Visningssida skola - Planforskolan
advertisement
Eriksdalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola Läsår Vt 2017/Ht 2017 1/16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola Ansvariga för planen Rektor har huvudansvaret för Eriksdalskolans verksamhet och revidering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att den efterföljs. Rektor Ewa Holmberg, åk 7-9 Vår vision Vi utbildar eleverna på Eriksdalskolan i en livslång process. Vi skapar framtid genom att vara aktiva och ledande i arbetet med att utveckla människor för livet i en god lärande miljö. Vi utvecklar kunskaper och kompetenser hos eleverna så att de kan möta, leva i och vara medskapare av framtiden. Planen gäller från 2017 - 01 - 01 Planen gäller till 2017 - 12 -31 Läsår Vt 2017/Ht 2017 Elevernas delaktighet Eleven förväntas att ta del av och följa de ordningsregler som finns på Eriksdalskolan samt tillsammans med personal arbeta aktivt med innehållet i planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna är delaktiga genom elevråd, elevskyddsombud och matråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare ansvarar för att ta del av planen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att vårdnadshavare tar del av och handlar i enlighet med planen. Vi förväntar oss att vårdnadshavare aktivt tar del av information från skolan och är aktiva i barnens lärande och utveckling samt arbetar tillsammans med skolan mot våra gemensamma mål. Skolan förväntar sig samtidigt att vårdnadshavare uppmärksammar om något barn inte har det bra på skolan och då för informationen vidare till skolans personal (Information om utsatta elever kan inte återkopplas till uppgiftslämnaren på grund av sekretesskäl om annat än vårdnadshavare). Personalens delaktighet Mentorer har det största ansvaret för hur eleverna mår i klassen/gruppen. Alla vuxna har ett ständigt ansvar för att upptäcka och förhindra kränkningar. Arbetslagen har en fast punkt på sina konferenser att ta upp och hantera tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Genom det nya arbetssättet med trygghetsteam, tidigare värdegrundsgrupp/mobbningsteam, kommer det bli en tydligare länk till skolans arbetslag där olika värdegrundsfrågor lyfts och återkopplas. Trygghetsteamet ska ha en representant från varje arbetslag samt beteendevetare, fritidspedagog och kurator. Förankring av planen Vid terminsstart sker en information och genomgång av planen i samtliga årskurser. Därefter kommer planen arbetas med kontinuerligt under året i olika genomföranden, årskursanpassat. Utvärdering av planens arbete sker genom arbetslag, trygghetsteam och kartläggning. 2/16 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Kartläggning Under vårterminen genomfördes en trygghetsvandring med representanter från elevråden. Trygghetsvandring innebär att eleverna visar vilka platser de kan uppleva sig otrygga och osäkra. Värdegrundsgruppen följer upp arbetet, analyserar resultatet och vidtar åtgärder. Elevrådet och skyddsombuden har en viktig roll att diskutera och uppmärksamma de olika områden som ska arbetas vidare med. De är också en del av arbetet med kartläggningen. Arbetslag Arbetslagen har fått utvärdera läsårets likabehandlingsplan. Elevrådet Elevrådet har varit i delaktiga i värdegrundsarbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever, elevskyddsombud, trygghetsteam, rektor och mentorer. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Kartläggning Utvärdering: Trygghetsvandringen har genomförts under vårterminen 2016 och arbetslagen har utvärderat planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Trygghetsvandringen visade att: Åk 7 till 9: Upplevde att det kändes otryggt i korridorerna på grund av att det är trångt. Specifika områden på skolgården. Tysta rummet i matsalen. Toaletterna. Matsal Utvärdering: Utifrån trygghetsvandringen upplevde eleverna fortfarande att det inte var så trivsamt i matsalen. Under året har skolan försökt åtgärda upplevda problem såsom fler vuxna i matsalen samt nyinköpt möbler som ska dämpa ljudnivån. Resultat: Eleverna upplever fortfarande situationen i matsalen som ett problem. Omklädningsrum Utvärdering: Eleverna trivs inte i omklädningsrummen. Åtgärder som skärmar, gardiner och fler vuxna har inte förbättrat trivseln. Resultat: I samråd med rektor har det framkommit att man i dagsläget inte kommer att investera i befintlig gymnastiksal eftersom det planeras en ombyggnation. Givetvis kommer skolan organisera verksamheten så att fler vuxna håller uppsikt i omklädningsrummen. Arbetslagen har utvärderat planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016: Språkbruk, Studiero och ordningsregler Utvärdering: Samtliga arbetslag har under läsåret arbetat aktivt med språkbruket, studiero och ordningsregler utifrån behov och årskurs. Genom klassdiskussioner samt samtal med enskilda elever. Åk 7 - 9 har årskursklasser och har arbetat mycket med gruppindelningarna för att skapa grupper som ökar studieron. Pedagogerna har lagt tid på att få bra klassrumsplaceringar som ger möjlighet till att eleverna får ökad arbetsro. Diskussioner kring ordningsreglerna både i klassrummet och i smågrupper. De har fokuserat på struktur och en gemensam syn i arbetslagen som ger en tydlighet för eleven och minska orosmoment. Resultat: De olika åtgärderna har givit resultat och det har blivit bättre, men det är ett arbete som kommer fortsätta även nästa läsår. Trygghetsteam Utvärdering: Under läsåret bildades en ny grupp med personal från varje arbetslag med fokus på värdegrund. Resultat: Vi kommer fortsätta att utveckla och omorganisera arbetet med Trygghetsteamet under läsåret. Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt ordningsregler Utvärdering: Samtliga arbetslag har redovisat att de i samband med skolstart har haft en genomgång av planen och ordningsregler. Resultat: Ett arbete som kommer fortsätta även nästa läsår. Rastaktiviteter 3/16 Åk 7 - 9: Utvärdering: Under läsåret har Cafédal uppmärksammat dagar som bland annat Alla Hjärtans Dag, FN-dagen och Pridefestivalen. Resultat: Eleverna uppskattar när det blir temadagar. Vi på skolan känner också att det blir en mer positiv stämning när vi har lite aktiviteter under skoldagen. Elevråd Utvärdering: Under läsåret har elevråden fortsatt att arbeta utifrån den demokratiska andan. Resultat: Elevrådet åk 7 till 9 behöver arbeta med att bli mer synliga på skolan. Högstadiet har träffat Annica Löf som har arbetat med ett projekt i Skövde kommun, där hon har tittat på hur elevdemokratin ser ut på skolorna. Ett arbete som kommer fortsätta under läsåret 2017. Årets plan ska utvärderas senast 2017-12 - 31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas av elever på klassråd, trygghetsteam och mentorer samt utifrån vad trygghetsvandringen visar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorer och samtlig personal. 4/16 Främjande insatser Namn Lägerskola för åk 7 Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Kommer genomföras för att främja goda relationer på skolan mellan elever, personal och vårdnadshavare. Insats Under två dagar anordnas aktiviteter för nya årskurs 7 för att stärka gruppsammanhållningen. Fokus under dessa två dagar är samarbeta och lära känna varandra. Ansvarig Rektor, mentorer, beteendevetare och fritidspedagog. Datum när det ska vara klart 2017-09-30 Namn Ringsamtal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Få in det mer kontinuerligt i alla årskurser samt ett fortsatt arbete med aktuella värdegrundsord och olika samarbetsövningar. Insats Mentorer arbetar med ringsamtal på klassråd och mentorstid. Ansvarig Mentorer Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Trygghetsteam Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Tydliggöra och driva värdegrundsarbetet på skolan och få värdegrundsarbetet mer ämnesövergripande. Fokus blir språkbruk, vett & etikett på nätet samt öka elevernas medvetenhet om genus, hbtq och mänskliga rättigheter. Insats Trygghetsteamet stöttar upp med värdegrundsmaterial till mentorerna. Ansvarig Trygghetsteam Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 5/16 Namn Rastvärd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Personalen ska röra sig i korridorer och på andra rastytor när eleverna har rast eller håltimme. Insats Rastvärdsschema. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. Namn Rastaktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Uppnå en gemenskap på skolan där fokus ligger på samarbete och allas lika värde. Insats Rastaktiviteter och temadagar i Cafédal som fokuserar på värdegrund. Ansvarig Fritidspedagog och beteendevetare Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret. 6/16 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsvandring under vårterminen 2016. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevråden har gått en Trygghetsvandring på skolan och därefter har man diskuterat och utvärderat svaren. Hur personalen har involverats i kartläggningen Tagit del av resultatet och informerats om vad vi på skolan måste arbeta vidare med. Resultat och analys Utifrån Trygghetsvandringen visade den på olika områden där vi måste öka vuxennärvaron. 7/16 Förebyggande åtgärder Namn Matsal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Utifrån resultatet kunde vi utläsa att det var många elever som inte trivdes så bra i matsalen. Åtgärd Arbetet kommer fortgå under läsåret för att försöka ta reda på de grundläggande orsakerna till elevernas upplevelse av matsalen. Därefter göra en handlingsplan på åtgärder till ökad trivsel för eleverna. Motivera åtgärd För att komma åt problemet måste vi utöka samarbetet med personalen i matsalen. Ansvarig Rektorer, Trygghetsteam och Personal i matsalen. Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. Namn Språkbruk och Studiero Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka trivseln med bättre språkbruk och studiero. Åtgärd Arbeta mer med språket och bli mer lyhörda för språkbruket som våra elever använder. Medvetandegöra eleverna på språkbruket de använder. Vi behöver också arbeta vidare med studieron i en del klasser för att uppnå en bra arbetsmiljö till alla. Ge stöd och handledning till de klasser som behöver extra stöttning för att uppnå en bra arbetsro. Motivera åtgärd En åtgärd som skolan behöver arbeta kontinuerligt med för att komma åt problemet. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. 8/16 Namn Trygghetsteam Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Arbeta mer främjande och förebyggande. Åtgärd Fortsätta och utveckla arbetet med Trygghetsteamet. Vi kommer att dela Trygghetsteamet i två team ett för F - 6 och ett för åk 7 - 9. Kränkningsärendena har gått via Trygghetsteamet tidigare, men kommer i fortsättningsvis gå via EHT. Motivera åtgärd Vi delar på Trygghetsteamet på grund av att det har varit svårt att hitta en gemensam röd tråd för hela åk F - 9. De olika årskursstadierna har olika behov och områden som de behöver arbeta med och vi tror att det underlättar om vi delar teamet. Ändrad ärendegång angående kränkningsanmälningarna är på grund av att underlätta beslutsfattandet i ärenden, då olika professioner deltar i EHT. Ansvarig Trygghetsteam och EHT Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. Namn Rastaktiviteter Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Öka tryggheten och trivseln på skolan. Åtgärd Cafédal som är högstadiets café kommer anordna olika teman som ökar elevernas värdegrundsmedvetenhet ”allas lika värde” samt öka aktiviteter som leder till ökad trygghet och trivsel. Motivera åtgärd Göra eleverna delaktiga i aktiviteter på rasterna. Ansvarig Elevråd, beteendevetare och fritidspedagog för årskurs 7-9 Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. Namn Elevråd Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Få ett elevråd som blir synligt på skolan och påvisar den demokratiska andan. Åtgärd Fortsätta utvecklingen av elevrådet. Motivera åtgärd Vi vill få ett elevråd som syns på skolan. Ansvarig Elevråd, pedagog och beteendevetare Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. 9/16 Namn Fadderverksamhet för nyanlända Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Genom fadderverksamhet blir nyanlända elever mer integrerad i skolans verksamhet. Åtgärd Utse fadder/faddrar som kan hjälpa den nyanlända eleven in i den sociala verksamheten. Motivera åtgärd För att hjälpa de nyanlända eleverna att få ett socialt sammanhang. Ansvarig SvA pedagogerna, beteendevetare och fritidspedagog Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. Namn Rastvakt Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning För att öka tryggheten i skolan och på skolgården. Åtgärd Öka vuxennärvaron på raster och håltimmar där pedagogerna cirkulerar i korridorer och på skolgården. Var mer uppmärksam på de områden som framkom som otrygga på trygghetsvandringen som tex utanför toaletterna och vissa områden på skolgården. Motivera åtgärd För att göra en tryggare skolmiljö för våra elever. Ansvarig Rektor och All personal. Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. Namn Värdegrundsdagar för personal Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Under läsåret ska personalen få arbeta med värdegrundsfrågor i sina arbetslag, för att skapa en gemensam syn kring värdegrunden på skolan. Åtgärd Personalen ska arbeta med ett material "Bygga trygghet mot kränkningar". Författaren till materialet Boo Larsson besökte Eriksdalskolan på studiedagen den 29 september 2016. Fortsatt arbete under läsåret. Motivera åtgärd Öka kunskapen inom värdegrundsarbetet hos oss personal som vi sedan kan använda i arbetet med våra elever. Ansvarig Rektor Datum när det ska vara klart 2017-06-16 10/16 Namn Elevskyddsombud åk 7 - 9 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Eleverna får möjlighet att vara med och påverka skolans arbetsmiljö. Åtgärd Eleverna deltar i brand- och skyddsronder på skolan. Motivera åtgärd Göra eleverna mer medvetna om arbetsmiljön som är på skolan. Ansvarig Skyddsombud Datum när det ska vara klart Pågående arbete under läsåret. 11/16 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Arbeta utifrån planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandlings riktlinjer. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Rektor åk 7-9: Skolsköterska: Ewa Holmberg 0500-49 59 72 Anna - Karin Carlsson 0500 - 49 70 05 Skolkurator: Karin Johansson Ahlqvist 0500 - 49 89 95 Arbetslag åk 7: 0500 - 49 59 74 Arbetslag åk 8: 0500 - 49 59 77 Arbetslag åk 9: 0500 - 49 59 78 Beteendevetare åk 7 -9 Camilla Fransson 0734 - 60 3 57 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Blanketterna finns på Fronter (Gå in på Personalrum → Blanketter och Planer → Blankettbank → Skolförvaltningen → Kränkande behandling) Steg 1 Vid diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Anmäl (blankett nr 1) Fyll i en anmälan och skicka till Rektor Utred (blankett nr 2) Enskilda samtal med elev/elever som har utsatt någon för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet är att eleven/eleverna ska få ge sin syn på händelsen och försöka se hur eleven själv kan bidra till att situationen blir bättre. Enskilt samtal med den elev som har blivit utsatt. Syftet är att se över hur dagsläget är och utforma en handlingsplan för hur fortsatta åtgärder ska genomföras. Förbered ett gruppsamtal som innebär att man tillsammans med de inblandande eleverna träffas. Viktigt att ge extra stöd till den som har blivit utsatt! Varje elev får berätta om sin syn på det som har inträffat och hur deras respektive åtgärder (från de enskilda samtalen) har fungerat. I slutet av mötet utformar de tillsammans en handlingsplan på hur de ska förhålla sig till varandra framöver. Återkoppla till rektor. Uppföljningssamtal ska äga rum inom en vecka efter gruppsamtalet för att se att de inblandade följer den gemensamma handlingsplanen. Stäm av med mentor som sedan återkopplar till vårdnadshavare. Avslut (blankett nr 3) Gör ytterligare en uppföljning med berörda elever för att se om trakasserierna och kränkningarna har upphört. Steg 2 Vid upprepade diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling. Elevhälsoteamet (EHT) kontaktas vid upprepade diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Elevhälsoteamet samlar information om ärendet från mentor. En handlingsplan utformas hur arbetet ska gå tillväga. Mentor informerar vårdnadshavare. Steg 3 Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte upphör. Rektor kallar till samrådsmöte för vidare hantering. Åtgärdsprogram och handlingsplan upprättas. Uppföljande åtgärder vidtas för att se till att kränkningen upphör. Stödinsatser från elevvårdsteamet sätts i förekommande fall in både till den som utsatt och till den som kränkts. Delning av elever En grupp elever som tillsammans uppträder på ett icke önskvärt sätt kan, under en kortare eller längre tid, separeras. Detta kan till exempel innebära att de inte tillåts sitta vid samma bord under lektions- eller lunchtid. Föräldrahämtning Om en elev uppträder mycket hotfullt eller medvetet skadar en annan elev eller personal kan det vara nödvändigt att eleven hämtas av vårdnadshavare. Samtal efter skoldagens slut En lärare har rätt att låta en elev stanna kvar i skolan högst en timme efter skoldagens slut, förutsatt att eleven är under uppsikt. 12/16 Skriftlig varning Rektorn får tilldela en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Lyftas ur grupp Om en elev uppträder på ett hotfullt sätt kan eleven tillfälligt få sin undervisning i en annan klass eller annan skola. I undantagsfall kan undervisningen ske i elevens hem vilket rektor fattar beslut om. Avstängning Rektorn får ta beslut om att stänga av en elev helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Steg 4 Om kränkningarna trots detta inte upphör kan följande ske: Anmälan om förhållandet angående ärende görs till Barn- och utbildningsnämnden (GrF 6 kap 10§) Anmälan till polis eller socialtjänst, görs av rektor om kränkningen bedöms som grov. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Åtgärder när personal kränker elev/elev kränker personal Dessa åtgärder vidtas då en personal utfört någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en elev eller en elev av en personal. Rektor samlar information om händelsen. Rektor genomför enskilda samtal med de inblandade. Informera berörda föräldrar. Facklig representant meddelas angående personalen. Uppföljning (När och Hur?). Rektorn ansvarar för att dokumentation sker och verksamhetschef informeras. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker via kommunens gemensamma blankett angående kränkningsärenden med berörda parter. Rutiner för dokumentation Dokumentation sker via kommunens gemensamma blanketter angående kränkningsärenden. Ansvarsförhållande På Eriksdalskolan fördelas ansvar mellan personal, team, elev och vårdnadshavare för att tillsammans skapa en trivsam miljö på skolan. Rektor Rektor har huvudansvaret för Eriksdalskolans verksamhet och revidering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att den efterföljs. Mentor respektive arbetslag Mentor har det största ansvaret för hur eleverna mår i klassen/gruppen. Alla vuxna har ett ständigt ansvar för att upptäcka och förhindra kränkningar. Arbetslagen har en fast punkt på sina konferenser att ta upp och hantera tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevhälsoteam Elevhälsoteamet (EHT) har det övergripande ansvaret för elevvårdsarbetet på skolan. Det består av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsoteamet har möte varje vecka. Trygghetsteam Pedagoger, kurator och beteendevetare träffas en gång i veckan och arbetar med klimatet på skolan utifrån planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Elevskyddsombud Elever tillsammans med två pedagoger arbetar med skyddsombudsfrågor som gäller skolan. Elevråd Elever tillsammans med pedagog och beteendevetare arbetar med den demokratiska andan på skolan. Rastvärd För att öka vuxennärvaron på raster och håltimmar finns det rastvärdschema för personalen samt rastvaktsrutiner för åk 7 -9 på Fronter. Matvärd Rektorer ansvarar för en god personalnärvaro i matsalen. Matvärdarna finns med eleverna under lunchen. 13/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 14/16 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] 15/16 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 16/16
