Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande
behandling
Flens grundskoleområde F-5 samt fritidshem
Nybbleskolan
Uppdaterad: 2015-11-30
Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan
3
Vision ............................................................................................................................... 3
Lagar och förordningar ....................................................................................................................................... 3
Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagstiftningen
3
Handlingsplan .................................................................................................................. 7
Vad är diskriminering? ...................................................................................................................................... 7
Vuxna kan hjälpa .............................................................................................................................................. 7
Så här arbetar vi för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ........................... 7
Misstänker du att ditt barn blir utsatt diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? ................. 7
Utsätter ditt barn andra för trakasserier eller kränkande behandling? ........................................................... 8
Plan mot kränkande behandling .................................................................... 8
Handlingsplan för arbete med diskriminering och kränkande behandling .... 10
Kartläggning och nulägesanalys.............................................................................................. 10
Hur ser det ut hos oss? .................................................................................................................................... 10
Tydliga mål och konkreta åtgärder ......................................................................................... 10
Vad vill vi? ....................................................................................................................................................... 10
Hur ska vi nå målet? ........................................................................................................................................ 10
Tidsplan ......................................................................................................................... 11
Sida 2
Likabehandlingsplan
Vision
Flens grundskoleområde F-5 accepterar inte någon form av kränkande särbehandling.
Arbetsklimatet ska präglas av tolerans och respekt för alla individer. Ingen, varken elev eller
personal, skall i arbetet utsättas för trakasserier eller annan kränkande behandling.
Lagar och förordningar
Enligt skollagen ska varje skola utarbeta en plan och riktlinjer för att förebygga, utreda,
åtgärda och följa upp trakasserier och annan kränkande behandling.
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever
och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är
ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men saknar koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och
som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Diskrimineringsgrunderna enligt diskrimineringslagstiftningen
Kön
Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra könsdiskriminering. Skolan ska också
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med kön liksom sexuella trakasserier
av elever. Transexuella skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön.
Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt
kopplade till en elevs könstillhörighet.
Sexuella trakasserier är kränkningar av sexuell natur. De kan ta sig uttryck i sexualiserat
språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
”Några elever på skolan sprider ett rykte om Stina, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]”
”Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som
valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]”
Etnisk tillhörighet
Skola och fritidshem har ett ansvar att arbeta mot rasism och främlingsfientlighet enligt
skollagen. Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier
på grund av etnisk tillhörighet. Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp
personer med samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet. Om du är född i Sverige
kan du vara rom, somalier, same, svensk, kurd eller något annat. Du kan ha flera etniska
tillhörigheter.
Sida 3
”Anna” är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektioner och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge henne högsta betyg, då svenska inte är hennes modersmål.
[diskriminering]”
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en allt för segregerad
elevgrupp. [diskriminering]”
Religion eller annan trosuppfattning
Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund
av religion eller annan trosuppfattning. Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella
konventioner som i den svenska grundlagen. Undervisningen i skolan ska enligt läroplanen
vara icke-konfessionell och skolan får inte missgynna någon elev på grund av hans eller
hennes religion. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin
grund i eller har samband med en religiös åskådning, t ex. Buddism eller Ateism. De anses ha
ett naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
”Vincent, vars familj är med i pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]”
”Läraren nekar Lejla att bära huvudduk på SFI-undervisningen med
motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Detta innebär
att Lejla utestängs från sin utbildning. [diskriminering]”
”Juliet” är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]”
Funktionshinder
Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund
av funktionshinder.
Funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt.
Som funktionshinder räknas både sådana som syns, som att man använder rullstol, och
sådana som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi, ADHD och dyslexi.
”På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]”
”Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still.
Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan
skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]”
Sida 4
”Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
”din pappa är jävla CP” [trakasserier]”
Sexuell läggning
Skola och fritidshem ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund
av sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas:
homosexualitet
bisexualitet
heterosexualitet
Skolan har ett särskilt ansvar att förmedla samhällets gemensamma värdegrund till sina
elever. Det inkluderar arbetet mot homofobi och rätten till likabehandling oavsett sexuell
läggning.
”Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast
kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]”
”Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbetet och ibland får han jobba ensam. James vill
inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men
inte gör något. [trakasserier]”
”På skolan anordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa
den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]”
Ålder
Ingen får diskrimineras eller trakasseras i skola eller fritidshem på grund av ålder.
Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder;
o Vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola,
särskola eller specialskola. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller
grundskoleförordningen, t ex. indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder.
o Om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga.
Det gäller t ex. åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI.
”Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]”
Sida 5
”Tom är ett år yngre än sina klasskamrater och bli ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]”
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Alla barn och vuxna har
rätt att uttrycka sin könsidentitet och sitt könsuttryck, även om det bryter mot samhällets
normer kring könsidentitet och könsuttryck - mot föreställningar om hur pojkar och flickor
förväntas vara och se ut.
”Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan
eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]”
”Kim, som identifierar sig som intergender (personer som definierar sig bortom kön
eller utanför de traditionella könsidentiteterna), söker upp skolkuratorn på sitt
gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims
könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara
och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]”
”Sam, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från
skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Sam är för mycket kille för att
gå in där. [trakasserier]”
Alla exempel är hämtade ur;
(DO, BEO & Skolinspektionen, 2009) Förebygga diskriminering och kränkande behandling - främja
likabehandling.
Vuxna kan hjälpa
Elever, lärare och skolledning kan göra mycket för att förhindra diskriminering – men det är
nödvändigt att även föräldrar hjälper till! Barn berättar inte alltid när de blir utsatta för
trakasserier eller kränkande behandling eller om de har kännedom om att någon blir utsatt,
för att de inte vill ”skvallra” eller av rädsla för hämnd.
Att berätta om någon som blivit utsatt är inte skvaller – det är att hjälpa någon som har
det svårt.
Personalen berättar inte varifrån de fått information angående kränkning, utan försöker lösa
problemet utan att någon utpekas. Prata med Ditt barn om mobbning, visa tydligt att Du tar
avstånd från det. Är någon i klassen eller på fritidshemmet utsatt? Är någon ensam och
utfryst? Om Du genom Ditt barn får reda på att så är fallet, ta genast kontakt med skolans
trygghetsteam eller annan personal.
Sida 6
Om Du får reda på att Ditt barn är utsatt för trakasserier eller kränkande behandling eller är
delaktig i att utsätta någon annan för det så är det naturligt att Du blir upprörd, arg och
kanske inte vill ta det till Dig. Kom då ihåg – utan Din medverkan blir det ytterst svårt för
skolan att lösa problemet!
Så här arbetar vi för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
o Arbetslaget har huvudansvar för att motverka kränkningar i det dagliga arbetet.
o Vi tar upp konflikter mellan barnen oavsett vilken klass barnen går i och bryr oss om alla
barn på skolan.
o Vi arbetar efter de trivselregler vi tagit fram gemensamt, vuxna, barn/elever.
o Vi har rastvakter ute varje rast under skoltid.
o Vi vill att elever och föräldrar informerar oss om kränkningar förekommer.
o Vi kontaktar vårdnadshavare om det hänt något speciellt i skolan/fritids.
o En enkätundersökning genomförs varje år i år 2 & 5 om trivseln på skolan. 2015 har alla
elever deltagit i en enkät från Friends.
o Skolsköterskan kartlägger trivsel i år 4 vid hälsoundersökningarna.
o Vi har en stående punkt på klassråden där klimatet i klassen och på skolan diskuteras.
o Vid grupparbete bestämmer alltid den vuxna eller slumpen gruppens sammansättning.
o Undervisande lärare är ansvarig för att läromedlens innehåll inte upplevs som kränkande
och sprider fördomar med avseende på kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet
eller funktionshinder.
o Den sociala situationen tas alltid upp på utvecklingssamtal varje termin.
o Vi genomför minst ett föräldramöte per läsår i alla klasser.
o En gång per läsår, i samband med skyddsronden, kartlägger varje klass otrygga platser i
skolan och på skolgården.
o Likabehandlingsplanen förankras hos elever, vårdnadshavare och föräldrar.
o Skolledningen ska se till att personalen får kompetensutveckling för att motverka
diskriminering och kränkning.
Sida 7
o På skolan finns ett trygghetsteam. Gruppen Karin Grankvist, Bengt Hassler, Carina
Hahne, Camilla Karlsson, Saadet Kaya och Tessan Tiainen arbetar med att hantera
konflikter och mobbningssituationer samt har huvudansvar för det förebyggande
arbetet.
o Nybbleskolan utarbetar trivselregler/ordningsregler i samverkan mellan personal och
elever.
o Eleverna ges möjlighet till inflytande genom återkommande klassråd. Dessa följs upp
med Nybbleråd (elevråd) samt under personalens konferenser.
o Vi har återkommande arbete i åldersblandade grupper.
Misstänker du att Ditt barn blir utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling?
Följande tecken kan tyda på att Ditt barn är utsatt:
Ovilja att gå till skolan eller fritidshemmet.
Ont i magen, huvudvärk, blåmärken.
Ovilja att berätta om hur det är i skolan eller på fritidshemmet.
Har inga kamrater.
Kommer hem med smutsiga och/eller sönderrivna kläder.
Verkar nedstämd och ledsen.
Dessa tecken kan också bero på andra saker, men de motiverar att Du som förälder vänder
Dig till skolan eller fritidshemmet, så att vi tillsammans kan hjälpa Ditt barn.
Du kan också göra en del själv för att hjälpa Ditt barn:
Lär barnet att säga ifrån klart och tydligt och betona att det inte är Ditt barn det är
fel på – det är de andra som uppför sig illa.
Försök uppmuntra barnet att ta kontakt med ett eller flera barn i klassen, på fritids,
eller i annan klass. Skolan ger stöd i detta, så att barnet inte ger upp. Att få en ny
kompis har stor betydelse.
Ta kontakt med skolans trygghetsteam eller annan personal för ett samtal.
Utsätter Ditt barn andra för trakasserier eller kränkande behandling?
Det är svårt att ta till sig att ens eget barn utsätter andra för någon form av kränkande
behandling, men om det är så måste Du göra något åt det. Det är viktigt, både för det
utsatta barnet och för Ditt eget barn. Barn som utsätter andra för mobbning får ofta egna
Sida 8
problem senare i livet. Det finns många orsaker till att barn utsätter andra för mobbning –
oavsett orsak måste vi tillsammans göra något åt det!
Detta kan Du själv göra som förälder:
Gör helt klart för barnet att Du inte accepterar mobbning, och att Du ser mycket
allvarligt på ett sådant beteende.
Ta kontakt med skolans trygghetsteam eller annan personal och diskutera problemet
med dem.
Plan mot kränkande behandling
När skolan får reda på att en elev misstänks vara utsatt för mobbning händer följande:
Några ur trygghetsteamet samtalar med den drabbade eleven: Vad har hänt? Hur
ofta? Vilka är inblandade? Vårdnadshavarna kontaktas.
De som utsatt någon för mobbning kallas en i taget till samtal med
antimobbinggruppen. De blir upplysta om att man vet att de utsätter någon för
mobbning, att man ser mycket allvarligt på situationen och att mobbningen
omedelbart måste upphöra. De uppmanas att inte tala med sina kompisar om
samtalet. Vårdnadshavarna kontaktas.
Vid behov upprepas dessa samtal vid flera tillfällen.
Vid behov tas ärendet upp i områdets elevhälsoteam (EHT). I elevhälsoteamet ingår
skolledning, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog och kurator.
Efter ca 2 veckor har antimobbinggruppen uppföljningssamtal med alla inblandade.
När ärendet betraktas som avslutat skickar antimobbinggruppen en skriftlig rapport
till rektor.
Under ärendets gång sker dokumentation som skickas till rektor. Där arkiveras
informationen i respektive elevmapp
Sida 9
Handlingsplan för arbete mot
diskriminering och kränkande behandling
Kartläggning och nulägesanalys
Vi kan se att vi satte mål som var svåra att utvärdera och mäta, så det måste vi bli tydligare
med.
Resultatet av enkäten visar att ett relativt stort antal elever inte kände sig trygga i
klassrummet, detta gäller främst de äldre eleverna. Det har varit bra med klassråd/fritidsråd
men alla har inte haft det regelbundet. Frågan blir hur vi kan skapa förutsättningar för detta.
VI måste arbeta mer aktivt och målmedvetet för att få bättre klassrumsklimat så att alla
elever känner sig trygga.
Alla ska veta vad antimobbningteamet gör och vilka som ingår.
När vi var många vuxna ute på långrasterna kände vi att rasterna fungerade bra och att det
fanns aktiviteter som alla kunde vara med på. Under våren var vi färre ute vilket ledde till att
långrasterna avskaffades. Vi saknade rastvakter vissa raster främst på eftermiddagarna.
Detta måste vi titta extra på till nästa läsår.
Vi kommer fortsätta att jobba hårt för att öka tryggheten på vår skola.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
Mål för 2014-2015 var:
1. Att öka tryggheten på skolan, alla ska känna sig trygga under hela skoldagen.
2. Att alla elever ska vara delaktiga i att ta fram nya trivselregler för läsår 2014/2015
och arbeta för att alla på skolan skall känna att det är deras egna och skolans
trivselregler.
3. Att alla barn och vårdnadshavare på skolan ska veta vilka som ingår i
antimobbningteamet.
Sida 10
Hur ska vi nå målen?
Mål 1:
Vi ska vara fler vuxna ute på rasterna. Vi ska vid flera tillfällen per läsår arbeta i
åldersblandade temagrupper. Antimobbinggruppen tar alla kränkningar på allvar.
Utvärdering:
Vi har arbetat i åldersblandade temagrupper vid flera återkommande tillfällen. Vi har
vid flertalet raster ökat vuxennärvaron på rasterna.
De anmälda kränkningar som kommit fram till antimobbinggruppen har tagits på
allvar och bearbetats efter de rutiner som finns.
Mål 2:
Vi ska dela upp hela skolan i åldersblandade grupper med ca 10-15 elever. I varje
grupp får de tillsammans diskutera hur de vill att det ska vara på skolan så att alla ska
känna sig trygga och trivas. Sedan skriver varje elev ner detta på postitlappar. Dessa
lappar sammanställs av årskurs 5 och ligger till grund för Nybbleskolans trivselregler.
Reglerna förankras sedan i klasserna och på fritids och hålls levande under läsåret
genom diskussioner på klassråden/fritidsråden.
Utvärdering:
Vi har genomfört åtgärden fullt ut.
Mål 3:
Antimobbninggruppen går runt till alla klasser och presenterar sig. Ett hembrev med
vilka som ingår i antimobbninggruppen skickas till vårdnadshavarna.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Edwise.
Utvärdering:
De ansvariga för antimobbinggruppen har presenterat sig för alla elever, hembrevet
skickades hem. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på Edwise.
Kartläggning och nulägesanalys
Utifrån Skolverkets enkät, som gjordes under våren 2015, upplevdes studieron som positiv
av skolans elever i åk 5, vårdnadshavare och personal. I enkäten framkom även att eleverna
i åk 5 upplevde att skolan är rolig, att lärarna är rättvisa och att de är nöjda med skolan som
helhet. Några elever uttryckte dock att det fanns vissa tillfällen då de kände sig otrygga.
Personalen lyfter fram, förutom studiero, upprättandet och följandet av ordningsregler och
förhindrande av kränkande behandling som positiva områden i skolans verksamhet.
Vårdnadshavare ser arbetet med trygghet, stimulans och lust att lära samt grundläggande
värden och respekt som positivt i verksamheten.
Sida 11
Mål för 2015-2016
1. Att öka tryggheten på skolan, alla ska känna sig trygga under hela skoldagen
2. Öka ”vi-känslan” och gemensamt diskutera Nybbleskolans trivselregler
3. Alla på skolan ska veta vad Trygghetsteamet gör och vilka som ingår
Hur ska vi nå målen
1: Genomföra Friends-enkäten och vidta eventuella åtgärder (klart vecka 41). Tydliggöra vilka som
är rastvakter och vad deras uppgift är genom att några lärare går runt och informerar (klart v 41).
Nya lärare ska presentera sig för eleverna (senast v 41). Vi måste ha synliga rastvakter som rör sig
bland eleverna på alla raster (detta utvärderas av Nybblerådet senast v 2)
2: Ha temadagar med lekar, pyssel och samarbetsövningar i åldersblandade grupper vid
minst tre tillfällen. Två klasser går samman och diskuterar tillsammans vad trivselreglerna
innebär. Vi återinför ”långraster” med fler vuxna som arrangerar aktiviteter på torsdagar
vecka 45-49 och vecka 9-14.
3: Samtliga i trygghetsteamet går runt i alla klasser och berättar om sin uppgift (klart senast
v 45).
Uppföljning och utvärdering sker under hötterminen 2016
Personalen på Nybbleskolan november 2015
Sida 12
