Psykoser
Psykos är ett svårt psykiskt sjukdomstillstånd. Hela personligheten
drabbas. Psykosen är grundad i en fysisk predisposition och utlöses
ofta av en eller flera traumatiska händelser. Människan är inte
medveten om sin sjukdom. Individens verklighetsuppfattning förvrängs.
Några exempel på psykoser Schizofreni, Paranoia, Manodepression
och Borderline.
Psykoser
• Schizofreni
• Paranoia
• Manodepression
• Borderline
Schizofreni betyder kluvet sinne och ca 50 000 patienter i Sverige har diagnosen. Man brukar säga att
risken för att drabbas ligger mellan 0,3-0,6 %. Orsakerna till schizofreni är inte ordentligt fastlagda
men förslag till orsaker är, genetiken, tidiga hjärnskador samt tidiga negativa traumatiska upplevelser.
Man brukar dela in schizofreni i fyra olika kategorier.
Paranoid schizofreni: Patienten inbillar sig att han ser personer som är ute efter att skada patienten
Disorganiserad schizofreni: Centrala kännetecken är förvirring och inkongruens. Detta i kombination
med svåra störningar i beteendet gör att patienten har mycket svårt att kommunicera med omvärlden
Katatonisk schizofreni: Störningar i den motoriska kroppsfunktionen. Kan vara allt från stelhet i
musklerna till slumpmässig upprepade rörelser.
Oskiljaktig schizofreni: Personer som upplever några av symptomen ovan men som inte har nog med
symptom för att bli placerad i den ena eller andra kategorin.
Behandling av schizofreni skiljer sig betydligt åt mellan de olika skolorna inom psykologin. Dock kan
man konstatera att man vanligen i Sverige idag använder sig av mediciner, så kallad neuroleptika.
Dessa läkemedel blockerar receptorerna för dopamin. Dock har de flesta av dessa mediciner svåra
biverkningar.
Schizofreni – kluvet sinne
• Ca 50 000 patienter i Sverige
• Risken för att drabbas ca 0,3-0,6 %
• Orsaker
- Genetik
- Tidiga hjärnskador
- Tidiga negativa traumatiska upplevelser
• Olika former
- Paranoid schizofreni
- Disorganiserad schizofreni
- Katatonisk schizofreni
- Oskiljaktig schizofreni
• Behandling
- Medicinering
Paranoia är en psykotisk störning som brukar kännetecknas genom att patienten har systematiska
vanföreställningar så som dem i paranoid schizofreni t.ex. Ett annat exempel på paranoia är
hypokondri. Man vet inte vad paranoia beror på och därför är paranoida patienter mycket
svårbehandlade. Om du visar den paranoide patienten att du inte tror på honom kan det hända att
patienten drar sig undan och ni blir tvungna att avbryta behandlingen.
Paranoia – Patienten har systematiska
vanföreställningar ex. hypokondri
Patienterna är svårbehandlade eftersom man inte
exakt kan säga vad paranoia beror på
En person med manodepression lider både av depression och av något man kallar maniska
stämningslägen. Dessa perioder infinner sig vid olika tidpunkter men det brukar i de flesta fall börja
med en manisk period med en efterföljande depression. I den maniska perioden brukar personen vara
mycket upprymd och de flesta manodeppresiva patienterna beskriver känslor som att ingenting är
omöjligt och att de älskar livet mer än något annat. I manodepression finns det ärftliga komponenter
och det förekommer hos ca. 1 procent av befolkningen. Idag kan många manodepressiva patienter
leva ett normalt liv i samband med medicinering av litium.
Manodepression - Bipolär sjukdom
Två poler
o Maniskt stämningsläge
o Depression
Ärftlig komponent
Medicinering av litium
Borderline är ett ganska nytt begrepp som använts på de personlighetsstörningar som ligger i
gränslandet mellan psykoser och neuroser. Det som alla forskar idag har enats om är att det
som kännetecknar borderline är att patienten har en svag identitet och pendlar mellan olika
ytterligheter.
Borderline – Psykisk störning som befinner sig i
gränsområdet mellan psykoser och neuroser
