Ett liv fyllt av hopp
Av: Johannes Djerf
Utgå Ifrån bibelstudiumet på lägret… (lite redigerad)
- Grunden för hoppet i Jesus. Igenkännande men viktigt att upprepa
Jag tror att de flesta utav oss kan känna igen känslan av hopp. Det här
pirriga, det livliga, att se fram emot någonting. En väldigt go känsla som
då och då fyller oss. En känsla som är livsviktig! Vi vill tro att någonting
ska ske. Vi vill tro att någonting ska bli bra. Vi hoppas på att semestern
blir rolig och upplevelserik. Vi hoppas på en rolig och en så smidig dag
som möjligt när vi vaknar. Vi hoppas på en framtid. Att våra vänner som
vi har nu alltid ska vara kvar. Att familjen alltid ska vara hel och lycklig.
Många av er yngre tror jag hoppas på att få hitta någon att dela livet
med, bilda familj, skaffa sig en god utbildning, ett schysst jobb och att
allting ska förbli så som det är när allt är bra. När självförtroendet är på
topp, när människor omkring oss mår bra och när allt omkring fungerar så
som man önskar att det ska fungera. Ett hopp som många gånger bär oss
igenom dagen som går.
Men vi vet också att alla dessa fantastiska utropstecken då och då böjs till
deprimerade utropstecken, och blir istället frågetecken. Hoppet försvinner.
Det blev inte någon smidig dag, och inte nästa dag heller. Den dyra
semesterresan gjorde en bara glad för ett väldigt kort tag. Vännerna som
man förtröstade på svek, flyttade eller bara gled ifrån en, plötsligt hade
man inte så mycket gemensamt längre. Familjen blev inte så lycklig som
man hoppades. Olyckor och sjukdom drabbade familjen. Flickvännen eller
pojkvännen, som man i sina drömmar planerade ett helt liv med gjorde
plötsligt slut. Plötsligt stod man ensam och självförtroendet som en dag
var på topp sjönk allt mer och mer nästa dag när man började titta på hur
andra människor var mycket vackrare, presterade betydligt bättre och
lyckades med allt som de gjorde. Hoppets glada sång tystnades och
istället ljöd sången ”jag är så avundsjuk, jag är så avundsjuk..”
Jag vet inte hur mycket av detta som just du känner igen dig i, men jag
tror att alla här någon gång också fått känna på hopplöshetens bojor. Hur
hoppet förvandlades till hopplöshet, och när hopplösheten infann sig så
var det betydligt svårare att hoppas igen och lättare att bara känna ännu
mera hopplöshet inför morgondagen. Kanske är det så att du just nu där
du sitter känner att ditt hopp sjunker för varje sekund som går när du
tänker på den här dagen, livet, framtidsplanerna, dig själv.
I så fall så tror jag att du kommit till rätt plats den här morgonen. För
idag så ska vi gå igenom en text som sprudlar av hopp! En text som
berättar om ett hopp som aldrig kan svika och förvandlas till hopplöshet,
utan bara kan förvandla vår hopplöshet till ett meningsfullt tryggt hopp.
Det är ett hopp som är större än allt annat och som fortfarande finns kvar
även om hoppet i nya prylar, vänner eller i oss själva sviker oss. Jag vill
försöka visa för dig och även mig själv att Jesus vill ta våra frågetecken
och resa upp dem igen till utropstecken!
Vi ska snart läsa dessa fantastiska versar i apostlagärningarna men vi
börjar med en liten kort bakgrund. Jesus hade uppstått ifrån de döda. Det
var ingen bluff, och det var ingen hallucination. Hallucinationer är något
som förekommer hos svårt psykiskt sjuka och drogpåverkade människor,
en kategori som Jesu lärjungar inte passar in i. Sedan så är
hallucinationer ett privat fenomen, och varar i några sekunder till en
minut. Men nu var det mer än 550 människor som såg Jesus och hörde
Jesus, och som kunde berätta samma vittnesbörd ifrån 11 olika tillfällen
under en period av 40 dagar. Så tanken på att Jesus faktiskt var högst
levande efter sin död och även lever och finns med sin närvaro här och nu
är väldigt trovärdig. När Jesus vid ett av alla dessa tillfällen åt tillsammans
med lärjungarna så befallde han att de inte skulle lämna Jerusalem utan
vänta på det som fadern utlovat. Jesus hade nämligen vid ett annat
tillfälle sagt att jag ska be fadern och han ska ge er en annan hjälpare
som alltid ska vara hos er. Och Jesus säger nu att denna Ande, den helige
ande ska ni bli döpta i, genomdränkta med om några dagar. Och nu så
börjar hoppat som lärjungarna en gång känt komma tillbaka. För de hade
under en lång tid bara känt sig som ett enda stort frågetecken. Genom att
Jesus dog så hade deras hopp vikit ifrån dem. De hade hoppats att det var
Jesus som var den som skulle rädda Israel ifrån romarnas herravälde,
men så hade han dött, och därmed också deras hopp, även fast Jesus
sagt att han skulle uppstå vid flera tillfällen så hade de känt sig övergiva.
Och det här verkar komma tillbaka till oss även idag. I undersökningar
som har gjorts om vad vi är mest rädda för så är det att bli ensam eller
döden som skrämmer oss mest. Och vi är många här som flera gånger
läst och hört orden ifrån Gud själv ”Jag är med dig alla dagar”. Jag vet
vilka tankar jag har för er, nämligen fridens tankar och inte ofärdens för
att ge er en framtid och ett hopp.” ”HERREN går själv framför dig och han
skall vara med dig.
Han skall inte lämna dig eller överge dig. Var inte rädd. ”Jag är
uppståndelsen och livet”. Den som tror på mig skall leva om han än dör”.
Hade du inte hört något av detta, så fick du nu en rejäl varm dusch av
härliga bibelord, men jag tror att de flesta av oss i alla fall känner igen
något. Men när livet inte blir så som jag önskar eller tänkt mig det, då är
det ibland som att de här orden av hopp ifrån Gud själv nästan försvunnit,
och hopplösheten börjar forma hjärtat där Guds löften istället borde vara.
Livet är inte rättvist alla gånger, det är inte det. Men vi behöver inte
sjunka ner i hopplöshetens träsk utan vi kan ställa oss på Jesu axlar som
bär oss upp. Han vill resa upp frågetecknet och visa att hans löften håller!
Han kan förvandla ditt sinne, om du vill det!
Lärjungarna ville det. De visste att Jesus var mäktig att förändra dem och
lyssnade med stora öron när Jesus talar till dem om den helige ande, den
utlovade hjälparen. De började koppla att den dagen när Jesus dog så dog
även hopplösheten. Och nu kommer vi till våra 3 versar. Vi läser apg.1:68. Här har vi en gränslös skatt av hopp att hämta och vi börjar i vers 6,
där jag har satt rubriken:
Hoppet om det eviga riket
För det första så tycker jag det är gott att de börjar med att kalla Jesus
för Herre. Det som de alltid kallat honom för. De hade kvar förtroendet
och respekten för honom. Hoppet var nu tillbaka mer än någonsin. Och
ifrån Gamla Testamentet kände lärjungarna till att andeutgjutelsen var
förknippad med upprättandet av riket. I hes.36:26-28 står det så här (läs
själv). Så det är lätt att förstå att de frågade. Men vad menade dem med
riket då? Ja, vad lärjungarna tänkte kan vi inte riktigt veta. Kanske var
det så att de tänkte på ett mer världsligt rike med fred eller så kanske de
tänkte på ett rike som var helt annorlunda än alla riken på den här jorden.
Om vi låter Jesus få berätta om det här riket så förklarar han bl.a. I
Luk.17:20 att ”Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen”
och i Joh.18:36 så säger han ”Mitt rike är inte av den här världen”. Alltså
så säger Jesus att det inte är någon stat eller nation så som judarna
väntade sig att Messias skulle upprätta. Uttrycket syftar i stället på ett
andligt rike. Man kan ungefär översätta det till att det är den plats eller
det tillstånd där Gud regerar. Ett rike som du och jag blir en del utav
genom tro på Jesus Kristus. Matt.18:3 ”Om ni inte omvänder er och blir
som ett barn, kommer ni inte in i himmelriket”. Alltså, precis som ett
barn så ska vi inte krångla till det en massa utan vara enkla, vara öppna
och ha en ödmjuk attityd när vi kommer inför Jesus.
Att bli en del av hans rike kan bli en verklighet genom att enkelt i hjärtat
ta emot honom i ditt hjärta. ”Åt alla som tog emot honom gav han rätt att
bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn.
Jesus talar om att detta rike skall komma i sin fullhet den dagen då han
kommer tillbaka och skapelsen återställs till det som var Guds syfte ifrån
början, ja… en helt ny jord, det som också kallas himlen. Men Jesus talar
också om att detta rike redan är här. Guds rike är mitt ibland er." sade
Jesus. När Jesus botade sjuka, när tecken, mirakler och en närvaro av
Gud följde honom där han gick fram så visade han en glimt av Guds rike.
Vilket vi också kan få uppleva idag, eftersom Guds Ande är här. Så när vi
upplever Guds närvaro, när vi ser människor bli friska när vi lägger
händerna på dem och ber i Jesus namn, så får vi en smak av Himmelen,
Guds rike. För lyssna här när Johannes försöker beskriva det han ser i
hans syn i Upp.21:1-4. En av de vackraste beskrivarna som finns av
Himmelen.
En dag skall alla våra tårar vara borta. Det kommer inte finnas något ord
som heter hopplöshet! Ingen sorg ska finnas, ingen gråt och ingen plåga.
När jag läste de här orden när jag förberedde inför lägret och den här
Gudstjänsten så kände jag att precis så som Jesus då och då ger oss en
försmak av hur det kommer vara en dag när ingen plågas av någon
sjukdom så tror jag att du redan här, den här stunden också kan få känna
hur dina tårar ger vika, hur du befrias ifrån rädsla för döden. Hur ondskan
som viskat massa lögner till dig får fly i ett enda andetag. Hur sorg som
legat och gnagt i dig en lång tid vänds till frid och glädje. Du kan få känna
hur ditt hjärta fylls av hopp där det förut inte funnits något. Du kan få en
smak av Guds rike just nu! (Bön!) Och tänk då in i att detta är bara början
på vad som en dag kommer ske när vi kommer hem till Himmelen! Detta
himmelska hopp är det största hoppet som en människa kan äga.
Tryggheten i att jag har ett hem efter det här livet går inte jämföra med
något annat.
Vi går vidare till vers 7. Då Jesus svarar lärjungarna att det inte var deras
sak att känna till tider och stunder som fadern i sin makt fastställt. Och
här har jag satt rubriken:
Hoppet om Guds kontroll
Det är även det ett väldigt tryggt hopp tycker jag.
Att veta att jag inte behöver veta allt utan kan förtrösta mig mot att Gud
vet vad han gör. Jesus har som vi sa innan lovat att komma tillbaka. Och
han ska komma tillbaka på samma sätt som han senare steg upp inför
lärjungarnas ögon "Se, han kommer med molnen, och varje öga skall se
honom", står det i Upp 1:7.
Även fast Jesus säger att det inte är vår sak att lägga energi på att gissa
när detta sker så har många ändå försökt men ingen har kunnat räkna ut
det. Inget utav dem har stämt, just därför att det är inte vår sak att veta
vilka tider och stunder som fadern i sin makt fastställt. Man får inte tjata
på honom säger Faunen Tumnus till Lucy i berättelsen om Narnia när
Lejonet Aslan försvinner bort längs stranden men har lovat att komma
tillbaka. En berättelse som vi gick igenom förra hösten här i kyrkan. Han
är ju trots allt inget tamlejon säger faunen, ord som tröstar en ängslig
Lucy. Vår egen vilja och våra uträkningar kan inte påverka Jesus, hur
mycket vi än skulle vilja.
Kanske en tanke som ibland är lite störande eftersom vi själva gärna vill
känna att vi har kontrollen över allt, även det som Gud gör, för då skulle
vi ju förstå varför han också handlar som han gör, eller varför han inte
handlar och varför han väntar med att komma tillbaka. Men så mycket
som himlen är högre än jorden, så mycket är mina vägar högre än era
vägar och mina tankar högre än era tankar. Står det i Jes.55:9. Ett tryggt
löfte att hoppas på. Den dagen när du tycker att du bara är en enda stor
förlorare, påminn dig om detta då!! Guds tankar om dig är vackrare och
så mycket högre än vad du kan ana. När inte allt går så som du trodde att
det skulle gå för familjen, glöm inte att Guds vägar och tankar är större
och högre, det finns något mer, längre fram. När det trasslar till sig i
relationer, när jobbet inte fungerar eller när din tro på Gud kanske bara
känns tom. Glöm inte! Det finns alltid något bättre, djupare och större i
Guds kalender, även fast du inte kan se den.
Lyckliga är de människor som har sin styrka i dig, de som har dina vägar i
sitt hjärta står det i psalm ps.84:6. Det finns hopp i Guds kontroll över
våra liv och tiden för hans återkomst. Men varför väntar han då? I samma
kapitel så berättar Jesus om att återkomsten ska föregås av ett tecken.
Matt:24:14, ”detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till
ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma”. Ett tydligt svar
tycker jag på frågan varför Jesus väntar. Budskapet har inte nått alla folk
än. Alla människor ska få möjligheten till att vandra med Jesus in i det
eviga livet, innan slutet kommer.
Så det som var lärjungarnas uppgift var att föra evangeliets budskap till
jordens yttersta gräns, vilket är varje lärjunges uppgift och då kommer vi
till vår sista vers och sista punkt som jag har kallat:
Hoppet om Guds Ande
Vi är tillbaka vid det fantastiska löftet som vi talade om i början. Löften
om Anden, Löftet om kraft ifrån höjden. De skulle inte gå i egen kraft eller
i egen förmåga utan orden, frimodigheten, visheten, sanningen och
möjligheterna skulle ges till dem genom Guds ande. Och det som är gott
är att läsa om hur lärjungarna också går och vittnar om Honom i
Jerusalem och Judeen, i Samarien och ända till jordens yttersta gräns
efter det att anden utgjutits över dem. Först predikade de i Jerusalem och
bland judarna. Petrus predikar på Pingstdagen om hur löftet om hur Guds
närvaro genom den helige ande kan gå rakt in i deras liv och bli en
verklighet genom tro på Jesus.
Det gällde hans åhörare, deras barn och alla de som är långt borta, så
många som vår Herre Gud kallar, sade han. Han visste kanske inte hur
profetisk han var och att de Gud kallade skulle komma att finnas både
bland svenskar, ryssar och kineser, väldigt långt borta. Sen blev Filippus
utvald till att tjäna i församlingen och han börjar predika för det samariska
folket. Sen får så småningom Petrus en vision och inser sakta att Gud
faktiskt menar att evangeliet är för alla folk, alla människor. Och så tar
det fart. De lärjungar som hörde Jesu ord om att gå ut i hela världen
gjorde det. Kyrkohistoria och tradition säger att Petrus och Matteus kom
till Italien, att Filippos kom till Turkiet, att Andreas var uppe i
Rysslandstrakten, att Bartolomeus kom till Armenien och att Tomas kom
så långt som till Indien. De gick längre än till den då kända världen och
gjorde lärjungar på grund av att de visste att de hade världens bästa
budskap och de visste att Anden skulle ge dem kraft.
Och jag tror att det här gäller också dig och mig idag. Du är hopp för den
här världen! När dina vänner och dina grannar söker tillfredställelse och
hopp i prylar och upplevelser, som ena dagen är underbart men andra
dagen bara är tomhet och ekar hopplöshet, så har du ett bestående hopp
som alltid kommer finnas kvar, och som alltid går att lita på! Hoppet i tron
på Jesus. Hoppet om Guds rike, hoppet om Guds kontroll och hoppet om
Guds ande. För Gud finns inga hopplösa fall. I Guds ögon är du en hjälte,
när du väljer att gå och dela detta livet med andra. Och det får börja där
du är, just nu. Där du bor, i möten med människor, på din skola, på ditt
arbete, vid datorn, i kön på Ica, när du är ute och klipper gräsmattan då
alla andra grannar också kommer på att de måste klippa, då finns det
oändliga möjligheter att ge vidare av det bestående hoppet i Gud. Där du
är, vill Gud använda dig. Han sa inte till lärjungarna ”börja och var mina
vittnen vid jordens yttersta gräns utan börja i Jerusalem”. De skulle börja
där de var och sedan fick det sprida sig.
Det är som att kasta macka på vattnet ni vet. Jag har alltid varit riktigt
kass på det, men jag vet hur ett riktigt bra kast ser ut, någon gång har
jag lyckats faktiskt. Det börjar med stora ringar nära dig och sedan går
ringarna längre ut och längre ut tills du inte ser dem längre. Så är det
med budskapet om det eviga hoppet också, Det får börja där du är och
sedan så sprids det. Kanske är det du som kommer sprida det i ett annat
land ibland ett annat folk eller så är det någon annat som tar över där
dina ringar slutar.
Den helige Ande har lovat dig att ge dig det du behöver, och det är dags
att börja gå redan här idag. Jesus går vid din sida och han leder dig. han
går inte bakom dig och skriker, gå nu då! Utan han går framför dig och
säger kom! Han går före och förbereder marken och ger dig möjligheterna
till att här i Törestorp idag vara ett vittne för hans rike. Vi ska snart be
tillsammans då du kan få be en bön om att den helige ande, fyller dig med
som du behöver idag för att vara ett vittne. Ögon till att se behov hos dina
grannar och vänner, glädje i Jesus som ingen kan undgå, en övernaturlig
tro på Guds mirakler, ord och frimodighet till att dela din berättelse. Din
berättelse om hoppet som alltid går att hålla fast vid när allt annat rasar.
Hoppet som leder oss ända in i evigheten. Hoppet som böjer upp
frågetecknet till ett utropstecken. I Jes. kapitel 40 och vers 31. Står det
”De som hoppas på HERREN får ny kraft, de lyfter med vingar som örnar.
De skyndar i väg utan att mattas, de färdas framåt utan att bli trötta. ”