Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten
kan inte ge en fullständig bild av läget för
de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Mikronesien 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Federationen Mikronesien är en parlamentarisk demokrati med starka band till
USA som förvaltade området mellan 1947-1986. Mikronesien omfattar ungefär
600 öar och består av fyra sinsemellan ganska olika delstater utspridda över
nära 300 mil hav i öst-västlig riktning. Staterna, rangordnade efter befolkning,
är Chuuk, Pohnpei, där också huvudstaden med samma namn är belägen, Yap
och Kosrae. Den stora geografiska spridningen gör federationen svår att
administrera och flertalet frågor handläggs på delstatsnivå. Befolkningen
uppgår till knappt 108 000 invånare (juli 2007).
De fyra staterna är i grunden fortfarande till stor del traditionella samhällen,
som dock påverkats mycket av de utomstående kulturer som utövat inflytande
över området från 1800-talets mitt och framåt. Landets konstitution är
uppbyggd enligt amerikansk förebild.
Mikronesiens statsbudget är till knappt 50 procent beroende av intäkter från
utlandet. En stor del av dessa intäkter utgörs av transfereringar från USA enligt
det fördrag, The Compact of Free Association, som ingicks då landet blev
självständigt 1986. Avtalet ger USA bestämmanderätt över, och ansvar för,
Mikronesiens försvar. Nationell polis, under civil styrning, ansvarar för den
interna säkerheten. Med hjälp av de amerikanska ekonomiska bidragen, som
dock reducerats de senaste åren, har landet byggt upp en förhållandevis god
hälsovård och ett allmänt utbildningssystem.
Regeringen respekterar generellt befolkningens mänskliga rättigheter. Bland de
problem som rapporteras finns misshandel i hemmen, utdragna rättsprocesser,
diskriminering av kvinnor och försummande av barn. Korruption förekommer
också.
2
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Av de centrala internationella konventionerna på området mänskliga rättigheter
har Mikronesien tillträtt FN:s konvention om barnets rättigheter (CRC) i maj
1993 och konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor (CEDAW) i september 2004. De två tillhörande protokollen till CRC
om barn i väpnade konflikter och handel med barn har undertecknats men
ännu inte ratificerats. Tilläggsprotokollet till CEDAW om enskild klagorätt har
varken undertecknats eller ratificerats.
Mikronesien skulle ha rapporterat till kommittén för konventionen för
avskaffning av all diskrimening mot kvinnor (CEDAW) i oktober 2005; och till
kommittén för konventionen om barnets rättigheter i juni 2000. Dessa
rapporter har ännu inte överlämnats.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Lagen förbjuder tortyr och inga rapporter om tortyr återfinns. Uppgifter om
enskilda fall av polismisshandel förekommer.
Fängelseförhållandena uppfyller i stort internationellt godtagbar standard.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades år 1988.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Det finns inga rapporter om godtyckligt frihetsberövande, tvångsarbete eller
politiskt motiverade försvinnanden.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Lagen föreskriver ett oberoende rättsystem och detta hörsammas generellt av
myndigheterna. Försenade tillsättningar och allmän resursbrist motverkar dock
effektiviteten inom rättsapparaten.
3
Rättegångar är, med undantag för ungdomsbrott, offentliga. Spridda uppgifter
om nepotism och politisering inom poliskåren förekommer. Många
medborgare föredrar att använda traditionella system för att lösa straff- och
civilrättsliga frågor.
Det förekom inga rapporter om frihetsberövande på politiska grunder.
Korruption uppges vara ett problem. Lagar som fastställer medborgares rätt att
ta del av offentlig information saknas.
7. Straffrihet
Ett kulturellt betingat motstånd mot rättsprocesser och frihetsberövande som
metoder för upprätthållande av lag och ordning sägs medföra att vissa
individer har kunnat agera med straffrihet. Vissa allvarliga fall av sexuella
övergrepp och mord har inte följts upp i rättegång. Misstänkta personer
försätts inte sällan på fri fot mot en låg borgenssumma.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet är lagstadgade och
respekteras generellt. Fackföreningsverksamhet är tillåten men fackföreningar
saknas. Tillgången på oberoende medier är begränsad.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
De mikronesiska samhällena karakteriseras traditionellt som strängt hierarkiska
system, med klar skillnad mellan personer av adlig börd och andra medborgare.
Denna uppdelning finns i stor utsträckning kvar än idag. Personer av adlig
börd är klart överrepresenterade bland landets ledarskap.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Den relativt höga arbetslösheten i Mikronesien är ett ekonomiskt och socialt
problem.
Mikronesien har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner.
4
Lagar som reglerar arbetstiden saknas
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Landet har en förhållandevis god hälsovård.
12. Rätten till utbildning
Skollagen föreskriver obligatorisk och gratis grundskoleutbildning för barn
mellan sex och fjorton års ålder, men alla barn går inte i skolan. Brist på
skolmaterial och lärare utgör ett problem i sammanhanget.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Trots att befolkningen är liten och bidragen från Förenta Staterna stora är
arbetslösheten relativt hög. Många öbor lever utan rinnande vatten och
elektricitet. Inkomstskillnaderna är relativt stora. De minimilöner för statligt
och privat anställda som fastställts av de fyra delstaterna uppges vara tillräckliga
för att garantera en anständig levnadsnivå.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Kvinnor är enligt lagen likställda med män, men omfattande
samhällsdiskriminering mot kvinnor förekommer. Kvinnomisshandel och
sexuellt ofredande av kvinnor uppges vara relativt vanligt förekommande.
Lagar mot kvinnomisshandel saknas. Våldtäkt är ett brott, men få fall
rapporteras. Prostitution är olagligt och inte vanligt förekommande. Inga
påtagliga skillnader mellan pojkar och flickor i fråga om tillgång till utbildning
rapporteras.
15. Barnets rättigheter
Barn behandlas generellt väl, men på grund av den höga befolkningstillväxten i
landet kan samhället i vissa fall inte tillgodose barnens välfärd i form av
hälsovård. Vissa barn lider av undernäring. Det förekommer rapporter om
5
barnmisshandel och försummande av barns rättigheter, men tillförlitliga
statistiska uppgifter i frågan saknas.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
De fyra delstaterna har skilda språk och kultur. I Yap-staten tillämpas ett
kastliknande socialt system. Personer med låg status tenderar att diskrimineras.
Diskriminering av utländska medborgare förekommer, främst i form av hinder
för att driva affärsverksamhet. Konstitutionen förbjuder utländskt ägande av
mark.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns inga uppgifter om diskriminering på grund av sexuell läggning och
könsidentitet.
18. Flyktingars rättigheter
Mikronesien har inte undertecknat flyktingkonventionen men nationell
lagstiftning för skydd av flyktingar har nyligen introducerats i parlamentet. Det
nya lagförslaget innebär att flyktingar som riskerar att utsättas för tortyr eller
andra övergrepp i hemlandet inte får sändas tillbaka. Mikronesien samarbetar
med UNHCR och andra humanitära organisationer för att bistå flyktingar och
asylsökande.
19. Funktionshindrades rättigheter
Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionshinder. Lagar och
byggnormer som syftar till att underlätta tillträdet för funktionshindrade
saknas.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Uppgifter saknas.
6
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Uppgifter saknas.
