Plan för likabehandling, jämställdhet
och mångfald 2014
Hyllievångens förskola
Upprättad:
Datum:
Reviderad:
Ansvarig:
Förvaltning:
Enhet:
130417
140425
Lena Klapp
Förskoleförvaltningen, Malmö Stad
Hyllievångens fsk
Inledning
Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola handlar om att utveckla goda
relationer mellan förskola, hem och samhälle. Som förebilder för barn ska vi sträva efter
att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Personlig
trygghet och självkänsla grundläggs visserligen i hemmet men förskolan ska vara ett
stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Samarbetet måste
därför ske med hemmet och vid behov även med andra myndigheter.
Varje barn har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den
tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter.
Ur Lpfö 98, Förskolans värdegrund och uppdrag:
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt
samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och
utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
Var och en som verkar inom förskolan skall aktivt arbeta för varje människas egenvärde
och respekten för vår gemensamma miljö.
Värdegrunden uttrycker det etiska förhållningsätt som skall prägla verksamheten.
Omsorg om hänsyn till andra människor, lik- som rättvisa och jämställdhet samt egna
och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten. Barn tillägnar
sig etiska värden och normer främst genom konkreta upplevelser.
Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för rättigheter och
skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som
förebilder.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder. Lagen innebär att barn och elever får ett lagligt skydd mot annan
kränkande behandling. Skadestånd kan utdömas om inte förskolan/skolan kan påvisa
att den fullgjort sitt uppdrag.
Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen.
Skollagen (2010:800)
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 §
En förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att
anmäla detta till förskolechefen. En förskolechef som får kännedom om att ett barn
anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt
utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall
vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i
framtiden.
Samma tillämpning gäller om ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567).
Skolverket mars 2012
Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. De ställer också krav på att verksamheterna
bedriver ett systematiskt arbete för att främja barns lika rättigheter och möjligheter och
att arbeta förebyggande mot trakasserier och kränkande behandling.
Förskolan är skyldig att agera snabbt när någon ur personalen får reda på att ett barn
eller en elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling.
Verksamheten måste utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra fortsatta
kränkningar. En nyhet i och med att nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011 är att
personalen också måste anmäla vad som hänt till förskolechef, som i sin tur måste
anmäla vidare till huvudmannen för verksamheten.
Definition av kränkande behandling:
Diskriminering är en handling eller struktur som utestänger eller kränker en person. Den
behöver inte vara medveten eller aktiv.
Trakasserier är en aktiv, medveten handling som kränker en person.
Annan kränkande behandling är:
Att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde
Uttryck för makt och förtryck
Aktivitet utförd av en eller flera personer som riktas mot en eller flera
Aktivitet som utförs och drabbar såväl barn som vuxna
En viktig utgångspunkt är att den som uppger sig ha blivit kränkt alltid måste tas på
allvar.
De sju diskrimineringsgrunderna
Diskriminering är ett lagbrott och enligt diskrimineringslagen är det förbjudet att
missgynna eller trakassera någon på arbetsplatsen på grund av att de tillhör någon av
nedanstående sju grupper. Självfallet är det inte acceptabelt att missgynna eller
trakassera någon men det anses särskilt allvarligt om det sker på grund av att personen
tillhör någon av de uppräknade grupperna.
Kön
I lagtexten definieras begreppet kön kort och gott som: att någon är kvinna eller man.
Diskrimineringsbegreppet omfattar direkt- eller indirekt diskriminering, trakasserier
eller sexuella trakasserier samt instruktioner att diskriminera. Könsdiskriminering
innebär därigenom att kvinnor eller män ges olika möjligheter, förutsättningar eller
rättigheter i arbetslivet grundat på vilket kön de har.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
I diskrimineringslagen definieras könsöverskridande identitet eller uttryck som – "att
någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat
sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön". Den gemensamma nämnaren är att det
handlar om individer vars könsidentitet eller uttryck tidvis eller permanent skiljer sig
från det vid födelsen registrerade könet. Som exempel ges:
Transsexuella – personer som upplever sig tillhöra det motsatta könet. Ofta
önskar dessa personer med hjälp av medicinsk eller kirurgiska ingrepp byta kön.
Transvestit – personer som har ett behov av att klä sig i det motsatta könets
kläder men utan att för den skull byta kön med hjälp av till exempel kirurgiska
ingrepp.
Intersexuell – personer som födds med atypiska könsorgan och där det kan vara
svårt att avgöra vilket kön personen i fråga har.
Intergender – personer som väljer att inte definiera sin könsidentitet
överhuvudtaget eller anser sig befinna sig mellan eller bortom de traditionella
könen.
Transgenderist – personer som anser sig tillhöra det motsatta könet eller leva i
det motsatta könets roll utan att för den skull manifestera det utåt eller vilja byta
kön permanent.
Etnisk tillhörighet
Etnisk tillhörighet definieras i lagtexten som "nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg
eller annat liknande förhållande". Med ordalydelsen "annat liknande förhållande" avses
sådant som ogrundade föreställningar om vissa etniska gruppers egenskaper eller
utseende eller nedsättande beteckningar av personer med viss bakgrund.
Även förmodad etnisk tillhörighet inkluderas i diskrimineringsskyddet. Individen
behöver dessutom inte själv identifiera sig som tillhörande en viss etnisk grupp. Det
handlar således om ett skydd mot diskriminering relaterat till diskrimineringsgrunden
och inte till personen.
Vissa undantag från diskrimineringslagstiftningen är sanktionerade i lagen om kravet
utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav med ett berättigat syfte. Som exempel nämns
krav på svenskt medborgarskap för skyddsklassade arbeten. Språkkrav som är
relevanta och avgörande för arbetet kan också vara tillåtna. Enskilda bedömningar kan
behöva göras och arbetsgivaren bör vara beredd på att kunna specificera sina krav för
att undvika godtycklighet.
Religiös övertygelse
Liksom i tidigare lagstiftning och i likhet med aktiva åtgärder för diskrimineringsgrunden kön
har arbetsgivare en skyldighet att bedriva ett målinriktat förebyggande arbete för att attrahera
och behålla medarbetare oavsett religiös övertygelse eller annan trosuppfattning.
Till skillnad mot diskrimineringsgrunden kön saknas det möjlighet till etnisk eller religiös
positiv särbehandling. Arbetsgivaren har trots det möjlighet att genom uppmuntran och
riktade satsningar försöka attrahera chefskandidater eller medarbetare med olika religiösa
trosuppfattningar. Det kan röra sig om alltifrån formuleringar i annonser och val av bild till
val av rekryteringskanaler.
Funktionsnedsättning
I lagen saknas det krav på ett förebyggande diskrimineringsarbete för funktionsnedsatta. Men
en arbetsgivare kan göra sig skyldig till diskriminering om arbetsgivaren inte vidtar skäliga
stöd- och anpassningsåtgärder för att undvika att personen med funktionsnedsättning hamnar i
en missgynnad situation.
Sexuell läggning
Lagkravet är omfattande och identisk med de övriga diskrimineringsgrunderna. Däremot
saknas det krav på ett skriftligt förebyggande arbete. Trots det åligger det arbetsgivaren en
skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier vid kännedom om förekomsten av
sådana.
Även om det saknas ett lagkrav att bedriva ett förebyggande arbete utifrån
diskrimineringsgrunden finns det mycket som du som chef kan göra för att skapa ett
arbetsklimat som är öppet och välkomnande för medarbetare oavsett sexuell läggning.
Ålder
Med införandet av diskrimineringsgrunden ålder är det tänkt att missbruket av "åldersskäl"
ska undanröjas på arbetsmarknaden. Istället bör sådana skäl ersättas med mer sakliga
kvalifikationer så som erfarenhet, anställningstid eller annat. På så sätt ska det finnas en
starkare koppling mellan individens kompetens och dennes längre erfarenhet från
arbetsuppgiften på arbetsplatsen eller längre erfarenhet från liknande eller relevanta
arbetsuppgifter på arbetsmarknaden.
Vision för Kroksbäcksområdets förskolor
Vi värnar om en arbetsplats för barn och vuxna där alla ska känna sig trygga och
där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Alla barn är välkomna. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för
utvecklingen. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss att
växa som individer.
Mål
Förskolorna ska vara fria från kränkningar och alla ska känna sig trygga och gå
dit med glädje.
Föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan.
Vi ska arbeta långsiktigt och aktivt för att förebygga diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Vid fall av diskriminering eller annan kränkande behandling skall vi ta tag i
problemet och åtgärda det snarast. Förskolechefen informeras.
All personal skall vara känna till Hyllie SDF:s Likabehandlingsplan.
Att göra under läsåret
All personal skall läsa Hyllies Likabehandlingsplan.
All personal skall vara goda förebilder för barnen och tillsammans med barnen
lägga den grund som stärker barnens identitet, självkänsla, självkännedom och
deras självförtroende.
All personal ska ha ett förhållningssätt som präglas av gemensamma och av alla
kända riktlinjer.
Så fort någon hör eller ser något som är kränkande skall detta tagas upp direkt
med den eller de som det berör.
Personalen skall informera varandra om vad som har hänt och hur de har agerat.
Kontinuerlig dialog ska ske med föräldrarna om hur vi arbetar mot kränkande
behandling.
Personalen skall informera berörda föräldrar vid incidenter.
Personalen ska vara starka och ärliga och säger vad de tycker.
Personalen uppmuntrar positivt beteende.
Personalen ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation.
Verksamheten skall präglas av omsorg om individen och syfta till att barnens
förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.
Verksamheten skall visa öppenhet och respekt för skillnader i människors
uppfattning och levnadssätt.
Under de år barnen är hos oss skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt
handlande - genom att t.ex. ställa följande frågor:
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Kunde du ha gjort på något annat sätt?
Hur tror du att den andre kände sig?
Vid det förebyggande arbetet kan vi använda oss av:
Rollspel
Sagor – rim – ramsor
Utvecklingssamtal
Dagliga samtal
Filminspelningar
Barnobservationer
Barnintervjuer
Arbetslagsmöte
Föräldrasamtal
Konflikthantering genom samtal i små och stora grupper
Gruppstärkande aktiviteter och lekar
Trygghetsövningar
Vuxna är ständigt närvarande i barns lek: Vem blir vald? Vem har ingen att leka
med? Vad händer i den fria leken?
Den vuxne styr medvetet gruppkonstellationen vid organiserade lekar och
rutiner.
Fortbildning/litteratur
Uppföljning
Barn-barn
Uppmärksamma, prata med barnen om vad de gjort
Använda ”hur-frågorna”
Visa att beteendet inte är acceptabelt
Barnen skall inte bara säga förlåt utan också ”göra förlåt” t.ex. se den andre i
ögonen när de säger förlåt.
Vid upprepade tillfällen eller riktade mot ett och samma barn skall kontakt med
föräldrar, specialpedagog och förskolechef tagas. En åtgärdsplan ska upprättas.
Dokumentation av insatserna skall göras.
Det är högst angeläget att förskolan även uppmärksammar vuxnas kränkningar mot
barn och vuxna.
Vuxna-barn
Lyssna in situationen, inte låta det gå ut över barnen om den vuxne inte mår bra.
Om någon personal ser någon annan vuxen t.ex. en kollega eller en förälder göra
eller säga något ofördelaktigt om någon annan, skall denna säga ifrån. Ta den
vuxne åt sidan och fråga hur den tänkte.
Diskussioner mellan personal och personal samt personal och föräldrar skall ske
utan att barnen är närvarande.
Vid upprepade tillfällen skall förskolechefen informeras.
Om inte detta hjälper är förskolechefen skyldig att vidtaga åtgärder.
Händelserna skall dokumenteras.
Utvärdering
Likabehandlingsplanen skall årligen utvärderas.
Ansvar
Förskolechefen har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas,
efterlevs samt årligen utvärderas och revideras. Förskolechef ansvara också för att
personalen kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling.
All personal har ansvar för att likabehandlingen efterlevs och görs synlig i vardagen.
Föräldrar har också ett stort ansvar. Om förskolan och hemmet tar klart avstånd från
kränkande behandling får detta en positiv inverkan på barnen. Prata med ditt barn om
mobbing. Är något barn utsatt? Är någon ensam? Ta kontakt med förskolan om ditt barn
berättar om trakasserier. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en förskola där alla trivs och
har det bra.
Handlingsplan mot våld och kränkande särbehandling
Målsättning: Alla barn ska få känna sig trygga och trivas i förskolan samt slippa bli
föremål för övergrepp och kränkande särbehandling.
Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse
för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
I Läroplan för förskolan –98 står ”alla som arbetar i förskolan ska visa respekt för
individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där
samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet
och stimulera barnen till samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut
missförstånd, kompromissa och respektera varandra.
Det förebyggande arbetet på förskolenivå skall b.la ske genom
Levande diskussioner om gemensamma grundläggande värderingar såsom
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors
lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta,
skall finnas.
Fortlöpande arbete i barngrupp där personalen visa barnen hur man umgås och
respekterar varandra.
Utveckla normer tillsammans med barnen som underlättar samvaron i
barngruppen.
Genom exempelvis barnobservationer och intervjuer ta reda på hur barnen
upplever trivseln på förskolan.
Vid föräldrasamankomster diskuteras normer och förhållningssätt.
Riskanalys Hylievångens förskola
Kartläggning över de risker, riskområden som förskolan uppmärksammat särskilt.
Framtagen på APT 130416. Beslutad på veckomöte 130506
Reviderad 140424
Resultat av riskbedömning
Risker/riskområden
Allvarlig risk
Annan risk
1 Mörkhyade dockor eller dockor med asiatiskt utseende
X
X
2 Barn som på ett utstuderat sätt utesluter en speciell vuxen
3 Om ett barn upplevs inte får vara med när barnen leker - utfrusning
X
4 Barn som stör andra barn på vilan
X
X
5 Barn som provocerar en vuxen
6 Komma i klinch med en förälder i tamburen
X
X
7 När en vuxen tex en förälder säger ofördelaktigheter om ett barn inför ett barn
Handlingsplan
Åtgärder
Ansvarig
Klart när
Uppföljning
1 Nya dockor presenterar för barnen
Dockorna görs ”levande” för barnen
Alla dockor har lika värde
Arbetslaget
Vid nyanskaffning
av dockor
2 I barngruppen prata om känslor och hur de påverkar oss
Den ”drabbade” vuxne prata med berört barn och berätta hur
hon/han upplever sin situation
Arbetslaget och
berörd personal
Ta upp när det händer
3 Samtala med barngruppen om alla barn får/ska få vara med i
leken
Samtala med enskilda barn om detta behövs
Ta upp problemet med var och en av de berörda föräldrarna
Vid behov medverkar förskolechefen och/eller
specialpedagog
4 Starta vilan med mer än en personal närvarande
Om den vuxen känner hög irritation – gå ifrån barngruppen
en stund
Kalla på hjälp om så skulle behövas
5 Ta barnet åt sidan och prata med barnet om hur du upplever
din situation. Prata från hjärtat
Om du känner dig upprörd i situationen, gå ifrån och ta upp
samtalet vid ett senare tilfälle
6 Ta aldrig upp ett känsligt ämne med en förälder i tamuren –
gå åt sidan
Boka gärna ett möte med föräldern
Om det skulle inträffa – avbryt genast samtalet, gå därifrån
och be att få återkomma
7 Aggera omedelbart
Säg till berörd vuxen att så här pratar vi inte till barn på
Förskolan – värdegrunden - likabehandling
Stå upp för barnet och var tydlig i ditt ställningstagandet
Arbetslaget
Aggera omedelbart
Kontinuerliga
observationerner av hur
barngruppen behandlar
dockorna
Kontinuerligt prata med
barngruppen om känslor.
Berätta för barnet när
den ”drabbade” vuxne
upplever att situationen
blivit bättre
Kontinuerligt. Observera
barngruppen och ha små
korta samtal med berört
barn
Arbetslaget
Ta upp när det händer
Arbetslaget
Ta upp när det händer
Den enskilda
pedagogen
Klart när samtalet
med föräldern är
utrett
Kontinuerligt. Observera
barngruppen och ha små
korta samtal med berört
barn
Arbetslaget hjälps åt med
att observera för att
undvika att samma sak
inträffar igen
Vid behov boka
uppföljningssamtl med
föräldern
Den enskilda
pedagogen och
arbetslaget
När den vuxne förstår
och har tagit till sig
regelsystemet
Samtal vid tex
utvecklingsamtal allt
föräldramöten
