Likabehandlingsplan och plan mot
diskriminering och kränkande behandling
Marks Gymnasieskola, språkintroduktionen
Läsår 2015/2016
Innehåll
1 Grunduppgifter ......................................................................................................................... 1
2 Delaktighet ................................................................................................................................ 2
3 Lagrum ...................................................................................................................................... 3
3.1
Diskrimineringslagen (2008:567)........................................................................................................ 3
3.2
Skollagen ............................................................................................................................................ 3
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling ............................. 3
3.3
Socialtjänstlagen ................................................................................................................................ 3
3.4
Vad säger de allmänna råden om skolans likabehandlingsarbete?................................................... 4
4 Begrepp..................................................................................................................................... 5
4.1
Diskriminering ..................................................................................................................................... 5
Direkt diskriminering .................................................................................................................... 5
Indirekt diskriminering.................................................................................................................. 5
4.2
Trakasserier och kränkande behandling ............................................................................................ 5
Kränkande behandling .................................................................................................................. 5
4.3
Sexuella trakasserier .......................................................................................................................... 6
4.4
Repressalier ....................................................................................................................................... 6
5 Diskrimineringsgrunderna ....................................................................................................... 7
5.1
Kön ..................................................................................................................................................... 7
5.2
Könsidentitet eller könsutryck............................................................................................................. 7
5.3
Etnisk tillhörighet ................................................................................................................................ 7
5.4
Religion eller annan trosuppfattning ................................................................................................... 8
5.5
Funktionsnedsättning ......................................................................................................................... 8
5.6
Sexuell läggning ................................................................................................................................. 8
5.7
Ålder ................................................................................................................................................... 9
6 Utvärdering ............................................................................................................................. 10
7 Främjande insatser ................................................................................................................ 11
7.1
Områden...........................................................................................................................................11
Kön
.......................................................................................................................................... 11
Könsidentitet eller könsutryck ..................................................................................................... 11
Etnisk tillhörighet ........................................................................................................................ 12
Religion eller annan trosuppfattning .......................................................................................... 12
Funktionsnedsättning .................................................................................................................. 12
Sexuell läggning .......................................................................................................................... 13
Ålder .......................................................................................................................................... 13
Könsidentitet eller könsuttryck .................................................................................................... 13
Kränkande behandling ................................................................................................................ 14
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet ........................................................................... 14
8 Kartläggning ........................................................................................................................... 15
8.1
Resultat och analys ..........................................................................................................................15
Främjande insatser ..................................................................................................................... 15
Förebyggande åtgärder............................................................................................................... 15
9 Rutiner för akuta situationer .................................................................................................. 17
9.1
Policy ................................................................................................................................................17
9.2
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier, diskriminering och kränkande behandling ....................17
9.3
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till........................................................................17
9.4
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av andra elever .....................17
9.5
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras, diskrimineras eller kränks av
personal ............................................................................................................................................17
9.6
Rutiner för uppföljning ......................................................................................................................18
9.7
Rutiner för dokumentation ................................................................................................................18
9.8
Ansvarsförhållande ...........................................................................................................................18
1 Grunduppgifter
Verksamhetsform som omfattas av planen
Marks Gymnasieskola, språkintroduktionen
Ansvarig för planen
Planen gäller
från
Planen gäller
till
Anna Johannesen
2015-08-18
2016-06-10
Vår vision
Att med engagemang, nyfikenhet och glädje erbjuda utbildning när den är som bäst - på en
skola där ingen elev blir diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.
Vår Värdegrund
Utbildningarna inom Marks Gymnasieskola syftar till att eleverna ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust
att lära. Utbildningarna ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar
på. I utbildningarna ska hänsyn tas till elevernas olika behov. Eleverna ska ges stöd och
stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader
i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningarna syftar också till att i
samarbete med hemmen främja elevernas allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa,
kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Utbildningarna ska utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga
rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla
människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar
inom utbildningarna ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av
kränkande behandling. Utbildningarna ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
1
2 Delaktighet
Elevernas delaktighet
Marks Gymnasieskolas elever har vid klassråd och programvisa skolkonferenser haft möjlighet
att följa upp och utvärdera den föregående planen. Vid samma möten har eleverna haft
möjlighet att uttrycka sina åsikter om det främjande och förebyggande arbetet läsåret 20142015. Eleverna som läser andra året på Marks Gymnasieskola har under vårterminen haft
möjlighet att besvara en enkät som handlar om skolans arbete med planen.
Personalens delaktighet
Under våren 2015 har personalen i respektive arbetslag haft i uppgift att kartlägga på vilket
sätt eleverna riskerar att bli kränkta eller diskriminerade i undervisningen. Vidare har
personalen även haft i uppgift att föreslå främjande och förebyggande åtgärder. Personalen
har också gått igenom föregående år plan och resultatet av elevenkäten. Två möten har
genomförts där syftet har varit att möjliggöra för personalen att vara delaktiga i att ta fram de
konkrekta främjande och förebyggande åtgärderna för nästa planperiod.
Förankring av planen
Rektor presenterar planen vid den skolövergripande skolkonferensen. Mentorerna presenterar
planen på klassråden. Eleverna har vid dessa möten möjlighet att komma med synpunkter på
och förslag till förändringar på planen.
Vårdnadshavare och föräldrar får information om planen vid föräldramöten, skolgemensamma
och programspecifika. Likabehandlingsplanen publiceras även på kommunens hemsida,
skolans hemsida och på skolasn lärplattform.
Planen tas upp med personalen på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och medarbetarsamtal.
Personal har i uppdrag att förankra planen gentemot elever, vårdnadshavare och föräldrar och
att genomföra de främjande och förebyggande åtgärderna.
2
3 Lagrum
3.1
Diskrimineringslagen (2008:567)
Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet:
arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och
elever oavsett kön, könsövergripande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det innebär
att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts
för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder.
varje år upprätta en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som
behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever samt
förebygga och förhindra trakasserier som har samband med ovanstående
diskrimineringsgrunder. Planen skall innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som
man avser påbörja eller skall genomföras under det kommande året. En redovisning av
hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.
3.2
Skollagen
Enligt 6 kapitlet i den nya skollagen, som började tillämpas fr. o m 1 juli 2011, ska den som
äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet
arbetar målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.
Skolan skall:
Göra allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
kränkande behandling.
Varje år göra en plan mot kränkande behandling. Den ska innehålla en översikt över de
åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom
ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Planen skall innehålla
en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under
det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts
ska tas in i efterföljande års plan.
Leva upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får
kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda
på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.
Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling
6 kap 10 § En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn
eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten
är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.
3.3
Socialtjänstlagen
14 kap.1 § (utdrag)"… Myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra
myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast anmäla till
3
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda
hos sådana myndigheter…"
3.4
Vad säger de allmänna råden om skolans likabehandlingsarbete?
I likabehandlingsplanen skall det tydligt framgå att skolledningen tar avstånd från alla
former av diskriminering och att skolledningen har ansvaret för arbetet med detta.
Det är viktigt att eleverna görs delaktiga i arbetet med ordningsregler och
likabehandlingsplan vilket skapar ett gott klimat och delaktighet.
Även föräldrarna skall göras delaktiga i arbetet. Samarbete och dialog med föräldrar är
viktigt i så väl förebyggande som åtgärdande arbete.
Det är viktigt med att förebyggande arbeta mot diskriminering, försöka upptäcka
elevernas språk, jargonger och attityder mot varandra och visa att det är vi vuxna som
sätter gränserna.
Skolan har skyldighet att utreda diskriminering och att skyndsamt meddela
vårdnadshavare.
Dokumentationen är ett viktigt stöd i arbetet för att följa upp åtgärder och eventuellt
förändra dem eller sätta in nya. Den är också en rättssäkerhetsfråga, eftersom den ger
berörda barn, och vårdnadshavare insyn. Finns behov skall åtgärdsprogram upprättas.
Det skall också framgå vilka åtgärder skolan använder för att komma till rätta med
diskriminering av olika slag.
4
4 Begrepp
4.1
Diskriminering
Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning,
eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett
visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta
program.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever
som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
4.2
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel "kvinnliga", "homosexuella" eller "bosniska" egenskaper. Det
kan också handla om att någon blir kallad "blatte", "mongo", "fjolla", "hora", eller liknande.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig
förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn,
utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling
Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom "pucko" och
"tjockis". De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i
duschen efter gymnastiken.
Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl
som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil.
Oliver
än att
Oliver
Oliver
har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam
behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att
är ensam för att han tycker om det. "Han är en ensamvarg", säger klassläraren.
orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.
5
4.3
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
4.4
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
6
5 Diskrimineringsgrunderna
5.1
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder
henne med argumentet "Det är för hårt arbete för en tjej". [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt
att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och
hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]
5.2
Könsidentitet eller könsutryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att
det som skyddas är en avvikelse från "det normala".
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig
med mascara och läppglans. [trakasserier]
Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium
för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och
istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad
intergender betyder och innebär. [diskriminering]
Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans
tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där.
[trakasserier]
5.3
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt
etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad
elevgrupp. [diskriminering]
Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och
7
sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom
med att "Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på
dig. De menar ju inget illa". [trakasserier]
5.4
Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på
proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes
modersmål.[diskriminering]
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några
klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt.
[trakasserier]
Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen
"Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck". Det innebär att Leila utestängs från sin
utbildning. [diskriminering]
Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]
5.5
Funktionsnedsättning
Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier
5.6
På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av
var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar
"Din pappa är jävla CP." [trakasserier]
Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han
lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar
hem Patrik med orden "ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!" [diskriminering och
trakasserier]
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller
heterosexuell läggning.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har
8
samband med sexuell läggning
Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar
de henne "äckliga lebb". [trakasserier]
Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har
han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam.
James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut
honom, men inte gör något. [trakasserier]
På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den
första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]
5.7
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot
åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika
sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till
exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.
Exempel på händelser som kan vara trakasserier:
Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta.
[trakasserier]
Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när
de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men
de fortsätter i alla fall. [trakasserier]
9
6 Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Utvärderingen av planen för Marks Gymnasieskola har tagits upp i möten mellan rektorna för
de olika skolenheterna inom Marks Gymnasieskola, på arbetsplatsträffar, vid möten med
elevhälsan, vid möten med elevkåren och på programvisa skolkonferenser.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Rektorerna för de olika skolenheter inom Marks Gymnasieskola, personal och elever har
deltagit i utvärdering av planen för Marks Gymnasieskola.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Utvärdering av planen för Marks Gymnasieskola visar att de främjande och förebyggande
åtgärderna inte har genomförts på det sätt det var tänkt. Orsaken till detta har framför allt
varit att förutsättningarna för arbetet har förändrats under läsåret. I utvärderingen ses ett
behov av att säkerställa att elever, vårdnadshavare och personal känner till innehållet i planen
och att rutinerna för arbetet vid anmälan om kränkande behandling ska användas och vara
kända av alla som verkar inom Marks Gymnasieskola.
Årets plan
ska
utvärderas
senast
2016-06-13
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Varje arbetslag ska utvärdera de åtgärder som de har fått i uppgift att
arbeta med. Eleverna får besvara en enkät för att se hur de uppfattar
att vi har lyckats med vårt arbete.
Ansvarig för att årets
plan utvärderas
Anna Johannesen
10
7 Främjande insatser
7.1
Områden
Kön
Stereotyper i läromedel
Främjande mål
Alla lärare ska i undervisningen ha
behandlat fördomar och stereotypa
föreställningar om kön som kan
förekomma i media eller ämnets
läromedel
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna
även planera för detta mål.
Verksamhet, Alla lärare
Uppföljning
Arbetslagen följer upp arbetet under läsåret
i oktober, januari och mars samt utvärderar
arbetet i juni där de sammanställer hur de
arbetat med denna fråga i utbildningen.
Insats
Alla nyckelord
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och
stereotypa föreställningar om kön som kan föremomma i media eller läromedel
Verksamhet, Alla lärare
Könsidentitet eller könsutryck
HBTQ-certifierad skola
Främjande mål
Marks Gymnasieskola ska bli HBTQcertifierade skola senast vid
utgången av 2020
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
Under läsåret 2015-2016 tas en arbetsplan
för certifieringen fram.
Verksamhet
Uppföljning
En rapport sammanställs i maj 2016 om hur
arbetet med certifieringen har utvecklats.
Insats
Alla nyckelord
Under läsåret 2015-2016 påbörjar rektor för skolenheterna inom Marks
Gymnasieskola en plan för arbetet med att bli en HBTQ-certifierade skola.
Verksamhet
"Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet"
Främjande mål
Alla nyckelord
Marks Gymnasieskola använder MUCF:s material "Öppna skolan! Om hbtq,
normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet".
Verksamhet
Insats
Alla nyckelord
MUCF genomför utbildning i användning av materialet "Öppna skolan! Om hbtq,
normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet" 9 november för alla lärare
vid Marks Gymnasieskola.
Verksamhet
Marks Gymnasieskola bjuder in högstadieskolornas lärare till utbildning i
MUCF:s material "Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–
9 och gymnasiet".
Verksamhet
Marks Gymnasieskola bjuder in centrala elevhälsan till utbildning i MUCF:s
material "Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–9 och
gymnasiet".
Verksamhet
11
Insats
Alla nyckelord
Marks Gymnasieskola bjuder in personalen inom Kulturs- och
fritidsförvaltningen som arbetar med högstadie- och gymnasieelever till
utbildning i MUCF:s material "Öppna skolan! Om hbtq, normer och inkludering i
årskurs 7–9 och gymnasiet".
Verksamhet
Etnisk tillhörighet
Motverka rasism
Främjande mål
I undervisningen belysa rasismen.
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna
även planera för detta mål.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får
arbetslagen sammanställa hur de har
arbetat med denna fråga i undervisningen.
Insats
Alla nyckelord
Belysa rasismens idéhistoria och vilka effekter den haft på det svenska
samhället. Det gäller inte minst i behandlingen av de nationella minoriteterna i
Sverige, både historiskt och i nutid.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Religion eller annan trosuppfattning
Fördomar mot religiösa grupper
Främjande mål
I undervisningen behandla
fördomar och stereotypa
föreställningar om olika religiösa
grupper.
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna
även planera för detta mål.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får
arbetslagen sammanställa hur de har
arbetat med denna fråga i undervisningen.
Insats
Alla nyckelord
Tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa
föreställningar om olika religiösa grupper som kan förekomma i media eller
läromedel.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Funktionsnedsättning
Utvecklingen för personer med funktionsnedsättning
Främjande mål
I undervisningen behandla
fördomar och stereotypa
föreställningar om olika
funktionsnedsättningar
Insats
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna
även planera för detta mål.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får
arbetslagen sammanställa hur de har
arbetat med denna fråga i undervisningen.
Alla nyckelord
12
Insats
Alla nyckelord
I undervisningen belysa olika reformerna för utvecklingen av rättigheter för
personer med funktionsnedsättning. Ta även upp rashygienens mörka historia
och vad detta innebar för människor med olika funktionsnedsättningar.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Sexuell läggning
Homo- och bisexuellas situation i samhället
Främjande mål
Alla nyckelord
I undervisningen behandla
fördomar och stereotypa
föreställningar om olika sexuell
läggning
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna
även planera för detta mål.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får
arbetslagen sammanställa hur de har
arbetat med denna fråga i undervisningen.
Insats
Alla nyckelord
Ta upp homo- och bisexualitet
ämnesintegrerat i till exempel
samhällskunskap, svenska,
historia, matematik och engelska
Beskrivning (ny)
Det kan till exempel göras genom att belysa olika
reformer för homo- och bisexuellas rättigheter eller att
använda samkönade par i räkneexempel om ränta på
husköp och liknande.
Verksamhet,
Undervisande
lärare
Ålder
Ålder
Främjande mål
I undervisningen
behandla fördomar och
stereotypa
föreställningar om
ålder
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna även planera för
detta mål.
Verksamhet,
Undervisande
lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får arbetslagen sammanställa
hur de har arbetat med denna fråga i undervisningen.
Insats
Alla nyckelord
Tillsammans med eleverna
analysera och diskutera om det i
skolan finns normer kring ålder som
är extra påfallande
Beskrivning (ny)
Exempelvis att äldre i verksamheten får
förmåner som de yngre inte får, och som
kan skapa hierarkier.
Verksamhet, Undervisande
lärare
Könsidentitet eller könsuttryck
Gruppindelning
Främjande mål
Att alla lärare ska ha
tänkt igenom syftet
med indelning av
elever i
arbetsgrupper.
Insats
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
I planeringen av undervisningen får lärarna även planera för
detta mål.
Verksamhet,
Undervisande lärare
Uppföljning
Vid arbetsplatsträffen 2015-05-12 får arbetslagen sammanställa
hur de har arbetat med denna fråga i undervisningen.
Alla nyckelord
13
Insats
Alla nyckelord
Tänk över syftet med arbetet i mans- och kvinnogrupper. Var medveten om att det kan
innebära en risk för att elever upplever arbetssättet som missgynnande och kränkande.
Verksamhet,
Undervisande
lärare
Kränkande behandling
Trygghetsgrupp
Främjande mål
Trygghetsgruppen samordnar det
främjande och förebyggande
arbetet för likabehandling och mot
kränkande behandling och
trakasserier
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
Trygghetsgruppen träffas en gång i månaden för att
samordna arbetslagens arbete med att dels förhindra
mobbning, dels skapa en undervisning där eleverna
känner sig tillräckligt trygga för att fullt ut kunna
delta i undervisningen och därmed få möjlighet att
fokusera på sitt eget lärande.
Verksamhet
Uppföljning
Vi följer upp detta genom att kontrollera att
tygghetsgruppen har genomfört möte varje månad.
Vi följer upp detta genom att trygghetsgruppen vid
varje möte analyserar arbetslagens arbete med att
förhindra mobbing och skapa trygghet för eleverna i
undervisningen
Insats
Rektor kallar till möte med
trygghetsgruppen en gång i
månaden
Alla nyckelord
Beskrivning (ny)
Varje arbetslag utser en ordinarie representant i
trygghetsgruppen samt skickar ytterligare en
representant till tryghetsgruppens möten. Vid
trygghetsgruppens möten finns en tydlig dagordning
som fokuserar på arbetet med att förhindra
kränkningar och arbetet med att skapa trygghet.
Verksamhet
Trygghetsteamet
Främjande mål
Alla nyckelord
Trygghetsteamet utreder anmälningar om kränkande behandling
Verksamhet
Insats
Alla nyckelord
Trygghetsteamet samtalar med elever i samband med anmälningar om kränkande
behandling och utreder händelsen samt upprättar en plan för det fortsatta arbetet
tillsammans med arbetslag och rektor.
Verksamhet
Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet
Främja människors lika värde vid skolvalet
Främjande mål
Målet att genomföra en demokrativecka där människors
lika värde främjas i debatter och presentationer
Alla nyckelord
Uppföljning
Uppföljning av detta mål görs i
slutet av september.
Verksamhet
Insats
Alla nyckelord
Vid planeringen och genomförandet av demokrativeckan ska elevernas förståelse för de
mänskliga rättigheterna öka och eleverna ska stimuleras i att ta reda på hur de olika
partierna i riksdagen och de partier i Europaparlamentet som har fått mandat av
svenska väljare vill värna alla människors lika värde.
Verksamhet
14
8 Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Vi har genomfört en enkätundersökning bland tvåorna på Marks Gymnasieskola under våren
2014. Andelen elever som har besvarat enkäten har varit mycket hög. Vuxenutbildningens
elever har inte varit delaktiga i kartläggningen. Personalen har under januari månad 2014
kartlagt riskerna i undervisningen vad gäller kränkande behandling och diskriminering gällande
alla diskrimineringsgrunder.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barnen/eleverna har involverats i kartläggningen
Eleverna i tvåan på Marks Gymnasieskola får varje år besvara en enkät som berör kränkande
behandling och diskriminering. Eleverna på vuxenutbildningen har varit svårare att engagera i
denna fråga, varför de inte har involverats på ett säkert sätt under denna kartläggning
Hur personalen involverats i kartläggningen
Personalen har fått besvara ett antal frågor om riskerna i undervisningen vad gäller kränkande
behandling och diskriminering gällande alla diskrimineringsgrunder.
8.1
Resultat och analys
Främjande insatser
Under läsåret 2014-2015 var planen att Marks Gymnasieskola likabehandlingsarbetet och
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skulle fokusera på att hur de olika
diskrimineringsgrunderna kan problematiseras i undervisningen. Antimobbningsgruppen skulle
bli trygghetsgruppen och ett trygghetsteam skulle skapas. Trygghetsgruppen skulle påbörja ett
utvecklingsarbete för att klarlägga vilka främjande och förebyggande åtgärder som skolan
skulle arbeta med. Trygghetsgruppen skulle ta gå Diskrimineringsombudsmannens
utbildningar.
Under läsåret hade Marks Gymnasieskola, högskoleförberedande program, två rektor. Under
hösten skulle det rekryteras ny rektor till Marks Gymnasieskola, yrkesprogram, vilket innebar
att den skolenheten under läsåret 2014-2015 hade fyra olika rektorer. Arbetet
likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sker i
samarbete mellan de olika skolenheterna i och med att vissa lokaliteter används gemensamt
samt att vissa individuella val läses gemensamt av elever från de två skolenheterna. I och med
att det skedde rektorsbyten under hösten och att Marks Gymnasieskola, yrkesprogram, under
våren 2015 hade en rektor som även ansvarade för en annan skolenhet kunde
likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling inte ske i den
omfattning som var planerad.
Analysen av likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
under läsåret 2014-2015 är att de åtgärder som planerades återstår att genomföra och att
arbetet under läsåret 2015-2016 innebär att verkställa det som skulle ha genomförts under
föregående läsår.
Förebyggande åtgärder
Under läsåret 2014-2015 var planen att Marks Gymnasieskola likabehandlingsarbetet och
arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skulle fokusera på att hur de olika
diskrimineringsgrunderna kan problematiseras i undervisningen. Antimobbningsgruppen skulle
bli trygghetsgruppen och ett trygghetsteam skulle skapas. Trygghetsgruppen skulle påbörja ett
utvecklingsarbete för att klarlägga vilka främjande och förebyggande åtgärder som skolan
skulle arbeta med. Trygghetsgruppen skulle ta gå Diskrimineringsombudsmannens
15
utbildningar.
Under läsåret hade Marks Gymnasieskola, högskoleförberedande program, två rektor. Under
hösten skulle det rekryteras ny rektor till Marks Gymnasieskola, yrkesprogram, vilket innebar
att den skolenheten under läsåret 2014-2015 hade fyra olika rektorer. Arbetet
likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling sker i
samarbete mellan de olika skolenheterna i och med att vissa lokaliteter används gemensamt
samt att vissa individuella val läses gemensamt av elever från de två skolenheterna. I och med
att det skedde rektorsbyten under hösten och att Marks Gymnasieskola, yrkesprogram, under
våren 2015 hade en rektor som även ansvarade för en annan skolenhet kunde
likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling inte ske i den
omfattning som var planerad.
Analysen av likabehandlingsarbetet och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
under läsåret 2014-2015 är att de åtgärder som planerades återstår att genomföra och att
arbetet under läsåret 2015-2016 innebär att verkställa det som skulle ha genomförts under
föregående läsår.
16
9 Rutiner för akuta situationer
9.1
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Marks Gymnasieskola.
Varje anmälan om kränkande behandling ska utredas omgående av trygghetsteamet.
9.2
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier, diskriminering och kränkande behandling
Forskning har visat att elever som trakasseras och kränks i skolan ofta hoppar av skola och
dessförinnan har haft hög frånvaro. Med anledning av detta ser rutinen för Marks
Gymnasieskola ut som följer: Rektor, de lärare som undervisar en klass och elevhälsoteamet
träffas regelbundet (minst en gång i månaden) för ett elevhälsomöte. På mötet behandlas
varje elevs närvaro, mående och lärande. De elever som har haft frånvaro (giltig och ogiltig)
uppmärksammas särskilt vid dessa möten. Mentor, skolsköterska och kurator spelar särskilt
stor roll i det fortsatta arbetet med att klargöra anledningen till elevens frånvaro. Övriga
undervisande lärare ska särskilt uppmärksamma dessa elevers situation i undervisningen.
Rektors ansvar är att följa upp dessa elever vid nästa elevhälsomöte.
9.3
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever och vårdnadshavare ska i första hand vända sig till elevens mentor. Uppgifter om vem
som är mentor för eleven får eleven och vårdnadshavare vid början av utbildningen och i
samband med att byte av mentor sker. Mentor kontaktar vårdnadshavare i början på
utbildningen. Där säkerställer mentor att vårdnadshavare vet vem som är elevens mentor och
hur vårdnadshavare kontaktar mentor. I början på utbildningen genomförs ett
utvecklingssamtal där elevens utbildning planeras och sedan genomförs utvecklingssamtal i
början på varje termin. Vid varje sådant möte kontrollerar mentor att vårdnadshavare har
kontaktuppgifter till mentor och att mentor har korrekta uppgifter till vårdnadshavare.
På skolans hemsida och lärplattform ska det finnas uppgifter till rektor, studie- och
yrkevägledare, och elevhälsans skolsköterskor, kuratorer och specialpedagoger. Det ska
framgå i denna information om hur elever och vårdnadshavare kan kontakta dessa vid
eventuell kränkande behandling.
9.4
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras eller kränks av andra elever
Personal får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för kränkande behandling. Detta
anmäls till rektor. Rektor rapporterar detta till Barn- och utbildningsnämnden och till alla i
trygghetsteamet. Trygghetsteamet samlas och bestämmer vem som ska kontakta eleven och
mentor. Samtal genomförs med den elev som kan vara utsatt för kränkande behandling. Efter
det samtalet beslutar trygghetsgruppen hur ärendet ska hanteras. Planen rapporteras till
rektor. Mentor kontaktar vårdnadshavare. Planen genomförs. Genomförandet rapporteras till
rektor. Rektor rapporterar till huvudmannen. Trygghetsteamet följer upp planen. Om det
behövs upprättar trygghetsteamet en ny plan. När kränkningarna har upphört rapporterar
rektor till Barn- och utbildningsförvaltningen.
9.5
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev trakasseras, diskrimineras eller kränks av
personal
Personal får kännedom om att en elev kan ha blivit utsatt för trakasserier, diskriminering eller
kränkande behandling av annan personal. Detta anmäls till rektor eller rektor kontaktas direkt
av elev eller vårdnadshavare. Rektor rapporterar detta till Barn- och utbildningsnämnden och
till någon av planeringssamordnarna. Planeringssamordnaren kontaktar eleven och mentor.
Rektor genomför samtal med den elev som kan vara utsatt för kränkande behandling.Efter det
samtalet beslutar rektor hur ärendet ska hanteras. Rektor kontaktar vårdnadshavare. Rektor
kontaktar personalspecialist. När kränkningarna har upphört rapporterar rektor till Barn- och
utbildningsförvaltningen.
17
9.6
Rutiner för uppföljning
När utredningen har visat att eleven blivit utsatt för trakasserier, diskriminering eller
kränkande behandling och en plan har upprättats ska planen följas upp. Varje utredning är
unik och varje plan skiljer sig från övriga. Uppföljning ska dock ske inom en månad efter att
planen är upprättad och minst en gång i månaden ska planen sedan följas upp tills
trakasserierna, diskrimineringen eller den kränkande behandlingen har upphört. Planen ska
följas upp av mentor som rapporterar till trygghetsteamet och rektor. Mentor ska kontrollera
med undervisande lärare och elev hur de har upplevt elevens skolsituation sedan förra
uppföljningen.
9.7
Rutiner för dokumentation
Personal som anmäler till rektor ska fylla i en blankett och lämna till rektor.
Rektor fyller i en blanket för anmälan till Barn- och utbildningsnämnden.
Trygghetsteamet dokumenterar skriftligen varje samtal med elever och personal.
Alla planer ska upprättas skriftligen.
Uppföljningar ska vara skriftliga.
Trygghetsteamet rapportera sitt arbete till rektor.
Rektor rapporterar till Barn- och utbildningsnämnden.
Alla dokument som rör utredningen ska placeras i elevens akt.
9.8
Ansvarsförhållande
Personalen får inte kränka eller diskriminera elever.
Personal som får kännedom om trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling ska
anmäla detta till rektor.
Rektor anmäler till Barn- och utbildningsförvaltningen.
Trygghetsteamet utreder anmälan och upprättar en plan.
Rektor beslutar när utredning och plan ska anses avslutad alternativt genomförd.
Rektor anmäler till Barn- och utbildningsförvaltningen när utredning och plan ska anses
avslutad alternativt genomförd.
18
