Åbyggeby förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet
Läsår:
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Förskolechef Agneta Lindbergh
Vår vision
I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och respekterade för den de är oavsett kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat,
trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Planen gäller från
2015-01-01
Planen gäller till
2016-06-30
Läsår
Barnens delaktighet
Detta sker i den dagliga verksamheten genom pedagogernas lyhördhet och dialog i samspel med
barnen. Barnen har även deltagit i kartläggningen i likabehandlingsarbetet.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Genom att göra vår Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling synlig och tillgänglig i
verksamheten. Vårdnadshavarna har även deltagit i en enkätundersökning i kartläggningen.
Personalens delaktighet
Likabehandlingsrepresentanterna har arbetat med att upprätta planerna. De har under
verksamhetsplaneringar informerat och diskuterat med det övriga arbetslaget. Hela arbetslaget är
delaktigt i arbetet med kartläggningen.
Förankring av planen
Arbetslaget ansvarar för implementering av Likabehandlingsplanen i föräldra- och barngruppen.
Visningsexemplar av planen kommer att finnas åtkomlig i förskolans hall. Planen kommer även finnas
tillgänglig på hemsidan.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
I arbetslaget har vi haft kontinuerliga diskussioner. Vi har observerat verksamheten utifrån de
förebyggande åtgärderna. Kartläggningsarbetet under hösten fungerar även som en utvärdering av
planen från barnen och vårdnadshavarna.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Arbetslag, barn och vårdnadshavare.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
I våra främjande insatser anser vi att litteraturläsningen har fungerat mycket bra. Vi har alltid
litteratur som representerar en mångfald av etnisk tillhörighet tillgänglig på förskolan. Dock tycker vi
pedagoger att det finns en svårighet att hitta bra litteratur som representerar dagens svenska
samhälle och dess mångfald på ett representativt sätt. Mycket av den litteratur som erbjuds på
bibliotek och handeln som representerar en mångfald av etnisk tillhörighet utspelar sig i andra länder
och är kategoriserade som "världen" och liknande.
I vårt normkritiska tänkande i pedagogernas bemötande av barnen fortsätter vi utvecklas. Vi för
kontinuerliga diskussioner både på möten och i verksamheten. Arbetet med normlådan rann dock ut
i sanden och vi valde att ta bort då vi är så få i arbetslaget så vi för diskussioner kontinuerligt ändå.
Under barns inflytande jobbar vi hela tiden med att ge barnen utrymme för att argumentera och
kunna påverka sin situation. Barnen får utförliga svar av oss pedagoger i så stor utsträckning som
möjligt.
När det gäller de förebyggande åtgärderna så åtgärdades problemet med dörrarna snabbt i form av
haspar där möjlighet fanns.
Vi har utfört utflykter där barnen mellan 3-5 år har åkt på en stadsutflykt och barnen 1-2 år har
lämnat förskolegården till olika mer närliggande miljöer.
I början av året när planen var fastställd så gick vi igenom den tillsammans hela arbetslaget på ett VP
för att kunna diskutera och tydliggöra vad de olika ansvarsområdena innebar.
Årets plan ska utvärderas senast
2016-06-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Arbetslaget utvärderar på verksamhetsplanering och ev. enkät. Utvärdering med barnen sker genom
observationer, samtal och ny kartläggning. Vårdnadshavarna inkluderas genom enkätundersökning
samt diskussioner på föräldramöte eller liknande. Vi gör en halvtidsutvärdering i arbetslaget under
maj eller juni 2015.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Anita Nygren och Britta Jonsäll
Främjande insatser
Namn
Litteraturläsning i främjande syfte
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Förskolans prioriterade mål inom normer och värden är: "Förskolan ska sträva efter att varje
barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oavsett etnisk
tillhörighet."(Lpfö98 rev.2010) Vi pedagoger ger barnen möjlighet att få erfarenhet av att
människor ser olika ut, att det finns olika språk och har olika kulturer genom användning av
litteratur.
Insats
Vi pedagoger har vårt prioriterade mål under normer och värden i åtanke när vi lånar/köper in
litteratur för att erbjuda barnen en mångfald i böckerna som ej finns naturligt representerad på
förskolan. På förskolan har vi ej bestämda lässtunder som ex "läsvila" utan läser så mycket vi
kan under de tillfällen som ges under dagen.
Ansvarig
Likabehandlingsrepresentanterna, bokombud samt arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
Kontinuerlig uppdatering av litteratur. 2016-06-30
Namn
Normkritiskt tänkande
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Varje barn ska bli bemött av oss pedagoger som en individ och känna sig trygga och
inkluderade. Arbetslaget för regelbundna diskussioner kring detta på verksamhetsplaneringar.
Insats
Vi pedagoger har ett medvetet normkritiskt tänkande i verksamheten. Vi har
diskrimineringsgrunderna i tanken i vårt bemötande av barnen i form av exempelvis bilder,
sånger och språkval (vi leker "familj" inte "mamma-pappa-barn").
Ansvarig
Likabehandlingsrepresentanterna och arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Barns inflytande
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Funktionsnedsättning och Ålder
Mål och uppföljning
Förskolans prioriterade mål inom barns inflytande är: "Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin
situation."(Lpfö98 rev.2010)
Insats
Vi pedagoger uppmuntrar barnen samt ger dem utrymme för att argumentera för sin sak och
på så sätt kunna påverka sin situation, de kan då t ex. få lov att bryta mot en "regel" om de kan
motivera varför. När vi ger svar på barnens frågor förklarar vi också varför något är utförbart
eller inte vid just det tillfället. På förskolan använder vi kontinuerligt TAKK med barnen
exempelvis vid sång-, mat- eller klädsituationer. Med syfte att ge barnen fler verktyg i sin
kommunikation.
Vi arbetar med att skriva upp barns önskningar som inte är genomförbara just i den situationen
för att kunna utföra dem vid ett senare tillfälle, detta för att synliggöra för barnen att de kan
påverka sin situation.
Ansvarig
Hela arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
Kontinuerligt under året, 2016-06-30
Namn
Synliggöra olika språk genom olika uttryckssätt
Områden som berörs av insatsen
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Alla ska ha givits rika möjligheter att utveckla sin kännedom om och erfarenhet av att det finns
olika språk.
Insats
Vi pedagoger presenterar olika språk för barnen i form av uttrycksformer som musik, filmklipp
exempelvis. Det kan vara musik som spelas under matsituationer som frukost och mellanmål.
Musik och filmklipp som visas i samlingssituationer. Eller att läsa och lyssna på olika språk och
ord genom Google translate.
Vi pedagoger har mångfalden i åtanke när vi väljer ut olika medier som presenteras för barnen.
Ansvarig
Likabehandlingsrepresentanterna och arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
1. Föräldraenkät med öppna frågor som ger möjlighet att framföra åsikter i likabehandlingsarbetet.
Vid analys beaktas samtliga diskrimineringsgrunder. 2. Individuella intervjuer med barnen. Frågorna
syftar till att ta reda på barnens förmåga att sätta ord på sina argkänslor, samt vilket stöd de vill ha
från vuxna i situationer där de känner sig arga eller hamnar i konflikter. 3. Diskussioner i arbetslaget
där vi lägger fokus på vårt förhållningssätt vid konflikter mellan barnen.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
1. Alla föräldrar har fått hem en enkät, som besvaras anonymt, med frågor om hur de upplever
barnens vistelse på förskolan. Samt information om förskolans likabehandlingsarbete och chans att
lämna synpunkter på detta. 2. Barnen har blivit intervjuade med fokus på konfliktlösning.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Likabehandlingsrepresentanterna har ansvarat för att ta fram enkät- och intervjufrågor. Sedan har
hela arbetslaget hjälpts åt att utföra intervjuer samt delat ut och tagit emot enkäter. Vi har också
diskuterat vårt förhållningssätt till barnens konflikter.
Resultat och analys
1. Vi har fått in 14 av ca 30 stycken föräldraenkäter. Resultatet av föräldraenkäten visade att
föräldrarna upplevde att deras barn känner sig trygga och trivs på förskolan, de uttryckte mycket få
orosområden. De orosmoment som tas upp är att några barn uttrycker en rädsla för "bråkiga", äldre
barn. Det de tyckte det var viktigt för oss att arbeta med i likabehandlingsarbetet var likabehandling
mellan pojkar och flickor, att lyfta diskrimineringsgrunder som ej finns representerat på ett naturligt
sätt på förskolan. Att läsa böcker med samkönade föräldrar representerade. Jobba med hur man är
en bra kompis. 2. I resultatet av barnintervjuerna berättar barnen att det inte känns bra att känna sig
arg. Att det är viktigt att vi vuxna tröstar de som blir ledsna vid konflikter samt att de upplever det
som viktigt att de som gör "dumma" saker blir tillsagda av de vuxna. Vissa barn hade svårt att
uttrycka i ord hur det känns att vara arg och vad de ville att vuxna ska göra vid barnens konflikter.
Generellt anser barnen att vi vuxna ska säga till de "dumma", dock inte om det gäller dem själva. Vi
tror att detta kan vara en bidragande faktor till att vissa barn har svårt att uttrycka sig kring
konflikter. 3. I diskussioner i arbetslaget har vi tagit fram nyckelord till vårt förhållningssätt till
barnens konflikter som vi diskuterat. Vi kom fram till att det är viktigt att vi är lyhörda inför
situationen och gör en bedömning i om vi t.ex. ska avvakta eller ej. Vi arbetar för att ha en god
kommunikation oss pedagoger emellan där vi informerar att vi har koll på en situation alternativt vill
bli avbytta, vi kan också gå in och ta över en situation vi bedömer att aktuell pedagog behöver stöd.
Förebyggande åtgärder
Namn
Utflykter till andra miljöer i mindre grupper
Områden som berörs av åtgärden
Etnisk tillhörighet
Mål och uppföljning
Barnen ska ges erfarenheter av andra miljöer som inte finns på förskolan på ett naturligt sätt.
Åtgärd
Vi prioriterar utflykter utanför förskolan i mindre grupper. För de yngre barnen innebär detta
mer en introduktion till att lämna gården med allt vad det innebär. Medan de äldre barnen får
ge sig iväg på lite längre utflykter exempelvis in till stan. Vi möjliggör tillfällen att kunna åka iväg
med mindre barngrupper genom att arbeta över "gruppgränserna".
Motivera åtgärd
I diskussioner i arbetslaget har vi pratat om hur vi kan ge barnen mer erfarenhet av mångfald,
då det i väldigt liten skala representeras i barngruppen. Några hade även tagit upp vikten av att
arbeta med olikheter och mångfald på förskolan i föräldraenkäten.
Ansvarig
Hela arbetslaget
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Barnkonventionen
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Ett av våra prioriterade mål i handlingsplanen kommer från barnkonventionen med rubriken:
Jag har rätt att känna mig trygg och må bra. Vi har valt att arbeta med konflikthantering där vi
ska ha gett barnen möjlighet att utveckla förmågan att identifiera sina argkänslor.
Åtgärd
Pedagogerna håller regelbundna diskussioner kring vårt förhållningssätt inför konflikter i
barngruppen. Pedagogerna finns med och stödjer barnen vid konfliktlösning utan att gripa in
för tidigt. Pedagogerna undviker att använda barnens namn i konfliktsituationer och använder
alternativa metoder som ”stopphand” eller ”tummen upp”. Vi pedagogerna bekräftar barnen
vid positivt beteende. Pedagogerna hjälper barnen att sätta ord/tecken på samt bekräfta deras
känslor, i grupperna arbetar vi med olika känslor.
Motivera åtgärd
Arbetslaget tycker att det är viktigt att vi har ett gemensamt förhållningssätt inför konflikter i
barngruppen. I kartläggningen med barnen framkom att barnen upplevde att det var viktigt att
bli bekräftade i sina känslor vid konflikter, exempelvis trösta eller säga till. I föräldraenkäten
uttryckte några att de tycker att det är viktigt att vi arbetar med hur man är en bra kompis och
att några barn uttryckte oro för äldre "bråkiga" barn.
Ansvarig
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Regnbågsfamiljer
Områden som berörs av åtgärden
Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning
Mål och uppföljning
Vi ska ha gett barnen rika möjligheter till att erfara att familjer ser olika ut.
Åtgärd
Vi väljer ut litteratur som uppvisar en mångfald i familjekonstellationer. Samt för diskussioner
med barnen om att familjer ser ut på olika sätt. Vi pedagoger kallar det för att leka familj istället
för mamma, pappa, barn exempelvis.
Motivera åtgärd
Utifrån föräldraenkäten har det kommit fram önskemål om just litteratur som uppvisar
samkönade föräldrar.
Ansvarig
Likabehandlingsrepresentanter, bokombud och arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Genus
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön och Könsidentitet eller könsuttryck
Mål och uppföljning
Vi pedagoger ska arbeta för att bemöta alla barn som individer oavsett kön.
Åtgärd
Vi ska erbjuda litteratur i förskolan som innehåller en mångfald av kön och individer.
Pedagogerna kallar barnen för namn istället för pojkar och flickor. I vårt bemötande med
barnen samtalar vi om att alla kan ha de kläder de vill, delta i de aktiviteter de vill osv.
Pedagogerna har genus i åtanke i sitt språkbruk och bemötande med både föräldrar och barn.
Vi pedagoger diskuterar genusfrågor på VP, utifrån artiklar och liknande för att utvecklas i
frågan.
Motivera åtgärd
I föräldraenkäten framgick en önskan om att arbeta extra med likabehandling mellan pojkar
och flickor, då främst utifrån kläder. Personalgruppen är intresserad och diskuterar ofta
genusfrågor vilket vi vill utveckla. Pedagoger har hört barn uttrycka saker som "Inga tjejer får
vara med i den här leken".
Ansvarig
Likabehandlingsrepresentanterna och arbetslaget.
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Arbete med känslor
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Vi har ett prioriterat mål i handlingsplanen som är hämtat ur barnkonventionen där
huvudrubriken lyder: Jag har rätt att må bra och känna sig trygg. Vi har då på förskolan
koncentrerat oss på konflikthantering med målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin förmåga att hantera konflikter.
Åtgärd
Vi ska på förskolan arbeta med olika känslor för att barnen ska ges möjlighet att identifiera sina
egna känslor och andras, framförallt då deras argkänslor när det kommer till konflikter. Vi
arbetar med känslor på olika sätt inom vårt tema och samtalar och diskuterar med barnen kring
detta. Ex. arbetar vi med olika sätt att hantera sina argkänslor för att ge barnen verktyg att
förebygga uppkomsten av konflikter.
Motivera åtgärd
I kartläggningen med barnintervjuerna framkom att många barn har svårt att sätta ord på samt
hantera sina känslor när de blir arga och frustrerade. Många ser sig som "offer" i konflikter och
vill att vuxna ska hjälpa till att säga till de andra, istället för att se sig som inblandad i en konflikt
som vi kan hjälpas åt att lösa.
Ansvarig
Arbetslaget
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Namn
Pedagogernas förhållningssätt
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling
Mål och uppföljning
Inom målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att hantera
konflikter, är det viktigt att vi pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt samt en öppen
dialog när det kommer till barns konflikter.
Åtgärd
Vi håller diskussioner i arbetslaget kring vårt förhållningssätt till barns konflikter. Pedagogerna
håller en öppen dialog kring situationer som uppstår, där vi både kan be om stöd samt gå in och
ge stöd. Vi undviker att använda barns namn i konfliktsituationer och använder hellre
kroppsspråk som stopphand och tummen upp.
Motivera åtgärd
I kartläggningen ingick diskussioner i arbetslaget, vilket är något vi vill fortsätta med
kontinuerligt.
Ansvarig
Hela arbetslaget, likabehandlingsrepresentanterna
Datum när det ska vara klart
2016-06-30
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och
kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där
barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier
på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker
kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Förskolechef Agneta Lindbergh, [email protected], 026-17 93
68 Likabehandlingsrepresentant: Anita Nygren, [email protected]
Britta Jonsäll, [email protected] Övrig personal: Christian Björklund-Ljung,
[email protected] Jennie Heaster Wannberg, [email protected] Lena Göransson, [email protected] Pernilla Wahlström,
[email protected] Åbyggeby förskola, 026-17 24 38
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från
barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals.
Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska
de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga
i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organisationen för att förhindra att det
upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande
dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen
är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens
föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar,
elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling
eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet.
Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i
beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När
personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även
föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan
skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det
inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska
vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef.
Rutiner för uppföljning
Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på
relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad
tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen
dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman,
verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker.
Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående.
Rutiner för dokumentation
Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta.
Ansvariga för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef.
Ansvarsförhållande
Förskolechef Agneta Lindbergh ansvarar för att rutiner följs.
