Senast uppdaterad 2014-01-27
Checklista Socialtjänst - insatser i en akut situation vid
partnervåld
Samtal med den som är utsatt
Erbjud personen tid samma dag och ge henne/honom så mycket tid du
kan. Låt inte personen sitta ensam i ett väntrum. Räkna med att
personen kan uppleva sin situation kaotisk och ha svårt att redogöra för
vad som hänt. Lyssna, men ifrågasätt inte, även om personen sökt hjälp
för misshandel tidigare och sedan återvänt till partnern.
Tala med personen enskilt, en medföljande partner/”vän” kan vara den
som utövat våldet.
Ta reda på vad personen är mest rädd för just nu och vad hon/han är
rädd för ska hända i framtiden.
Använd vid behov alltid professionell tolk. Låt aldrig anhöriga tolka.
Telefontolk kan användas för ökad anonymitet.
Dokumentation
Om personen har skador, hjälp till att få tid hos läkare, följ om möjligt
med. Även om vård inte behövs är det viktigt med läkarundersökning
för dokumentation av skador i ett rättsintyg vid en eventuell
rättsprocess.
Fråga om sexuellt våld förekommit. Kvinnor som utsatts för sexuellt
våld undersöks och får vård på Kvinnokliniken, män som blivit utsatta
kan vända sig till akutmottagningen.
Journalför och dokumentera personens berättelse och de skador du ser.
Detta är särskilt viktigt om personen inte vill gå till läkare.
Dokumentation skall utformas med respekt för personens integritet och
hon/han skall veta vad som antecknas. Personens uppgifter får enligt
huvudregeln inte lämnas ut mot hennes/hans vilja men personen kan
samtycka till att uppgiften får lämnas till polis eller annan myndighet.
Se checklista för hur dokumentationen bör ske.
checklista socialtjänst - vuxna
Överväg om personen ska ha egen akt om familjen redan har en
gemensam. Var försiktig med vilka uppgifter som finns i datajournalen.
Om personen har skyddade personuppgifter kan det finnas skäl att ha
en pappersakt.
Skydd
Fråga om personen (och eventuella barn) behöver skydd. Om det inte
finns släktingar eller vänner som personen vill bo hos, så föreslå i första
2 (3)
hand boende på Kriscentrum eller kvinnojour. Hotellboende är ett
olämpligt alternativ.
Ekonomi och tillhörigheter
En person som lämnat hemmet akut har ofta inga pengar – undersök
om hon/han behöver ekonomisk hjälp. Förmedla kontakt med enheten
för försörjningsstöd, om det behövs. I ett akut läge kan personen
exempelvis behöva pengar till mat, hygienartiklar, medicin eller
transport.
Fråga om personen behöver hjälp i kontakten med anhöriga och/eller
hämtning av personliga tillhörigheter. Vid hotfulla situationer kan polis
ibland medverka till besök i hemmet men kan inte på egen hand hämta
saker i bostaden.
Polisanmälan
Diskutera med personen om att polisanmäla händelsen, men pressa
inte. Anmälan får aldrig vara ett krav för att få hjälp och får inte göras
mot personens vilja. Socialtjänst och hälso- och sjukvård kan göra en
polisanmälan om brott där straffskalan inte underskrider ett års fängelse
och anmälan kan göras utan att den utsatte lider men. Vänd er helst till
Kriminaljouren, på polisstationen på Davidhallstorg, som har öppet
dygnet runt.
Följ om möjligt med om personen vill gå till polisen, eller be polis
komma för att ta upp en anmälan. Den våldsutsatte personen bör
informeras om förutsättningar för kontaktförbud, trygghetspaket och
annan hjälp och skydd i den juridiska processen. Beskriv möjligheter
och begränsningar.
Barn
Ta reda på om det finns barn i familjen. Var fanns de när misshandeln
skedde? Vad har de sett och hört? Har de också blivit slagna? Var är de
nu? Vilka behov har de? Prata med barnen! Alla barn påverkas av att
leva med våld i familjen.
Om du inte själv ansvarar för utredningar om barnens situation bör du
överväga om en anmälan skall göras till barn och familjeenheten. Bemöt
den utsatte förälderns rädsla för att barnen ska tas ifrån henne/honom
genom att informera om att detta inte behöver innebära ett misstroende
av henne/honom som förälder, men att föräldrarna kan få hjälp och
stöd i sitt förhållningssätt mot barnen och att barnen kan få hjälp att
bearbeta sina upplevelser.
Om barnen inte följer med en utsatt förälder till ett annat boende utan
3 (3)
är kvar i hemmet, tänk på att meddela barnen att deras förälder är i
säkerhet.
Personen som utövat våld
Om personen behöver information, socialtjänstens stöd eller andra
insatser ska denne alltid hänvisas till eller erbjudas hjälp från annan
handläggare.
Om en våldsutsatt partner flyttats till skyddat boende kan det, om
partnern samtycker, vara bra att informera den som utövat våld att
partnern och eventuella barn är i säkerhet – och i samband med detta
erbjuda stöd till den som utövat våld. Det kan minska personens
frustration och var en bra ingång till att tala om situationen.
Kontaktuppgifter till verksamheter finns i resurskatalogen. Du hittar den på
www.malmo.se/valdirelation.
