Heleneholms förskolas plan mot diskriminering och

Malmö stad
Malmö stad
Fosie stadsdelsförvaltning
Heleneholms förskolas plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Heleneholms förskola
Ansvariga för planen
Ann-Marie Christiansson, förskolechef
Vår vision
Förskolans uppgift är att aktivt forma framtida demokratisk medborgare som
tar ansvar för sina val och beslut.
Vi ska låta alla barn hitta sin egen unika egenart och vi ska på ett positivt sätt
lyfta fram denna. Förskolan ska vara en trygg plats där alla visar respekt för
varandra.
Det offentliga skolväsendet vilar på en demokratisk grund. Skollagen slår fast
att verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och att alla som verkan inom skolan ska främja
aktningen för varje människas egenvärde.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och
utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.
likabehandlingsplan heleneholm
Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter och ska vara trygg för
såväl barn som vuxna. Alla ska kunna vistas i en verksamhet som är trygg och
respektfull. Inga barn inom vår verksamhet ska utsättas för diskriminering eller
annan kränkande behandling.
Så lång det är möjligt ska förskolechef, personal, barn och vårdnadshavare i
samverkan motverka diskriminering och kränkande behandling. Denna plan
anger vår strategi för hur vi ska arbeta för att främja likabehandling samt
förebygga, tidigt upptäcka och stoppa diskriminering och annan kränkande
behandling.
2 (16)
Planen gäller från
2011-12-01
Planen gäller till
2012-11-30
Barnens delaktighet
Hela vår verksamhet ska utgå från barnen. De är delaktiga i vår
likabehandlingsplan genom att varje enskilt barn synliggörs i den dagliga
verksamheten. Material och lokaler anpassas efter barnens behov och intressen.
Det är viktigt att barnen får göra egna val och får lära sig att varje val har en
konsekvens. Vi arbetar aktivt med hundra språk och använder oss av bland
annat drama, böcker, musik och samtal. Vi ger barnen tid och uppmuntran för
att varje barn ska kunna utvecklas i sin egen takt. I arbetet sätter vi stort värde
på rutinsituationer.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna är delaktiga vårt arbete med likabehandlingsplanen genom att
de får ta del av vår verksamhet och de informeras muntligt och skriftligt om
våra handlingsplaner.
Vårdnadshavarna ges också möjlighet att ta del av vårt dagliga arbete vid
lämning och hämtning, föräldramöten, föräldraråd, utvecklingssamtal,
föräldraforum, drop-in och andra aktiviteter.
Vi arbetar med att öka vårdnadshavarnas insyn och delaktighet i förskolan
genom användandet av digital information.
Attitydundersökningar görs en gång per år. Likabehandlingsplanen läggs också
ut på förskolan hemsida, så att föräldrarna har ständig tillgång till den.
Personalens delaktighet
Personalen är delaktig i vårt arbete med likabehandlingsplanen genom att
planen diskuteras aktivt i arbetslagen så att den hela tiden är ett levande
dokument i vardagen. Förskolechefen ansvarar för att planen utvärderas samt
utarbetar varje år i samråd med personalen ett förslag till ny plan.
Förankring av planen
Alla på förskolan har ett övergripande ansvar för att planen är ett levande
arbetsredskap i personalgruppen. Likabehandlingsplanen går hand i hand med
det uppdrag vi har i läroplanen. Planen ska genomsyra personalens tankar och
handlingar i olika sammanhang. Förslag på likabehandlingsplan tas fram och
delas ut i personalgruppen. Därefter fastställs den vid vårt första APT.
3 (16)
Utvärdering
Beskrivning av hur fjolårets plan har utvärderats
Arbetslagen har fört en dialog men förankringen bland pedagoger och föräldrar
har inte varit tillräckligt stark. Delaktigheten måste förbättras.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechefen och pedagogerna.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Förankringen bland pedagoger och föräldrar har inte varit tillräckligt stark och
måste förbättras. Verksamheten har inte arbetat systematiskt med
likabehandlingsplanen.
Föräldrars, barns och pedagogers delaktighet måste förbättras på alla punkter.
Likabehandlingsplanen måste bli ett levande dokument i vardagen, precis som
arbetsplanen och läroplanen.
Årets plan ska utvärderas senast
2012-09-30
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Likabehandlingsplanen ska utvärderas innan sommaren varje år i samtliga
arbetslag och utvärderingen ska sammanställas av förskolechefen.
Diskussion med föräldrar i olika forum ska ske löpande under året för att få in
deras synpunkter innan utvärderingen görs. Kommun och Fosieövergripande
utvärderingar, som till exempel attitydundersökningar, ligger till grund för
utvärdering och de åtgärder som följer.
Samtal med barnen ska också ske i olika mötesformer.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechefen och all personal.
4 (16)
Främjande insatser
Värdegrundsarbete
Mål och uppföljning
Målet är att hela tiden ha en levande diskussion kring vår läroplan och Reggio
Emilia filosofin.
Att alla människors olikheter och likheter ska lyftas fram i arbetet med barnen
och respekteras. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för
alla människors lika värde samt att utveckla en förskolemiljö där alla barn
känner sig trygga och kan utvecklas.
Uppföljning och utvärdering sker i arbetslagen.
Insats
Vi arbetar med vårt värdegrundsarbete utifrån läroplanen och Reggio Emilia
filosofin. Alla pedagoger för diskussioner kring värdegrunden och
förhållningssättet i "Lärande Samtal", reflektionstillfällen, pedagogiskt forum,
på planeringstiden och på planeringsdagar.
Vi ska lyfta fram människors olikheter på ett positivt sätt och som pedagoger
vara goda förebilder som visar respekt för de olikheter som vi människor kan
ha. Vi ska skapa förutsättningar för samtal kring likheter och olikheter i olika
rutinsituationer, där vi kan få möjlighet att samtala kring till exempel mat,
kläder, kroppen och kulturer.
Ansvarig
All personal, ateljéristan och specialpedagogen.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
Genusmedvetet arbete
Mål och uppföljning
Vi ska arbeta medvetet med vår miljö så att den motverkar stereotypa
könsroller, så att pojkar och flickor behandlas likvärdigt och därigenom har
möjlighet att utvecklas på samma villkor.
Utvärdering och uppföljning sker i arbetslagen.
Insats
Vi skapar könsneutrala miljöer i samråd med ateljéristan. Vi utvärderar och
observerar kontinuerligt och utvecklar miljön utifrån barnens utvecklingsbehov
och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi arbetar medvetet
5 (16)
med att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och i
verksamheten för att motverka traditionella könsmönster. Det är viktigt att vi
tänker på hur vi bemöter barnen i dialogen.
Ansvarig
All personal och ateljéristan.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
Medvetet arbete med etnicitet
Mål och uppföljning
Alla ska oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning
behandlas likvärdigt. Vi uppmärksammar högtider i olika religioner under året.
Utvärdering och uppföljning sker i arbetslaget under året.
Insats
Vi köper in en mångreligiös almanacka till varje avdelning på förskolan.
Tradition- och högtidsgruppen på förskolan ser till att alla högtider blir
uppmärksammade. Vi hjälper barnen att känna stolthet över sig själva och sin
etniska tillhörighet. Vi berättar sagor från hela världen. Vi uppmärksammar
flerspråkigheten på förskolan på ett positivt sätt genom att ge utrymme och
resurser till arbetet med att stödja utvecklingen av barnens modersmål.
Ansvarig
All personal och Tradition- och högtidsgruppen.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
En tillgänglig miljö
Mål och uppföljning
Att alla barn oavsett funktionshinder, både fysiska och psykiska, och ålder ska
behandlas likvärdigt med de som inte har några funktionshinder och ges
möjlighet att delta i förskolans verksamhet och aktiviteter, både inomhus och
utomhus.
Utvärdering och uppföljning sker i arbetslaget.
Insats
Arbetslagen tillsammans med ateljéristan anpassar sin verksamhet och miljö
med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn
kan delta i de olika aktiviteterna. Pedagogerna fungerar som goda förebilder
6 (16)
genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets
förmågor och förutsättningar.
Ansvarig
All personal och ateljéristan.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
7 (16)
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Relationen och interaktionen mellan personal och barn spelar en central roll för
likabehandlingsarbetet på förskolan. Det är i de vardagliga mötena som
värderingar och attityder förmedlas. Därför är det viktigt att reflektera över
vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i
barngruppen vad det gäller kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning
och ålder. Denna reflektion sker i personalens olika mötesforum.
Enkätundersökning görs varje år bland föräldrarna.
Förskolan ska göra en genomgång av de rutiner som finns och granska dem
kritiskt, till exempel gällande spridning av information och kontakten med
vårdnadshavare. Förskolan ska också genomföra tillsyn av inomhus- och
utomhusmiljön där man kartlägger om miljön är trygg för alla barnen i
verksamheten.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och
ålder.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Barnen har varit delaktiga genom leken och vardagliga aktiviteter och genom
regelbundna samtal med de äldre barnen på förskolan. Föräldrarna har haft
möjligheter att framföra sina åsikter om förskolans arbete på föräldramöten, vid
föräldrasamtal och på föräldraråd.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Personalen har involverats i det aktiva arbetet med barnen och i diskussioner i
olika forum och på avdelningarnas planering och på planeringsdagar.
Resultat och analys
Vi har kunnat se att det finns risker i vissa rutinsituationer. Situationer där barn
och personal har olika åsikter kring hur aktiviteten ska utföras, till exempel vid
matsituationen och val av aktiviteter som är friare inomhus och utomhus.
Risker finns vid den friare leken inomhus. Är miljön inomhus säkert utformad?
Risker finns också vid utevistelsen. Är gården utformad som en säker miljö?
8 (16)
Förebyggande åtgärder
Levandegöra likabehandlingsarbetet
Mål och uppföljning
Målet är att förankra värdegrunds- och likabehandlingsarbetet bland personal,
barn och föräldrar. Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument i
vardagsarbetet precis som läroplanen och arbetsplanen. Genom att ha
regelbundna återkopplingar till likabehandlingsplanen och värdegrunden ser vi
till att de blir en del av vår vardag på förskolan.
Åtgärd
Förskolechefen och personalen har ett ansvar för att hålla diskussionen levande
i arbetslagen och att träna barnens förmåga till empati och respekt för alla
människors lika värde. Det är viktigt att också hålla diskussionen levande med
vårdnadshavare eftersom samarbetet mellan förskola och föräldrar är av stor
betydelse för arbetet med att förhindra kränkningar.
Motivera åtgärd
Alla i personalen har ett ansvar för att delta i värdegrundsarbetet. Vi har alla
ansvar för att skapa gemenskap och en "vi-känsla" på förskolan – både vuxna
och barn. Det är viktigt att barn lär sig utrycka sina känslor i samtal både med
andra barn och med vuxna. Genom detta stärks barnens möjligheter att värna
om sin egen integritet, stärka självkänslan och känna empati för andra
människors behov.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
Utemiljön
Mål och uppföljning
Målet är att eliminera risken för diskriminering och kränkning på förskolans
gård.
Utvärdering och uppföljning sker i arbetslagen.
Åtgärd
Alla pedagoger rör sig ute på gården och erbjuder planerade, pedagogiska
aktiviteter för barnen. Detta med utgångsläge i de platser som har identifierats
som otrygga för barnen. Dels kan det handla om att förändra utemiljön och
dels om att förstärka vuxennärvaron. De vuxna ska omedelbart ingripa vid
9 (16)
situationer som det uppstår kränkningar. Barnen behöver ofta de vuxnas stöd
för att lösa en sådan situation.
Motivera åtgärd
Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön så att den är tillåtande för alla barn.
Det är viktigt att de vuxna befinner sig där barnen är, finns till hands och ger
stöd när det finns behov. Om pedagogerna arbetar med stimulerande aktiviteter
minimeras riskerna för kränkningar och diskriminering.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
Matsituationen
Mål och uppföljning
Målet är att måltiderna ska vara fria från diskussioner mellan barn och personal.
Utvärdering och uppföljning i arbetslagen.
Åtgärd
Vi ska låta barnen lägga upp maten själva och få bestämma själva vad de ska äta.
Barnen ska i största möjliga mån få välja själva var de ska sitta vid bordet. De
vuxna har ansvar för att se till att alla barnen känner sig delaktiga och får vara
med och bestämma. Demokrati råder. Måltiden ska vara en positiv stund för
barnen.
Motivera åtgärd
Pedagogerna måste diskutera utifrån en demokratisk grund vilket
förhållningssätt som ska råda kring matsituationen på förskolan.
Förhållningssättet ska utgå från barnens rätt till inflytande och delaktighet. Alla
pedagoger ska kunna stå bakom detta beslut utifrån ett professionellt
förhållningssätt.
Ansvarig
All personal.
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
Miljön inomhus
Mål och uppföljning
Målet är att eliminera risken för diskriminering och kränkning inomhus på
förskolans avdelningar.
10 (16)
Utvärdering och uppföljning sker i arbetslagen
Åtgärd
Alla pedagoger ska fördela sig i de olika rummen på avdelningarna och
barngruppen ska också vara uppdelad i mindre grupper. Detta för att inte för
många barn ska leka i ett rum samtidigt, vilket gör det lättare för pedagogerna
att se och höra varje barn. Pedagogerna ska erbjuda planerade, pedagogiska
aktiviteter för barnen med utgångsläge i de platser som har identifierats som
otrygga för barnen. Dels kan det handla om att förändra miljön inomhus och
dels om att förstärka vuxennärvaron.
De vuxna ska omedelbart ingripa vid situationer där det uppstår kränkningar.
Barnen behöver ofta de vuxnas stöd för att lösa en sådan situation.
Motivera åtgärd
Det är de vuxnas ansvar att utforma miljön inomhus så att den är tillåtande för
alla barn. Det är viktigt att de vuxna befinner sig där barnen är, finnas till hand
och ger stöd när det finns behov. Om pedagogerna arbetar med stimulerande
aktiviteter minimeras riskerna för kränkningar och diskriminering.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Fortlöpande arbete.
11 (16)
Rutiner för akuta situationer
Policy
Förskolan ska vara en trygg och säker plats för alla barn. Skulle det ändå hända
något måste det finnas rutiner som alla pedagoger känner till och som verkställs
omedelbart.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Ett medvetet förhållningssätt och öppna diskussioner.
Vid minsta misstanke om att ett barn kränks/diskrimineras måste detta anmälas
till förskolechefen och denne gör sedan en utredning. Pedagogerna måste stå på
barnens sida och se till barnens rättigheter gentemot kollegorna. Vi ska alla bli
pålästa och medvetna om våra styrdokument och olika planer och på så sätt
lättare upptäcka olika beteenden i vardagen och genom detta hjälpa och stötta
varandra bättre.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
All personal och förskolechefen är ytterst ansvarig.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
De vuxna måste alltid vara observanta, närvarande och reagera. Utifrån barnens
ålder och situation samlas de berörda barnen och samtalar med de vuxna om
det som inträffat. De vuxna dokumenterar och informerar övriga arbetslaget
om det som inträffat och vilka åtgärder som vidtagits.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Ett barn som blir kränkt av någon anställd på förskolan hamnar i en speciellt
utsatt situation eftersom de befinner sig i en beroendeställning. Kränkningar
som begås av en vuxen måste därför beaktas som något mycket allvarligt och
bör handlas skyndsamt.
Det är då viktigt att få till stånd ett samtal med den vuxne snarast i enrum och
vara rak och fråga hur personen tänkte. Man ska alltid undvika känsliga
diskussioner med barnen närvarande. Vi pratar aldrig över barnens huvud, inte
heller på ett annat språk. Kontakt med vårdnadshavare tas av personal eller av
förskolechef beroende på situationen som uppstått. Förskolechefen informeras
alltid i alla fall av kränkningar, oavsett om de är enstaka eller återkommande.
Det är förskolechefens ansvar att dessa utreds. Förskolechefen startar en
utredning med eller utan skyddsombud/fackliga företrädare. I vissa allvarligare
ärenden samarbetar förskolechefen med HR-avdelningen.
Rutiner för uppföljning
Då barn är inblandade är det varje pedagogs uppgift att ta ställning kring
barnet/barnen. Det är också pedagogernas uppgift att följa upp ärendet i form
av samtal.
12 (16)
Då personal är inblandad ansvarar förskolechefen för att uppföljning sker i
form av samtal med berörd(a) pedagog(er), med eller utan medverkan av
fackliga företrädare eller HR-avdelningen.
Vi har kontinuerliga samtal med barn och deras vårdnadshavare tills dess att
diskriminering eller kränkande behandling har upphört.
Fosies psykologteam kan handleda personal om så önskas.
Rutiner för dokumentation
Alla händelser som misstänks vara allvarliga ska dokumenteras och förvaras
säkert. Dokumentationen ska omfatta vad som har hänt, åtgärder och
uppföljning av ärendet. All dokumentation i ärendet ska dateras och signeras av
den i personalen som upptäcker/utreder/åtgärdar/följer upp ärendet.
Ansvarsförhållande
All personal har ansvar för att arbeta i enlighet med likabehandlingsplanen.
Under de olika punkterna finns ansvarsfördelningen angiven.
13 (16)
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än
andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en
flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så
många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev
på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera
de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver
annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett
uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling
som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker
en elevs värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller
nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella”
eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad
”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för
trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker
ett barns värdighet, men som inte har samband med någon
diskrimineringsgrund. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen
benämns kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
14 (16)
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella
trakasserier.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för
diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling.
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
 En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att
det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering]
 När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla
att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är
väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då
kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är
Fatima”. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt
Peter. [trakasserier på grund av kön]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen
att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller
på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen
könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande
identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det
normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell
läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och
kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära
klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta
henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade
att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir
också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några
barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och
trakasserier]
Etnisk tillhörighet
15 (16)
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan
vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan
också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur
åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför
segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt
om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa
vid sig. [trakasserier]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt
regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har
sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism
eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller
filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion
faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans
dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där
bibelfanatiker?” [trakasserier]
 Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt
hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och
hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra
åtgärder. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska
eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller
kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning
funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i
samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
 Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin
storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att
Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med
samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna.
[diskriminering]
 David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt
och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar
honom ”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte
vidtagit några åtgärder. [trakasserier]
16 (16)
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
som har samband med sexuell läggning
 Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök.
Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat
James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han
har en ”äcklig” storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör
ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att
vända sig till. [trakasserier]
 Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en
förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha
ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan
stryka över pappa och skriva dit ”den andra tantens” namn.
[diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet
mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se
olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om
särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelse som kan vara trakasserier:
Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i
förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom
ofta för det. [trakasserier]