Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att

,3
Bryssel den 14 januari 2003
.RPPLVVLRQHQ XSSPDQDU PHGOHPVVWDWHUQD
LQWHQVLILHUDHNRQRPLVNDRFKVRFLDODUHIRUPHU
DWW
2P (XURSHLVND XQLRQHQ VND NXQQD Qn PnOHW DWW EOL YlUOGHQV PHVW
NRQNXUUHQVNUDIWLJD HNRQRPL PnVWH PHGOHPVVWDWHUQD |ND VLQD
DQVWUlQJQLQJDU QlU GHW JlOOHU DWW JHQRPI|UD UHIRUPHU , VLQ UDSSRUW WLOO
(XURSHLVND UnGHWV YnUP|WH PDUV PHQDU NRPPLVVLRQHQ DWW GHW ILQQV
W\GOLJDWHFNHQSnDWWGHIHPVHQDVWHnUHQVUHIRUPHUOHWWWLOOYLNWLJDVWUXNWXUHOOD
I|UlQGULQJDU 5DSSRUWHQ RP HNRQRPLVN VRFLDO RFK PLOM|PlVVLJ I|UQ\HOVH L
(8YLVDUDWWPnOHQIRUWIDUDQGHNDQQnVPHQDWWGHWLQWHILQQVQnJRQJDUDQWL
I|UIUDPJnQJ 'HW KDU YLVVHUOLJHQ JMRUWV IUDPVWHJ Sn L SULQFLS DOOD RPUnGHQ
PHQDUEHWHWPnVWHSnVN\QGDVRFKVDPRUGQDVI|UDWWInGHUHVXOWDWVRPVWDWV
RFK UHJHULQJVFKHIHUQD NRP |YHUHQV RP YLG (XURSHLVND UnGHWV P|WH L
/LVVDERQ I|U WUH nU VHGDQ , nU lU GHW HQ SULRULWHUDG XSSJLIW DWW VH WLOO DWW GH
LQYHVWHULQJDU VRP JMRUWV L NXQVNDS RFK LQQRYDWLRQ LQWH JnU I|UORUDGH YLG
GHQQDNULWLVNDWLGSXQNW7YlUWRPlU|NDGNXQVNDSRFKLQQRYDWLRQDYJ|UDQGH
I|UKnOOEDUWLOOYl[WDUEHWVWLOOIlOOHQRFKPLOM|Q
När han presenterade rapporten för Europaparlamentet i Strasbourg sade
kommissionens ordförande Romano Prodi att Lissabon-strategin är rätt väg att gå
även för ett utvidgat EU. Den är det bästa sättet att uppnå det som mest berör våra
medborgare – välstånd, fler och bättre jobb, ökad social sammanhållning och en
renare miljö – samtidigt som man ser till att detta sker på sätt som är hållbart för
kommande generationer. Europeiska rådets vårmöte måste visa att det är berett att
driva processen vidare trots försämrade ekonomiska villkor. Inför utvidgningen är det
nödvändigt att öka arbetstakten.
Enligt ordförande Prodi är dessa utmaningar ett ytterligare argument för att öka
takten, inte för att dämpa den, och han menar att Lissabon-strategin är det bästa
sättet att integrera de nya medlemsstaterna och förbättra den ekonomiska
utvecklingen.
6\VVHOVlWWQLQJ
Trots den ökade arbetslösheten finns det tydliga tecken på att de senaste fem årens
reformer har resulterat i viktiga strukturella förändringar på flera, om än inte alla,
arbetsmarknader inom EU. Sedan 1996 har fler än 12 miljoner nya arbetstillfällen
skapats varav cirka 500 000 under 2002. Ändå varierar resultaten avsevärt, och
reformerna har inte varit tillräckligt omfattande i alla medlemsstater.
Följaktligen krävs ytterligare ansträngningar (särskilt från de medlemsstater som
ännu inte bidragit till den ökade sysselsättningen i någon större omfattning) om
unionen ska uppnå målet med en förvärvsfrekvens på 67 % av den arbetsföra
befolkningen år 2005. Och det är långt kvar till målet att behålla minst 50 % av äldre
arbetstagare på arbetsmarknaden i slutet av årtiondet, eller att höja den
genomsnittliga pensionsåldern med fem år – båda nyckelfaktorer för att nå full
sysselsättning till år 2010.
5HIRUPDYSURGXNWWMlQVWHRFKNDSLWDOPDUNQDGHUQD
Till stor del har den inre marknaden fungerat bra de senaste tio åren, dock har
framstegen varit mindre på vissa områden. Därför är Lissabon-strategin inriktad på
områden som tjänster, offentlig upphandling, transport, energi, finansiella tjänster
och modernisering av konkurrensbestämmelserna, liksom vissa områden vad gäller
beskattning. Under det senaste året har det dock nåtts överenskommelser om viktiga
reformer på många av dessa områden.
Medlemsstaterna måste nu se till att de bestämmelser och nya politiska strategier
man kommit överens om genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Det betyder att
på flera viktiga nyckelområden måste alla medlemsstater göra mycket mer än
säkerställa att de åtgärder man kommit överens om genomförs korrekt och i tid om
unionen ska kunna dra nytta av den inre marknadens fulla potential.
.XQVNDSLQQRYDWLRQRFKG\QDPLNLQlULQJVOLYHW
Näringslivet investerar inte tillräckligt i kunskap och innovation. Det föreslagna
gemenskapspatentet, en prövosten för unionens åtagande vad gäller innovation, är
fortfarande blockerat.
Trots de påfrestningar som budgetarna för närvarande är utsatta för bör
medlemsstaterna skapa de förutsättningar som behövs för ökade investeringar i
utbildning, forskning och kunskapsekonomin, då dessa är nödvändiga för tillväxt på
medellång sikt och för att skapa arbetstillfällen av bra kvalitet. Det krävs
skattemässiga och reglerande incitament för att garantera att privata bidrag följer
dessa prioriteringar. Den nya utmaningen när det gäller konkurrenskraft är att inrätta
kopplingar mellan kunskap och marknaden och att skapa rätt miljö för innovation.
Det behövs bättre samordning och ett konsekvent tillvägagångssätt.
6RFLDOVDPPDQKnOOQLQJ
Bristen på aktuella uppgifter gör det svårt att få en rättvisande bild av framstegen när
det gäller bekämpning av fattigdom och social utslagning. Viss hjälp kan man dock få
av den ökade sysselsättningen, särskilt den minskade långtidsarbetslösheten och
antalet hushåll där ingen arbetar.
I de flesta medlemsstater pågår reform och modernisering av de sociala
trygghetssystemen, som fortsätter att spela en central roll vad gäller att stärka
sammanhållningen inom unionen.
Det är dock mycket oroande att vissa medlemsstater fortfarande inte gjort tillräckligt
för att säkerställa stabilitet på lång sikt och kvaliteten på sina sociala
trygghetssystem, särskilt med tanke på den åldrande befolkningen och för att öka
jämställdheten.
0LOM|RFKKnOOEDUXWYHFNOLQJ
Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av den mänskliga faktorn – nu senast
olyckan med oljetankern Prestige – visar att genomförandet av unionens agenda för
hållbar utveckling kräver förnyad uppmärksamhet.
Vissa framsteg har gjorts, men det krävs kontinuerliga ansträngningar för att
säkerställa fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser, och förbättrad
luftkvalitet måste prioriteras. Prissättningsmekanismer och skattesystem måste på
ett bättre sätt spegla de övergripande kostnader en viss ekonomisk aktivitet orsakar
samhället om hållbarhet på lång sikt ska kunna garanteras, och för att uppmuntra till
användning av ren teknik så att både ekonomin och samhället kan dra nytta av de
möjliga fördelarna. Detta i sin tur bidrar till stärkt konkurrenskraft, samtidigt som
överenskomna internationella mål kan uppnås.
Unionen har valt att spela en ledande roll när det gäller att främja hållbar utveckling
på global nivå, och har under senare år stått i förgrunden vid utarbetandet av den
internationella dagordningen. Under 2002 fattades viktiga beslut på global nivå, t.ex.
inledandet av Doha-utvecklingsagendan, Monterrey-konferensen om utvecklingsstöd
och världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg, som nu måste omsättas i
praktiken.
8WYLGJQLQJ
De nya medlemsstaterna har blivit mer bekanta med Lissabon-strategins logik och
arbetsmetoder. Strategin är grunden för mycket av den politik de nu måste
genomföra, och arbetet med att ytterligare integrera dem i processen måste
påskyndas.
Utvidgningen kräver inte att Lissabon-strategin skrivs om, eller att man gör avkall på
några av dess centrala mål, då det handlar om mål för unionen som helhet snarare
än för enskilda länder. De är lika giltiga för en union med 25 eller fler medlemsstater.
(XURSHLVNDUnGHWVYnUP|WHYlOMDWWYl[D
Europeiska rådet måste axla sin roll som central instans i uppläggningen av
ekonomisk, social och miljörelaterad politik. Vid vårmötet måste rådet se bortom de
kortfristiga utmaningarna och påfrestningarna och inrikta sig på handlingar som kan
stimulera våra utsikter på medellång sikt och säkerställa att besluten
överensstämmer med de långsiktiga målen. Rådet måste, tillsammans med
Europaparlamentet, fastställa inriktningen och hastigheten på det framtida arbetet.
För att uppnå detta måste medlemsstaterna och EU:s institutioner göra två saker –
skapa förutsättningar för ökade investeringar i kunskap och innovation samt
genomföra och påskynda de reformer man redan har kommit överens om.
Europeiska rådet kommer, med vårrapporten som underlag, att ha ett utmärkt tillfälle
att fastställa prioriteringar som vägledning för de viktigaste politiska instrumenten –
de allmänna ekonomiska riktlinjerna, de omarbetade sysselsättningspolitiska
riktlinjerna och strategin för den inre marknaden.
Europeiska rådet måste särskilt säkerställa följande:
1. Kunskap och innovation måste stärkas. Detta innebär att stödja företagaranda,
främja kunskapsindustrier och modernisera de sociala trygghetssystemen. Som
grund för detta krävs effektiva instrument inom utbildning, livslångt lärande och
forskning. Här har både offentliga och privata medel på gemenskapsnivå och
nationell nivå en uppgift att fylla.
2. Det måste fattas beslut om de återstående reformerna enligt Lissabon-strategin.
Detta innebär att överenskomna reformer av produkt-, kapital- och
arbetsmarknaderna ska genomföras, liksom centrala miljöåtgärder och en
modernisering av de sociala trygghetssystemen. Europeiska rådets vårmöte
måste fastställa tidsfrister och fördela ansvar för att se till att alla åtgärder på EUnivå antas före valen till Europaparlamentet i juni 2004. Det gäller även dem som
kommissionen ska presentera före juni i år. För att detta ska lyckas krävs
åtaganden inte från regeringarna, utan från en rad aktörer som
arbetsmarknadens parter.
3. Att VDPVSHOHW PHOODQ /LVVDERQVWUDWHJLQ RFK GHQ PDNURHNRQRPLVND
SROLWLNHQ VWlUNV. Detta betyder att samordningen av den ekonomiska poltiken
bör stärkas i enlighet med förslag från kommissionen om budgetsamordning, och
Lissabon-strategins mål bör beaktas i större omfattning i de allmänna riktlinjerna
för den ekonomiska politiken.
5ROOHURFKDQVYDU±5nGVNRQVWHOODWLRQHURFKQ|GYlQGLJDEHVOXWULNWOLQMHUVRPEHK|YVI|UDWW
GULYD/LVVDERQVWUDWHJLQYLGDUH
3ULRULWHW
0|MOLJKHWHUJHQRP
NXQVNDSRFK
PDUNQDGVUHIRUPHU
$QVYDULJWUnG
Konkurrens
Transport, telekommunikation,
energi
Ekonomiska och finansiella
frågor
Sysselsättning, socialpolitik,
hälso- och konsumentfrågor
Utbildning, kultur och ungdom
6\VVHOVlWWQLQJ
VRFLDODGLPHQVLRQHQ
Sysselsättning, socialpolitik,
hälso- och konsumentfrågor
0LOM|PlVVLJEHODVWQLQJ
Miljö
5DPYHUNI|U
HNRQRPLVNSROLWLN
Ekonomiska och finansiella
frågor
Ekonomiska och finansiella
frågor
8SSJLIW
Genombrott vad gäller gemenskapspatent
före Europeiska rådets vårmöte 2003
Paketet om offentlig upphandling (MXQL)
Handlingsplan för att öka FoU-investeringar
(GHFHPEHU)
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWPDUV
Strategi för företagsstyrning
Direktivet om övertagandebud
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWMXQL
Gemensamt europeiskt luftrum
Avtal om allmänna tjänster för
persontransport
Tillträde till hamntjänster
Tilldelning av avgångs- och ankomsttider på
flygplatser
Energipaketet
Transeuropeiska nät för transport
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWGHFHPEHU
Andra järnvägspaketet
Europeiska arbetsgruppen för nätsäkerhet
Information från den offentliga sektorn
Prissättning på infrastruktur inom
transportområdet (inklusive ändring av
Eurovinjetten) (PLWWHQDY)
gYHUHQVNRPPHOVHI|UH(XURSHLVNDUnGHWV
YnUP|WHRP
Skattepaketet
Energiskatt
Handlingsplanen för finansiella tjänster
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWMXOLDY
Prospektdirektivet
Pensionsdirektivet och att utvidga
Lamfalussy-processen till att omfatta banker,
försäkringsbolag och konglomerat
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWPDUVDY
Direktivet om investeringstjänster
Direktivet om insyn

Läkemedelsförordningspaketet
(GHFHPEHU)
Programmen Erasmus World och eLearning
(QRYHPEHU)
Sysselsättningspolitiska riktlinjer 2003
Personal som hyrs ut av bemanningsföretag
(GHFHPEHU)
Uppdaterad förordning om samordning av
sociala trygghetssystem (GHFHPEHU)
6OXWOLJWDQWDJDQGHVHQDVWPDUV
Klimatförändringspaketet
Miljöansvar
Luftkvalitetspaketet
Energibeskattning (MDQXDUL)

Allmänna riktlinjer för den ekonomiska
politiken 2003
Mer information:
http://europa.eu.int/comm/lisbon_strategy/index_en.html