Årlig plan/Lika behandlingsplan
för förskolan
Kapellgången
2010
Utarbetad enligt diskrimineringslagen, skollagen, läroplanen,
skolförordningen och FN:s barnkonvention.
Vision:
Alla barn och familjer på förskolan ska känna sig trygga och känna att de
har lika värde.
Inledning
För oss handlar likabehandlingsarbetet om att vi vill skapar en förskola fri från
trakasserier, kränkande behandling och diskriminering. En trygg miljö är
förutsättningen för att barn ska kunna trivas och utvecklas.
Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen bedriva målinriktat arbete för att
aktivt främja lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för de barn som deltar
eller söker till verksamheten, oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Enligt skollagen ska huvudmannen även se till att det inom ramen för
verksamheten bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande
behandling av barn och elever.
Definition av:
Diskriminering innebär att ett barn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, eller
trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom
diskriminering handlar om missgynnande så handlar det om någon form av makt
hos den som diskriminerar. I förskolan är det huvudmannen eller personalen
som kan göra sig skyldig till diskriminering.
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns värdighet.
Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Den behöver inte vara medveten eller aktiv. Kränkningarna kan vara synliga
eller och handfasta såväl som dolda och subtila.
.
Mobbning är upprepade kränkningar samt att det råder en obalans i makt mellan
den som kränker och den som kränks.
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med är en aktiv,
medveten handling som kränker en person
Förskolans värdegrund och uppdrag
Utdrag ur Lpfö 98
”Förskolan skall ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och
social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs.”
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg av individen och
syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,
liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och
levnadssätt.”
”… Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga
och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.”
Långsiktigt mål:
Alla barn ska känna trygghet med kamrater och personal i
förskolan
Alla ska känna att de blir respekterade och att de har lika
värde.
Kartläggning av nuläget.
Genom samtal med barnen i grupp, se om det finns några platser på
förskolan där de känner sig rädda eller om de blir ledsna för något någon
annan(barn/vuxen) säger eller gör?
Kartlägga var riskzonerna för kränkande behandling finns, så att vi kan
närvara och minska riskerna för kränkande behandling.
Kartläggning av riskzoner
Barnens upplevelser:
Genom intervju/samtal har barnen berättat var de känner sig otrygga ute och
inne. De minsta barnen säger att de är rädda för spöken och monster inne och
klätterställningen ute. Någon upplever kyrkan som ligger bredvid förskolan som
läskig. De äldre barnen berättar att de blev rädda en gång när någon kompis
stängde dörren till förrådet och de inte kunde öppna. Bakom förrådet är det
också otäckt för där kan det finnas spindlar och bin. Ett barn säger att han blir
rädd om han är ensam i ett mörkt rum, men det går bra om det finns en kompis.
Det är inte kul om någon puttas.
Personalen upplevelser:
Utomhus- Bakom kullen, i dungen och bakom cykelförrådet. Alla platser vi inte
har uppsikt över.
Inomhus- rum som ligger avsides och där dörren kan vara stängd, situationer där
man byter aktivitet ex övergången från lunch till vila eller lek där alla är på väg
och det är lätt till knuffar och krockar. När någon måste gå till skötrummet för
att byta en blöja är ett riskmoment om man är ensam inne.
Analys av kartläggningen
Vi behöver vara utspridda på gården, så att all personal cirkulerar och ser vad
som händer. Antalet vuxna på gården skiftar beroende på t.ex. aktiviteter
inomhus, personalstyrka på huset, blöjbyten.
Viktigt att ha en bra dialog i personalgruppen så att personalen är utspridd och
tillgänglig för barnen vid t.ex. utgång/ingång, tvättning, toalettbesök/blöjbyten
m.m. Försöka fördela barnen ”slussvis” vid de här momenten.
Att ha stängda dörrar till rummen där barnen leker i är alltid en avvägning
mellan att som personal kunna se vad som händer i ett rum, upptäcka konflikter
osv. men också att kunna ge barnen chans till ostörd lek och tillgång till ställen
där de kan få en lugn stund.
Konkreta mål som skall genomföras under 2010:
Pedagoger ska vara närvarande på de platser där kränkande
behandling kan ske både ute och inne.
Vi ska kontinuerligt ha samtal om hur man är en bra
kompis.
Planera in gruppstärkande lekar - kompislekar
Så här vill vi nå målen:
Främjande och förebyggande arbete:
Pedagoger som är ständigt aktiva och nära barnen både ute och
inne. Observerar och dokumenterar vad som sker i barngruppen.
Se till att vår miljö är lustfylld och lockar till lek. Vi anser att
konflikter inte uppstår i samma utsträckning hos barn som
utmanas och har roligt.
Uppmärksamma barnen på ett positivt sätt, uppmuntrar och ger
beröm.
Som pedagog ha förmågan att kunna läsa av barnens lek för att
gå in och hjälpa när man ser tendens till särbehandling.
Planera in gruppstärkande lekar och hjälper barn som behöver
stöttning i de sociala koderna vid lek. Prata med barnen om
känslor.
Vi väljer litteratur medvetet.
Ge pojkar och flickor lika stort utrymme och inflytande i
verksamheten
Vi vuxna måste föregå med gott exempel, barnen gör som vi gör,
inte som vi säger.
Vi möter föräldrar och barn med värdighet och respekt.
Vi vuxna har en aktiv dialog om vårt sätt att se på barnen. Vi
diskuterar på APT, kvällsplaneringar, lärgruppsmöten och
föräldramöten.
Vi gör alla medvetna om att man måste behandla andra som man
själv vill bli behandlad.
Både barn och vuxna måste respektera ett nej.
Uppföljning och utvärdering:
Varje år ska
en utvärdering av föregående år göras
en ny kartläggning och analys av nuläget göras
en ny handlingsplan göras
Handlingsplan när vi upptäcker någon form av kränkande
särbehandling:
Arbetslaget samlar in fakta kring vad som har hänt och dokumenterar
Rektor informeras
Arbetslaget pratar med kränkare och den kränkta enskilt/tillsammans
Arbetslaget kontaktar föräldrarna
Uppföljning - Dokumentation sker under hela förloppet
Berörd personal har ansvar för att utreda, samtala och följa upp eventuell
kränkning eller diskriminering
På förskolan har vi nära daglig kontakt med barnens föräldrar och regelbundna
utvecklingssamtal. Vi har föräldramöten där vi informerar alla föräldrar om vår
handlingsplan.
