Kvalitetsrapport 2014-15
Pärlans förskola Änge förskola, Kaxås förskola,
Syttpigans förskola och Faxgärdets förskola
Syttpigans, Pärlans, Kaxås, Änge och Faxgärdets förskolor
Ann Wimmerqvist - Förskolechef
Förord
Denna kvalitetsredovisning visar ett urval av det arbete som gjorts under
verksamhetsåret 2014/15. Den visar också på de mål samt resultaten av målen som
förskolechefen haft för förskolorna. Resultaten har sedan analyserats. Fynden i
analysen kommer ligga till grund för en ny måluppfyllelse inför kommande läsår.
Innehåll
1
Inledning ...................................................................................................... 7
1.1
Bakgrund .......................................................................................................... 7
1.2
Syfte .................................................................................................................. 7
1.3
Dokumentation ................................................................................................. 7
2
Presentation av ansvarsområdet ............................................................... 8
2.1
Organisation ..................................................................................................... 8
2.2
Materiella förutsättningar ................................................................................. 8
3
Statistik .......................................................................................................10
3.1
Personal .......................................................................................................... 10
3.2
Barn/elever ..................................................................................................... 10
4
Ledning och utveckling av utbildningen ..................................................11
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan ................................... 11
4.2
Förskolechefens mål för enheterna ................................................................. 12
5
Grundläggande värden och inflytande .....................................................15
6
Trygghet och god miljö ..............................................................................16
7
Utveckling och lärande z............................................................................18
8
Särskilt stöd ................................................................................................20
9
Redovisning av nyckeltal i förskola ..........................................................21
9.1
Samverkan hem och förskola ......................................................................... 21
9.2
Barnens delaktighet ........................................................................................ 21
9.3
Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ....................................... 22
9.4
Tillgänglighet.................................................................................................. 22
KVALITETSRAPPORT 2014-15
1 Inledning
Denna kvalitetsrapport ska ge en bild över det systematiska kvalitetsarbete vad
gäller målarbete och utvecklingsarbete som bedrivs inom Änge, Kaxås, Pärlan,
Syttpigan samt Faxgärdets förskolor. Kvalitetsrapporten ska spegla det som skett i
verksamheterna under läsåret 2014/15.
1.1
Bakgrund
Utveckling handlar om en strävan att förbättra sin verksamhet. Skolornas
kvalitetsrapport ska vara ett stöd för utveckling av verksamheten. För att nå dit är
det viktigt att följa upp verksamheten och analysera de resultat som presterats.
Genom målarbete kan avgränsningar och uppföljningar göras för att på ett mer
strukturerat och likvärdigt sätt följa upp olika verksamheter.
Varje huvudman, rektor och förskolechef har utifrån skollagen (2010:800) ett
ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till
nationella mål, krav och riktlinjer. Kommuner har också egna mål som ska ingå i
det systematiska kvalitetsarbetet.
Definition av kvalitet
Hur väl verksamheten:
– uppfyller nationella mål
– svarar mot nationella krav och riktlinjer
– uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella
– kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån
rådande förutsättningar (Skolverket, BRUK)
1.2
Syfte
Syftet med kvalitetsrapporten är att den ska vara ett underlag för insatser så att
verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat.
1.3
Dokumentation
Dokumentationen i det systematiska kvalitetsarbetet sker på olika sätt, exempelvis:
•
Via barn- och utbildningsförvaltningens modell för målarbete.
•
Det förebyggande arbetet mot mobbing, diskriminering och kränkande
behandling dokumenteras enligt plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
•
Förskolan dokumenterar i pedagogiska planeringar. Förskolan dokumenterar
även det enskilda barnets utveckling kopplat till läroplanens olika målområden.
•
Dessutom rapporteras olika resultatindikatorer in i Kolada
(Kommundatabasen), KKiK (Kommuners kvalitet i korthet) och SCB
(Statistiska centralbyrån).
7
KVALITETSRAPPORT 2014-15
2 Presentation av ansvarsområdet
2.1
Organisation
Änge Barn och Utbildning är ett av tre skolområden i Krokoms kommun. Området
består av fyra skolor, sju förskolor samt pedagogisk omsorg.
Två förskolechefer och 2 rektor arbetar i team där vi samarbetar och samverkar i
utvecklingsarbete, budget, personalplanering samt särskilda utbildningssatsningar.
Änge Barn och Utbildning har under det gångna året haft tillgång till tre
specialpedagoger som samt två administratörer.
2.2
Materiella förutsättningar
Faxgärdets förskola består av 14 pedagoger och 72 barn i åldern 1-6 år fördelat på
fyra avdelningar. Förskolan ligger i omgiven av skogar och vattendrag vilket
pedagogerna gärna använder för att leda barnen till ett lärande i utemiljö. Förskolan
ligger nära byns skola vilket pedagogerna använder till att låna skolans idrottshall
för att tillsammans med barnen ha rörelselekar mm. I närheten ligger också byns
ishall dit barnen och pedagogerna vintertid promenerar och tränar skridskoåkning.
Till hösten öppnar en femte avdelning på Faxgärdet vilket det under vårtermin
planeras inför. Den kommer heta Trollsländan och bestå av en i ålder blandad
barngrupp.
Syttpigans förskola är en 1 avdelnings förskola och ligger i byn Alsen. Här arbetar
tre pedagoger och här går 11 barn. Förskolan ligger omgiven av skog och i
närheten finns en ladugård med djur. I närheten finns Hovsskola där det ibland sker
ett samarbete med öppningar och stängningar. Lokalerna är små och rymmer ca 17
barn.
Pärlans förskola ligger i byn Kluk och består av fem pedagoger och 12 barn.
Förskolan ligger på samma gård som den nedlagda skolan och den är omgiven av
gungor och stora lek ytor. Runtom finns skog som inbjuder till ett lärande i
utomhus miljö. I Augusti kommer nya gungor att monteras. Förskolans lokaler
rymmer två avdelningar och rymmer upp till 34 barn.
Kaxås förskola ligger i Kaxås by och består av fem pedagoger och 17 barn.
Förskolan har under våren genomgått stora renoveringar av lokalerna samt i
utomhusmiljön. Tak och väggar har målats och väggar har rivits för att skapa en
mer förutsättningar till lek och lärande. Utomhus har det tillverkats en kiosk och en
buss och nya gungor skall monteras i Augusti. I närheten finns naturen och Kaxås
skola.
Änge förskola ligger centralt i Änge samhälle och består av tre avdelningar. Här
finns 13 pedagoger och 34 barn. I närheten finns Änge skola, skogen samt en
fotbollsplan. Inom gångavstånd finns många givande platser att besöka för att
inspirera till ett lärande. En av förskolans tre avdelningar består av en samisk
avdelning som heter Nastie och betyder Stjärnan på samiska. Här finns
samisktalande personal och här skall det talas samiska med barnen kontinuerligt.
Här är den materiella miljön utformad utifrån den samiska kulturen. Material som
finns är horn, fiskenät bilder på renar, skin mm. Änge förskola är också en stor
8
KVALITETSRAPPORT 2014-15
mottagare av nyanlända barn och familjer. För närvarande talas åtta olika språk på
förskolan.
9
KVALITETSRAPPORT 2014-15
3 Statistik
3.1
Personal
Tabell 1. Personaltäthet, behörig personal, andel kvinnor 15 okt 2014
Enhet
Antal barn per
årsarbetare
Andel (%) med
förskollärarutbildning
Andel (%) kvinnor
21,02
102
100
Totalt
Flickor
Pojkar
2013
11
7
6
2012
24
11
13
2011
31
17
14
2010
46
27
19
2009
29
12
17
Totalt
141
74
69
Förskola
3.2
Barn/elever
Tabell 2. Antal inskrivna barn i förskolan 15 okt 2014
Född år
10
KVALITETSRAPPORT 2014-15
4 Ledning och utveckling av utbildningen
4.1
Kommunövergripande verksamhetsmål för förskolan
Förklaring
Betyder att målet är helt uppfyllt
Betyder att målet är delvis uppfyllt
Betyder att målet inte är uppfyllt
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Pedagogisk planering
ska utgå från lärande,
inte görande!
Kvaliteten på
pedagogiska
diskussioner ska
förskjutas från fokus på
görande till fokus på att
planlägga, genomföra
och utvärdera lärande
kopplat till läroplanen
för förskolan.
Genom enkät till all
personal inom
förskolan kartlägga
personalens förståelse
av ett antal
gemensamma och
grundläggande
begrepp för förskolans
lärprocesser.
Genom att systematiskt reflektera och
analysera innebörden av att ”se” bortom
görandet i förskolans vardag och identifiera
barnens lärprocesser har vi utvecklat vårt
tänkande kring läroplanen.
Skapa en röd tråd i
förskolans
dokumentation från
planering via
genomförande,
uppföljning och
utvärdering.
Systematisk
dokumentation från
planering till
uppföljning och
utvärdering med fokus
på att spegla barnens
lärande
Dokumentationen ska visa dels:
Varje enskilt barns utveckling och lärande
samtidigt som gruppens lärande och
utveckling också ska kunna läsas fram i
dokumentationen
Etablera ett gemensamt
yrkesspråk
Genom en enkät
kontrollera om
personalen har samma
uppfattning om
innebörden av ett antal
nyckelbegrepp
Begreppen är lärprocess, lärandeaktiviteter,
lärandeobjekt, pedagogisk planering, läsning
och pedagogisk dokumentation.
Systematik, kontinuitet och långsiktighet är
avgörande för att etablera ett gemensamt
yrkesspråk.
Etablera ett gemensamt
förhållningssätt kring att
arbeta med barns olika
funktionsnedsättningar
utan att begränsa deras
individuella utveckling
mot att nå målen
(SPSM alt SPIS)
Färre antal barn som
behöver stöd från
SPSM eller
motsvarande funktion.
Deltagande personals
utvärdering
SPSM har färre antal nyupptäckta fall av
barn med funktionsnedsättning där de
behöver gå in och verka rådgivande och
förebyggande.
Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016.
Synliggöra läroplanens
mål kring teknik och
naturvetenskap för
personal i det årshjul för
fortbildning som
kommunen bedriver.
Antal deltagare i de
handledningsgrupper
som genomförs
successivt till dess att
vi når 50 personer,
vilket är två/förskola.
Två NT-utvecklare är under utbildning i
Skolverkets regi. De handleder kollegor i
grupper för att synliggöra NT i förskolan
11
Utfall
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Mål
Resultatindikator
Kommentar/analys
Alla barn ska ha
grundläggande digitala
kompetenser för att
barnen sedan ska
kunna använda sina
samlade erfarenheter
och färdigheter att
kunna gå in i F-klass.
Tillgången till digitala
verktyg i förskolan.
Personalens
förtrogenhet och
kompetens
Samtliga förskolor har två Ipads/avdelning.
Tillgång till datorer och PROTEM finns i
övrigt.
Förskolorna saknar ett digitalt stödsystem.
Etablera ett gemensamt
förhållningssätt kring att
arbeta med barns olika
funktionsnedsättningar
utan att begränsa deras
individuella utveckling
mot att nå målen
(SPSM alt SPIS)
Färre antal barn som
behöver stöd från
SPSM eller
motsvarande funktion.
Deltagande personals
utvärdering
SPSM har färre antal nyupptäckta fall av
barn med funktionsnedsättning där de
behöver gå in och verka rådgivande och
förebyggande.
Insatsen är helt avslutad läsåret 2015-2016.
4.2
Utfall
Förskolechefens mål för enheterna
Mål enligt styrdokument
. Förskolan ska arbeta för att alla barn ska utveckla sin förmåga att urskilja teknik i
vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpfö 98 s 10)
. Upprätta nya planer för att motverka och förebygga diskriminering och kränkande
behandling bland barn och vuxna. Skollagen (2010:800), Diskrimineringslagen
(2008:567) samt Förordningen (2006:1083).
Förbättringsområde
Utveckla personalens kompetensen i användandet av IPads och Smartphones för att
stärka användandet av IPads och Smartphones som ett verktyg i barns lärande och
pedagogernas dokumentation.
Utarbeta nya planer för diskriminering och kränkande behandling tillsammans med
pedagogerna, föräldrarna. Arbetet med innehållet i den skrivna planen skall finnas
med som en naturlig del i det dagliga arbetet året runt. Arbeta fram nya rutiner för
hur det skall förankras i barnens lärande och förståelse.
Fördjupad kunskap om natur och teknik
Öka användandet av IPads och pedagogisk dokumentation.
Indikatorer
Alla förskolor och avdelningar har fått två IPads per avdelning och har personal
som behärskar användandet av dessa.
Kommunen har haft centrala fortbildningssatsningar där pedagogerna fått
fortutbildning i användandet.
. Det finns färdiga planer mot diskriminering och kränkande behandling som skall
förnyas.
Handlingar/ insatser
. Fortsätta utbilda pedagogerna till att använda Ipad som verktyg till pedagogisk
dokumentation. Detta kan ske med hjälp av Kommunens It- pedagog samt fortsatt
med centrala fortbildningssatsningar.
12
KVALITETSRAPPORT 2014-15
. Stärka pedagogernas kunskaper om diskrimineringsgrunderna samt att få syn på
sitt eget förhållningssätt. Få en gemensam syn på alla likas värde och förankra en
gemensam värdegrund på förskolorna. Samt genom att på varje APT lyfta ämnet
för reflektion i diskussionsgrupper.
Fortsatta målarbetet med kommunens NT- utvecklare och utvecklingsgruppen där
pedagogerna är delaktiga.
Resultat/ vad har vi hittills uppnått
Det finns äldre planer som från och med i år har gjorts om och reviderats under året
då verksamheten krävt det. Pedagogerna säger själva att de har fått en större och
djupare förståelse av vad begreppen innebär och hur man kan synliggöra dem i den
dagliga verksamheten. Föräldrar har involverats på ett annat sätt än tidigare. De har
fått information via föräldramöten. Förskolan dokumenterar i pedagogiska
planeringar. Förskolan dokumenterar även det enskilda barnets utveckling kopplat
till läroplanens olika målområden.
Tillgången till IPads i förskolan har bidragit till att personalen kan på ett smidigt
sätt via bilder och ljudupptagningar dokumentera den dagliga verksamheten
tillsammans med barnen. Personalen kan med nya ögon få syn på sin verksamhet så
som till exempel bemötande och till tal. Barnen har kunnat ta del av många
pedagogiska Appar där lärandet står i centrum.
Diskriminerings och kränkande behandlingsplaner har utformats men dessa
behöver ses över och skrivas om då verksamheten ständigt förändras.
Centrala fortbildningssatsningar har gjorts som har berört ämnet Natur och Teknik
Analys av resultatet
Av det fortbildningssatsningar och utdelningen av nya Ipads som varit under året
kan man se att intresset för I Pads och vad den går att använda den till i det dagliga
arbetet tillsammans med barnen har växt. Intresset och kunskaperna om verktyget
har ökat både hos barnen och pedagogerna. IPaden tas ofta med vid besök i skogen.
Ett annat sätt att se att IPadsen har börjat användas är att det dokumenteras via
bilder mer och mer. Man kan se att barnens intresse för matematik har ökat då de
uttrycker att det är spännande och roligt och därmed håller koncentrationen uppe
längre vid användandet av IPaden som hjälpmedel. Föräldrarnas insyn i den
dagliga verksamheten har stärkts då det via bilder i IPaden går att skriva ut och
berätta om dessa samma dag vid till exempel vid hämtning. Dock är pedagogerna
på väldigt skilda nivåer av intresse och kunskaper av att använda denna teknik.
Pedagogernas upplevelser är att IPad är ett smidigt och bra verktyg för att arbeta
med pedagogisk dokumentation. Det man kan konstatera är att pedagogerna bör
utveckla sin förmåga att vidareutveckla dokumentationen i form av läsningar med
barnen. Den är lätt att arbeta med och barnen kan på ett lätt sätt snabbt se bilder
och göra egna dokumentationer ur barnens egna perspektiv. Det vi kan se är att
målen som är satt om natur och teknik ämnet är den pedagogiska dokumentationen
ofta gjord via IPad. IPaden är teknik i sig och därför är det ett målområde för
pedagogerna att få mer kunskap kring för att kunna vägleda barnen vidare i sitt
lärande.
13
KVALITETSRAPPORT 2014-15
När nya familjer börjar på förskolan får de ta del av informations material
där det belyser förskolans förebyggande arbete mot diskriminering och
kränkandebehandling. Denna information följs via frågeställningar som tas
upp i utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavarna. Här tas frågor
om diskrimineringsgrunderna upp. Pedagogerna har också barnsamtal där
barnen får uttrycka vad det tänker kring olika begrepp som infattas i
diskrimineringsgrunderna som till exempel vad de tänker om hjälpsamhet och
snällhet. Pedagogerna har arbetat mer intensivit med utanförskap och
kamratskap och till hjälp använt det pedagogiska materialet Kungaskogen. De
har även arbetat mer med att visa hänsyn vilket man kan utläsa i lugnare
samlingar där alla barn ges förutsättningar att komma till tals och där man
ser att barngruppen har lättare att lyssna på varandra och har lättare i
samspel där det gäller tur tagning i lekar.Önskad effekt
Delvis
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Varje enhet skall upprätta och arbeta motverkande och förebyggande mot
diskriminering och kränkandebehandling. Enheterna tillsammans med
förskolechefen skall arbeta målinriktat för lika rättigheter och möjligheter i
förskolan. Fortsatta åtgärder blir att förbättra det systematiskt arbetet så barn och
vuxna är väl förtrogna med vilka värderingar som råder på förskolan. Pedagogerna
kommer arbeta i reflekterande team samt arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
14
KVALITETSRAPPORT 2014-15
5 Grundläggande värden och inflytande
Resultat
Arbetslagen har arbetat med att synliggöra hur normer påverkar förskolans
organisation och arbetssätt, vilka normer som påverkar barnens förskolemiljö, hur
vuxnas värderingar och förhållningssätt påverkat relationen mellan barnen samt
mellan de vuxna och hur påverkas barnens attityder och värderingar av hur vi
vuxna agerar.
Analys av resultatet
Genom att syliggöra vuxnas egna värderingar och förhållningssätt har personal
gruppen ändrat sitt arbetssätt till viss del. Det värdegrundsarbete som gjorts har
medveterlig gjort en del icke önskvärda handlingar som tidigare var osynliga för
pedagogerna själva. Att synliggöra förgivettaganden i sina arbetssätt har öppnat
personalens ögon till att förhålla sig mer normkritiskt. Dock uttrycker arbetslagen
att det ständigt behövs hållas en levande diskussion om hur vi skapar
normskapande processer. Personalgruppen har blivit mer prestigelös och individen
kan reflektera mer öppet på till exempel personalmöten och arbetsplatsträffar. Man
kan se att när personalens ökade förståelse av begreppet normkritiskt
förhållningsätt så har öppenheten och kommunikationen mellan pedagogerna
stärkts. Detta gynnar barnen och verksamheten på ett positivt sätt då personalens
förhållningssätt är mer samspelt och lyhörda för barnens åsikter och tankar. Barnen
har exempelvis varit med och utformat inomhus och utomhus regler. Förskolan
strävar nu mot att varje barn skall utveckla sin förmåga att fungera enskilt och i
grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta
ansvar för gemensamma regler. Resultaten har också varit att pedagogerna har haft
som målsättning att dokumentera, följa upp, utvärdera, och utveckla barns
delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärdering samt vad och hur barn
har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor, och ideer
tas till vara. Det man också kan utläsa är barnens medvetenhet kring hur de kan
vara med och påverka bör utvecklas. Av resultaten går det också att utläsa att
pedagogerna bör utveckla samtal med barn, föräldrasamtal, reflektera över
observationer. Det behövs också en strukturerat och målinriktat arbete med
genomgång av regler, arbetsätt och tillbudsrapporter. Samt uppföljning och
utvärderingar av skrivna handlingsplaner.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Då barngruppen och arbetslagen ofta förändras finns det ett ständigt behov av att
arbeta med frågor kring den egna medvetenheten om normkreativitet och ständigt
gör behovsinventeringar. För att verksamheterna skall kunna säkerhetsställa att alla
barn får rätt till lika möjligheter och rättigheter på förskolan krävs att vi arbetar
med att identifiera utvecklingsbehov. Det är också viktigt att sätta av tid för att
följa upp och utvärdera åtgärder och insatser som görs.
15
KVALITETSRAPPORT 2014-15
6 Trygghet och god miljö
Resultat
Syftet har varit att stärka det enskilda barnet. Förskolorna har tydliga
veckorstrukturer så vårdnadshavare, barn och pedagoger är väl förberedda
inför veckans aktiviteter vilket skapar kontinuitet och trygghet. Dagen blir
förutsägbar och det blir tydliga rutiner och barnen vet vad som skall hända.
Barnen har inflytande i planering och genomförande av aktiviterer. Analys av
resultatet
Tydliga rutiner har bidragit till en mer trygg barngrupp där vi kan se att barnen
utveckalt sin självständiga sida och tillit till sin egen förmåga. En lugnare
arbetsmiljö tillåter barnen få ta tid och plats till att träna sin självständighet som till
exempel påklädnad och toalett besök. Man kan se att genom att stärka det enskilda
barnet så har det skapats förståelse för andras olikheter. Vi har på många förskolor
tagit i mot ett stort antal nyanlända familjer till förskolan. Detta har skapat många
nya ställningstaganden och nya kunskaper om andra kulturer. Det har varit
utmaningar för pedagogerna och barnen att tillsammans skapa trygga relationer
mellan varandra då religion, etnisk tillhörighet och upplevda situationer kan
komma att skapa nytänkande och kreativitet för att skapa en förskola som är
anpassad för alla. De vi har sätt är att okunskap kan skapa kulturkrockar.
Exempelvis om regler förväntningar osv. Pedagogerna har ställts inför nya
utmaningar i form av språkförbistringar. Pedagogerna upplever att de saknar
kunskap och verktyg till att bemöta barn som har upplevt kris och trauman och
andra kränkande behandlingar. Den befintliga diskriminerings och kränkande
behandlingsplanen har blivit synlig ut till vårdnadshavare och förskolechef har
informerat om vårdnadshavarna om dess innehåll dock bara på svenska och
engelska. Då vi har haft ett flertal situationer där det förekommit kränkningar och
diskrimineringar mellan vuxna med olika etniska folkgrupper finns behovet att vi
måste ha befintliga översättningar på hemspråken för att alla skall förstå vilka
regler som gäller på förskolan. Under läsåret har stor fokus hos många avdelningar
varit att skapa en stabil grundverksamhet.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
7 Pedagogerna kommer att få fortsätta arbeta i
reflekterande team då det är viktigt för att få syn
på sina eventuella fördomar och
diskriminerande arbetssätt och bemötande. Ny
plan mot diskriminering och kränkande
behandling kommer att upprättas och arbetas
med fortlöpande under året i verksamheten och
på arbetslagsträffar. En central fortutbildning
SPIS i kommunen kommer att fortsätta där
16
KVALITETSRAPPORT 2014-15
deltagarna kommer få föreläsningar med
varierande innehåll men bland annat
lekensbetydelse i förskolan, Autism, ömsesidig
respekt mm. Ett förbättringsområde är att stärka
föräldrarnas förståelse av att planen mot
diskriminering och kränkande behandling gäller
för alla vuxna och barn som vistas på förskolan.
Det måste finnas översatta versioner på en
mängd olika informationskanaler.
17
KVALITETSRAPPORT 2014-15
7 Utveckling och lärande z
Resultat
Krokoms kommun har gjort en central satsning på NT-utvecklare vilket står
för natur och teknik. Pedagogerna har deltagit i kommungemensamma
utbildningsdagar där de två NT-utvecklarna har presenterat sitt pågående
arbete. La förskolor har fått utse representanter som har ingått i NT-grupper.
Vid dessa tillfällen har det fått fördjupad kunskap i NT-ämnen och olika
aktiviteter som de sedan delgivit sina kollegor på enheten. Syftet är att belysa
natur och teknikområden och det har varit ett gemensamt övergripande
verksamhetsmål för alla enheter. En central satsning har också gjort för att
alla pedagoger i Krokoms kommun skall utveckla ett gemensamt yrkesspråk
där vi har förankrat begreppen lärande objekt, lärande aktivitet.
Pedagogerna har också fått tagit del av den centrala satsningen SPIS där det
varit ett antal träffar med olika innehåll med bland annat syn, hörsel, autism,
pedagogisk dokumentation och IPads. Fokus har också varit att belysa
arbetsätet med pedagogisk dokumentation. Vad gäller arbetet med matematik
så sker arbetet med den ständigt i det dagliga arbetet med barnen. Barnen har
ett lärande kring matematik i till exempel vid dukning, läsning samt Appar i
Ipad.Analys av resultatet
Pedagogerna har via planeringdagar, arbetsplats träffar fått diskutera begreppen
natur och teknik tillsammans och det har fått gynnande effekter på barnens lärande
då pedagogerna blivit mer samspelta i uppdraget. Då alla avdelningar och förskolor
har haft ett stort övergripande mål för verksamheterna kan vi se en hel del resultat
av de pedagogerna har fått med sig i NT-grupperna. Man har utfört en del enklare
experiment där teknik behövs. Men också genom att klippa och sy. Barnen har
skapat en större förståelse av olika tyger och material. Alla enheter har varit mer
ute i naturen och använt denna för att utforska årstidsväxlingar, djuren och dess
levnadsmönster. Barnens intresse har varit stort och pedagogerna har fått planera
om aktiviteter efter nya infallsvinklar efter barnens önskan och visat intresse. Det
flesta enheter har till exempel fortsatt att arbeta med vatten. Pedagogerna har också
arbetat mer med att lära barnen betydelsen av ett hållbart samhälle där man inte ska
skräpa ner och vad vi kan återvinna. Ett annat resultat vi kan se av NTsatsningen är
att pedagogerna arbetar mer medvetet med att utveckla barnens talspråk. Resultatet
är att barnen systematiskt fått arbeta med rim och ramsor, sagor, sånger samt få
reflektera över tankar och uppfattningar. Pedagogerna ser att barnen utvecklat sitt
intresse för böcker samt att få berätta vad de ritat och målat. Man upplever också
att Ipaden är ett uppskattat verktyg för barnen i sitt lärande av tal och skrift utifrån
sin egen nivå. Arbetslagen uttrycker också att de vill bli bättre på att arbeta med
pedagogisk dokumentation och använda IPaden som ett verktyg till detta. Den
användas också i det matematiska uppdraget där varje barn skall utveckla sin
förmåga att utveckla sin förståelse för tid och rum, form, mängder, antal mm enligt
Lpfö 98. Man märker tydligt effekterna av tidigare års utbildningssatsningar i
ämnet matematik. Arbetsätet hos pedagogerna gör att matematiken är en
naturligdel av det vardagliga lärandet för barnen i de vardagliga göromålen.
Utifrån ett eget gemensamt yrkespråk för Krokoms förskolepersonal har man valt
att belysa vissa gemensamma begrepp. Syftet med detta är att stärka yrkesgruppen
18
KVALITETSRAPPORT 2014-15
och att pedagogerna utvecklar en yrkesstolthet och en förståelse av sin egna viktiga
roll för att forma morgondagens vuxna. I förskolan lägger vi grunden för den
fortsatta skolgången och barnets egen personliga utveckling. Utifrån den centrala
fortutbildningen SPIS har en del av pedagogerna utvecklats och kommit vidare i
sin roll som ledare i barngruppen. Satsningen har också bidragit till att pedagogerna
fått arbeta med sina egna värderingar i form av att tänka kring och resonera om den
privata, personliga och professionella rollen kopplat till det uppdrag man har. Att få
syn på sina olika sidor har gynnat vissa pedagoger att hantera svåra situationer där
det är viktigt att kunna göra skillnad på sin roll som pedagog och sin roll som
medmänniska. Detta gynnar familjerna då det blir tydligt vad förskolan har för
ansvar. Pedagogerna har fått tagit del av ett flertal föreläsningar om bland annat
ömsesidig respekt, Autism, Syn, Hörsel mm Utvärderingen visar att pedagogerna är
mycket nöjda över utbildningen. Vissa tycker att utbildningen bör rikta sig mer än
vad den gjort till att belysa arbetet med mindre barn. Vid dessa utbildningsdagar
här även kommunens förskolechefer och specialpedagoger deltagit vilket har visat
sig gynnsamt då alla varit delaktiga och har med sig samma kunskaper. Man kan se
förbättrad samverkan mellan specialpedagoger, förskolechefer och pedagoger
vilket gynnar den dagliga verksamheten med barnen och gynnar barns lärande och
måluppfyllelse.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
8 Pedagogerna kommer fortsätta sitt arbete i NTgrupperna och delge sina kollegor nya
kunskaper i ämnet. Det kommer också
fortsättas med centrala fortbildningssatsningar
där det finns möjlighet till ett kunskapsutbyte
mellan förskolornas personal i hela Krokoms
kommun. Detta kommer generera i nya
måluppfyllelser för avdelningarna. Genom
grupparbete och personalutveckling kommer
pedagogerna fortsätta arbeta med sitt
förhållningsätt och läroplanens uppdrag.
19
KVALITETSRAPPORT 2014-15
8 Särskilt stöd
Resultat
Förskolechefen har det yttersta ansvaret när det uppkommer ett behov av särskilt
stöd för en grupp eller ett barn. I förskolan arbetar vi förebyggande och främjande
för situationer som kräver särskilda insattser. Detta år har resulterat i att
pedagogerna fått stöttning av specialpedagog för att få syn på och strukturera upp
sitt arbetssätt för att det skall passa hela barngruppen eller på individnivå.
Analys av resultatet
Pedagogerna har anpassat sina verksamheter för att alla barn skall ges samma
förutsättningar för sitt lärande. Det har exempelvis gjorts förändringar av belysning
och ommöbleringar för att öka tillgängligheten till lek och lärande. Pedagogerna
har fått till sig ny kunskap via habiliteringen, specialpedagogerna från Elevhälsan,
BVC samt föräldrar. Denna kunskap har omvandlats till verksamhetsanpassningar
för att öka barnens egna förutsättningar till stimulans och lärande. På grund av
specialpedagogens arbetssituation har det inte arbetats strukturerat och
förbyggande på grund av att förskolan för få besök av specialpedagogen. Arbetet
med att vara med i verksamheten och stötta personalen är ett viktigt arbete men kan
inte ske i den utsträckning som vi önskar. Mycket av arbetet har varit att flytta
fokus från barns svårigheter till att se hela verksamheten och hur vi kan jobba för
att tillgodose alla barns behov.
Under läsåret har pedagogerna gått kurs i HLR.
Fortsatta åtgärder och förbättringsområden
Tätare samarbete med BVC samt förankring av en ny Barn hälsoplan som är
utarbetad av rektorer förskolechefer samt personal från Elevhälsan. Syftet med den
är att upptäcka behov av tidiga insattser. Änge Barn och Utbildning kommer att
rekrytera en ny specialpedagog som kommer ha mindre antal förskolor att arbeta
med.
20
KVALITETSRAPPORT 2014-15
9 Redovisning av nyckeltal i förskola
Enligt 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010) så är förskolans
uppdrag att lägga grund för det livslånga lärandet, i en verksamhet som är rolig,
trygg och lärorik. För att åstadkomma detta måste man utforma en verksamhet som
bygger på samverkan mellan hem och förskola, barnens delaktighet samt
dokumentation för en god pedagogisk verksamhet.
I kommun– och landstingsdatabasen Kolada ingår ca 200 kommuner. Nyckeltalen i
databasen har en koppling till något av läroplanens uppföljningsområden eller är
en indikator på tillgänglighet.
Nyckeltalen förutsätter en egen undersökning i kommunerna som sammanställs av
Kolada och avser alla förskolor i kommunen oavsett regi (kommunal eller
fristående). Undersökningen genomförs under oktober varje år.
Syftet med undersökningen är att ge landets kommuner möjlighet att jämföra sin
verksamhet med andras samt att följa utvecklingen över tid.
9.1
Samverkan hem och förskola
För området samverkan hem och förskola redovisas fyra nyckeltal.
Föräldramöten och föräldraråd och utvecklingssamtal hålls systematiskt varje
termin där mål, uppdrag och resultat redovisas.
Vårdnadshavare erbjuds via hemskickat brev att delta vid överlämning mellan
förskola/förskoleklass
Föräldraenkät lämna årligen ut.
Tabell 3. Samverkan hem och förskola, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs
varje termin
100
– där vårdnadshavare erbjuds delta vid överlämning mellan förskola/förskoleklass
100
– där synpunkter från föräldrarna inhämtas systematiskt årligen
100
Källa: Egen mätning
9.2
Barnens delaktighet
Under området barnens delaktighet ingår fyra nyckeltal.
Ja, pedagogerna ger barn inflytande.
Ja, miljöerna på avdelningarna förändras utifrån önskemål och ändrade behov.
Ja, via barn intervjuer.
Tabell 4. Barnens delaktighet, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där barnen deltar vid planering av förskolans (veckans) aktiviteter
100
– där den pedagogiska miljön har förändrats med anledning av barnens synpunkter
100
– där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt årligen
100
21
KVALITETSRAPPORT 2014-15
Källa: Egen mätning
9.3
Dokumentation för en god pedagogisk verksamhet
Under dokumentation för en god pedagogisk verksamhet ingår två nyckeltal.
Nej inte på alla förskolor.
Ja, i olika former.
Tabell 5. Dokumentation och god pedagogiskverksamhet, oktober 2014
Andel barn på förskola:
Värde
– där pedagogisk dokumentation följer med från förskolan till förskoleklass/skola
– där pedagogisk dokumentation används systematiskt till att utveckla
verksamheten
0
50
Källa: Egen mätning
9.4
Tillgänglighet
Tillgänglighet handlar om plats på förskola på önskat datum, förskolans öppettider
men också om barnens tillgång till personal. Området tillgänglighet beskrivs
utifrån sex olika nyckeltal. Plats på förskola på önskat placeringsdatum och
väntetid i antal dagar baseras på årets sex första månader.
Tabell 6. Öppet på obekväm tid, oktober 2014
Skolområdet erbjuder någon förskola med öppet:
Ja/Nej
efter klockan 18.30 (ej nattis)
ja
före klockan 06.30 (ej nattis)
ja
Källa: Egen mätning
Tabell 7. Personaltäthet, oktober 2014
Nyckeltal
Värde
Personal i förskola, antal barn/heltidspersonal (närvarande)
Källa: Egen mätning
Tabell 8. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, oktober 2014
Nyckletal
Värde
Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum
100
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, medelvärde
0
Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat
placeringsdatum, median
0
Källa: Egen mätning
22
