Eriksdalskolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Skola
Läsår
Vt 2017/Ht 2017
1/16
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Skola
Ansvariga för planen
Rektor har huvudansvaret för Eriksdalskolans verksamhet och revidering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling samt att den efterföljs.
Rektor Ewa Holmberg, åk 7-9
Vår vision
Vi utbildar eleverna på Eriksdalskolan i en livslång process. Vi skapar framtid genom att vara aktiva och ledande i arbetet med att
utveckla människor för livet i en god lärande miljö. Vi utvecklar kunskaper och kompetenser hos eleverna så att de kan möta, leva
i och vara medskapare av framtiden.
Planen gäller från
2017 - 01 - 01
Planen gäller till
2017 - 12 -31
Läsår
Vt 2017/Ht 2017
Elevernas delaktighet
Eleven förväntas att ta del av och följa de ordningsregler som finns på Eriksdalskolan samt tillsammans med personal arbeta aktivt
med innehållet i planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Eleverna är delaktiga genom elevråd,
elevskyddsombud och matråd.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare ansvarar för att ta del av planen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt att
vårdnadshavare tar del av och handlar i enlighet med planen. Vi förväntar oss att vårdnadshavare aktivt tar del av information från
skolan och är aktiva i barnens lärande och utveckling samt arbetar tillsammans med skolan mot våra gemensamma mål. Skolan
förväntar sig samtidigt att vårdnadshavare uppmärksammar om något barn inte har det bra på skolan och då för informationen
vidare till skolans personal (Information om utsatta elever kan inte återkopplas till uppgiftslämnaren på grund av sekretesskäl om
annat än vårdnadshavare).
Personalens delaktighet
Mentorer har det största ansvaret för hur eleverna mår i klassen/gruppen. Alla vuxna har ett ständigt ansvar för att upptäcka och
förhindra kränkningar. Arbetslagen har en fast punkt på sina konferenser att ta upp och hantera tendenser till diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Genom det nya arbetssättet med trygghetsteam, tidigare värdegrundsgrupp/mobbningsteam, kommer det bli en tydligare länk till
skolans arbetslag där olika värdegrundsfrågor lyfts och återkopplas. Trygghetsteamet ska ha en representant från varje arbetslag
samt beteendevetare, fritidspedagog och kurator.
Förankring av planen
Vid terminsstart sker en information och genomgång av planen i samtliga årskurser. Därefter kommer planen arbetas med
kontinuerligt under året i olika genomföranden, årskursanpassat. Utvärdering av planens arbete sker genom arbetslag,
trygghetsteam och kartläggning.
2/16
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Kartläggning
Under vårterminen genomfördes en trygghetsvandring med representanter från elevråden. Trygghetsvandring innebär att eleverna
visar vilka platser de kan uppleva sig otrygga och osäkra. Värdegrundsgruppen följer upp arbetet, analyserar resultatet och vidtar
åtgärder. Elevrådet och skyddsombuden har en viktig roll att diskutera och uppmärksamma de olika områden som ska arbetas
vidare med. De är också en del av arbetet med kartläggningen.
Arbetslag
Arbetslagen har fått utvärdera läsårets likabehandlingsplan.
Elevrådet
Elevrådet har varit i delaktiga i värdegrundsarbetet.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Elever, elevskyddsombud, trygghetsteam, rektor och mentorer.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Kartläggning
Utvärdering: Trygghetsvandringen har genomförts under vårterminen 2016 och arbetslagen har utvärderat planen
mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Trygghetsvandringen visade att:
Åk 7 till 9:
Upplevde att det kändes otryggt i korridorerna på grund av att det är trångt.
Specifika områden på skolgården.
Tysta rummet i matsalen.
Toaletterna.
Matsal
Utvärdering: Utifrån trygghetsvandringen upplevde eleverna fortfarande att det inte var så trivsamt i matsalen. Under året har skolan
försökt åtgärda upplevda problem såsom fler vuxna i matsalen samt nyinköpt möbler som ska dämpa ljudnivån.
Resultat: Eleverna upplever fortfarande situationen i matsalen som ett problem.
Omklädningsrum
Utvärdering: Eleverna trivs inte i omklädningsrummen. Åtgärder som skärmar, gardiner och fler vuxna har inte förbättrat trivseln.
Resultat: I samråd med rektor har det framkommit att man i dagsläget inte kommer att investera i befintlig gymnastiksal eftersom
det planeras en ombyggnation. Givetvis kommer skolan organisera verksamheten så att fler vuxna håller uppsikt i
omklädningsrummen.
Arbetslagen har utvärderat planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015/2016:
Språkbruk, Studiero och ordningsregler
Utvärdering: Samtliga arbetslag har under läsåret arbetat aktivt med språkbruket, studiero och ordningsregler utifrån behov och
årskurs. Genom klassdiskussioner samt samtal med enskilda elever.
Åk 7 - 9 har årskursklasser och har arbetat mycket med gruppindelningarna för att skapa grupper som ökar studieron.
Pedagogerna har lagt tid på att få bra klassrumsplaceringar som ger möjlighet till att eleverna får ökad arbetsro. Diskussioner
kring ordningsreglerna både i klassrummet och i smågrupper. De har fokuserat på struktur och en gemensam syn i arbetslagen
som ger en tydlighet för eleven och minska orosmoment.
Resultat: De olika åtgärderna har givit resultat och det har blivit bättre, men det är ett arbete som kommer fortsätta även nästa
läsår.
Trygghetsteam
Utvärdering: Under läsåret bildades en ny grupp med personal från varje arbetslag med fokus på värdegrund.
Resultat: Vi kommer fortsätta att utveckla och omorganisera arbetet med Trygghetsteamet under läsåret.
Planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling samt ordningsregler
Utvärdering: Samtliga arbetslag har redovisat att de i samband med skolstart har haft en genomgång av planen och ordningsregler.
Resultat: Ett arbete som kommer fortsätta även nästa läsår.
Rastaktiviteter
3/16
Åk 7 - 9:
Utvärdering: Under läsåret har Cafédal uppmärksammat dagar som bland annat Alla Hjärtans Dag, FN-dagen och Pridefestivalen.
Resultat: Eleverna uppskattar när det blir temadagar. Vi på skolan känner också att det blir en mer positiv stämning när vi har lite
aktiviteter under skoldagen.
Elevråd
Utvärdering: Under läsåret har elevråden fortsatt att arbeta utifrån den demokratiska andan.
Resultat: Elevrådet åk 7 till 9 behöver arbeta med att bli mer synliga på skolan. Högstadiet har träffat Annica Löf som har arbetat
med ett projekt i Skövde kommun, där hon har tittat på hur elevdemokratin ser ut på skolorna. Ett arbete som kommer fortsätta
under läsåret 2017.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-12 - 31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Årets plan ska utvärderas av elever på klassråd, trygghetsteam och mentorer samt utifrån vad trygghetsvandringen visar.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Rektorer och samtlig personal.
4/16
Främjande insatser
Namn
Lägerskola för åk 7
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Kommer genomföras för att främja goda relationer på skolan mellan elever, personal och vårdnadshavare.
Insats
Under två dagar anordnas aktiviteter för nya årskurs 7 för att stärka gruppsammanhållningen. Fokus under dessa två
dagar är samarbeta och lära känna varandra.
Ansvarig
Rektor, mentorer, beteendevetare och fritidspedagog.
Datum när det ska vara klart
2017-09-30
Namn
Ringsamtal
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Få in det mer kontinuerligt i alla årskurser samt ett fortsatt arbete med aktuella värdegrundsord och olika
samarbetsövningar.
Insats
Mentorer arbetar med ringsamtal på klassråd och mentorstid.
Ansvarig
Mentorer
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
Namn
Trygghetsteam
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Tydliggöra och driva värdegrundsarbetet på skolan och få värdegrundsarbetet mer ämnesövergripande. Fokus blir
språkbruk, vett & etikett på nätet samt öka elevernas medvetenhet om genus, hbtq och mänskliga rättigheter.
Insats
Trygghetsteamet stöttar upp med värdegrundsmaterial till mentorerna.
Ansvarig
Trygghetsteam
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
5/16
Namn
Rastvärd
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Personalen ska röra sig i korridorer och på andra rastytor när eleverna har rast eller håltimme.
Insats
Rastvärdsschema.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
Namn
Rastaktiviteter
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Uppnå en gemenskap på skolan där fokus ligger på samarbete och allas lika värde.
Insats
Rastaktiviteter och temadagar i Cafédal som fokuserar på värdegrund.
Ansvarig
Fritidspedagog och beteendevetare
Datum när det ska vara klart
Arbetet pågår under hela läsåret.
6/16
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Trygghetsvandring under vårterminen 2016.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur eleverna har involverats i kartläggningen
Elevråden har gått en Trygghetsvandring på skolan och därefter har man diskuterat och utvärderat svaren.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Tagit del av resultatet och informerats om vad vi på skolan måste arbeta vidare med.
Resultat och analys
Utifrån Trygghetsvandringen visade den på olika områden där vi måste öka vuxennärvaron.
7/16
Förebyggande åtgärder
Namn
Matsal
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Utifrån resultatet kunde vi utläsa att det var många elever som inte trivdes så bra i matsalen.
Åtgärd
Arbetet kommer fortgå under läsåret för att försöka ta reda på de grundläggande orsakerna till elevernas upplevelse av
matsalen. Därefter göra en handlingsplan på åtgärder till ökad trivsel för eleverna.
Motivera åtgärd
För att komma åt problemet måste vi utöka samarbetet med personalen i matsalen.
Ansvarig
Rektorer, Trygghetsteam och Personal i matsalen.
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
Namn
Språkbruk och Studiero
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Öka trivseln med bättre språkbruk och studiero.
Åtgärd
Arbeta mer med språket och bli mer lyhörda för språkbruket som våra elever använder. Medvetandegöra eleverna på
språkbruket de använder. Vi behöver också arbeta vidare med studieron i en del klasser för att uppnå en bra arbetsmiljö
till alla. Ge stöd och handledning till de klasser som behöver extra stöttning för att uppnå en bra arbetsro.
Motivera åtgärd
En åtgärd som skolan behöver arbeta kontinuerligt med för att komma åt problemet.
Ansvarig
All personal
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
8/16
Namn
Trygghetsteam
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Arbeta mer främjande och förebyggande.
Åtgärd
Fortsätta och utveckla arbetet med Trygghetsteamet. Vi kommer att dela Trygghetsteamet i två team ett för F - 6 och
ett för åk 7 - 9.
Kränkningsärendena har gått via Trygghetsteamet tidigare, men kommer i fortsättningsvis gå via EHT.
Motivera åtgärd
Vi delar på Trygghetsteamet på grund av att det har varit svårt att hitta en gemensam röd tråd för hela åk F - 9. De
olika årskursstadierna har olika behov och områden som de behöver arbeta med och vi tror att det underlättar om vi
delar teamet.
Ändrad ärendegång angående kränkningsanmälningarna är på grund av att underlätta beslutsfattandet i ärenden, då
olika professioner deltar i EHT.
Ansvarig
Trygghetsteam och EHT
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
Namn
Rastaktiviteter
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Öka tryggheten och trivseln på skolan.
Åtgärd
Cafédal som är högstadiets café kommer anordna olika teman som ökar elevernas värdegrundsmedvetenhet ”allas lika
värde” samt öka aktiviteter som leder till ökad trygghet och trivsel.
Motivera åtgärd
Göra eleverna delaktiga i aktiviteter på rasterna.
Ansvarig
Elevråd, beteendevetare och fritidspedagog för årskurs 7-9
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
Namn
Elevråd
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Få ett elevråd som blir synligt på skolan och påvisar den demokratiska andan.
Åtgärd
Fortsätta utvecklingen av elevrådet.
Motivera åtgärd
Vi vill få ett elevråd som syns på skolan.
Ansvarig
Elevråd, pedagog och beteendevetare
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
9/16
Namn
Fadderverksamhet för nyanlända
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Genom fadderverksamhet blir nyanlända elever mer integrerad i skolans verksamhet.
Åtgärd
Utse fadder/faddrar som kan hjälpa den nyanlända eleven in i den sociala verksamheten.
Motivera åtgärd
För att hjälpa de nyanlända eleverna att få ett socialt sammanhang.
Ansvarig
SvA pedagogerna, beteendevetare och fritidspedagog
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
Namn
Rastvakt
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
För att öka tryggheten i skolan och på skolgården.
Åtgärd
Öka vuxennärvaron på raster och håltimmar där pedagogerna cirkulerar i korridorer och på skolgården. Var mer
uppmärksam på de områden som framkom som otrygga på trygghetsvandringen som tex utanför toaletterna och vissa
områden på skolgården.
Motivera åtgärd
För att göra en tryggare skolmiljö för våra elever.
Ansvarig
Rektor och All personal.
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
Namn
Värdegrundsdagar för personal
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Under läsåret ska personalen få arbeta med värdegrundsfrågor i sina arbetslag, för att skapa en gemensam syn kring
värdegrunden på skolan.
Åtgärd
Personalen ska arbeta med ett material "Bygga trygghet mot kränkningar". Författaren till materialet Boo Larsson
besökte Eriksdalskolan på studiedagen den 29 september 2016. Fortsatt arbete under läsåret.
Motivera åtgärd
Öka kunskapen inom värdegrundsarbetet hos oss personal som vi sedan kan använda i arbetet med våra elever.
Ansvarig
Rektor
Datum när det ska vara klart
2017-06-16
10/16
Namn
Elevskyddsombud åk 7 - 9
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning,
Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Eleverna får möjlighet att vara med och påverka skolans arbetsmiljö.
Åtgärd
Eleverna deltar i brand- och skyddsronder på skolan.
Motivera åtgärd
Göra eleverna mer medvetna om arbetsmiljön som är på skolan.
Ansvarig
Skyddsombud
Datum när det ska vara klart
Pågående arbete under läsåret.
11/16
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Arbeta utifrån planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandlings riktlinjer.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Rektor åk 7-9:
Skolsköterska:
Ewa Holmberg 0500-49 59 72
Anna - Karin Carlsson 0500 - 49 70 05
Skolkurator:
Karin Johansson Ahlqvist 0500 - 49 89 95
Arbetslag åk 7:
0500 - 49 59 74
Arbetslag åk 8:
0500 - 49 59 77
Arbetslag åk 9:
0500 - 49 59 78
Beteendevetare åk 7 -9
Camilla Fransson 0734 - 60 3 57
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
Blanketterna finns på Fronter (Gå in på Personalrum → Blanketter och Planer → Blankettbank → Skolförvaltningen → Kränkande
behandling)
Steg 1 Vid diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.
Anmäl (blankett nr 1)
Fyll i en anmälan och skicka till Rektor
Utred (blankett nr 2)
Enskilda samtal med elev/elever som har utsatt någon för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet är att
eleven/eleverna ska få ge sin syn på händelsen och försöka se hur eleven själv kan bidra till att situationen blir bättre.
Enskilt samtal med den elev som har blivit utsatt. Syftet är att se över hur dagsläget är och utforma en handlingsplan för hur
fortsatta åtgärder ska genomföras.
Förbered ett gruppsamtal som innebär att man tillsammans med de inblandande eleverna träffas. Viktigt att ge extra stöd till den
som har blivit utsatt! Varje elev får berätta om sin syn på det som har inträffat och hur deras respektive åtgärder (från de enskilda
samtalen) har fungerat. I slutet av mötet utformar de tillsammans en handlingsplan på hur de ska förhålla sig till varandra framöver.
Återkoppla till rektor.
Uppföljningssamtal ska äga rum inom en vecka efter gruppsamtalet för att se att de inblandade följer den gemensamma
handlingsplanen. Stäm av med mentor som sedan återkopplar till vårdnadshavare.
Avslut (blankett nr 3)
Gör ytterligare en uppföljning med berörda elever för att se om trakasserierna och kränkningarna har upphört.
Steg 2 Vid upprepade diskriminering, trakasserier och/eller kränkande behandling.
Elevhälsoteamet (EHT) kontaktas vid upprepade diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Elevhälsoteamet samlar
information om ärendet från mentor. En handlingsplan utformas hur arbetet ska gå tillväga. Mentor informerar vårdnadshavare.
Steg 3 Om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling inte upphör.
Rektor kallar till samrådsmöte för vidare hantering. Åtgärdsprogram och handlingsplan upprättas. Uppföljande åtgärder vidtas för
att se till att kränkningen upphör. Stödinsatser från elevvårdsteamet sätts i förekommande fall in både till den som utsatt och till
den som kränkts.
Delning av elever
En grupp elever som tillsammans uppträder på ett icke önskvärt sätt kan, under en kortare eller längre tid, separeras. Detta kan
till exempel innebära att de inte tillåts sitta vid samma bord under lektions- eller lunchtid.
Föräldrahämtning
Om en elev uppträder mycket hotfullt eller medvetet skadar en annan elev eller personal kan det vara nödvändigt att eleven hämtas
av vårdnadshavare.
Samtal efter skoldagens slut
En lärare har rätt att låta en elev stanna kvar i skolan högst en timme efter skoldagens slut, förutsatt att eleven är under uppsikt.
12/16
Skriftlig varning
Rektorn får tilldela en skriftlig varning. Den ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte
ändrar sitt beteende.
Lyftas ur grupp
Om en elev uppträder på ett hotfullt sätt kan eleven tillfälligt få sin undervisning i en annan klass eller annan skola. I undantagsfall
kan undervisningen ske i elevens hem vilket rektor fattar beslut om.
Avstängning
Rektorn får ta beslut om att stänga av en elev helt eller delvis om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och
studiero.
Steg 4 Om kränkningarna trots detta inte upphör kan följande ske:
Anmälan om förhållandet angående ärende görs till Barn- och utbildningsnämnden (GrF 6 kap 10§)
Anmälan till polis eller socialtjänst, görs av rektor om kränkningen bedöms som grov.
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal
Åtgärder när personal kränker elev/elev kränker personal
Dessa åtgärder vidtas då en personal utfört någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling av en elev eller
en elev av en personal.
Rektor samlar information om händelsen.
Rektor genomför enskilda samtal med de inblandade.
Informera berörda föräldrar.
Facklig representant meddelas angående personalen.
Uppföljning (När och Hur?).
Rektorn ansvarar för att dokumentation sker och verksamhetschef informeras.
Rutiner för uppföljning
Uppföljning sker via kommunens gemensamma blankett angående kränkningsärenden med berörda parter.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation sker via kommunens gemensamma blanketter angående kränkningsärenden.
Ansvarsförhållande
På Eriksdalskolan fördelas ansvar mellan personal, team, elev och vårdnadshavare för att tillsammans skapa en trivsam miljö på
skolan.
Rektor
Rektor har huvudansvaret för Eriksdalskolans verksamhet och revidering av planen mot diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling samt att den efterföljs.
Mentor respektive arbetslag
Mentor har det största ansvaret för hur eleverna mår i klassen/gruppen. Alla vuxna har ett ständigt ansvar för att upptäcka och
förhindra kränkningar. Arbetslagen har en fast punkt på sina konferenser att ta upp och hantera tendenser till diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Elevhälsoteam
Elevhälsoteamet (EHT) har det övergripande ansvaret för elevvårdsarbetet på skolan. Det består av rektor, skolkurator,
skolpsykolog, skolsköterska och specialpedagog. Elevhälsoteamet har möte varje vecka.
Trygghetsteam
Pedagoger, kurator och beteendevetare träffas en gång i veckan och arbetar med klimatet på skolan utifrån planen mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Elevskyddsombud
Elever tillsammans med två pedagoger arbetar med skyddsombudsfrågor som gäller skolan.
Elevråd
Elever tillsammans med pedagog och beteendevetare arbetar med den demokratiska andan på skolan.
Rastvärd
För att öka vuxennärvaron på raster och håltimmar finns det rastvärdschema för personalen samt rastvaktsrutiner för åk 7 -9 på
Fronter.
Matvärd
Rektorer ansvarar för en god personalnärvaro i matsalen. Matvärdarna finns med eleverna under lunchen.
13/16
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med
diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett
exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor
på just detta program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i
praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på
grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med
någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”,
”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller
liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa
behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband
med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet.
Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till
exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder
av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar
med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att
han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger
klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla
om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har
anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
14/16
Diskrimineringsgrunder
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt
arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen.
[trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella
trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man
eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp
könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som
heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans.
[trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen.
Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och
försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är
för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En
och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya
elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna
på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är
nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG,
då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast
sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism
omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband
med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han
tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
Funktionsnedsättning
Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas
uppstå.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen,
som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.”
[trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag
klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!”
[diskriminering och trakasserier]
15/16
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”.
[trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i
grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen
tillsammans. [diskriminering]
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men
generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar
om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
16/16
