Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande behandling
Område Norra
Gamlegårdskolan med fritidshem
Skolan måste agera så snart någon ur personalen
får kännedom om att ett barn känner sig kränkt.
Skolan skall utreda vad som har hänt och vidta åtgärder och
förhindra fortsatta kränkningar.
Planerna syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionshinder och
att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling.
Planerna gäller för läsåret: 2015/2016
Ansvariga för planerna: Skolkurator Anna Wemfors
Rektor Birgit Johansson
Rektor Lena Holmer
Läsåret 2015/2016
1
Innehållsförteckning
1 Lagstiftningen .................................................................................................... 3
2 Vision för skolan/skolområdet .......................................................................... 3
3 Övergripande mål för skolan/skolområdet ....................................................... 3
4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen ............................................... 3
5 Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling ................................ 5
6 Kartläggning ...................................................................................................... 6
7 Framtagande av planerna .................................................................................. 6
8 Skolans förankringsarbete................................................................................. 6
9 Skolans arbete med främjande insatser ............................................................ 6
10 Skolans arbete med förebyggande insatser .................................................... 7
11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier ................................... 8
12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling ............................................... 12
13 Utvärdering och uppföljning .......................................................................... 14
14 Ansvarsfördelning .......................................................................................... 15
15 Arbetsgång vid incidenter ............................................................................. 16
16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar elev och när personal
eller annan vuxen kränker, hotar eller misshandlar elev ................................... 16
17 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling .. 18
Läsåret 2015/2016
2
1 Lagstiftningen
Den 1 januari 2009 ersattes barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
skyddar barn och elever från kränkningar, trakasserier och diskriminering. Den ena är
diskrimineringslagen som samlar innehållet från flera olika lagar om diskriminering i en
enda lag. Den andra är skollagens kapitel 6 som innehåller regler som avser kränkande
behandling. Utifrån denna lagstiftning skall två planer upprättas: likabehandlingsplan med
tillsynsmyndighet Diskrimineringsombudsmannen (DO) och plan mot kränkande
behandling med tillsynsmyndighet Skolinspektionen - Barn- och elevombudet (BEO).
2 Vision för skolan/skolområdet
Gamlegårdskolans vision är att alla elever ska känna sig trygga i en positiv och tillåtande
arbetsmiljö, vilken ska bygga på ömsesidig respekt för allas lika värde. Ingen enskild
person eller grupp ska utsättas för kränkningar eller diskriminering på grund av kön, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller
könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder samt tillgänglighet. Alla vuxna på
Gamlegårdskolan ska vara goda förebilder genom att respektera och bry sig om eleverna,
sätta gränser och aldrig agera kränkande.
3 Övergripande mål för skolan/skolområdet
Alla elever och personal tar ett gemensamt ansvar för att agera mot diskriminering och
kränkande behandling.
4 Vad står begreppen för i likabehandlingsplanen
4.1 Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever.
Direkt diskriminering är när någon elev missgynnas och det har en direkt koppling
till någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett
förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev
utifrån någon av diskrimineringsgrunderna.
4.1.1 Diskrimineringsgrund kön
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier.
Exempel på trakasserier kan vara:
utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till en elevs könstillhörighet.
Exempel på sexuella trakasserier kan vara:
sexualiserat språkbruk, tafsande eller visning av pornografiskt material.
Läsåret 2015/2016
3
4.1.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av
att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
att var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet.
4.1.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier genom
att inte missgynna någon elev på grund av hans eller hennes religion
att inte missgynna någon med uppfattningar som har sin grund i eller har samband
med en religiös åskådning ex buddism, ateism mm
4.1.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som kan vara av
fysisk, psykisk eller intellektuell karaktär och påverka livet på olika sätt.
Funktionshinder är både sådana som syns och sådana som inte märks lika lätt, som till
exempel olika former av allergi, dyslexi eller annan diagnos.
4.1.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning
Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier samt arbeta mot
homofobi och på så sätt värna rätten till likabehandling oavsett sexuell läggning.
Med sexuell läggning menas
homosexualitet
bisexualitet
heterosexualitet
Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos en individ, en
grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på homosexualitet eller
på homo- och bisexuella människor.
4.1.6 Diskrimineringsgrund könsöverskridande identitet eller
uttryck
Könsöverskridande identitet eller uttryck innebär att någon inte identifierar sig med sin
biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt
ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Läsåret 2015/2016
4
4.1.7 Diskrimineringsgrund ålder
Ålder, dvs uppnådd levnadslängd.
Undantaget är tillämpning som tar hänsyn till ålder i fråga om skolbarnsomsorg, utbildning
i förskoleklass eller särbehandling på grund av ålder, om den har ett berättigat syfte och
de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
4.1.8 Diskrimineringsgrund tillgänglighet
Ny diskrimineringsgrund från 150101. Lagändringen innebär att krav på skäliga åtgärder i
fråga om lokalers tillgänglighet och användbarhet nu omfattar all utbildningsverksamhet.
Kravet på tillgänglighet gäller inte bara den fysiska miljön, utan även stöd, personlig
service samt information och kommunikation. Denna text kommer att revideras då DO
har förtydligat lagändringens inverkan på förskolans arbete.
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom
att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
4.2 Trakasserier
Trakasserier är behandling som kränker en elevs värdighet och har koppling till någon av
de sju diskrimineringsgrunderna.
5 Vad står begreppet för i plan mot kränkande behandling
5.1 Kränkande behandling
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet eller principen
om alla människors lika värde och inte kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.
Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade
tillfällen kallas det mobbning.
Kränkande behandling kan vara:
fysisk (bli utsatt för slag och knuffar)
verbal (bli hotad eller kallad för olika skällsord)
psykosocial (bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
text- och bildburen (klotter, brev, e-post, sms/mms)
Läsåret 2015/2016
5
6 Kartläggning
Skolan och fritidsverksamheten har genom olika metoder fått elever och vårdnadshavare
delaktiga i kartläggningen. Kartläggning görs bland annat genom Kristianstads kommuns
Trygghets- och trivselenkät, för elever i årskurs 3-5.
Skolgårdskartan används två gånger per läsår, för eleverna, i syfte att påvisa var på
skolgården det förekommer kränkningar.
Föräldraenkät skickas hem en gång per läsår.
Trygghetsteam bestående av två vuxna och två elever från varje klass i årskurs 2-5
arbetar tillsammans med Kompisstödjarna med en enkät från Friends kompisstödjarboken
som elever i årskurs 2-5 besvarar. Trygghetsteamet sammanställer enkäten och
Kompisstödjarna tar med det ut till klasserna för analys och diskussion.
De olika undersökningarna ligger till grund för analys, jämförelse och diskussion i
framtagandet för nya mål, tillsammans med eleverna.
7 Framtagande av planerna
Genomförda enkäters svar, skolgårdskartan samt trygghetsteamets och Kompisstödjarnas
arbete ligger till grund för de mål som presenteras i läsårets plan. Förändringsarbetet
tydliggörs genom svaren. Eleverna tar klassvis del av materialet, inkommer med
synpunkter, förslag till förändring och upprättar mål för sin klass.
Att som arbetar i verksamheten upprättar ett gemensamt mål för skolan.
8 Skolans förankringsarbete
Likabehandlingsplanen förankras hos såväl elever, personal och föräldrar genom
kontinuerliga diskussioner och reflektioner. Detta sker genom en ständigt fortlöpande
process av återkoppling, uppföljning och föräldramöten utifrån den kartläggning som sker
under läsåret. Eventuella synpunkter från elever, personal och vårdnadshavare tas i
beaktande och kan resultera i ytterligare mål.
Likabehandlingsplanen finns upprättad på skolans hemsida.
9 Skolans arbete med främjande insatser
Vuxna som har sin anställning på Gamlegårdskolan, har oavsett roll, ett ansvar att ta
ansvar för eleverna i de olika verksamheterna.
Vuxna ska genom tydligt ledarskap ställa krav, ge barnen redskap för problemlösning som
gynnar deras sätt att lösa konflikter. Elever som föregår med gott exempel ska
uppmärksammas för sin insats. Att betona de möjligheter och handlingar som resulterar i
ett önskvärt beteende ska uppmärksammas då det förstärker det som är positivt och
gångbart i verksamheten. Att stärka de färdigheter som eleven har.
Läsåret 2015/2016
6
Gamlegårdskolan har ett trygghetsteam bestående av två lärare, en specialpedagog, en
kurator samt två elever/ klass i årskurs 2-5. Eleverna utbildas för sitt uppdrag som de
sedan har i två år. Elevernas roll i trygghetsteamet är att främja ett positivt klimat elever
emellan. Kompisstödjarna, vars roll är att vara vaksamma kring eventuell mobbning och
kränkning, finns på skolan. Såväl personal som kompisstödjarna får kompetensutveckling
gällande vidareutveckling av ett bra klimat. Friends, en organisation som arbetar mot
mobbning och diskriminering används för att skapa samsyn i personalgruppen.
Samtliga klasser och fritidshemsgrupper har klassråd. Klassernas synpunkter förs vidare till
Gamlerådet (skola och fritidshem), matrådet eller trygghetsteamet. Det sker ett
regelbundet arbete med att förankra demokratibegreppet. Att innebörden handlar om att
alla ska få framföra sin åsikt men samtidigt inte innebär att alla får sin vilja igenom.
Värdegrundarbetet ska genomsyra hela verksamheten och ska ske fortlöpande för att
hållas levande. Metoder som värderingsövningar, samtal och reflektion, används som ett
inslag i den ordinarie undervisningen för att synliggöra diskrimineringsgrunderna och
skapa kunskap kring dessa.
Arbetssättet för att uppmärksamma pojkar och flickor i lika stor utsträckning utvecklas
samtidigt som arbetssättet ska ge ökad förståelse för skillnaderna mellan pojkar och
flickors inlärning. I den miljön främjas ett gott klimat.
För att stärka elevernas ansvarstagande får de i uppdrag att ansvara för olika områden.
Det kan handla om att se till att uteleksaker kommer in efter dagen samt att det är
trevnad i hall och klassrum. Inledningsvis berör ansvarsområdet eleven och dennes klass
för att med stigande ålder röra de gemensamma utrymmena.
Föräldrarna görs delaktiga i det främjande arbetet genom kontinuerlig information för att
tydliggöra planering och bjuda in till diskussion inför föräldramöten. Vikten av samarbete
mellan skola och hemmet poängteras.
10 Skolans arbete med förebyggande insatser
Förebyggande insatser på Gamlegårdskolan:
Alla vuxna som bevittnar kränkning, diskriminering eller trakasserier hanterar situationen
omedelbart genom att samtala med berörd/berörda elever. Den vuxne stannar kvar tills
incidenten är utredd, därefter överlämnas information till ansvarig pedagog som ansvarar
för att följa upp det inträffade.
Vuxennärvaro i alla delar av verksamheten, både i ute- och innemiljön. 2 rastvärdar
ansvarar för att organisera aktiviteter under rasterna och annan personal, som enligt
schema är ute, ska hjälpa elever om konflikt uppstår. På fritidshemmet ska det alltid finnas
en vuxen med i leken samt för att samordna aktiviteter. Vuxennärvaron syftar till att skapa
Läsåret 2015/2016
7
trygghet och trivsel samt minska antalet konflikter. Dokumenterat otrygga platser ska
uppmärssammas extra av den vuxne.
Vuxennärvaro i hallar och omklädningsrum samt vid köbildning.
Med utgångspunkt från elevernas svar från trivselenkäten upprättas handlingsplaner för
att skapa förbättring. Detta sker i samråd med eleverna.
11 Skolans åtgärder mot diskriminering och trakasserier
Nedanstående struktur är hämtad ur Lika värde lika villkor – Arbete mot diskriminering i
förskola och skola, Love Nordenmark o Maria Rosén.
11.1 Diskrimineringsgrund kön
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Det har inte All personal ska
Främjande:
2015/2016
framkommit vara införstådd med Pojkar och flickor
vid
vad
får lika stort
utvärderingen diskrimineringslagen inflytande och
att någon elev innebär.
utrymme. I
känt sig
undervisningen
kränkt av en Eleverna ska bli
involveras lagen
vuxen på
medvetna om
för att belysa
skolan p.g.a. diskrimineringslagen elevers
kön.
genom
rättigheter.
undervisningen.
Ett
Förbyggande:
sexualiserat Ingen elev ska
Handlingsplan ska
språkbruk
utsättas för sexuella upprättas vid
förekommer. trakasserier.
diskriminering.
1. Ytterst
2. Operativt
1.
2.
Rektor
All personal på
skolan.
Ansvarig
klasslärare,
ansvarig
fritidspersonal.
Uppföljning
Utvärdering. Elevenkät.
Vuxennärvaro i all
verksamhet.
Läsåret 2015/2016
8
11.2 Diskrimineringsgrund etnisk tillhörighet
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Den kulturella All personal ska
Främjande:
2015/2016
och etniska
vara införstådd med Undervisningen
mångfalden är vad
ska ge eleverna
omfattande på diskrimineringslagen kunskaper samt
skolan, vilket innebär.
medvetandegöra
leder till att
dem om allas
situationer kan Eleverna ska bli
lika värde samt
uppstå p.g.a. medvetna om
belysa likheter
olika synsätt diskrimineringslagen och olikheter.
och
genom
Aktivt arbeta
traditioner.
undervisningen.
med elevernas
empatiska
Ingen elev har Ingen elev ska
förmåga.
enligt
utsättas
kartläggningen diskriminering
Förebyggande:
drabbats av
p.g.a. etnisk
Tydliga rutiner
diskriminering tillhörighet.
på skolan som
p.g.a. etnisk
uppmärksammar
tillhörighet.
om någon vuxen
eller annan elev
arbetar
diskriminerande
mot någon elev.
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
1.
2.
Rektor
Arbetslagen
Uppföljning
Elevhälsans arbete
utvärderas. Enkätsvar från
elever en gång per termin.
11.3 Diskrimineringsgrund religion eller annan trosuppfattning
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Uppföljning
Se
Uppmärksamhet
diskrimineringsgrund kring landsmäns
etnisk tillhörighet.
agerande
gentemot
varandra.
Läsåret 2015/2016
9
11.4 Diskrimineringsgrund funktionshinder
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Det förekommer
ingen
diskriminering
p.g.a.
funktionshinder.
Varje enskild elev
med
funktionshinder ska
få sina behov
tillgodosedda och
synliggjorda i
skolan.
Elever med
funktionshinder ska
utifrån sina
förutsättningar ges
möjlighet till
deltagande och
utveckling i sitt
lärande. De ska
mötas med respekt
för sin person.
Främjande:
2015/2016
Eleverna ska
genom
undervisningen
ges kunskap
om vad
funktionshinder
är, både de
som syns och
de som är
dolda.
Eleverna ska
utveckla
förståelse för
vad
funktionshinder
kan innebära.
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
1.
2.
3.
Rektor
Arbetslagen
Den enskilde
pedagogen
samt
elevhälsan.
Uppföljning
Utvärdering. Samtal
med anhörig till elev
med funktionshinder
kring bur de anser att
skolsituationen fungerar
för barnet.
Samtal med barnet med
funktionshinder utifrån
ålder och mognad.
All personal ska
vara införstådd med Förebyggande:
vad
Eventuella
diskrimineringslagen situationer som
innebär.
kan verka
utestängande
Eleverna ska bli
för elever med
medvetna om
funktionshinder
diskrimineringslagen ska diskuteras.
genom
undervisningen.
11.5 Diskrimineringsgrund sexuell läggning
Läsåret 2015/2016
10
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Förekommer ej Eleverna ska Trygghetsteamet 15/16
i nuläget.
ha en
kommer att arbeta
kunskap om med en bok
att det finns framtagen av
olika sexuella region Skåne
läggningar.
Kunskap
utifrån ålder
o mognad.
Viktigt att
kunskapen
om att i
Sverige är det
tillåtet att
vara olika
Ansvar
Uppföljning
Rektor
lärare
Efter varje lektion
1. Ytterst
2. Operativt
11.6 Diskrimineringsgrund tillgänglighet
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
1. Ytterst
2. Operativt
Uppföljning
Förekommer ej i nuläget.
Läsåret 2015/2016
11
12 Skolans åtgärder mot kränkande behandling
12.1 Kränkande behandling
Nuläge
Mål
Åtgärd
Tidsplan
Ansvar
Det
Eleverna ska Främjande:
2015/2016
förekommer ha ett vårdat Kontinuerligt
enligt
språkbruk. värdegrundsarbete.
kartläggningen De ska
Diskussionsdagar för
verbala
bemöta
arbetslagen för utbyte
kränkningar i varandra
av arbetssätt.
form av
med respekt
nedvärderande och hitta
Eleverna får
ord. Det
andra
ansvarsuppgifter efter
förekommer strategier än ålder och mognad.
fysiskt våld i att slåss.
Bland annat
form av slag Utveckla
klassrumstrivsel,
och sparkar. elevernas
trivselaktiviteter i
empatiska klassen/fritids,
förmåga för mellanmålsansvar,
att skapa
kamratstödjare,
förståelse
gamleråd, matråd och
för vilka
rastansvar.
känslor som
kan
Flickor och pojkar ges
uppkomma samma utrymme och
vid
möjlighet till inflytande.
kränkning. Alla elever ges
förutsättningar till
Eleverna ska deltagande vid
känns
skolaktivitet, utflykt,
glädje,
studiebesök samt
trygghet och raster.
gemenskap i
hela skolans
verksamhet. Förebyggande:
Pedagogerna
medvetandegör
eleverna när
situationer uppkommer
och agerar som
förebilder för att skapa
lugn och ro i
klassrummen.
1. Ytterst
2. Operativt
1.
2.
3.
Rektor
Ansvarig pedagog/klass
Ansvarig
pedagog/fritidshemsavdel
ning.
Uppföljning
Utvärdering i olika
steg. I
klassrummet
dagligen, veckovis
samt med stöd av
enkäten från
friends eller
kommunens.
Eventuell
förändring ska
vara mätbar.
Vuxennärvaro i
situationer där
köbildning kan uppstå.
Rastaktiviteter, vuxna
bär gul väst.
Engagemang och
planering för att uppnå
bra raster.
Läsåret 2015/2016
12
Skapa nya
ordningsregler
tillsammans med
eleverna. Vilken metod
gör att klassen får ett
bra klimat?
Läsåret 2015/2016
13
13 Utvärdering och uppföljning
13.1 Utvärdering av föregående läsårs likabehandlingsplan och plan
mot kränkande behandling
Konceptet med filmer, övningar, lekar gick man ifrån för att flera klasslärare hade svårt att ge
arbetet utrymme. Klasstödjarna berättade att det inte blev som det var tänkt och kände sig lite
besvikna, dock inte alla klasser. Filmen, övningarna som kamratstödjarna fick med sig ut byggde på
de svar enkäterna visat var behov att arbeta med på skolan. Förskoleklassen och ettan fick ingen bra
återkoppling eftersom dom inte har kamratstödjare. Filmerna från Friends var för svåra att förstå
därför bytte trygghetsteamet till ”Vara vänner filmerna”
Återkopplingen till kollegiet upphörde vilket inte var bra. Här gör vi en koppling till arbetslagen via
trygghetsteamet
Samtalen som trygghetsteamet hade med elever har blivit färre för organisationen på skolan
ändrades och idag förs mer samtal i klassen istället vilket är mycket bättre.
Samtal idag är när en elev är mobbad eller vi ser att det utvecklas till att kunna bli mobbing. Här
ligger det rätt.
Alla på skolan har fått Friendsutbildning vid 2 tillfällen och kamratsstödjarna och trygghetsteamet
har fått två utbildningar.
Vi har haft nätmobbingsutbildning för föräldrar och personal. Tyvärr dålig uppslutning från
föräldrar men dom som var där var mycket nöjda.
När skolverkets utredning/rapport kom om metoder mot mobbing 2011 rapport 353 så fick vi
kunskap om många saker blandannat att pojkar och flickor reagerar på olika sätt vid olika metoder.
Skolverket tog fram en mycket lättläst bok som heter ” Vad fungerar” Den här boken har
personalen fått ta del av och vi har hämtat flera saker att använda i vårt arbete
Vi knöt i samband med detta trygghetsteamet till elevhälsan. Trygghetsteamet är en del av
elevhälsan och minst 1 gång per termin ska elevhälsan och trygghetsteamet sammanstråla med syfte
att följa upp det förebyggande och främjande arbetet. Specialpedagog och kurator deltar varje gång
i elevhälsan och blir på så sätt en bro
Vi startade lekdagar för att bygga på gemenskap mellan klasserna och för att ge femmorna ansvar.
Trygghetsteamet planerade två dagar våren 2015. Detta utföll med bravur. Fungerade mycket bra
Läsåret 2015/2016
14
13.2 Utvärdering av innevarande läsårs likabehandlingsplan och
plan mot kränkande behandling
Vi följer upp arbetet med våra kartläggningar av skolgården som eleverna gör. Enkäter
från kamratstödjarna till alla elever. Trygghetsteamets upp följningar. Elevhälsan följer
upp likabehandlingsanmälningarnas uppföljningar samt trygghetsenkäten för kommunen.
Diskussioner och uppföljningar i klasserna
14 Ansvarsfördelning
Följande ansvarsfördelning gäller:
Skolchef
ansvarar för att skyndsamt följa upp av rektor anmälda fall av kränkningar och eller
trakasserier, samt anmäla, enligt delegeringsordningen till Barn- och
utbildningsnämnden.
Rektor
ansvarar för att likabehandlingsplanen och planen för kränkande behandling omarbetas
varje år, hålls aktuell och följs upp.
ansvarar för att dokumentationen av händelser som kan betecknas som diskriminering
eller kränkande behandling sparas/arkiveras.
ansvarar för att åtgärdsplan upprättas.
ansvarar för att stöd ges till elever som utsatts för diskriminerande eller kränkande
behandling och att stöd ges till den som orsakat händelsen.
kontaktar och informerar skolchef vid samtliga fall av kränkningar och eller
trakasserier, använd avsedd blankett i metodboken.
ansvarar för att kontakt med polis tas för samråd och att anmälan sker, i de fall då
incidenten faller under allmänt åtal.
kallar till möte med berörd personal för att förhindra att diskriminering, trakasserier
eller kränkning fortsätter och ser till att åtgärdsprogram upprättas.
Elevhälsan
Personal i elevhälsan träffas regelbundet och diskuterar och samordnar åtgärder mot
uppkomna incidenter.
Personal i elevhälsan analyserar och föreslår åtgärder i syfte att främja likabehandling.
Mentor/ansvarig pedagog
har huvudansvar för kontakter med eleven, hemmet och rektor.
informerar elever och föräldrar om likabehandlingsplanen och planen mot kränkande
behandling.
Samtalar med elever om något händer samt har uppföljning på händelsen
Läsåret 2015/2016
15
Arbetslaget
skall vara den grupp, där man i första hand kan få stöd och hjälp att hantera
situationer med anknytning till handlingsplanen.
eller person i arbetslaget som får information om eller bevittnar en kränkande eller
diskriminerande händelse skall dokumentera på avsedd blankett.
informerar/utbildar elever i frågor som rör likabehandlingsplanen och planen mot
kränkande behandling, så att de aktivt kan ta ställning i dessa frågor.
arbetar på ett medvetet och tydligt sätt med händelsen i fokus enligt nedanstående
arbetsgång
Elever
skall ta ställning mot diskriminering och kränkande behandling.
15 Arbetsgång vid incidenter
Gamlegårdskolan skiljer på om det handlar om upprepade incidenter där samma elev är
inblandad, oberoende som offer eller förövare. Den typen av ärende tas upp i
Trygghetsteamet. Två vuxna ur trygghetsteamet hämtar den elev som utsatt någon/några
elever för knuffar eller slag. Ett frågeupplägg från Farstamodellen används samt att berörd
elevs vårdnadshavare kontaktas. Uppföljning bokas efter samtalet. Två uppföljningar sker.
Dokumentation sker. Om förändring uteblir kopplas rektor samt elevhälsoteam in.
Enstaka incidenter som kräver omedelbar åtgärd hanteras av berörd personal.
1. Gå in och bryt det som sker.
2. Skaffa dig en bild av händelsen. Inhämta fakta genom exempelvis tre-partssamtal.
3. Kontakta ansvarig klasslärare eller fritidshemspersonal. Vid behov kontakta rektor.
4. Ansvarig mentor kontaktar elevens vårdnadshavare till de inblandade.
5. Följ upp med uppföljningssamtal.
Eleverna uppmanas att alltid kontakta en vuxen vid incidenter, oavsett inblandning eller
inte. Vårdnadshavarna uppmanas att berätta för skolan om eleven uttrycker att något har
inträffat i skolan.
16 Arbetsgång när elev kränker, hotar eller misshandlar
elev och när personal eller annan vuxen kränker, hotar eller
misshandlar elev
Vad det gäller elev-elev är detta ett steg allvarligare än det som redovisades i punkt 15.
1.
2.
3.
4.
Gå in och bryt.
Tillkalla akut hjälp om det inte är möjligt att bryta.
Vid behov tillkalla polis, skolledning ansvarar i första hand.
En skadebedömning görs och skolsköterska/vårdcentral/sjukhus kontaktas för
eventuell vård.
5. Vårdnadshavaren kontaktas av ansvarig mentor i första hand och av annan vuxen i
andra hand.
Läsåret 2015/2016
16
6. Vid situationer där personal ingripit ansvarar denna för att rektor kontaktas snarast.
Rektor ansvarar för att det inträffade utreds samt vilka åtgärder som ska vidtas.
Händelsen ska dokumenteras på avsedda blanketter. Flexite samt åtgärdsprogram
ska upprättas.
7. Samtal och uppföljningssamtal. Om händelsen inte är av våldsam karaktär utan
består av kränkningar eller hot, gäller samtalsmodellen enligt Farsta-modellen samt
dokumentation på avsedda blanketter. Åtgärdsprogram upprättas.
Vårdnadshavaren kontaktas av ansvarig pedagog. Eleven får hjälp av vuxna, som
kontrollerar mående samt följer upp att/hur eleven kommer hem. Det är viktigt att
eleven förstår att de vuxna tar ansvar för eventuella anmälningar, samtal samt
åtgärder.
Läsåret 2015/2016
17
17 Dokumentation - diskriminering och trakasserier/kränkande behandling
Gemensamt för all diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några
kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar kan vara fysiska
(exempelvis slag och knuffar), verbala (exempelvis hot och tillmälen), psykosociala
(exempelvis utfrysning och ryktesspridning) eller texter/bilder (exempelvis klotter, brev,
sms och e-post). Denna utredningsblankett arkiveras på rektorns expedition.
Datum för händelsen:
Vårdnadshavare informerad
JaNej
Personer som varit närvarande
vid eller som har information
om händelsen. Namn och
klass/befattning.
Klockslag:
Plats (hus, sal mm):
Person 1:
Person 2:
Person 3:
Person 4:
Person 5:
Beskrivning av orsaken till händelsen och förloppet:
Diskimineringsgrund Kränkande behandling
Åtgärder:
Uppföljningsdatum:
_______________________________
Informationslämnare
________________
Datum
_______________________________
________________
Ansvarig rektor
Datum
Läsåret 2015/2016
18
