Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
LÅNGTÄPPANS FÖRSKOLA
november 2014- november 2015
Mysak och Skrållan
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
1. Vision
2. Utvärdering av föregående års plan
3. Kartläggning och nulägesanalys
4. Diskrimineringsgrunder
•
•
•
•
•
•
•
•
Kön
Könsöverskridande identitet
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Annan kränkande behandling
Ålder
5. Revidering
6. Begreppsförklaring
7. Ansvarsfördelning
•
•
Förskolechefs ansvar
Personalens ansvar
8. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling till
genomförande:
9. Fallbeskrivning/Incidentrapport
10.
Vision
I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Jag är värdefull och duger för den jag är.
1. Utvärdering av föregående års plan
Kön:
• Pedagogerna har varit observanta på barnens lek och funnits med som stöd. Där
har vi erbjudit alla, oavsett kön, samma möjlighet att pröva och utveckla sina
förmågor och intressen.
• I val av barnlitteratur kan vi bli mycket bättre på att låna böcker som visar på
icke stereotypa könsroller.
• I våra samlingar och smågrupper förs ständigt dialoger om vår värdegrund
• Vi bemöter inte längre barnen med omdömen om kläder; ex sött-gulligt-tuffthäftigt.
• Vi pedagoger föregår alltid med goda exempel både i rollekar och i
”verkligheten”.
Etnisk tillhörighet:
• Vi skjuter upp aktiviteten v.42 till ett senare tillfälle, eftersom omständigheter i
arbetslaget gjorde att det var svårt att genomföra just vid den tidpunkten.
• I vårt vardagsarbete lyfter vi ständigt olika kulturer för att alla ska få vara stolta
översitt ursprung och sin kultur och alla ska ha ett lika värde.
Religion och annan trosuppfattning:
• Genom att ha en god dialog med föräldrarna, så har de haft möjlighet att berätta
om sina traditioner och högtider.
Funktionsnedsättning:
• Vi har anpassat miljön genom att förtydliga de olika lekmiljöerna med bilder,
siffror, bokstäver, mm.
• Vi har tagit externa kontakter vid behov.
• Några i personalen har ökat sin kompetens genom att läsa boken ”Barn som
väcker funderingar” av Gunilla Gerland och Ulrika Aspeflo
• Några i personalen har ökat sin kompetens genom föreläsning.
Sexuell läggning:
• Vi har haft pedagogiska diskussioner där vi lyft våra tankar och värderingar
• Vi använder ordet förälder på våra blanketter och vid information av olika slag.
Kränkande behandling:
• Vi har lyssnat mer aktivt i barnens närhet
• Vi har uppmärksammat barnen på sina kompisar och att de kan känna glädje
över varandra
• Maten har varit så lika som det går, oavsett om man får vegetariskt eller om man
är allergisk mot något eller om man har annan etnisk tillhörighet.
• Vi har jobbat mycket med att gestalta känslor samtidigt som vi har pratat mycket
runt ämnet.
• Vi har använt stopphanden för att markera ”jag vill inte”.
• Vuxna har varit goda förebilder
• Vi har mycket aktivt förstärkt positivt beteende hos oss alla
• Vi har ingripit aktivt när olika konfliktsituationer uppstått
• Vi har gett barnen verktyg för att själva lösa konflikter
3. Kartläggning och nulägesanalys.
Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier
eller kränkningar är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen.
Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.
Dagliga kontakter med föräldrar.
Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
Enkät till föräldrar
Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte
Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder ”husmodellen”
Vi jobbar kontinuerligt med att skapa mindre grupper, där en vuxen finns med i varje
grupp. På så sätt ser vi alla barn och barnen känner trygghet.
Genom att vi har en klar struktur på verksamheten och våra rutinsituationer så
minimerar vi riskerna för diskriminering och kränkande behandling.
Vi tycker oss se färre fall av kränkande behandling och diskriminering genom att vi skapat
rutiner för vårt värdegrundsarbete.
Analys:
• För att skapa trygghet i barngruppen behöver vi kontinuerligt se över våra
rutinsituationer
• När barnen är i mindre grupper, minskar risken för konflikter och kränkningar. Det
finns en vuxen med i rummen och det bidrar också till lugnare aktiviteter.
• Vid utevistelsen ser vi ett resultat angående vårt kontinuerliga arbete kring att öka
barnens kompetens kring samvaro och samarbete vid utevistelsen. Barnen har numer
lättare för att leka längre stunder i ex. nya sandlådan.
• Trivselregler är ett alltid aktuellt arbete som vi lyfter extra några veckor varje höst och
vår.
Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen.
Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna.
Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga
plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande:
4. Diskrimineringsgrunder
Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter:
• Pedagogerna ska vara observanta på barnens lek och finnas med som stöd. Vi erbjuder
alla barn oavsett kön samma möjlighet att pröva och utveckla förmågor och intressen.
• Vi väljer barnlitteratur som visar på icke stereotypa könsroller
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
•
•
Förskolan strävar efter att hjälpa barnen känna stolthet över sig själva och att samtidigt
respektera andra.
Alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.
Aktiviteter för att nå målen:
• Tillsammans med barnen jobbar vi med värdegrund, ”Allas lika värde”. På
samlingarna och i mindre grupper förs samtal kring värdegrunden.
• Vi läser böcker för barnen som bryter traditionella könsmönster. Vi pedagoger
bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån utseende
och kläder t.ex. Sött – gulligt eller tufft – häftigt.
• Pedagogernas rollekar förtydligar hur vi ska vara mot varandra.
Uppföljning och utvärdering:
•
•
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2014
Vi följer upp vårt förebyggande arbete så som trivselregler, samtal, böcker i ämnet,
samlingar mm
Ansvar:
• Pedagogerna på förskolan, förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog följer
upp resultat som en del i det systematiska kvalitetsarbetet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med
könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses
i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Läroplanens mål:
• förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund
och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning eller funktionsnedsättning,
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:
• Vi uppmärksammar och uppmuntrar barnens olika kulturer i vårt vardagliga arbete för
att de ska känna stolthet över sig själva och sitt ursprung.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Barnen ska känna stolthet och glädje, både över sig själva och över sina kamrater
• Utevistelsen ska aktivera pedagogerna och vi ska vara mer rörliga
Aktiviteter för att nå målen:
• Att ständigt arbeta med värdegrunden.
• Ge positiv uppmärksamhet.
• Påminna varandra
Uppföljning och utvärdering:
• Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
Ansvar
• Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörighet.
Läroplanens mål:
Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:
• Vi uppmärksammar barnens olika kulturer för att försöka ge dem en positiv känsla för
sitt ursprung.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
•
Förskolan arbetar så att barnen utvecklar sin förmåga att leva sig in i andras kulturer
och värderingar. Vår inställning är att mångfald berikar och utvecklar oss alla.
Aktiviteter för att nå målen:
•
•
Vi har en speciell kulturvecka (v.42), där alla barn med annan kultur får var sin dag,
där de får presentera och känna stolthet över sitt land och sin tillhörighet.
Vi lyfter också olika kulturer, sånger och språk i vardagsarbetet för att ge alla ett
positivt och lika värde.
Uppföljning och utvärdering:
•
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2014.
Ansvar:
•
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar
religiös åskådning t ex buddism och ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller
trosuppfattning:
•
Föräldrarna har möjlighet vid inskolningen och under året i övrigt att påverka vårt
arbete genom att berätta och visa hur de firar sina traditioner och högtider.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring religion och
annan trosuppfattning:
• Genom att prata med föräldrar och barnen om olika högtider inom de olika
religionerna så avdramatiserar vi det som kan kännas främmande.
Aktiviteter för att nå mål:
•
I samband med kulturveckan lyfter vi länders olika högtider. Barnen tar med
material som är specifikt för hemlandet och visar för alla.
Uppföljning och utvärdering:
•
Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad.
Ansvar:
•
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de
neuropsykiatriska funktionshindren som ex ADHD och autism.
Läroplanens mål och uppdrag:
Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassa till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till
alla barn:
Vi anpassar verksamheten och miljön med hänsyn till barnens olika förutsättningar. Genom
attityder och handlingar visar personalen att alla är lika mycket värda
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
• Alla barn har samma möjligheter att delta i förskolans verksamhet.
•
•
Alla barn trivs och känner sig trygga på förskolan.
Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov.
Aktiviteter för att nå målen:
•
•
•
•
Anpassa miljön genom att förtydliga de olika lekhörnorna – bilder, skrift,
inspiration.
Anpassa verksamheten så att barnet kan delta genom att arbeta konkret med bilder
och pedagogiska verktyg – konkretisera lärandet och därigenom öka barnets
förståelse.
Personalen ökar sin kompetens när behov uppstår.
Tar externa kontakter vid behov.
Uppföljning och utvärdering:
•
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
Ansvar:
•
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla
människors lika värde:
•
Vi pratar om olika familjekonstellationer när ämnet är aktuellt. Varje barn har rätt att
känna stolthet över sin familj.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
•
Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell
läggning.
Aktiviteter för att nå målen:
• Pedagogiska diskussioner där vi lyfter våra tankar och värderingar.
• Vi använder ordet förälder på våra blanketter.
• Vi lånar barnböcker när det blir aktuellt, som handlar om olika familjekonstellationer.
• Vi ingriper aktivt när situationer uppstår.
Uppföljning och utvärdering:
•
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
Ansvar:
•
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse
för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
• Observerar barnens lek och finnas som stöd när konflikter uppstår. Vårt
värdegrundsarbete och våra trivselregler är levande i vardagen.
Årets mål för att förebygga kränkande behandling:
• Alla känner sig trygga på vår förskola.
• Alla känner glädje i att vara på vår förskola.
Aktiviteter för att nå målen:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Vara här och nu. Att vara en aktivt lyssnande pedagog i barnens närhet.
Vi arbetar för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på
många olika sätt, bland annat genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och
visa glädje över varandra.
Arbeta för att kvalitén och ”utseendet” på maten ska vara lika oavsett etnisk
tillhörighet, vegetarian eller någon form av allergi.
Vi leker med känslor genom exempelvis sagor, gestaltningar, skapande, musik, rörelse
och massage för att barnen ska upptäcka sina och andras känslor.
Vi använder stopp handen som ett verktyg för att markera ”nu vill jag inte”,
”respektera mig”, ”vänta på din tur”.
Vi vuxna är goda förebilder.
Vi gör trivselregler tillsammans med barnen.
Vi ingriper aktivt när situationer uppstår.
Vi ger barnen verktyg att lösa konflikter.
Vi tar extern hjälp när så krävs.
Uppföljning och utvärdering:
•
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
Ansvar:
•
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det
systematiska kvalitetsarbetet.
Ålder
Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att allamänniskor har lika
värde.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
- Vi ser kompetensen hos barnen, vi ser varje barn som en individ oavsett ålder.
- Varje barn får utvecklas utifrån sina förutsättningar oavsett ålder.
Årets mål för att förebygga kränkande behandling:
- Vi tilltalar barnen med för- och efternamn ( i de fall där det finns flerbarn med samma
namn.)
Aktiviteter för att nå målen:
-
I förhållningsättet bemöter vi de yngsta barnen som kompetenta och kunniga
Uppföljning och utvärdering:
- Vi pratar dagligen om hur man ska vara mot varandra
- Vi läser barn böcker på hur man ska vara mot varandra.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
4. Upprättande av likabehandlingsplanen
Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som
grund för 2013/2014 års likabehandlingsplan. Planen gäller från november 2013 till november
2014.
5. Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller
kränkningar
Skollagen kap 6
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.”
a. Vid misstanke om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling görs
en anmälan till förskolechef.
b. Utredning sker. (använd blankett som finns i bilaga till denna plan.)
c. Vid förekomst av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling görs
en plan med åtgärder.
6. Begreppsförklaringar
Diskriminering
Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ, och därmed kränkande, behandling av
individer eller grupper utifrån olika grunder såsom kön, könsöverskridande identitet, etnisk
tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler, undervisning och utbildning
eller de anställdas förhållningssätt.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har
koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna,
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund
Kränkningar kan vara
fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar
som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva
tillrättavisningar som kränkande.
2. Ansvarsfördelning
Förskolechefs ansvar
Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten:
• Se till att all personal, alla barn/elever och vårdnadshavare känner till att
diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
• Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder,
• Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/
vårdnadshavare.
• Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
• Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personalens ansvar
Det är personalen ansvar att:
• Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
• Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.
• Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
• Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans
årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
• Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens
vårdnadshavare.
•
•
Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
Processen från signaler om trakasserier eller kränkande behandling
till genomförande:
Skollagen kap 6
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha
blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser
sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till
huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna
kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.”
1. Anmälan från lärare, förskollärare eller annan personal görs till
förskolechefen om ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamhet.
2. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga.
3. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett.
4. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om
kränkande behandling. Blankett finns på solsidan.
5. En plan för åtgärder upprättas.
Att anmäla till BEO
6. Du kan göra en anmälan till BEO och Skolinspektionen om ditt barn eller
du som är elev är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din skola.
Personal som kränker barn.
Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får
information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen
handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett
bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen.
Så här gör du om en kollega kränker
•
•
•
Ta upp det direkt
Berätta för chefen
Följ handlingsplan mot kränkningar
Förebyggande
Diskutera värderingar
Enas kring rätt agerande i svåra situationer
Bestäm hur ni ger varandra feedback.
Fallbeskrivning/Incidentrapport
Den utsatte: --------------------------------------------------------------------Larm från: --------------------------------------------Datum-----------------Detta har hänt--------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------Signatur----------------------Samtal med:---------------------------------------------------------------------Uppföljningssamtal: – ---------------------------------------------------------
Hur har det gått:-----------------------------------------------------------------
Vi har informerat:---------------------------------------------------------------
Signatur: ----------------------------------------------------Datum: -----------
