Likabehandlingsplan
2011-2012
Grevåkerskolan flm
Fskl.kl-åk6
1
Likabehandlingsplan, åk1-6,Grevåkerskolan 2011/12
Planens innehåll bygger på delaktighet och överenskommelser med elever, föräldrar och
personal och utvärderas årligen i april - juni. Kommande läsårsmål fastställs under samma
period. Varje arbetsställe i Hammerdalsområdet har sin egen Likabehandlingsplan
Omfattning : elever och personal vid Grevåkerskolan åk 1-6.
Bakgrund
Så har Grevåkerskolans Likabehandlingsplan tagits fram!
Alla elever, pojkar och flickor, och all personal, kvinnor och män, bereds möjlighet att
påverka innehållet i vår Likabehandlingsplan. Remissunderlaget synliggörs via hemsidan
för föräldrar och fastställs i samband med föräldramöten i september månad. Elevråd,
mentorsgrupper och klasser ges möjlighet att diskutera underlaget och lämna synpunkter
på förslaget.
Lagar, deklarationer och värdegrund som planen bygger på.
Skolans uppdrag att motverka all form av diskriminering, kränkande behandling och
mobbning har sitt stöd i:
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna - Artikel 1
”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De äro utrustade med förnuft och
samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap ”.
AFS1 1993:17
Kränkande särbehandling i arbetslivet
LGR 11 2 och Lpfö 98 3
Förskolans/Skolans värdegrund och uppdrag samt 2.1 Normer och värden
Skollagen 4
6 kap.6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet
bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.
Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8 §§.
6 Kap. 8 § Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över
de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att
påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade
åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:571).
Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling
Läroplan för de obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
3 Läroplan för förskolan, reviderad 2010
4 Skollagen 14 kap § 8
1
2
2
Diskrimineringslagen 5
En utbildningsanordnare som avses i 14 § ska varje år upprätta en plan med en översikt
över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn,
elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning,
dels förebygga och förhindra trakasserier som avses i 15 §. Planen ska innehålla en
redogörelse för vilka av dessa åtgärder som utbildningsanordnaren avser att påbörja eller
genomföra under det kommande året. En redovisning av hur de planerade åtgärderna
enligt första stycket har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lag (2008:567)
Lagen omfattar all verksamhet som beskrivs i skollagen: förskoleverksamhet,
skolbarnomsorg och grund- och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning.
Lagen innebär:
att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och/eller
funktionshinder förbjuds
att barn och elever, pojkar och flickor, får ett lagligt skydd mot kränkande behandling,
som exempelvis mobbning
1. Inledning
Verksamheten omfattar ca 150 elever, pojkar och flickor. I skolan arbetar ca 25 anställda
(hel- och deltider inräknade); lokalvårdare, vaktmästare, skoladministratör, barnskötare,
elevvårdsteam, pedagoger, elevassistenter, bespisningspersonal och ledning.
Personalens främsta uppgift är att stödja elevernas, pojkars och flickors, lärande och sociala
utveckling. Vi ser samarbetet mellan hem och skola som förutsättningen för att uppnå
detta mål.
Områdets - och verksamhetens profil i åk 1-6
Skapa en ”må bra anda” i skolan som alla (personal, barn/elever, pojkar/ flickor och
föräldrar) är delaktiga i och värnar om. Grevåkerskolans Grevåkersanda, är ett begrepp för
hur alla i skolan på ett trevligt sätt skall kommunicera, bemöta och respektera varandra. Vi
införde under läsåret 01/02 ett nytt ämne Livsviktigt för att utveckla social kompetens.
Eleverna i åk1-6 har en lektion i veckan. Arbetet får ses som långsiktigt och
tålamodskrävande. Det förutsätter för att lyckas engagemang från föräldrar, barn/elever,
pojkar, flickor, och personal.
Mål skolplan:
Alla ska känna trygghet och glädje att komma till våra verksamheter.
Arbetet ska präglas av en helhetssyn på människan, där både kropp och
själ mår bra.
Mål arbetsplan:
Skapa en ”må bra anda” i skolan som alla känner delaktighet i.
5
Diskrimineringslagen 3 kap § 16
3
Den viktigaste förutsättningen för lärande i skolan är att alla barn/elever, pojkar/ flickor,
mår bra och känner sig trygga. Tillsammans, barn/elever, pojkar, flickor, personal och
föräldrar bär vi det kollektiva ansvaret för hur vi lyckas.
Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas årligen innan läsårsslut, april-juni.
Rektor är ansvarig.
Birgitta K Lindberg
rektor, områdeschef
2. Definitioner:
Definitioner av ord och vad vi i skolan anser känneteckna diskriminering, mobbning och
kränkande behandling framgår av det informationsblad som i åk 1, 4 och 7 delas ut till
barn/elever, pojkar/flickor, personal och föräldrar.
Med diskriminering menar vi:
att inget barn, pojke eller flicka, missgynnas eller kränks på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder
Med kränkande behandling menar vi:
när någon säger något elakt eller gör något dumt mot en annan
Kränkningar kan vara
Fysiska (t.ex. slag och knuffar)
Verbala (tex hotelse och bli kallad hora, bög, svordomar, öknamn)
Psykosociala (t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning,
grimaser, alla går när man kommer)
Text och bildburna (tex klotter, brev och lappar, e-post,sms,mms,
teckningar och fotografier
Med mobbning menar vi :
när ett eller flera barn, pojke eller flicka, upprepade gånger och under längre tid är
dumma, elaka mot samma barn, pojke eller flicka.
Direkt diskriminering.
Ett barn eller en elev, pojke eller flicka, får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av
de fem diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar, dvs. kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt
ålder. Med direkt diskriminering menas att ett barn/elev, pojke/flicka, behandlas sämre än andra
barn/elever, pojkar/flickor.
Indirekt diskriminering.
Ett barn eller en elev, pojke eller flicka, får inte missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler
tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Man kan också diskriminera genom att
behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när skolan tillämpar en
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn,
med ett visst kön, viss etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Om exempelvis alla
elever, pojkar och flickor, serveras samma mat, diskriminerar skolan indirekt de elever som till exempel
på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
4
Instruktioner att diskriminera.
Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon ska diskrimineras.
Trakasserier.
Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot en elev, pojke eller flicka.
Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna
(se ovan). Trakasserier är en behandling som kränker en elevs, pojkes eller flickas, värdighet och som
har koppling till någon av de skyddande diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, funktionshinder,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det är trakasserier även när en elev, pojke eller
flicka, kränks på grund av föräldrars sexuella läggning, eller funktionshinder.
Annan kränkande behandling
Med annan kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett barns, pojkes eller flickas,
värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund (se ovan).
Lagen omfattar ett förbud mot repressalier. Med detta menas att om ett barn eller en elev, pojke eller
flicka, har anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelser av lagen, så får inte barnet eller
eleven, pojken eller flickan, bestraffas som en följd av detta.
Skadestånd /diskrimineringsersättning
Genom skollagen och diskrimineringslagen får barn och elever, pojkar och flickor, möjlighet att kräva
skadestånd respektive diskrimineringsersättning. BEO, Barnombudet ska informera, utöva tillsyn, ge skolor
råd, föra barns talan om skadestånd eller slussa dem vidare till rätt ombudsman.
I Skollagen 14 kap 12§ kan man läsa om skadestånd och i diskrimineringslagen 5 kap 1§ står det om
diskrimineringsersättning. När personal bryter mot förbudet att utsätta barn/elever för diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling, kan skolans huvudman bli skyldig att betala skadestånd.
Delad bevisbörda.
Om den som företräder barnet eller eleven, pojken eller flickan, visar faktiska omständigheter som ger
anledning att anta att diskriminering, repressalier eller annan kränkande behandling förekommit, är det
huvudmannen som ska motbevisa att något sådant inte förekommit.
Skolan ska för att undgå skadeståndsskyldighet visa att alla skäliga åtgärder har vidtagits för att
förebygga eller förhindra behandlingen. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig
skyldig till diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Det är effekten som avgör.
Nödvärnsrätten.
Det är förbjudet att skada andra människor eller annans egendom. En situation då användande av våld
kan anses godtagbart är vid en nödvärnssituation. Det innebär att var och en har rätt att använda
nödvändigt våld för att stoppa förstörelse och misshandel av såväl person som egendom. Var gränsen går
för vilket våld som kan tillåtas i olika situationer måste bedömas i varje enskilt fall, och sannolikt har
lärare en utökad möjlighet att bruka våld i sitt tillsynsansvar än vad en enskild person har i andra
sammanhang. Om t.ex. en elev, pojke eller flicka, angriper andra elever, pojkar eller flickor, kan en
lärare med några handgrepp tvinga eleven, pojken eller flickan, att hålla sig lugn.
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn/elever, pojkar/ flickor, för kränkande behandling gäller naturligtvis inte
tillrättavisningar som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn, pojkar och
flickor, kan uppleva tillrättavisningar som kränkande.
5
3. Så förebygger vi diskriminering, kränkande behandling och
mobbning i Grevåkerskolans åk 1-6.
Sedan våren – 01 försöker vi på varje arbetsställe, i varje arbetslag, skapa en ”må bra
anda”. ”Må bra andan” är ett begrepp för hur vi på ett trevligt sätt skall kommunicera,
bemöta och respektera varandra. Vår ”må bra anda” är en liten del av värdegrunden i
stort, men en viktig förutsättning för att på sikt utveckla en demokratisk kompetens och en
bra lärandemiljö för alla i skolan.
Skolans uppgift är att utreda och förhindra kränkning. Barn och elever, pojkar och flickor,
får förbättrade möjligheter till skadestånd om inte skolan följer lagens bestämmelser.
JämO6, DO7, HomO8, HO9 ska utifrån sina ansvarsområden se till att lagen följs. Skolverket
har tillsatt en tjänst som Barn- och elevombud , för att tillvarata det enskilda barnets och
elevens rättigheter.
I Grevåkerskolan årskurs 1-6 gäller nolltolerans mot diskriminering, kränkande
behandling och mobbning.
varje hösttermins början informeras barn/elever, pojkar/flickor om vad som
kännetecknar den ”må bra anda ” som gäller för arbetsstället
trivselregler /ordningsregler utformas vid varje arbetsställe – platschef ansvarig
alla barn/elever ska vara förtrogna med vår lokala ”må bra anda” och vad som
händer om diskriminering, kränkning eller mobbning upptäcks
Buss/skolbils - och rastvaktscheman upprättas av platschef. I åk 1-6 finns minst en rastvakt
utomhus. Kompisdagar anordnas på initiativ av personal, elevråd eller enskilda klasser.
6
7
8
9
Barn/elevblad, om vad skolan avser med diskriminering, kränkande behandling
och mobbning, delas ut i åk 1, 4 och 7. Av informationsbladet framgår hur man
handlar om diskriminering, kränkning och/eller mobbning föreligger.
Varje läsårsstart undertecknar förälder och elev, pojke, flicka, en skrivelse från
skolan att de ställer upp på att värna om Grevåkersandan.
Schemalagd tid för ämnet Livsviktigt.
Deltagande i barnrättsveckan.
Vid varje utvecklingssamtal ställs frågorna: Hur trivs du i skolan? Trivs du med
kompisarna? Trivs du med de vuxna i skolan? Har du någon gång känt dig mobbad
eller kränkt sedan vårt förra utvecklingssamtal? Dessa frågor skickas hem inför
samtalet och papperet skrivs under av elev och föräldrar.
Jämställdhetsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning
Handikappombudsmannen
6
4. Mål för läsåret 11-12 År 1 – 6, Grevåkerskolan flm.
- Alla barn/elever, pojkar och flickor, och vuxna ska trivas och känna sig trygga på arbetsplatsen..
Handlingsplan
Vi har återkommande klassgenomgångar för att få god kännedom om våra elever.
Vi använder vår handlingsplan för barn- och elevomsorg i arbetet med att förankra
likabehandlingsplanen.
Barn- och elevomsorg Handlingsplan, år 1-6
Vi fortsätter med vårt ”Livsviktigt” arbete som är schemalagt. Elevgruppernas ålder och
behov styr valet av innehåll i ” Livsviktigt ”-lektionerna. Ämnet kan ha följande innehåll:
- Värderingsövningar
- Etiska samtal
- Kill- och Tjejsnack
- Kompissamtal
- Massage/avslappning
- Fadderklasser
- Grevåkersandan/”må bra anda”
- Rollspel
- Kompisdagar.
- Dansundervisning
- Gemensamt framtagna ordningsregler.
Vi tar nya tag för att förankra vår Grevåkersanda . Nya elever, pojkar, flickor, och föräldrar
kräver nytt engagemang. Det gör vi tillsammans elever, pojkar och flickor, personal och
föräldrar.
Vi vill att barn/ elever, pojkar/flickor, ska känna samhörighet och trygghet i sina grupper
och mellan grupper. Därför samarbetar vi kring gemensamma kompisdagar, utedagar,
temadagar etc.
För barnens, pojkar och flickors, trygghet har vi vuxna närvarande på raster, vid taxi och
buss.
Tillägg för läsåret 11/12
Under läsåret 2011/2012 kommer vi att sätta fokus på att stärka gemenskapen i grupperna
samt att ha återkommande aktiviteter och satsa på fadderverksamhet. Bemötande ska vara
ledstjärna detta läsår. Hur bemöter vi varandra?
Uppföljning/åtgärder
Sker under livsviktigttiden eller när någon påtalar att problem uppstått. Vi anpassar
åtgärderna utifrån problemet. Ex; samtal, dokumentation, kontakt med vårdnadshavare,
platschef, rektor, elevvårdsteam etc.
7
Utvärdering
Sker genom den årliga trivselenkäten, fortlöpande under ”livsviktigt”-lektionerna samt
vid utvecklingssamtalen. Svaren från enkäterna sammanställs, redovisas och analyseras.
Vid UV-samtalen använder vi ” Hur trivs du i skolan” blankett.
5. Hur får vi delaktighet i vår ”anda”.
Delaktiga föräldrar
Vid föräldramöten informeras föräldrarna om vårt arbete för att förebygga all form av
kränkande behandling. Föräldrarna får tycka till om hur de tycker att vi i skolan ska arbeta
för att skapa ett bra arbetsklimat och en trivsam miljö för alla barn. Föräldrarnas och
elevernas synpunkter ger underlag för att ”kläda” skolans trivselregler och ”må bra anda”
i ord. Vi måste tillsammans (barn/elever, personal och föräldrar) vara så överens som
möjligt om vad som bekräftar och bryter värdegrunden.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling delas ut till
föräldrar med barn i åk.1, 4 och 7. Planen finns också utlagd på skolans hemsida,
www.stromsund.se/hammerdal
Föräldrablad skickas hem, som redogör för vad skolan avser med diskriminering,
kränkande behandling och mobbning, åk 1,4 och 7. Av informationsbladet framgår
hur man handlar, om misstanke finns att barnet diskrimineras, kränks eller mobbas
i skolan.
Föräldrar/barn (åk 4-9) får varje höst godkänna/underteckna en skrivelse att de
aktivt vill verka för att värna om ”må bra andan”.
Vid föräldramöten informeras om Likabehandlingsplanen, ordningsregler etc. samt
anordnas information från Föräldrakraft10 .
Olika former av korrespondens med hemmet ex. nyhetsbrev, informationsblad,
mail, veckobrev, planeringsbok, hemsida/dialogsida och enkätuppföljningar.
Rektor ansvarar tillsammans med mentorer/klassföreståndare för tydlig information till
föräldrarna.
6. Uppföljning
Likabehandlingsplanen och Trivselregler/Ordningsregler ses över och följs upp vid varje
läsårsslut, april-juni. I kvalitetsredovisningen utvärderas de årligen av arbetslagen. I
samband med detta planeras nästa läsårs uppstart och läsårsmål.
Förskoleklass till åk 9.
Varje år, vecka 7, genomförs med samtliga elever en trivselenkät. Skyddskommittén
ansvarar för genomförandet. Platschefer redovisar enkätsvaren på respektive arbetsställe.
Förskollärare, mentor, klassföreståndare följer upp.
Samarbetsprojekt mellan mödra- och barnavårdcentral, skola och individ- och familjeomsorg i Strömsunds
kommun
10
8
Ungefär en gång per månad genomför skolsköterska och kurator en undersökning i åk 7.
Eleven besvarar frågan om han/hon utsatts för kränkningar eller utanförskap under den
månad som gått. Mentorer följer upp.
Föräldrar/Målsmän
Områdets verksamhet utvärderas tillsammans med föräldrarna i utvecklingssamtal eller
genom enkäter. Föräldrarna ges möjlighet att föreslå förbättringar.
Mentor/Klassföreståndare följer upp.
Personal
För att utvärdera områdets verksamhet och ge förslag till förbättringar, besvarar
personalen varje år en enkät om den psykosociala arbetsmiljön, vecka 7. Skyddskommittén
ansvarar för genomförandet. Platschefer, arbetslag och rektor följer upp
7. När diskriminering/kränkning/mobbning upptäcks.
Den som får kännedom om diskriminering/kränkning/mobbning tar i första hand kontakt
med; elevens klasslärare, förskollärare, mentor, speciallärare eller fritidspersonal. Kontakt
kan också tas med rektor, skolsköterska eller kurator.
När ett barn eller en elev påtalar att han/hon blivit utsatt för kränkande behandling ska
ansvarig i förskola/skola utreda. Varje möjlighet till fortsatt kränkning skall elimineras.
Det gäller all form av kränkning och omfattar alla individer i skolans miljö.
Närmast berörd personal är ansvarig för att samla in information och dokumentera och
bedömer om elevvårdskonferensen ska sammankallas. Elevvårdsteamet sätts samman från
gång till gång beroende på ärende, arbetsställe och berörda personer. Elevvårdsteamet
sammanträder varje onsdag. Rektor, kurator, skolsköterska, berörd specialpedagog och
platschef deltar alltid. Annan berörd personal ex. klasslärare, mentor, speciallärare,
förskollärare eller fritidspersonal kallas vid behov.
Hantering av ärenden och dokumentering.
1. Klassläraren tar reda på så mycket som möjligt om händelsen. Dokumenterar.
Rektor informeras.
2. Klassläraren samtalar med den/de som blivit kränkt. Bedöms det som diskriminering,
kränkning/mobbning genomför två vuxna samtalen.
(Se blankett för dokumentation: Åtgärder i samband med kränkande behandling /mobbning)
Vid behov, avgörs från fall till fall, överlämnas ärendet till
elevvårdsteamet. Rektor informeras löpande.
3. Klasslärare, förskollärare, mentor, speciallärare, fritidspersonal samtalar med den/de
som kränker, så fort som möjligt. (Två vuxna för samtalet med den mobbade och
mobbaren/mobbarna) Vid behov överlämnas ärendet till elevvårdskonferensen.
9
4. Föräldrarna till den som blivit kränkt eller mobbad underrättas, per telefon eller kallas
till personligt möte. Föräldrarna till den som kränkt någon annan underrättas,
per telefon eller kallas till personligt möte. Påtala diskrimineringslagen (från april -06)
vår Likabehandlingsplan och våra överenskommelser med namnunderskrifter.
OBS! För samtalen med alla föräldrar om möjligt samma dag!
8. Dokumentation
Ansvarig: mentor/klasslärare, förskollärare eller fritidspersonal.
Överlämnas
ärendet
till
elevvårdskonferensen
sker
dokumentationen
där.
Dokumentationen förs vidare av mentor/klasslärare och överlämnas till mottagande lärare
vid stadieövergångar. När eleven slutar grundskolan arkiveras åtgärdsprogrammet
tillsammans med annan dokumentation om eleven.
Använd dokumentationsunderlaget Utredning vid diskriminering/kränkande behandling och
åtgärdsprogram.
Den berördes klasslärare/mentor ställer de första frågorna för att få klart för sig hur
situationen ser ut. Dokumentera.
- Vad har hänt?
- På vilket sätt har det hänt?
- Vem/vilka har gjort vad?
- Finns någon ledare?
- Var händer det?
- När händer det?
Diskriminering, kränkning och/eller mobbning mellan elev och vuxen
Rektor utreder och ansvarar för dokumentation, uppföljning och kontakt med facklig
representant till den vuxne.
(Två vuxna ex. rektor/platschef eller rektor/facklig representant, för samtalet med elev/er
och personal som omfattas av händelsen).
10
UTREDNING VID
DISKRIMINERING/ KRÄNKANDE BEHANDLING
Elevens namn:
___________________________________________ Klass /grupp _________________
Underskrifter:
__________________________________________________
Elev
__________________________________________________
Vårdnadshavare
__________________________________________________
Klassföreståndare/ mentor
__________________________________________________
Rektor / PC
Utredare: ____________________________________________________________________
Händelse: ____________________________________________________________________
Ansvarig för uppföljning av utsatt elev:
se bilaga
_________________________________
Ansvarig för uppföljning av den/ de som kränker:
Datum
X
__________________________
Händelseförlopp/ förslag till beslut
Fakta om kränkningen
Platser, tider, inblandade, ledare, hur har det gått till, våld, ord, utfrysning, annat?
Beskriv händelserna då kränkningarna skett i detalj.
X se bilaga
11
ÅTGÄRDSPROGRAM
Åtgärdsprogram för: ____________________________________________
Elevens namn
Upprättat
Datum
_________________
Klass/grupp
Tid
Av
1. Analys
______________________________________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
X se bilaga
2. Mål
______________________________________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
X se bilaga
3. ÅTGÄRDER
______________________________________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
X se bilaga
4. UPPFÖLJNING
______________________________________________________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
_______________________________________________________________________________
Underskrifter:
X se bilaga
__________________________________________________
Elev
__________________________________________________
Vårdnadshavare
__________________________________________________
Klassföreståndare / mentor
__________________________________________________
Rektor / PC
12
