Hälsofrämjande skola för
en hållbar utveckling
Johan Hallberg, 2009.
”Det nya århundradets
största utmaning är att ta
ett abstrakt begrepp som
hållbar utveckling och
göra det till en verklighet
för människorna över
hela världen”
Kofi Annan, 2003
Villkor för framgång i arbetet för hållbar utveckling.
Reduktionistisk kunskap stänger ute.
Hållbar utveckling
Ekologisk hållbarhet
Friska ekosystem
Hälsosam livsmiljö
Ekonomisk hållbarhet
Framtidstro
Sund företagsamhet
God hushållning av resurser
Social hållbarhet
Dynamiskt och rättvist samhälle
där de mänskliga behoven uppfylls
Riskfaktorer för förlust av friska levnadsår
och för tidig död enligt WHO.
Basala beteendeområden
Högt blodtryck
•Hur vi förflyttar oss
Tobak
•Vad vi äter
Alkohol
•Våra relationer och
möten med andra
människor
Höga blodfetter
Övervikt
Fysisk inaktivitet
Lågt intag av frukt
och grönsaker
Olagliga droger
Osäker sex
•Förhållandet mellan
generationer
•Vår förmåga att
hantera och begränsa
stress
Att inte må bra
är en kraftfull riskfaktor för
sjukdom och för tidig död.
Dubbel belastning.
Kostnader för sjukförsäkringen i Sverige
(sjukpenning + sjuk/aktivitetsersättning).
Löpande 12-månadersvärden på försäkringsutgifter
inkl SÅP
110 000 000 000
100 000 000 000
sjukpenning
sjuk/aktivitetsersättning
Totalt
90 000 000 000
80 000 000 000
70 000 000 000
60 000 000 000
50 000 000 000
40 000 000 000
30 000 000 000
20 000 000 000
10 000 000 000
de
c08
se
p08
8
ju
n0
-0
8
ar
m
de
c07
se
p07
7
ju
n0
-0
7
ar
m
de
c06
se
p06
6
ju
n0
-0
6
ar
m
de
c05
0
Grunden för hur den enskildes
psykiska hälsa utvecklas i livet
läggs redan i unga år.
Andelen 15-åringar som trivs mycket bra
med livet, 1985-2001.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel som rapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande
i olika åldersgrupper, 18-84 år, 2004.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Andel med riskabla alkoholvanor olika
åldersgrupper, 18-84 år, 2004.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Hälsovanor bland 13-18-åringar i familjer
med svag ekonomi jämfört med övriga familjer.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Statens folkhälsoinstitut.
Stressreaktionen och ogynnsamma bemästringsstrategier
Stressor
Uppmärksammar
och värderar
Söka skaffa högre status
Fientlighet, negativism
Cynism, vårdslöshet
Främlingsrädsla/fientlighet
Överdriven konsumtion
Minskat deltagande i
civilsamhället
Social isolering
Undvikandebeteenden
Arbeta mer
Stillasittande fritid, försämrade
sov- och matvanor m.m.
Tobak
Alkohol & droger
Osäker sex
Mentala och fysiska hälsoeffekter
Våld
Frågorna som ryms i hållbar utveckling förenas i ett
begränsat antal basala beteendeområden hos individen.
Energi och transporter
Konsumtions och
produktionsmönster
•Hur vi förflyttar oss
•Vad vi äter
Vattentillgång,
ökenspridning och torka
•Vår materiella konsumtion
Biologisk mångfald
•Våra relationer och möten
med andra människor
Jämställdhet, jämlikhet
Fred, interkulturell
förståelse, kulturell
mångfald
•Förhållandet mellan
generationer
•Vår förmåga att hantera
och begränsa stress
Stabila, säkra och
rättvisa samhällen
•Vårt förhållande till naturen
Fattigdomsbekämpning
•Vårt förhållande till kulturen
Hälsa
Etc
Alltså.
Det som är negativt för
vår hälsa är i grunden
detsamma som ligger
bakom miljöförstöring och
sociala problem i
samhället.
Det betyder att det som
verkligen främjar vår
hälsa också är det som
främjar en hållbar
utveckling.
Hälsofrämjande:
Hållbar utveckling:
”…den process som
ger människor
möjligheter att öka
kontrollen över sin
hälsa och förbättra
den”.
”...en utveckling som
Ottawadeklarationen 1986, WHO
Brundtland-kommissionen, 1987, FN.
tillgodoser våra behov
i dag utan att äventyra
kommande generationers
möjligheter att tillgodose
sina.”
Mina
viktigaste
känslomässiga
behov:
•Trygghet och säkerhet
•Självkänsla och känslan av kompetens
•Tillhörighet, närhet och sammanhang
•Känslan av att vara en självständig
individ
Vad främjar hälsa?
Hälsans bestämningsfaktorer?
En bra och fungerande närmiljö – närsamhället,
hemmet, skolan, arbetsplatsen.
En livsstil och levnadsvanor som främjar hälsa
Psykosociala faktorer som skyddar mot stress
och belastning – socialt stöd och sociala
nätverk, beslutsutrymme i arbetet, känsla av att
ha kontroll över sin tillvaro, tillit.
En känsla av sammanhang – tillvaron upplevs
begriplig, hanterbar och meningsfull.
Hälsosambandet omgivning-individ som det
brukar betraktas.
Yttre belastningar…
…ger hälsoeffekter hos individen
Det omvända hälsosambandet öppnar upp för nya
allierade i hållbarhetsfrämjandet.
Att främja hälsa…
…ger hållbarhetseffekter på
omgivningen.
Att främja den egna hälsan (och andras)
- en ingång till hållbar utveckling
som blir tillgänglig för alla.
Ett tilltal som berättar om en gemensam uppgift som…
..är konkret, vardagsnära och angelägen (inte abstrakt)
..drivs av lust och glädje (outtömliga drivkrafter)
..ger synliga resultat redan idag (inte om hundra år)
..är KASAM-stärkande
Sju landmärken för hälsa och hållbarhet
En holistisk modell –
stärker känslan av sammanhang
inför frågan om hållbar utveckling.
• hanterbar och begriplig
• motverkar känslan av vanmakt
• ett stimulerande uppdrag
Sju landmärken för hälsa och hållbarhet
Hälsans ursprung.
Här skapas förutsättningar för ett hållbart samhälle.
Gäller alla människor. Står på vetenskaplig grund.
Kommunicerar ”vad det handlar om". Holistisk kunskap.
Fungerar som ”landmärken” att orientera sig med.
Gäller i privatlivet, på arbetsplatsen, inom hälso- och
sjukvården, utbildningssystemet, samhällsplanering,
företagsledning och politiskt beslutsfattande.
Mer kroppsrörelse i vardagen
Tryggare trafikmiljöer
Förbättrad hembygdskänsla
Attraktiva stadsmiljöer
Ökad social stabilitet och
mindre social isolering
Mindre trängsel i trafiken
Mindre buller
Mindre luftföroreningar
Färre allvarliga trafikolyckor
Hushållning av energi
Mer frukt och grönt i kosten
Odling av vegetabilier
medför effektivare
resurshantering.
Mindre åtgång av energi
och vatten för samma
mängd protein som intensiv
köttproduktion.
Minskad köttkonsumtion
minskad klimatpåverkan
Lokalodlat minskar
transportbehovet.
God möjlighet för rättvis
handel.
Plats för föräldraskapet
Goda vanor och livsstil
grundläggs till stor del i
barndomen.
Barn med trygg uppväxt har
lättare att engagera sig i
andra och göra goda val
senare i livet.
Motverkar kriminalitet,
vandalisering, drogmissbruk och andra sociala
problem.
Motverkar materiell
konsumtion som tröst
Plats för mänskliga möten
Motverkar ensamhetsproblematik, kriminalitet,
skadegörelse, sociala
problem, segregering.
Grunden för demokrati och
jämställdhet.
Motverkar materiell
konsumtion.
Minskad ohälsa
Framgångsrikare verksamhet
i alla sektorer
Balansera stressen
Motverkar slentrian- och
tröstkonsumtion med vidhäftat
resurs- och energislöseri.
Verkar för stabilare sociala
strukturer i samhället.
Minskad användning av
alkohol- och droger
Hållbara ”spinoffeffekter”,
tiden används till det som har
ett större mervärde.
Minskade ohälsotal och
kostnader för ohälsan.
Närhet till naturen
Främjar biologisk mångfald
Främjar näringar som inte förbrukar
naturresurser.
Stärker hembygdskänslan och
sociala strukturer.
Positiva naturupplevelser som barn främjar ett engagemang för hållbar
utveckling som vuxen
Mindre våld och kriminalitet
Natur i och nära tätorten främjar
företagande och ekonomisk
utveckling
Närhet till kulturen
Anknyter individen till traktens
historia
Ökad social samhörighet och
integrering
Minskad främlingsrädsla
Alternativ till resurs- och
energikrävande konsumtion.
Motverkar tröstkonsumtion.
Chans till hållbarare innehåll av den
ekonomiska tillväxten
Kreativa miljöer – framgångsrikt
näringsliv
Sju landmärken för hälsa och hållbarhet
Mer kroppsrörelse i vardagen
Mer frukt och grönt i kosten
Plats för föräldraskapet
Plats för mänskliga möten
Balansera stressen
Närhet till naturen
Närhet till kulturen
”När vi bygger på det som får oss att må bra i grunden
och inte bara för stunden, då bygger vi det hållbara
samhället. Hållbar utveckling börjar där vi står.”
Johan Hallberg
