjlighet till avslappning och vila. Glidlakan kan underlätta förflyttning i säng.
Lämpligaste förflyttningsteknik mellan säng och rullstol provas ut tillsammans med sjukgymnast och tränas in i naturliga situationer som toalettbesök
och duschsituation.
Utprovning av rullstol om patienten har problem att förflytta sig och/eller
möjliggöra aktivitet i sittande, allt mellan komfortstol och aktivstol. Inställning och anpassning för bästa möjliga sittställning, vid komplicerade utprovningar kan göras i samråd med sitteam och tekniker. Ibland aktuellt med
successiv upprätning till sittande vid risk för blodtrycksfall. Tryckavlastande
dyna ex RoHo vid behov, speciellt om patienten har känselnedsättning.
Bord, säkerhetsbälte kan provas ut i samråd med patient och/eller närstående. Kontinuerlig utvärdering av rullstol, byte till aktivare stol om förbättring
sker eller returneras om det inte längre finns behov av rullstol.
Om patienten har svårigheter att använda rullator sker träning i att använda
den i olika vardagsaktiviteter.
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
7 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Träning av förflyttning i yttermiljö kan ibland vara aktuellt.
Toalettbesök: Skapa rutiner kring toalettbesök ex fasta tider. Vid behov av
anpassad toalettmiljö, utprovning av hjälpmedel som förhöjning, armstöd
och tvärslå.
Personlig hygien, av- och påklädning: Vid svårigheter att klara personlig
hygien, av- och påklädning ses miljön över så att patienten kan få en lugn
miljö och kan koncentrera sig på uppgiften. Strukturering av utförandet genom att träna in fungerande rutiner ex upprepa samma ordningsföljd eller ta
ett moment i taget. Träna patienten att ta eget initiativ, att starta, gå vidare
och avsluta utförande. Val av lämpligt klädesplagg eller redskap som krävs
för situationen. Vid nedsatta fysiska förmågor kompenseras dessa med
hjälpmedel som griptång, strumppådragare, långt skohorn eller anpassning
av kläder med elastiska skosnören, kardborreband, fixlock. Hygien hjälpmedel som duschstolar, mobila och fasta, duschvante, nacktvätt, greppanpassad eltandborste/rakapparat.
Kommunikation: Vid samtal med patienter med kommunikationssvårigheter
använda sig av korta meningar och kroppsspråk. Att hitta sätt att kommunicera i vardagen, i samarbete med logopeden. Träning av språk/ kommunikation i dagliga situationer. Uppmuntra all slags kommunikation te x huvudnickning, fingerrörelse, blinkning, bokstavs- eller bildtavla, händelsedagbok
och använda allmänna kommunikationshjälpmedel. Ex på hjälpmedel som
provas ut; greppförstoring till penna eller via telefon, lagring av kortnummer, headset och touchknapp för avdelningslarm.
Resor: Träning av förflyttning i och ur bil (träningsbil finns) och att använda
allmänna kommunikationsmedel som buss.
Fritid: Att utifrån resurser och problem kunna utföra sina fritidsintressen
som tidigare, på alternativt sätt eller hitta nya meningsfulla fritidsaktiviteter.
Ex på hantverksaktiviteter som kan erbjudas; tygtryck, sidenmålning, trä,
läder. Andra aktiviteter kan vara data, trädgårdsodling och kortspel. Uteaktiviteter som promenader, grillning, utflykter, besöka biblioteket för att bl a
läsa dagstidningar, besök på stan för att ta sig fram och anpassa sig i stadsmiljö. Besök på restaurang eller i sjukhusets caféteria.
Exempel på anpassningar och hjälpmedel är korthållare, förstorat grepp,
märka upp tangenter (data och cd-spelare) och inställbara bord.
Miljö: På avdelningen individanpassas miljön så mycket det är möjligt. Är
patienten stimulikänslig försöker man begränsa bl a ljud och ljus. Vid ökad
trötthet begränsas och tidsanpassas besökstiderna på avdelningen. För att
patienter med nedsatt minne och orienteringsförmåga lättare ska hitta på avdelningen sätts vid behov namnskyltar upp på dörrarna.
Boende: Träning av hushållssysslor ex matlagning, städning, tvättning, inköp
av dagligvaror. Mindre inköp av varor kan göras i sjukhusets kiosk. Svårighetsgraden individanpassas beroende på tidigare vanor och nuvarande nedsatta förmågor. Arbetsterapeuten observerar och tillrättalägger när det finns
behov. Patienter med nedsatta processfärdigheter får ffa lära sig utforma
strategier för att organisera och planera. Vid nedsatta motoriska färdigheter
anpassas grepp eller provas hjälpmedel ut som underlättar utförande av hushållssysslor: antihalk, fixbräda, skärbräda med spikar, rullbord, Good gripredskap och spistimer.
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
8 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Hembesök: Utifrån patientens resurser och begränsningar bedöms/kartläggs
boendemiljön genom hembesök. Hembesök genomförs tidigt i rehabiliteringen oftast tillsammans med distriktsarbetsterapeut. Det sker i syfte att öka
patientens motivation till rehabilitering och möjliggöra permissioner samt
ger en möjlighet att observera vilka åtgärder som är aktuella för att personens dagliga aktiviteter ska fungera i hemmiljö. Det är även ett bra tillfälle
att diskutera möjliga lösningar angående anpassningar i samråd med patient,
närstående och distriktsarbetsterapeut. Förslag på hur miljön kan anpassas
för att möjliggöra aktiviteter som patienten vill och behöver kunna utföra.
Informera och instruera närstående hur de på bästa sätt kan uppmuntra och
stödja personens aktivitetsförmåga och delaktighet samt olika fysiska anpassningar som breddning av dörrar, tröskelborttagning och hjälpmedel etc.
Generella åtgärder: Medvetandegöra patienten om sina resurser och problem.
Genom att ställa frågor till patienten direkt efter aktivitetsutförande kan arbetsterapeuten få en uppfattning om patientens självskattning av sin förmåga
och ställa det i relation till det faktiska utförandet. Frågorna anpassas till patientens unika situation så att patienten har möjlighet att förstå frågorna.
Innehållet i frågorna är:
-Om patienten upplevde några problem under utförandet och sedan beskriva
svårigheterna i detalj och om aktiviteten behövde utfördes på annat sätt nu
jämfört med hur aktiviteten brukade utföras innan ”skadan”.
-Att patienten får beskriva hur hon/han klarade av att röra sig, sina händer,
förflytta sig under utförandet.
-Om det fanns några svårigheter med att komma ihåg vad som skulle göras
eller organisera aktiviteten eller göra de olika momenten i rätt ordningsföljd.
-Fanns det problem med att se, hitta eller lokalisera de föremål som behövde
användas i aktiviteten.
Återinlära och /eller lära in nya strategier/tillvägagångssätt att utföra meningsfulla vardagsaktiviteter som är betydelsefulla och viktiga för patienten.
Arbetsterapeuten samtalar före och efter aktivitetsutförandet för att möjliggöra för patienten att bättre beskriva, planera och utvärdera sitt utförande för
att öka medvetenheten om sina nedsatta förmågor.
Träning i välkänd miljö motiverar och kan stimulera till tidigare vardagssysslor.
Vid stora hjärnskador kan tidig sinnesstimulering som t ex lyssna på musik,
känna dofter och smaker vara aktuellt. Tidshjälpmedel, almanacka och minnesdagbok kan underlätta för patienten att orientera sig i tiden.
Vid ökad spasticitet arm/hand och risk för kontrakturer utprovas handskena/ortos ofta i samråd med handteamet. Vid svullen hand provas kompressionshandske ut.
Ge information om ex trötthet och koncentrationssvårigheter. Påtala vikten
med balans mellan aktivitet och vila. Lära känna sina begränsningar, ta pauser, planera och organisera vardagen utifrån sina begränsningar.
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
9 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Evidens
Vilka interventioner finns det evidens för att kan förbättra traumatiska hjärnskadade personers PADL-förmåga? ( A, Leven, 2005).
Slutsatser:Arbetsterapeutiska interventioner är effektiva och leder till förbättrad PADL-förmåga hos personer med hjärnskada. För att förbättra patienters/klienters aktivitetsutförande rekommenderas att arbetsterapeuter ger
möjligheter till ”Task-specific practice”, helst i känd context, i aktiviteter
som klienter identifierar som viktiga för dem, tillhandahåller lämpliga adaptationer och träning i att använda dessa samt ger feedback.
Strategiträning förbättrar PADL-förmåga.
Utvärdering
Vad
Utvärdering görs tillsammans med patienten och/eller närstående
och teamet utifrån de mål som angivits i patientens rehabiliteringsplan.
Hur
Utvärdering sker genom patientens subjektiva skattning, observation
i aktivitet genom formaliserade eller icke formaliserade bedömningar eller
via AMPS.
Samverkan
Vid behov av uppföljning eller fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan
ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten.
Arbetsterapeuten bedömer behovet. Ger information/handledning till biståndshandläggare, personliga assistenter, hemtjänstpersonal, närstående om
patientens behov av stöd av annan person.
Vad
Rapportering i vårdkedjan.
Hur
Samverkan sker efter samråd med patienten och/eller anhöriga/närstående. Rapportering ska ske muntligt och/eller skriftligt till arbetsterapeut eller annan. Rapportering kan ske vid behov av ytterligare utredning,
åtgärder, intyg, utvärdering och för kännedom.
Ange om svar förväntas tillbaka.
Samverkan sker ofta med distriktsarbetsterapeut, kommunens arbetsterapeut,
neurorehabs öppenvård, hemrehab, Rehabcentrum och rehabenheter på andra
orter i länet.
Referenser
Crosson et al. (1989) Awareness and compensation in postacute head injury
rehabilitation.. Journal of Head Trauma Rehabilitation, 4, 46-54.
Fugl-Meyer A.R., Bränholm I-B., Fugl-Meyer K.S. Hapiness and domainspecific life satisfaction in adult northern Swedes. Clinical Rehabilitation
1991; 5: 25-33.
Rutindokument
BIL 4c
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienhten, Sunderby
sjukhus
Ines Nilsson, enhetschef
10 av 10
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-11-12
Marianne Sirkka
5
Fisher, A.G. (1997a). An expanded rehabilitative model of practice. In A.G.
Fisher, Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.). Fort Collins, CO:
Three Star Press.
Fisher, A.G. (1997b). Assessment of Motor and Process Skills (2nd ed.) Fort
Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G (1998). Uniting Practice and Theory in an Occupational Framework. American Journal of Occupational Therapy 52, 509- 521.
Fisher, A.G. (1999). Assessment of Motor and Process Skills (3rd ed.) Fort
Collins, CO: Three Star Press.
Fisher, A.G., & Nyman, A. (2007). OTIPM: en modell för ett professionellt
resonemang som främjar bästa praxis i arbetsterapi. (FOU rapport 2007)
[OTIPM : A model for professional reasoning that promotes best practice in
occupational therapy]. Nacka, Sweden: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.
Globalt Företagstryck AB.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. Etisk kod för arbetsterapeuter.(1992).
1998. Globalt Företagstryck AB.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (2004). FSAs kvalitetspolicy- grunden
för en ständig förbättring av den arbetsterapeutiskaverksamheten, version 3,
rev 2004.
Gage, G. (1992) The Appraisal Model of Coping: An Assessment and Intervention Model for Occupational Therapy. American Journal of Occupational
Therapy, (4), 353-361.
Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy.
Philadelphia: Davis Company
Olson, B-L., & Tervald, B. (1989). Sunnas ADL-index. En kritisk granskning. Fördjupningskurs i arbetsterapi, 20 poäng. Vårdhögskolan Örebro, Institutionen för arbetsterapi.
Socialstyrelsen (2007). God vård- om ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Ale Tryckteam AB, Bohus.
Tham, K., Bernspång, B., & Fisher, A.G. (1999). Development of the Assessment of Awareness of Disability. Scandinavian Journal of Occuaptional
Therapy, 6; 184-190.
Tham, K., Ginsburg, E., Fisher, A.G. & Tegner, R. (2001). Training to Improve Awareness of Disabilities in Clients With Unilateral Negelct. American Journal of Occupational Therapy, 55; 46-54.
Törnquist, K., & Sonn, U. (2001). ADL-Taxonomi. En bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: FSA.
Ovanstående baseras på SOSFS 2005:12 (M)
Rutindokument
BIL 6
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapeuter
Ortopedkliniken NLL
Länschef/Verksamhetschef
Anders Sundelin
1 av 3
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-06-01
Arbetsterapeuter
Länsgruppen Ortopedklinik
Kontaktperson; Birgitta Frohm
2
Giltigt fr o m
Arbetsterapeutiska
åtgärder postoperativt vid
total höftplastik
Berörda enheter
Arbetsterapeuter vid Ortopedklinikens vårdavdelningar på Gällivare, Piteå
och Sunderby sjukhus samt vid rehabavdelningar på alla sjukhus inom NLL
som träffar patienten efter total höftartroplastik.
Syftet
Syftet med de arbetsterapeutiska åtgärderna är att anpassa och/eller förändra
aktivitetsutförandet samt minska oro och rädsla hos patienten och dennes
anhörig. Vidare är syftet att möjliggöra för patienten att själv kunna klara det
de vill och behöver utföra utifrån gällande restriktioner (se rutindokument
NLL ”Regim vid höftartroplastik”). Full belastning tillåts om operatören inte
anger annat.
Utredning
Vid planerad höftartroplastik har patienten fått preoperativ information (vg
se patinformation) av arbetsterapeut i samband med läkarbesöket på mottagningen.
Mål: Vid mottagningsbesöket har arbetsterapeuten tillsammans med patienten identifierat vilka vardagsaktivteter som patienten vill och behöver utföra.
De som genomgått en total höftartroplastik träffar arbetsterapeuten på vårdavdelning, vanligtvis andra dagen efter operationen. Om patienten inte träffat
en arbetsterapeut preoperativ görs en aktivtetsanamnes och en muntlig och
skriftlig information lämnas om hur restriktionerna inverkar på de vardagsaktiviteter patienten vill och behöver göra.
Är patienten rekommenderad att använda coxitdyna säkerställs att patienten
har med sin dyna till sjukhuset, annars utlånas en under vårdtiden.
Intervention
Åtgärderna är individuella och påverkas av vad som är viktigt för patienten.
Hänsyn tas till allmäntillstånd, kapacitet och andra sjukdomar.
Dag 1-2. Arbetsterapeutiska åtgärderna påbörjas vanligtvis dag två med bedömning i personlig vård (p-ADL). Bedömningen görs med Sunnaas ADL
Rutindokument
BIL 6
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapeuter
Ortopedkliniken NLL
Länschef/Verksamhetschef
Anders Sundelin
2 av 3
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-06-01
Arbetsterapeuter
Länsgruppen Ortopedklinik
Kontaktperson; Birgitta Frohm
2
Giltigt fr o m
index som kompletteras ofta med AMPS. Träning och kompensering med
hjälpmedel påbörjas redan vid bedömningstillfället beroende på utfallet av
bedömningen.
Arbetsterapeutiska träningen sker vid vardagliga situationer som personlig
vård på morgonen, vid måltider, toalettbesök och vid behov genomgång/träning i boendeaktivteter.
Dag 3-5. Träning i p-ADL är inriktad mot:
•
Överflyttningar i/ur säng, toalettstol, duschpall och andra sittmöbler
med olika kompensatoriska åtgärder.
•
Att klara Toalettbesök självständigt där kompensering med toalettförhöjning med armstöd kan vara aktuella.
•
Att klara På/avklädning av benkläder och skor utan att bryta mot restriktionerna. Oftast behövs kompensering med utprovad griptång,
strumppådragare och långt skohorn.
•
En genomgång i Personlig hygien och Duschsituation görs med råd
och träning samt kompensering med hjälpmedel i olika moment.
•
Utifrån patientens behov och målsättning kan genomgång av olika
situationer i boendeaktivteter vara aktuellt.
Kontakt tas tidigt i vårdkedjan med berörd distriktsarbetsterapeut i syfte att
påbörja/initiera eventuella åtgärder i den fysiska miljön i bostaden.
Vid vårdplanering deltar om möjligt arbetsterapeuten och delger resultatet
från ADL bedömningen. Kopia på ADL status överlämnas vid behov till biståndshandläggare efter medgivande från patienten.
Utvärdering och krav inför hemgång
Utifrån de mål som tidigare angivits utvärderas behandlingsperioden genom
observation i p-ADL och patientens upplevelse av uppnådda mål. Patienten
skall vara medveten om lämpligt tillvägagångssätt vid aktivitetsutförande
utifrån restriktionerna.
Kraven inför hemgång är individuella och påverkas av patientens behov
och/eller målsättning. Hänsyn tas till allmäntillstånd, kapacitet och andra
sjukdomar.
Som lägsta nivå bör patienten klara förflyttning, överflyttning i/ur säng samt
toalettbesök med eller utan kompensatoriska åtgärder.
Dokumentation
De arbetsterapeutiska åtgärderna dokumenteras löpande i aktuell journal under vårdtiden.
Rutindokument
BIL 6
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapeuter
Ortopedkliniken NLL
Länschef/Verksamhetschef
Anders Sundelin
3 av 3
Ansvarig för uppdatering
Version
2009-06-01
Arbetsterapeuter
Länsgruppen Ortopedklinik
Kontaktperson; Birgitta Frohm
2
Giltigt fr o m
Överrapportering
Vid behov av fortsatta åtgärder i vårdkedjan ska samverkan ske för att åstadkomma kontinuitet för patienten. Överrapportering till DAT och/eller KAT
sker i tidigt skede om det finns behov av åtgärder i den fysiska miljön
och/eller aktivitetsuppföljning i boendet.
Evidens
I syfte att få bästa möjliga bevis för åtgärderna beskrivna i dokumentet har
evidens sökts i vetenskapliga artiklar och facklitteratur samt skriftlig och
beprövad erfarenhet nationellt inom arbetsterapi ortopedi.
Dokumentet baseras på SOSFS 2005:12
2009-11-12
Patientenkät 2009, arbetsterapi
Är du
man
kvinna
Jag är född år………
1. Fick Du information om vad arbetsterapi är?
Jag fick information
Jag fick ingen information
Vet ej
2. Jag är/ har varit delaktig i planeringen av min arbetsterapi.
instämmer helt
instämmer delvis
tar helt avstånd
vet ej/saknar erfarenhet
3. Jag är nöjd med den arbetsterapi jag får/har fått?
instämmer helt
instämmer delvis
tar helt avstånd
vet ej/saknar erfarenhet
ARBETSTERAPIENHETEN,
SUNDERBY SJUKHUS
BIL 7
2009-11-12
BIL 7
4. Hur har Du blivit bemött av arbetsterapipersonalen?
mycket bra
ganska bra
ganska dåligt
mycket dåligt
vet ej/saknar erfarenhet
5. Om Du har haft telefonkontakt med arbetsterapin. Hur har telefonkontakten fungerat?
mycket bra
ganska bra
ganska dåligt
mycket dåligt
vet ej/ej haft någon telefonkontakt
Har du några ytterligare synpunkter som Du vill framföra?
…………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………
Tack för din medverkan!
ARBETSTERAPIENHETEN,
SUNDERBY SJUKHUS
BIL 8
Statisktik blankett för patientkontakt samt användandet av bedömningsinstrument
Patient
initialer
Inskrivnings Datum
datum
Arb ter
kontakt
Arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus
Använt
Använt
ADL tax NPS
Orsak till försenad pat kontakt
och /eller instr anv.
26 NOVEMBER 2004
BIL 9
Manual för åtgärdsregistrering
arbetsterapienheten, Sunderby sjukhus
Utarbetad utifrån GÄRDA patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, 2.0. (FSA,2002).
I varje åtgärd ingår handläggningsåtgärder som administration, journaldokumentation, åtgärdsregistrering, informationsöverföring mm.
Huvudsyfte för behandlingstillfället ska avgöra vilken kod som används.
Förberedelsetid inkluderas i respektive åtgärd.
21 A Aktivitetsanamnes
Utredning innehållande patientens aktivitetshistoria
21 B Delaktighetsutredning
Utredning innehållande patientens engagemang i sin livssituation och följsamhet i ordinerad behandling
21 C Aktivitetsutredning
Utredning innehållande nuvarande aktivitetsförmåga. Innefattar P ADL-bedömning, I
ADL- bedömning, arbets-, studie-, fritids- och
vilobedömning
21D Kroppsfunktionsutredning
Utredning av kroppsfunktioners påverkan på
aktivitetsutförandet. Innefattar kognitiva-,
psykiska-, sociala- och sensomotoriska funktioner.
21 E Kroppsstrukturutredning
Utredning av kroppsstrukturerers påverkan på
aktivitetsutförandet.
21 F Omgivningsutredning
Utredning innehållande omgivningens påverkan på individens aktivitetsutförande. Innefattar fysisk-, social-, kulturell- och samhällelig
miljöbedömning
22 A Delaktighetsträning
Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförandet.
22 B Aktivitetsträning Träning av individens aktivitetsutförande. Innefattar P ADL-träning, I ADL- träning, arbets-, studie-, fritids- och viloträning
22 C Kroppsfunktionsträning
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
041126
Träning av individens kroppsfunktioner för
att påverka aktivitetsutförandet. Innefattar
kognitiva-, psykiska-, sociala- och sensomotoriska funktionsträning.
1
26 NOVEMBER 2004
BIL 9
22 D Pedagogisk intervention
Kunskapsförmedling för att påverka individens aktivitetsutförande. Innefattar utbildning, information och handledning.
22 E Hjälpmedel
Innefattar hjälpmedel för behandling och träning, ortoser och proteser
22 F Fysisk miljöanpassning
Intervention för att fysiskt förändra individens
omgivning för att möjliggöra aktivitetsutförande.Innefattar boende-, arbets-, studie- och
fritidsmiljö samt fordonsanpassning
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
041126
2
9 FEBRUARI 2009
Journalmanual, arbetsterapienheten Sunderby sjukhus
Kontaktorsak
Kortfattat om orsak som patient eller företrädare för patient anger vid vårdkontakt Ange inremitterande,
avd/mottagning. Muntlig/skriftlig förfrågan.
Diagnos
Hälso- och sjukvårdspersonalens diagnos på patientens aktuella sjukdomstillstånd. Anges med ICD 10
kod.
Restriktioner
Ange om patienten har restriktioner. Om inga restriktioner finns, skriv 0.
Utredning
Utredning omfattar att analysera och värdera individens aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju
med klient och/eller anhörig/närstående, observation och test, utifrån tio dimensioner (OTIPM). Utredning av kroppsfunktion och kroppstruktur kan även göras med mätning och palpation. Ange metod för bedömning och/eller instrument. Beskriv aktivitetsutförandet, motoriska-, process- och sociala interaktionsfärdigheter. Sammanfatta kvalitén av utförandet med begreppen; ansträngning, effektivitet, säkerhet och
oberoende.
Aktivitets- och delaktighetsutredning, tidigare/nuvarande
Förmåga
Individens allmänna resurser och begränsningar, fysiskt, psykiskt, kognitivt, socialt och sambanden
mellan dessa.
Utredning av lärande och kunskapstillämpning. Förmåga till lärande, tillämpning av kunskap som är
inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Ex att lyssna, härma, repetera, läsa, skriva och
räkna.
Utredning av att genomföra allmänna uppgifter och krav. Allmänna aspekter på att genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och att hantera stress. . Ex påbörja en uppgift,
att organisera tid, rum och material till uppgiften, att planera uppgiften stegvis, genomföra, avsluta
och upprätthålla en uppgift. Att genomföra enkla eller komplicerade och koordinerade handlingar som
1
BIL 10
9 FEBRUARI 2009
komponenter i mångfaldiga, integrerade och komplicerade uppgifter i följd eller samtidigt. Att beräkna
tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen. AMPS dokumenteras förslagsvis här.
Utredning av att kommunicera Allmänna och specifika drag i kommunikationen genom språk, tecken,
symboler och som innefattar att ta emot och att förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel
Utredning av förflyttning Att röra sig genom att ändra eller bibehålla kroppsställning eller att förflytta
sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att
använda olika former av transportmedel, att köra bil. Handens finmotoriska användning, att använda
hand och arm. Ex: Att plocka upp/behandla och släppa föremål genom att använda
hand/fingrar/tumme, t ex plocka upp mynt från ett bord, slå ett telefonnummer, vrida på ett dörrhandtag, kasta eller fånga ett föremål.
Utredning av personlig vård Egen personlig vård, att tvätta och torka sig, att ta hand om sin kropp och
kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa. Ex att sköta sina toalettbehov, att
upprätthålla en balanserad diet, undvika hälsorisker, hålla sig varm eller kall.
Utredning av hemliv Att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete,
innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om
personliga och andra hushållsgöromål samt att hjälpa andra. Ex: inköp av dagligvaror, matlagning,
tvätta, använda hushållsapparater, städa.
Utredning av mellanmänskliga relationer Att genomföra de handlingar och uppgifter som behövs för
grundläggande och sammansatta interaktioner med människor (okända, vänner, släktingar, familjemedlemmar och andra närstående) på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt. Ex att samspela med människor, när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning, reagera på andras känslor, reglera känslor och impulser, interagera i överensstämmelse med sociala regler och konventioner,
ta kontakt med okända personer, skapa och behålla formella relationer och släktrelationer.
Utredning av arbets- studie- och ekonomiskt liv Att engagera sig och utföra sådana uppgifter och
2
BIL 10
9 FEBRUARI 2009
handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning, och ekonomiska transaktioner.
Utredning av socialt och medborgerligt liv Att engagera sig i organiserat socialt liv utanför familjen, i
samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Rekreation och fritid
Omgivningsutredning
Sociala förhållanden och miljö
Nuvarande och tidigare levnadsomständigheter och faktorer i omgivningen utöver patientuppgifter med
betydelse för aktuell vård. Ekonomi, skola/utbildning, bostad, arbetsförhållande, sex och samlevnad,
missbruk, socialt nätverk/stöd, behandlingskontakter, myndighetskontakter, militärtjänstgöring, sjukskrivning av annan.
Utredning av omgivningsfaktorer Omgivningsfaktorerna innefattar den fysiska världen och dess kännetecken, den mänskligt skapade fysiska världen, andra människor i olika förhållanden och roller, attityder och värderingar, sociala system och tjänster samt policies, regler och lagar. Behov av omgivningsanpassning.
Kroppsfunktion- och kroppsstrukturutredning
Funktionellt
Fynd vid funktionsbedömning.
Utredning av psykiska funktioner Hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne,
språk och kalkylerande psykiska funktioner.
Utredning av sinnesfunktioner och smärta Sinnesorganens funktioner såsom syn, hörsel, balans,
smak, lukt, proprioception, beröring och smärta.
Utredning av muskel-, led och skelettsystemet Strukturer som sammanhänger med rörelser. Funktioner för rörelseomfång och smidighet vad avser rörelsen i en led, funktioner för att upprätthålla stabilitet
i leder.
3
BIL 10
9 FEBRUARI 2009
BIL 10
Mål
Vårdmål
Beskrivning av vårdens avsikter. Målet formuleras tillsammans med pat och/eller närstående, om inte
samråd skett ange orsaken.
Vårdplan
Plan som beskriver planerad och beslutad vård för berörd individ
Ange vilka åtgärder som planeras utifrån modell för kompensation, aktivitetsträning, funktionsträning
och/eller pedagogisk modell (OTIPM). Modell för kompensation innefattar att planera och genomföra
anpassade aktiviteter för att kompensera nedsatt aktivitetsförmåga. Modell för aktivitetsträning innebär
att planera och genomföra aktivitet för att återfå eller utveckla aktivitetsförmåga. Funtionsträning omfattar att planera och genomföra aktiviteter för att återfå eller utveckla kroppsfuntktioner. Pedagogisk
modell innebär att genomföra aktivitetsbaserade pedagogiska program fokuserat på utförande av vardagsaktiviteter.
Behandling
Aktivitets- och delaktighetsträning (omfattar direkta och indirekta åtgärder)
Rehabilitering
Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och
förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för
ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet.
Åtgärder som grund för lärande och kunskapstillämpning Förmåga till lärande, tillämpning av kunskap som är inlärd, tänkande, problemlösning och beslutsfattande. Ex att lyssna, härma, repetera, läsa,
skriva och räkna.
Åtgärder som grund för att genomföra allmänna uppgifter och krav Allmänna aspekter på att
genomföra enstaka eller mångfaldiga uppgifter, organisera arbetsgång och att hantera stress. Ex påbörja
en uppgift, att organisera tid, rum och material till uppgiften, att planera uppgiften stegvis, genomföra,
avsluta och upprätthålla en uppgift. Att genomföra enkla eller komplicerade och koordinerade hand-
4
9 FEBRUARI 2009
lingar som komponenter i mångfaldiga, integrerade och komplicerade uppgifter i följd eller samtidigt.
Att beräkna tid och göra upp planer för olika aktiviteter under dagen.
Kommunikationsträning Allmänna och specifika drag i kommunikationen genom språk, tecken, symboler och som innefattar att ta emot och förmedla budskap, att genomföra samtal och att använda olika
kommunikationsmetoder och kommunikationshjälpmedel.
Förflyttningsträning Att röra sig genom att ändra eller bibehålla kroppsställning eller att förflytta sig
från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika olika former av transportmedel, att köra bil. Handens finmotoriska användning, att använda
hand och arm. Ex: Att plocka upp/behandla och släppa föremål genom att använda
hand/fingrar/tumme, t ex plocka upp mynt från ett bord, slå ett telefonnummer, vrida på ett dörrhandtag, kasta eller fånga ett föremål.
Träning av personlig vård Egen personlig vård, att tvätta och torka sig, att ta hand om sin kropp och
kroppsdelar, att klä sig, att äta och dricka och att sköta sin egen hälsa. Ex att sköta sina toalettbehov, att
upprätthålla en balanserad diet, undvika hälsorisker, hålla sig varm eller kall.
Träning i hemliv Att genomföra husliga och dagliga sysslor och uppgifter. Områden av hemarbete, innefattar att skaffa bostad, mat, kläder och andra förnödenheter, hålla rent, reparera och ta hand om personliga och andra hushållsgöromål samt att hjälpa andra. Ex: inköp av dagligvaror, matlagning, tvätta,
använda hushållsapparater, städa.
Åtgärder som grund för mellanmänskliga relationer Att genomföra de handlingar och uppgifter som
behövs för grundläggande och sammansatta interaktioner med människor (okända, vänner, släktingar,
familjemedlemmar och andra närstående) på ett i sammanhanget lämpligt och socialt passande sätt. Ex
att samspela med människor, när det är lämpligt visa hänsynstagande och uppskattning, reagera på
andras känslor, reglera känslor och impulser, interagera i överensstämmelse med sociala regler och
konventioner, ta kontakt med okända personer, skapa och behålla formella relationer och släktrelationer,
5
BIL 10
9 FEBRUARI 2009
BIL 10
Träning av arbets-, studie- och ekonomiskt liv Att engagera sig och utföra sådana uppgifter och handlingar som krävs vid utbildning, arbete, anställning, och ekonomiska transaktioner.
Träning av socialt och medborgerligt liv Handlingar och uppgifter som krävs för att engagera sig i
organiserat socialt liv utanför familjen, i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv. Träning av
fritid.
Behandling av psykiska funktioner Hjärnans och det centrala nervsystemets funktioner, såväl övergripande funktioner såsom medvetande, energi och drift som specifika psykiska funktioner såsom minne,
språk och kalkylerande psykiska funktioner.
Behandling av sinnesfunktioner och smärta
Behandling av muskel, led och skelettsystemet Strukturer som sammanhänger med rörelser. Funktioner för rörelseomfång och smidighet vad avser rörelsen i en led, funktioner för att upprätthålla stabilitet
i leder. Ledrörlighetsträning. Muskelfunktons- och styrketräning .Koordinationsträning.
Hjälpmedel
Den utrustning som patienten tilldelas.
Hjälpmedelsförskrivning Utrustning, produkter och teknik, även anpassad och specialutformad.
Hjälpmedelsrådgivning
Specialanpassad ortos
Specialtillverkade eller anpassade prefabricerade ortoser. Dokumenteras med standardmening.
Resultat
Utvärdering
Resultat av insatta åtgärder. Innefattar åtgärdsresultat, måluppfyllelse
Planering
Framtida vårdåtgärder. Innefattar kvarstående behov, vidare planering och rekommendation
kopia
Anteckning om utlämnade journalkopior.
6
Rutindokument
BIL 11
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten
Sunderby sjukhus
Ines Nilsson
enhetschef
1 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2008-02-20
Reviderad 08-04-10
Studentansvarig
Birgith Löfgren, Birgitta Frohm
Introduktion av studenter
vid VFU
Informera studenterna när de ringer att ta med
•
Inneskor
•
Id-handlingar
•
Lås till klädskåpet
Att förbereda
•
Anita eller Ines ordnar med blanketter till passerkorten ( namn, personnummer, ange sista vfu-dagen), kopiera upp dessa blanketter.
•
Block, pennficka och pennor till varje student. Tydlig namnskylt och
”Arbetsterapistuderande” (som studenterna skriver själv).
•
Kopiera veckoblad.
•
Meddela textilservice via mail på studerande som är behörig till personalkläder, hur lång tid samt vårt kostnadsställe; se flik N.
Introduktion första dagen
• Till receptionen med passerkorts-blanketten, där de får visa sin idhandling.
• Omklädningsskåp får man även i receptionen. Studenten ska skriva ett
personligt avtal där.
• Gå till fotografen för att aktivera passerkorten, öppnar efter kl; 9.30.
• Gå till plaggautomaten 14.30-15.30 för utprovning av kläder, se flik; N.
• Gå till omklädningsrummet och prova passerkortet.
• Informera om vilka kläder som skall användas, byte av kläder samt tvättsäckar. Smycken, uppsatt hår, inneskor som bara används på sjukhuset
och rengörs/spritas före och efter avslutad VFU. Stud byter om.
• Prova passerkorten vid D-hissen, för akut transport.
Rundvandring
•
Receptionen
•
Väntrummet(arb, ort o reum)
•
Arbetsterapins lokaler; teknikrummen, brandskåpen, pärmskåpet
med katastrofpärm och firmapärmar, behandlingsrummen och rum
Rutindokument
BIL 11
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten
Sunderby sjukhus
Ines Nilsson
enhetschef
2 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2008-02-20
Reviderad 08-04-10
Studentansvarig
Birgith Löfgren, Birgitta Frohm
1-7, materialskåp och ”vita brickan” för markering när material är
slut, första hjälpen tavlan med plåster o dyl.
•
Träningslägenheten, standardköket och badrummet.
•
Anslagstavlan, skrivaren, faxen.
•
Visa var vi lämnar/hämtar hjälpmedel
•
Kopieringsapparaten, soprum, posten, Ines rum, toaletter.
•
Papperstugg
•
Lunch o fika rum och rutiner kring lunchtid, fikarast. Kylskåp,
kompost och sopor.
•
Informera om parkering, motorvärmare via web-sidan samt kostnad.
•
Genomgång av sekretess. I studentpärmen finns blanketter som
studenten ska skriva under. Flik; IJ.
•
Studenterna skall läsa igenom styrdokument NLL gällande Informationssäkerhet/data. Se flik K, studentpärm.
•
Hygienrutiner enl. NLL. Länk från Insidan; gå på A-Ö, sedan vård hygien i landstinget, vänster spalt, länsövergripande rutiner och där finns ett
dokument om basala hygienrutiner. Studenterna läser detta dokument
själva via webben. Se flik; G i studentpärmen.
•
Genomgång av telefon av studentansvarig samt handledare
•
Genomgång av sökare av studentansvarig samt handledare
Efter lunch brukar studenterna få träffa respektive handledare
Första veckan
Ann-Britt eller Anita;
Genomgång av VAS och hur systemet fungerar rent tekniskt samt en
inledande introduktion hur man gör för att skriva. Därefter kan respektive handledare introducera att skriva enligt manualen.
Ines;
Information om verksamhetens organisation.
Marianne;
Information om OTIPM.
Rutindokument
BIL 11
Arbetsområde, t ex klinik
Godkänd av
Sida
Arbetsterapienheten
Sunderby sjukhus
Ines Nilsson
enhetschef
3 av 3
Giltigt fr o m
Ansvarig för uppdatering
Version
2008-02-20
Reviderad 08-04-10
Studentansvarig
Birgith Löfgren, Birgitta Frohm
Sista veckan
•
Enkäter till studenterna, finns i studentpärmen
•
Praktikrapport, endast utomläns-studenter (finns i studentpärmen) till Ines
BIL 12
ENKÄT FÖR ARBETSTERAPEUTSTUDERANDE
Syftet är att höra hur Du har upplevt din Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och
utifrån det kunna förbättra för kommande studenter.
Svara uppriktigt och kommentera gärna dina svar.
1. Din VFU är termin: T4 
T5 
T6 
2. Hur har du blivit bemött på arbetsterapienheten under din VFU?
Mycket bra

Ganska bra

Ganska dåligt 
Mycket dåligt 
Kommentarer……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………...
2. Hur har du blivit bemött på den avdelning du har arbetat mot?
Mycket bra

Ganska bra

Ganska dåligt 
Mycket dåligt 
Kommentarer……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………...
3. Hur tycker du att handledningen har fungerat?
Mycket bra

Ganska bra

Ganska dåligt 
Mycket dåligt 
Kommentarer……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………...
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
BIL 12
4. Följande frågor handlar om vad du anser om den handledning du fått.
4 a.
(Instämmer inte alls ) 1
4 b.
(Instämmer inte alls ) 1
4 c.
(Instämmer inte alls ) 1
Har du fått den vägledning du behöver?
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(Instämmer helt)
Har du fått den feedback du behöver?
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(Instämmer helt)
8
9
10
(Instämmer helt)
Har du fått tid för reflektion?
2
3
4
5
6
7
Kommentarer……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………...
5. Har du haft möjlighet att uppnå kursens mål?
(Instämmer inte alls ) 1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(Instämmer helt)
Kommentarer ……………………………………………………………………………………
………………………………………………………………………………………………….
6. Hur tycker du att gemenskapen/trivseln på arbetsterapienheten varit?
(ej tillfredsställande) 1
tillfredsställande)
2
3
4
5
6
7
8
9
10
(mycket
Kommentarer……………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS
BIL 12
7. Skulle du rekommendera den här arbetsplatsen till någon annan student?
Ja 
Nej 
Varför?…………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
8. Förslag på förbättringar och/eller övriga kommentarer……………..………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
…………………………………………………………………………………………………
TACK FÖR DIN MEDVERKAN.
ARBETSTERAPIENHETEN
SUNDERBY SJUKHUS