LIKABEHANDLINGSPLAN
OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING
FÖR EKEBY SKOLA 2014
1
1. Vision - Avsiktsförklaring
På Ekeby skola, förskoleklass och fritids ska alla, både barn och vuxna, känna sig trygga.
På Ekeby skola, förskoleklass och fritids ska ingen känna sig diskriminerad eller kränkt.
Alla har lika rättigheter oavsett kön, sexuell läggning, funktionshinder, etnisk tillhörighet,
religion eller trosuppfattning.
En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han blivit kränkt, alltid
måste tas på allvar.
Inget barn ska känna sig kränkt eller diskriminerad.
Enligt läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 ska skolan sträva efter att
varje elev:
- kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respekterar andra människors egenvärde,
- tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar
till att hjälpa andra människor,
- kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också
med deras bästa för ögonen
Alla som arbetar i skolan ska
-
medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor
också utanför den närmaste gruppen,
i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper,
visa respekt för den enskilde individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
2
2. Lagstiftning och förordningar
Ekeby skolas, förskoleklass och fritids likabehandlingsplan bygger på gällande lagstiftning såsom Lagen
om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, barn och elevers
deltagande i arbete med en likabehandlingsplan, skollag skolförordningar läroplaner, arbetsmiljölagen,
brottsbalken, anmälningsskyldighet enl. socialtjänstlag (14:1) samt barnkonventionen.
3. Definitioner och begrepp
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Kränkningar kan vara:
fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för hora eller bög)
psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning)
text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms)
diskriminering (t.ex. utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder)
Direkt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av
någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering: ett
barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så
att de får i praktiken diskriminerande effekt
sexuella trakasserier (grundade på kön eller anspelar på sexualitet)
Ur PEDAGOGISK UPPSLAGSBOK: ”… mobbning innebär att en enskild eller en grupp blir
systematiskt utsatt för negativ och kränkande behandling av en eller flera personer. Fenomenet
förekommer både bland barn och vuxna eller mellan barn och vuxna. Mobbning kan ske på tre olika
sätt: Psykisk mobbning: minspel, suckar, grimaser, …Verbal mobbning; retsamma utrop, viskningar
kränkande ord, …Fysisk mobbning: … sparkar, fasthållande…”
4. Kartläggning och nulägesanalys
Vi använder utvecklingssamtalen, kommunenkäten för år 2 och 5, elevråd, kompissamtal i klasserna,
gruppsamtal av olika slag, rastiakttagelser, till att hålla oss ajour med det rådande klimatet hos eleverna.
Flera elever har en ”tuff” jargong mot varandra, både fysiskt, psykiskt och verbalt.
Vi har möjlighet att göra snabba åtgärder på vår lilla enhet, vi har nära till diskussioner och personer, de
allra flesta eleverna känner varandra, de vuxna är kända för alla elever.
I elevgrupperna diskuterar vi med både hela gruppen, enskilda elever och vid behov grupper av elever
då vi anser att en diskussion kan främja elevernas förhållningssätt till varandra.
5. Våra prioriterade mål
Att förbättra språkmiljön för våra elever, både den verbala och det kroppsliga språket.
Att alla ska veta hur de gör när/om de upptäcker/upplever kränkningar.
Att alla barn och elever ska kunna tydligt kunna agera för att visa sina kamrater när/om de upplever dem
alltför närgångna, hotfulla, påfrestande… d.v.s. lära sig säga ”Stopp! Nej, jag vill inte!”
Att alla barn och elever ska kunna höra och respektera en kamrat som säger ”Stopp! Nej, jag vill inte!”
ÅTGÄRDER
(Hur ska vi nå målet? När ska vi göra det?)
Vi ska aktivt lyssna och titta.
Vi ska ständigt ha diskussionen om respekt
pågående.
ANSVARIG
(Vem? Vilka?)
Samtliga
vuxna
och elever
3
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
(När? Hur?)
Initiera diskussioner i elevgrupperna.
På arbetslagets träffar sker
dokumentation.
6. Rutiner vid akuta händelser
Utifrån ärendets art och omfattning har vi olika sätt att hantera, dokumentera och agera.
Elevvårdsärende på ArbetsLags-träff (varannan vecka)
SAMTAL – individuellt, i elevgrupp, i föräldra/elevgrupp eller annan konstellation
Föräldrakontakter – t.ex. telefonsamtal, mail-kontakter eller utvecklingssamtal
Dokumentation/uppföljning/utvärdering gör vi löpande, mentorer och arbetslaget.
OM ELEV/BARN KRÄNKER ELEV/BARN
Den drabbade eleven
En av de vuxna i arbetslaget utses till ansvarig.
Den ansvarige ska göra en kartläggning av:
- Vad har hänt?
- Vilka personer har varit inblandade?
- Hur har det gått till?
- Hur länge har det pågått?
- Vid vilka tillfällen sker kränkningarna?
Föräldrarna till barnet som är/varit utsatt för upprepade kränkningar ska genast få information om det
inträffade.
En överenskommelse ska göras med föräldrarna om uppföljning av informationssamtalet.
Den ansvarige avgör, tillsammans med sitt arbetslag, hur och med vilka medel kartläggningen ska ske,
eventuellt i samråd med annan personal på skolan.
Kartläggningen ska ske så snabbt som möjligt. Information ska ges till ArbetsLaget.
Eleven/Eleverna som kränker/mobbar
Arbetslagets ansvarige ska se till att samtal sker med de kränkande eleverna.
Kartläggningssamtalen med dessa elever kan göras i flera steg beroende på omfattningen av
kränkningarna och beroende på om det finns en tydlig ledare.
Den ansvarige, ev. i samråd med annan personal, avgör hur/med vilka personer och när dessa samtal
ska föras.
Tillsammans med eleverna ska följande fastställas:
- Vad har hänt?
- Vem är aktiv (ledare)?
- Vilka är passiva (medlöpare)?
- Vilka konsekvenser har kränkningarna fått för den drabbade?
- Hur ska vi göra slut på kränkningarna?
- Vad ska du göra?
- Kan ni stötta varandra? Hur?
Vårdnadshavare till de kränkande eleverna ska snarast få information om vilka åtgärder skolan vidtagit,
samt information om hur och när uppföljning kommer att ske. De kan tillsammans med eleverna kallas
till samtal. Den ansvarige ska också se till att kartläggning och överenskommelser samt åtgärder m.m.
dokumenteras.
Om kränkningar/mobbning mellan elever fortsätter
Om ovanstående åtgärder inte leder till resultat har arbetslaget skyldighet att rapportera till rektor för
vidare beslut och åtgärder.
4
OM VUXNA KRÄNKER ELEV
Om en elev känner sig kränkt av någon i personalen ska elev med hjälp av förälder eller annan
skolpersonal vända sig till berörd vuxen, eller direkt till rektor.
Rektor ska då kartlägga vad som hänt, dokumentera och informera den vuxne. Uppföljningssamtal med
eleven och dess vårdnadshavare ska hållas. Samtal mellan eleven och vårdnadshavaren, den vuxne och
rektor kan hållas. Överenskomna åtgärder ska utvärderas och följas upp av rektor. Dokumentering ska
ske.
Vuxen kränker barn/elever
ÅTGÄRDER
(Vem gör vad? I vilken ordning?)
elevens talesman vänder sig till den
vuxne direkt eller till rektor
ANSVARIG
(Vem? Vilka?
talesman för
eleven
UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
(När? Hur?)
Bestäms i varje enskilt fall
OM VUXEN KRÄNKER VUXEN
Om en personal känner sig kränkt av vuxen ska personen vända sig till rektor eller rektors närmaste
chef. Åtgärder enligt ovan.
Vuxen kränker vuxen
ÅTGÄRDER
(Vem gör vad? I vilken ordning?)
Parterna löser själva eller med hjälp av annan
personal eller direkt kontakt med rektor
ANSVARIG UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING
(Vem?
(När? Hur?)
Vilka?
rektor
Avgör rektor då han/hon handhar
ärendet.
7. Förankringsarbetet
Alla elever, föräldrar och personal ska känna till likabehandlingsplanen genom information vid
terminens första föräldramöte och genom ett aktivt arbete i klasserna för att planens formuleringar
ska förstås av alla elever. Handlingsplanen ska finnas synlig i klassrum och fritidslokaler.
Försättsbladet, en bild, ska vara gjort av en elev. Bladet ska på något sätt utses av elever eller
elevrepresentanter vid varje läsårs start. En förenkling av innehållet finnas först i planen.
All personal ingriper vid otrevligt språk, konflikter eller ”skojbråk”. Vid tillsägelser använder vi
orden: Vi på den här skolan säger inte, gör inte...
Återkommande har vi aktivitetsdagar för alla elever på skolan, t.ex. skoljoggen med femkamp,
talangjakt, elevens val-aktiviteter, friluftsdagar.
I grupperna arbetar vi med planen, framförallt för att eleverna ska känna till innehållet. Eleverna ska ha
möjlighet att lämna synpunkter på planen. Vi vill att den ska illustreras av elever. Illustrationen ska vara
planens framsida. Baksidestext ska utgöras av en sammanfattning av innehållet som är förankrad hos
eleverna.
Likabehandling – frågeställningar behöver vara återkommande punkt på klassrådet.
En enkät ska utarbetas. Enkäten ska göras en gång varje läsår. Frågorna ska utformas så att det går att
dra slutsater i fråga om huruvida förändringar skett avseende våra prioriterade mål. Elever ska då vara
aktivt inblandade i både att utforma enkäten och i att sammanställa enkätsvaren. Samtal återkommande
i klasser/grupper för att visa hur viktig ömsesidig respekt är.
Elevvårdsärenden har vi möjlighet att vid behov ta upp på ArbetsLags-träff.
5
Skolans regler ska varje hösttermin aktualiseras och vid behov omarbetas efter diskussioner i klasserna
och i arbetslaget.
Sociogram kan vara ett hjälpmedel för pedagogerna.
Kompisgruppens/elevrådets kontinuerliga arbete är viktigt. Eleverna får ett forum och kan själva
reagera vid eventuella oegentligheter, dessutom får gruppen vuxenhjälp för att kunna agera vidare.
Föräldrakontakter – ett nödvändigt redskap för skolans pedagoger, kan dokumenteras.
Vuxennärvaro är nödvändig – i matsal, på raster, överallt där eleverna vistas.
Alla – både elever och vuxna - reagerar och agerar om/när någon eller några blir kränkta
Vår plan för Likabehandling ska finnas tillgänglig för elever och för föräldrar, bl.a. på skolans hemsida
på internet.
Uppföljning/revidering av planen
Det är av yttersta vikt att denna plan hålls levande av både elever, vårdnadshavare och personal. Därför
måste den ingå som en självklar del i allas vardagsarbete och i den återkommande utvärderingen och
kvalitéts-redovisningen. Den ska revideras varje år under höstterminen och användas årsvis.
Aktivitet
Följa upp och utvärdera årligen
Ansvarig
Rektor
Trivselenkät bland barn/elever årligen
Arbetslag
Grupp av elever som arbetar regelbundet aktivt och förebyggande
Återkoppling av trivselenkäten till föräldrar.
Arbetslag och stödjande vuxen
Arbetslag
Personal, barn, föräldrar och skolråd ska känna till vad som står i
planen
Rektor till personal vid höstterminens
start. Personal till barnen/eleverna vid
höstterminens start
Personal till föräldrar vid höstens första
föräldramöte
8. Kompetensutveckling
Rektor ansvarar för att kartlägga kompetensen i likabehandlingsfrågor och för att de som ej har
kompetens ges möjlighet till att utveckla den.
6
Handlingsplanen gäller för barn/elever samt personal och har sin utgångspunkt i
följande lagtext
I skollagen 1 kap § 5 står bland annat att:
”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt
motverka alla former av kränkande behandling”.
AFS (Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling) 1993:17 6§
”Arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling skall snabbt få hjälp eller stöd.
Arbetsgivaren skall ha särskilda rutiner för detta.” (med arbetstagare avses här barn/elever samt
all personal)
AFS 1993:17 5 §
”Om tecken på kränkande särbehandling visar sig skall motverkande åtgärder snarast vidtas
och följas upp. Därvid skall särskilt utredas om orsakerna till brister i samarbetet står att
finnas i arbetets organisation.”
FN: s deklaration om de mänskliga rättigheterna
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.”
Skolverkets Allmänna råd 2009
”Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att
något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier
som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder
eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier.”
Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt skollagen
finns i diskrimineringslagen (2008:567).
.
7
LIKABEHANDLING
VAD ÄR DET?
Alla visar hänsyn och respekt för varandra!
Vi hjälper
den som är
ensam
Vi lyssnar
på
varandra
Vi säger
bara snälla
saker till
varandra
Om något händer säger vi till en vuxen
8
