Lektion 2 - Fazer Group

Handledning
Sinnenas
äventyr
Lektion 2
Vår mat och dryck
Sinnenas
äventyr
Vad vi äter och dricker
Vad vi äter och
dricker
Bildspel lektion 2
I samtal om mat och matupplevelser är det viktigt att utgå från elevens
verklighet och föreställningar kring hur mat och dryck har anknytning till hälsa.
Det här behöver du till lektionen:
• Upplevelseschema, bilaga 2
• Undersökning, bilaga 4
• Intervjumall, bilaga 5
Övningar, bilagor och allt övrigt material finns
på: www.fazer.se/sinnenasaventyr
Det är först när eleven blir utmanad i sin
föreställning som en lärande process sätter
igång och kunskapsutveckling kan ske. Använd
bilderna i presentationspärmen för att låta
eleverna själva tänka på vad de associerar till
varje bild. Bilderna är till för att få igång samtal,
väcka inspiration och eftertanke. Genom bilderna ställs frågor, mer än att de förmedlar det
”rätta” svaret.
Övning: ”Undersökning”
Bilaga 4
En övning att börja lektionen med är
”Undersökning”. Det är en enkät där eleverna
får fram en bild av människors matvanor. Först
bestämmer ni i klassen vilka och hur många
ni ska fråga, t.ex. 50 elever på skolan eller 25
elever och 25 vuxna. Dela därefter upp klassen i grupper om ca två elever.Varje elevpar
får sedan i uppgift att samla in x antal svar och
sammanställa dem. Tillsammans i klassen sammanställer ni sedan alla svaren och genomför
en gemensam diskussion utifrån de resultat ni
får.
I denna övning får eleverna dels öva sig i att
genomföra en enkät och att kvantitativt sammanställa resultat och dels ger resultatet i sig
upphov till många möjligheter av diskussion
och analys.
Övningen syftar till att ge en inblick i hur olika
matvanor kan se ut.
Övning: Hur smakade lunchen idag?
Bilaga 5
I övningen vill vi sätta fokus på att en och samma måltid kan upplevas olika av olika personer.
För att ta reda på detta görs inte kunskapsinhämtningen kvantitativt som i den andra övningen genom en enkät, utan genom att fråga och
intervjua på ett mer kvalitativt sätt.
Precis som tidigare bestämmer du först tillsammans med klassen vilka som ska tillfrågas,
hur ni organiserar arbetet i klassen samt vilken
metod ni ska använda.
Eleverna redovisar sina resultat muntligt för
klassen, med stöd av ett eget framtaget presentationsmaterial.Vad åt de tillfrågade till
lunch? Hur beskrev man smaken? Jämför gärna
med ordlistan sedan tidigare.Vilka tre ord använder man för att beskriva sin lunch? Är det
något eller några ord som kommer igen som
beskrivning från olika personer? Hur kan det
komma sig i så fall?
En uppföljning till denna övning kan vara att
man nu ber den person man ska fråga att vara
uppmärksam på sin lunch dagen efter. Upplever man lunchen annorlunda när man visste
att man skulle beskriva smaken och beskriva
lunchen med tre ord? Är det så att vi måste
vara koncentrerade för att uppleva saker och
ting?
Att diskutera:
• P
åverkar reklam och media vad du äter och
inte?
• Ä
r det skillnad på mat till vardags och mat
till fest? Vilken i så fall?
• P
å vilket sätt påverkar traditioner vad vi
äter?
• Vilken sorts mat får dig att må bra?
• V
arför tycker olika människor så olika om
mat och matvanor?
Sinnenas
äventyr
Vad äter och dricker du helst?
Vad äter och
dricker du helst
Bildspel lektion 2
Denna bild i presentationspärmen ska stimulera till att låta alla elever berätta
om sina favoriträtter och favoritråvaror.
Börja med en helt öppen frågeställning och
fortsätt sedan med till exempel ”Vilken är
favoritlunchen i skolan? Favoritfrukt? Vilken
måltid tycker man är bäst och varför?” o.s.v.
Skapa ett positivt samtal och tala om favoriträtter och favoritsmaker. Jämför och utforska.Vilka ord från ordlistan tidigare kan användas i beskrivningen av favoritmaträtten?
Låt eleverna välja ut någon av alla sina favoriter och återge den i bild och text. Ställ gärna
frågan om favoritmaträtt då eleven också kan
bifoga sitt recept.Vilka mängder av alla ingredienser skulle behövas om man skulle tillaga och
bjuda hela klassen? Gör ett väggkollage eller
varför inte sammanställa klassens egen favoritkokbok.
Att diskutera:
• Vad äter du helst? Varför?
• Vad dricker du helst? Varför?
• Vad är det som gör att du fastnat för just
denna mat/dryck? Är det smaken? Är det
färgen? Är det för att du kommer att tänka
på något roligt tillfälle då du åt/drack det?
• Vilken tid på dygnet brukar du känna den
största hungern?
• Favoritmåltid på dygnet? Är det frukost,
lunch eller middag? Varför?
Varför behöver
vi äta och
dricka?
Sinnenas
äventyr
Varför behöver vi äta och dricka?
1x3=?
Bildspel lektion 2
Kring denna bild i presentationspärmen gäller det att få eleverna att ge uttryck
för sina tankar och föreställningar när det gäller varför vi behöver mat och
dryck och tydliggöra föreställningar utan att för den sakens skull värdera det
som eleverna säger.
Skriv ner vad eleverna säger på tavlan och dokumentera det på ett papper eller genom att ta
ett fotografi på tavlan. Lägg dokumentationen
i ett kuvert och förslut det. När ni har arbetat
mer kring matens innehåll och betydelse, be
än en gång eleverna svara på frågan varför
man behöver äta och dricka. Måla upp den nya
bilden av svar, öppna kuvertet och jämför med
vad man trodde och sade innan. Någon skillnad?
Denna diskussionsövning syftar till att få
eleverna att tänka kring sitt eget energi- och
näringsintag kopplat till sin hälsa men också att
föra in diskussionen på den sociala samvaron
kring en måltid.
Att diskutera:
• Varför behöver vi äta och dricka?
• P
å vilket sätt hjälper mat till att skapa trivsel?
• Vad och när ska man äta och dricka?
• Hur mycket ska man äta och dricka?
Sinnenas
äventyr
Vart tar maten vägen?
Vart tar maten
vägen?
Recept på kålpudding!
Vegetarisk kålpudding med sojafärs, kokt potatis,
skysås, pressgurka och rårörda lingon.
Recept 4 personer
Ingredienser
800 g vit eller rödkål i strimlor
2 st lökar, finhackade
2 dl blandsvamp, finhackad
0,5 dl okokt ris
3 dl vatten
1 st grönsaksbuljong tärning
2 msk soja
2 msk sirap
1 tsk curry
0,5 tsk mald ingefära
1 krm vitpeppar
1 msk olja till stekning
Bildspel lektion 2
I denna övning ges ett stöd för att diskutera näringslära med eleverna. I
föregående bild gällde det mer att tydliggöra föreställningar utan att för den
sakens skull värdera det som eleverna säger.
För att tala om näringslära på ett okomplicerat
och inte ett skuldbeläggande sätt föreslår vi
att du utgår från ett recept och reflekterar lite
kring var de olika beståndsdelarna tar vägen i
kroppen och vad de är bra för. Syftet är att få
eleven att känna att dagens måltider är viktiga
och att det är viktigt att få i sig olika saker för
att må bra.
En bra måltid att utgå ifrån, som täcker in de
flesta huvudgrupperna, är t.ex. köttbullar som
serveras med potatis, gräddsås, lingonsylt och
kokta, gröna ärtor.
Övning: Att prata frukost
Vad åt du till frukost idag? Låt eleverna berätta
vad de tycker en bra frukost ska innehålla.Vilka
näringsämnen innehåller frukosten.
Att diskutera:
• Vart tar ingredienserna vägen?
• Vilka olika organ i kroppen är inblandade i
matspjälkningen?
• Varför är det viktigt att få i sig olika saker
under en dag?
• Vad påverkar hur mycket mat och dryck
man bör få i sig under en dag?
• Får du i dig det du behöver?
Vilken nytta gör de olika näringsämnena
i kroppen?
Som ett samtalsstöd får du här en kort
genomgång av vad de olika ämnena gör i kroppen.
Kolhydrater - 0.5 %
Kolhydrater är kroppens främsta energikälla
och uppbyggda av olika långa kedjor av sockerarter.
Stärkelse och fibrer är två exempel på kolhydrater. Stärkelse ger mättnad och finns gott om
i till exempel potatis, pasta och ris. Fibrer ger
också mättnad, håller igång magen och finns i
till exempel frukt, grönsaker och fullkornsprodukter.
Kolhydrater kan delas in i snabba, medel och
långsamma grupper.
Snabba kolhydrater, till exempel vitt bröd och
socker är enkelt för kroppen att bryta ner
och ta upp och höjer därför blodsockernivån
snabbt.
Långsamma kolhydrater som bröd med hela
korn, bönor och ärtor, tar lång tid för kroppen
att bryta ner och därmed höjs blodsockernivån
långsammare, vilket gör att vi kan känna oss
mätta längre.
Medelsnabba kolhydrater finns i till exempel
pasta och knäckebröd.
Näst efter vatten är kolhydrater den vanligaste
ämnesgruppen. Trots det innehåller kroppen
förhållandevis lite kolhydrater. Det beror på
att kolhydraterna omsätts snabbt till bränsle i
cellerna. Ett eventuellt överskott av kolhydrater omvandlas till fett, vilket är ett sätt
för kroppen att lagra energi.
Fett - 16%
Fett är en viktig energikälla som även ger
värmeisolering och skydd till kroppens inre
organ.
Det finns tre olika sorters fett; mättat,
enkelomättat och fleromättat fett.
Vi behöver lika mycket av alla tre sorterna.
Alla fetter som finns i livsmedel är en blandning
av dessa tre sorter, där olika livsmedel innehåller olika mängd av de tre sorternas fett.
Mättat fett finns till exempel mer i charkvaror,
feta mjölkprodukter, kex, kakor och chips.
Enkelomättat fett hittar du mest i nötter,
mandlar, avokado, rapsolja och fet fisk.
Fleromättat fett finns i till exempel solrosolja
och fisk.
16% är ett ungefärligt värde mellan kvinnans
och mannens värden. Kvinnor ska ha något
större andel fett. 17% är ett minimum för att
menstruationen ska fungera normalt och bland
annat därför får inte bantning gå till överdrift.
Protein - 15%
Protein är kroppens byggstenar, som bygger upp våra celler. Det behövs också för att
tillverka kroppens hormoner och enzymer.
Kött, fisk, ägg, fågel, mjölkprodukter, linser,
kikärtor och sojabönor är exempel på proteinrik mat. Män har ofta en något högre andel
protein och kvinnor en något lägre andel än
15%. En stor del av proteinerna ingår i musklerna.
Vatten - 65%
Det mesta i människokroppen är vatten.Varje
cell innehåller huvudsakligen vatten.
Mineralämnen och vitaminer - 4%
Vitaminer och mineraler ger ingen energi,
men är ändå livsviktiga för många funktioner i
kroppen. Till exempel behövs olika vitaminer
när mat omsätts till energi och för att vårt immunförsvar ska fungera så att vi kan stå emot
sjukdomar.Vitaminer delas in i två grupper,
vattenlösliga och fettlösliga.
De vattenlösliga är vitamin C och olika sorter
av vitamin B.
De fettlösliga delas in i vitamin A, D, E och K.
Vitamin C finns bland annat i kiwi, citrusfrukter,
paprika, potatis och vitkål.
Vitamin B finns det olika sorter av. B1, B2 och
B6 finns i spannmålsprodukter, kött och mjölkprodukter. En stor källa till B12 är mjölk.
Folat (Folsyra) är också ett B-vitamin som finns
i till exempel fullkornsbröd, müsli, mjölkprodukter och grönsaker.
Vitamin A finns det gott om i mjölkprodukter,
fet fisk och äggula. Dessutom kan kroppen omvandla betakaroten, från till exempel morötter
och mörkgröna bladgrönsaker, till vitamin A.
Vitamin D finns främst i feta fiskar, äggula, matfett och mini-, lätt- och mellanmjölk. Kroppen
kan också bilda vitamin D i huden av solljus.
Vitamin E finns i vegetabiliska oljor och matfett,
men även i vetegroddar, nötter, mandel, bönor,
ägg och persika.
Den mängd vitamin K du behöver produceras
till stor del av tarmbakterier, resten får du via
maten, till exempel från spenat, broccoli och
lever.
Kalcium, fosfor och vitamin D är viktiga mineraler som behövs för uppbyggnad av skelett
och tänder och för att musklerna och nervsystemet ska kunna fungera.
Järn, zink, jod och selen kallas spårämnen, det
är mineraler som behövs i mindre mängd men
som ändå är livsviktiga för oss. Järn transporterar syre i blodet medan zink är viktigt för vårt
immunförsvar. Jod behövs för att vi ska kunna
tillverka sköldkörtelhormon och selen behövs
för cellernas syreförsörjning.
Kalcium finns i riklig mängd i mjölk och mjölkprodukter. Som exempel kan nämnas att en
halv liter mjölk/mjölkprodukter ger ca 75% av
dagsbehovet av kalcium.
Fosfor hittar du i mjölk, kött, fisk och ägg.
Kalium finns i frukt, grönsaker och mjölk. Speciellt bananer är kaliumrika.
Järn finns det gott om i kött, blodpudding och
lever och i viss mån i grönsaker, gryn och bröd.
Jod finns i jodberikat salt och i viss mån i alger
(som används i till exempel sushi och misosoppa) fisk och skaldjur.
Zink finns i skaldjur, potatis, vetekli, vetegroddar, frön (till exempel pumpafrön och solrosfrön), mjölk och ägg.
Selen hittar du i fullkornsprodukter, nötter och
ägg.
Många mineralämnen och vitaminer samverkar.
Därför är det bra att äta dem tillsammans.
Sinnenas
äventyr
Tallriksmodellen
bröd, ris
potatis, pasta
couscous, bulgur
grönsaker
rotfrukter frukt
= vitaminer,
mineraler, kolhydrater,
= stora kolhydratskällor
kolhydrater, fiber, mineraler,
vitaminer
fiber
Tallriksmodellen
kött, fisk, fågel,
ägg, baljväxter
= protein och mineralkällor
Bildspel lektion 2
Tallriksmodellen är en bra och illustrativ modell som hjälper till att fördela de
olika delarna i en måltid. Tallriksmodellen beskriver en god fördelning av proteiner, kolhydrater, fett och grönsaker.
Det här behöver du till lektionen:
• Min tallrik, bilaga 6
• Eventuellt tidningar med matbilder
Övningar, bilagor och allt övrigt material finns
på: www.fazer.se/sinnenasaventyr
Kopplat till denna presentationsbild får du hjälp
med att förklara och diskutera vad tallriksmodellen är och hur den kan hjälpa till så att
de ungefärliga mängderna av de olika ingående
delarna i en måltid ska bli rätt. Öva på att låta
eleverna lägga upp skollunchen enligt tallriksmodellen.
Övning: Min tallrik
Bilaga 6
Övningen syftar till att uppmärksamma eleven
på hur maten på tallriken kan läggas upp ur ett
närings- och energiperspektiv, men också ur
ett smak- och estetiskt perspektiv.
Eleverna uppmanas att fotografera eller rita sin
lunchtallrik. Kanske illustrera sin drömtallrik
eller att man äter lika mycket med ögonen som
med munnen. Låt eleverna bli sina egna matfotografer. Titta och diskutera bilder av mat i
tidningar och i recept. Hur presenteras maten
och varför på detta sätt? Av alla bilder kan ni
sedan göra någon form av utställning i anslutning till skolmatsalen.
Tallriksmodellen i korthet:
Vad är då lagom när det gäller mat? Det beror
lite på vilken sorts mat vi väljer och vem som
äter den. Det är svårt att ge ett svar som passar alla men det finns många knep som funkar
för de flesta. Tallriksmodellen är ett jättesmart
verktyg för att äta lagom mängder av all sorts
mat.
Hur maten läggs upp på tallriken har betydelse
om du vill tänka på att äta bra. Då gäller det
att se till vilka proportioner de olika delarna
av potatis/ris/pasta/bröd + kött/fisk, ägg, mjölkprodukter + grönsaker/rotfrukter/frukt får, och
hur stor plats de olika delarna tar.
För att det ska bli lagom kan du tänka dig att
maten på tallriken delas in som ett upp och
nedvänt Y.
På den minsta delen lägger du proteinrik mat
som kött, kyckling, fisk, ägg eller vegetariskt
protein (sojabönor, kikärtor och liknande).
Här ryms också lite sås. På en av de två större
delarna lägger du pasta, ris, potatis, bulgur eller
cous cous. På den andra stora delen lägger du
grönsaker, helst inte bara isbergssallad, tomat
och gurka som innehåller mycket vatten utan
satsa på fiberrika grönsaker som gröna ärtor,
majs, broccoli, morötter eller liknande. Då får
du i dig mer vitaminer och mineraler.
Tillsammans med maten på tallriken ingår även
måltidsdryck, ett glas vatten eller mjölk, i tallriksmodellen.
Vad och hur mycket som är lagom att äta
för just dig beror på din ämnesomsättning,
hur snabbt din kropp kan bryta ner och tillgodogöra sig maten. Det beror också på hur
gammal du är, om du fortfarande växer, hur
mycket du rör på dig och hur mycket muskler
du har i förhållande till fett.
Att diskutera:
• Hur upplevde ni att äta efter tallriksmodellen?
• Vilket knep använder du för att komma ihåg
tallriksmodellen?
• Vad är egentligen lagom?
• S om måltidsdryck ingår vatten eller mjölk i
tallriksmodellen.Vad brukar du dricka?
• H
ur skulle vi som klass kunna hjälpa till att
sprida tallriksmodellen vidare till alla på
skolan?
Sinnenas
äventyr
Favoriter
Favoriter
Bildspel lektion 2
Denna övning ska väcka intresset för och stimulera eleven till att finna lusten i
att provsmaka och att laga mat och baka samt att dela med sig av sina smakupplevelser till andra.
Övning: Mitt/vårt bakverk eller maträtt
elevgrupp:
Bästa receptet - favoriten, bilaga 7
Övningar, bilagor och allt övrigt material finns
på: www.fazer.se/sinnenasaventyr
• Kan ni tillaga receptet/baka på en hem- och
konsumentkunskapslektion?
Låt eleverna laga en rätt eller baka något gott.
Varför inte som en del i fritidshemsverksamheten, om det finns möjlighet till det, eller som
en del i hem- och konsumentkunskapen.
Låt sedan eleven ta ett fotografi av sitt
mästerverk. Innan eleven bestämmer sig för
just sitt recept, ge möjlighet att låta eleven ge
sig ut på inspirationsjakt genom att utnyttja
bibliotek, fråga skolmåltidspersonalen, söka
på nätet, kolla i kokböcker eller tidningar. Fler
recept finns även att låta sig inspireras av på:
www.fazer.se.
• Kan ni låta eleverna jobba med det i mindre
grupper på fritidshemmet?
• Är det lämpligt att göra som en hemuppgift?
• Ska klassen gemensamt bestämma sig för
ett fåtal recept och att ni gör ert eget matlagningsprogram som ni spelar in?
• Kan ni bjuda in någon från skolmåltidspersonalen, från en lokal restaurang/bageri eller
från den kommunala restaurangutbildningen
som kan bidra med inspiration?
• Låt övningen inspirera dina elever och involvera flera ämnen.
Att diskutera:
Eleven dokumenterar just sitt recept och sin
bild på medföljande uppgiftsblad i bilaga 7. Men
låt inte den formen begränsa om eleven istället
vill göra en affisch eller att klassen tillsammans
sätter upp sina favoritrecept som en väggtidning i anslutning till skolmatsalen.
• Vad är det som påverkar ett recept till att
bli favoritreceptet?
Som pedagog kan du lägga upp övningen på
många olika sätt, så det passar just dig och din
• H
ur skulle klassen beskriva smakerna i
favoriträtterna?
• Kan vi kora klassens eller skolans favoritrecept?
• Kan vi anordna en liten lokal smaktävling?