Stiftelsens syn på global governance
Historiskt har en rad filosofer, forskare och politiker argumenterat för behovet av effektiv global governance – eller en global rättsordning som stiftelsen benämner idén I detta dokument. De
förödande världskrigen under 1900-talet tvingade världens statsmän att försöka, men varken NF,
Nationernas Förbund, eller FN, Förenta Nationerna, nådde upp till förväntningarna. Sedan, i och
med det kalla kriget mellan väst- och dåvarande öststaterna, försvann idéerna om en fungerande
global rättsordning från den politiska agendan.
På senare år har diskussionen tagit ny fart, framför allt i akademiska kretsar. Medan det i mitten
av 1900-talet främst var rädslan för ett nytt världskrig med kärnvapen som stod i fokus har det nu
tillkommit flera nya, tunga argument för en ny världsordning, inte minst klimathotet. Men trots
att riskerna för mänskligheten med nuvarande utveckling kan sägas öka för varje dag saknas det
fortfarande konkreta politiska förslag om hur behovet av ett effektivt globalt beslutsfattande ska
kunna tillgodoses.
Syftet med en fungerande global rättsordning:
• att minska de mycket allvarliga risker för mänskligheten som blivit en följd av världssamhällets oförmåga att genomföra nödvändiga åtgärder mot de allra största globala problemen –
klimatförändringen, annan miljöförstöring, massförstörelsevapnen och den svåra fattigdomen.
• att skapa ett mer rationellt och mänskligt världssamhälle som är mer likt ett utvecklat nationellt samhälle, där krig eller hot om krig och våld inte accepteras som lösning på konflikter och
där svår fattigdom inte tolereras.
En ny global rättsordning skulle innebära:
I princip att nationalstaternas suveränitet begränsas så att nationella beslut och/eller nationella beteenden inte oskäligt ska kunna skada människors viktiga intressen i andra stater. Denna förändring ska åstadkommas enligt samma grunder som de nationella lagarna vilar på, dvs.
demokratiska principer som begränsar individers, företags, föreningars, och andra grup- pers
rättigheter och friheter – i syfte att skydda nationella intressen liksom enskilda medborgares
intressen. En global rättsordning innebär i princip också att ansvaret för hanteringen av stora globala problem lyfts från de nationella politikernas axlar. I stället får några få överstatliga organisationer mandat och ansvar att bevaka mänsklighetens viktiga gemensamma intressen, bland annat
genom:
• att identifiera och utvärdera akuta och framtida risker och hot mot mänskligheten.
• att fatta beslut om nödvändiga åtgärder för eliminering, eller åtminstone minimering, av
riskerna för allvarliga katastrofer som kan drabba mänskligheten.
• att lösa andra stora globala problem, t.ex. befolkningstillväxten.
1
• att garantera samtliga staters säkerhet mot angrepp från andra stater.
• att avgöra allvarliga mellanstatliga tvister.
att lösa sådana inomstatliga konflikter som inte kan avgöras på fredligt sätt. Besluten i dessa
överstatliga organ måste vara tvingande för alla stater och de överstatliga organen måste ha tillräcklig makt för att kunna genomdriva sina beslut.
I praktiken kommer en fungerande global rättsordning att innebära att neutrala internationella
domstolar avgör tvister mellan stater och – i vissa fall – även tvister mellan folkgrupper inom en
stat.
Efter en total och global nedrustning, kommer också en neutral ordningsstyrka att ersätta alla
nationella militära styrkor. Denna ordningsstyrka ska lyda under de beslutande överstatliga organen.
För att världens stater ska kunna lita på den nya världsordningen och frivilligt begränsa sin nuvarande suveränitet samt erkänna de överstatliga organens beslutanderätt i globala och vissa
mellanstatliga frågor så måste organisationen av och reglerna för de överstatliga organens verksamhet borga för att vissa grundläggande krav på systemet är uppfyllda i tillräcklig utsträckning.
Först därmed kan det nya politiska systemet få legitimitet.
Grundläggande krav på en fungerande global governance:
• Klart definierade beslutsområden. Organisationens beslutsområden ska vara väldefinierade och omfatta endast mycket viktiga globala frågor, allvarliga mellanstatliga konflikter och våldsamma – med nationella ordningsstyrkor okontrollerbara – konflikter inom stater.
• Kompetens och resurser. Organisationen ska ha kompetens och tillräckliga resurser för att
kunna identifiera, analysera och bedöma allvarliga globala problem och risker, liksom för att
besluta om lämpliga åtgärder för optimal hantering av dessa problem och risker.
• Neutralitet och rättvisa. Beslutsfattande inom de överstatliga organen ska ske med sikte på
hela mänsklighetens bästa och i enlighet med de allmänt godtagna principerna om neutralitet,
rättvisa och människors lika värde.
• Beslutsförhet. Beslutsreglerna ska vara konstruerade så att de beslutande organen i alla
lägen ska kunna fatta beslut i viktiga frågor. Exempelvis ska inte otillräcklig majoritet eller
vetorätt kunna blockera beslut.
• Makt. Organisationen ska ha tillräckliga maktmedel för att i samtliga stater kunna
genomdriva verkställandet av sina beslut.
• Skydd mot maktmissbruk. De överstatliga organen ska inte kunna överskrida sina befogenhetsområden och regelstridigt inverka på (national)staternas interna angelägenheter.
En annan förutsättning är att den överstatliga organisationen eller dess ordningsstyrka
inte ska kunna utnyttjas för att otillbörligt gynna vissa personer, grupper, stater eller
grupper av stater.
2
• Genomförbarhet. Den nya världsordningen måste i princip framstå som genomförbar,
åtminstone på medellång sikt. Detta är ett annat slags krav än de övriga. Men egentligen en
självklarhet, för när det gäller förslag till en modell för en fungerande global rättsordning är
det ett absolut krav att förslaget inte får innehålla element som gör genomförandet uppenbart
omöjligt inom överskådlig tid. Krav på att alla stater först måste vara demokratiska innan en
fungerande global rättsordning blir verklighet är exempel på ett sådant element.
Global Challenges Foundation
Stureplan 4C
11549 Stockholm
Sweden
http://globalchallenges.org
+46 (0) 709 98 97 97
3
