fx-570MS fx-991MS

Sw
fx-570MS
fx-991MS
Instruktionshäfte 2
(Ytterligare funktioner)
http://world.casio.com/edu_e/
CA 310035-001V09
Viktigt!
Förvara din bruksanvisning och all övrig information nära
till hands för framtida referens.
CASIO ELECTRONICS CO., LTD.
Unit 6, 1000 North Circular Road,
London NW2 7JD, U.K.
SVENSKA
Innehåll
Innan räknaren tas i bruk ....................... 3
kLägen ..................................................................... 3
Räkning med matematiska uttryck och
redigeringsfunktioner ............................. 4
kKopiering av repeteringsminnet ............................. 4
kMinnet CALC ........................................................ 5
kFunktionen SOLVE ................................................ 5
Räkning med vetenskapliga
funktioner ................................................. 6
kInmatning av tekniska symboler ............................. 7
Räkning med komplexa tal ..................... 8
kRäkning med absoluta värden och argument ........ 8
kVisning av rektangulär form ↔ polär form ............ 9
kKonjugat av ett komplext tal ................................. 10
Räkning med Base-n ............................. 10
Statistikräkning ..................................... 12
Normalfördelning ..................................................... 12
Differentialräkning ................................ 13
Integrationsräkning ............................... 13
Matrisräkning ......................................... 14
kAtt skapa en matris ..............................................
kRedigering av elementen i en matris ...................
kAddition, subtraktion och multiplikation
av matriser ...........................................................
kBeräkning av den skalära produkten
av en matris .........................................................
kAtt erhålla determinanten av en matris ................
Sw-1
15
15
15
16
16
kTransponering av en matris ................................. 17
kInvertering av en matris ....................................... 17
kAtt bestämma det absoluta värdet av en matris .. 17
Vektorräkning ........................................ 18
kAtt skapa en vektor ..............................................
kRedigering av vektorelement ...............................
kAddition och subtraktion av vektorer ....................
kBeräkning av den skalära produkten
av en vektor .........................................................
kBeräkning av den inre produkten
av två vektorer .....................................................
kBeräkning av den yttre produkten
av två vektorer .....................................................
kAtt bestämma det absoluta värdet av en vektor ..
18
19
19
19
20
20
20
Meteromvandling .................................. 22
Vetenskapliga konstanter ..................... 23
Strömförsörjning ................................... 25
Tekniska data ......................................... 27
Anlita “Instruktionshäfte för fx-95MS/fx-100MS/fx-115MS/
fx-570MS/fx-991MS” för närmare detaljer om följande
poster.
Borttagning och fastsättning av räknarens fodral
Säkerhetsföreskrifter
Hanteringsföreskrifter
Tvåradig bildskärm
Innan räknaren tas i bruk (utom för “Lägen”)
Grundläggande beräkningar
Minnesräkning
Räkning med vetenskapliga funktioner
Ekvationsräkning
Statistikräkning
Teknisk information
Sw-2
Innan räknaren tas i bruk
k Lägen
Innan en beräkning startas måste du gå in i rätt läge såsom
framgår av tabellen nedan.
• Nedanstående tabell visar lägen och nödvändiga
operationer för modellerna fx-570MS och fx-991MS.
Lägen för fx-570MS och fx-991MS
För denna typ av
beräkning:
Grundläggande
aritmetisk beräkning
Räkning med
komplexa tal
Standardavvikelse
Regressionsräkning
Räkning med Base-n
Lösning av ekvationer
Matrisräkning
Vektorräkning
Utför denna
För att gå in
tangentoperation: i detta läge:
F1
COMP
F2
CMPLX
FF1
FF2
FF3
FFF1
FFF2
FFF3
• Fler än tre tryck på tangenten F uppvisar
SD
REG
BASE
EQN
MAT
VCT
ytterligare
uppställningsskärmar. Uppställningsskärmarna beskrivs
i närmare detalj i de avsnitt där de faktiskt används för
att ändra räknarens uppställningar.
• Läget du behöver gå in i för att utföra den aktuella
beräkningen anges i huvudtiteln för varje avsnitt i detta
instruktionshäfte.
Exempel:
Räkning med
komplexa tal
CMPLX
Anm.!
• Tryck på A B 2(Mode) = för att återställa läget och
uppställningarna till de som gäller som grundinställning.
Räkneläge:
Vinkelenhet:
Exponentvisningsformat:
Visningsformat för komplexa tal:
Bråkvisningsformat:
Decimaltecken:
Sw-3
COMP
Deg
Norm 1, Eng OFF
a+b i
a b/c
Dot (punkt)
• Lägesindikeringarna visas på den övre delen av skärmen,
utom indikeringarna BASE, som visas i exponentdelen
på skärmen.
• Tekniska symboler slås av automatiskt när räknaren ställs
i läget BASE.
• Det går inte att ändra vinkelenhet eller andra inställningar
för visningsformat (Disp) när räknaren står i läget BASE.
• Lägena COMP, CMPLX, SD och REG kan användas i
kombination med inställningen för vinkelenhet.
• Kontrollera noga gällande räkneläge (SD, REG, COMP,
CMPLX) och vinkelenhet (Deg, Rad, Gra) innan en
beräkning påbörjas.
Räkning med
matematiska uttryck och
redigeringsfunktioner
COMP
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra räkning med matematiska uttryck eller
redigera uttrycken.
COMP ............................................................ F 1
k Kopiering av repeteringsminnet
Denna funktion gör det möjligt att återkalla flera uttryck
från repeteringsminnet och sammanbinda dessa som
flersatsformler på skärmen.
• Exempel:
Repeteringsminnets innehåll:
1+1
2+2
3+3
4+4
5+5
6+6
Flersatsformel: 4 + 4:5 + 5:6 + 6
Använd [ och ] för att visa uttrycket 4 + 4.
Tryck på A [(COPY).
• Det går också att redigera uttrycken på skärmen och
utföra andra operationer med flersatsformler. Se avsnittet
Sw-4
“Flersatsformler” i det separata “Instruktionshäfte” för
närmare detaljer.
• Enbart uttrycken i repeteringsminnet med början från det
nu uppvisade uttrycket och vidare till det sista uttrycket
kopieras. Inget före det uppvisade uttrycket kopieras.
k Minnet CALC
COMP
CMPLX
• Minnet CALC gör det möjligt att temporärt lagra ett
matematiskt uttryck som du behöver utföra flera gånger
med hjälp av olika värden. Du kan återkalla ett lagrat
uttryck, mata in värden för dess variabler och beräkna
ett nytt resultat snabbt och enkelt.
• Det går även att lagra ett enskilt matematiskt uttryck med
upp till 79 steg. Tänk på att minnet CALC endast kan
användas i lägena COMP och CMPLX.
• Variabelinmatningsskärmen visar de värden som nu är
tilldelade variablerna.
• Exempel: Beräkna resultatet för Y = X2 + 3X – 12 när
X = 7 (Resultat: 58 ), och när X = 8 (Resultat: 76 ).
(Mata in funktionen.)
p y p u p x K + 3 p x , 12
C
(Mata in 7 för uppmaningen X?.)
7=
(Mata in 8 för uppmaningen X?.)
C8=
(Lagra uttrycket.)
• Tänk på att det lagrade uttrycket raderas när du startar
en annan operation, ändrar till ett annat läge eller slår
av räknaren.
k Funktionen SOLVE
Funktionen SOLVE gör det möjligt att lösa ett uttryck med
hjälp av önskade variabelvärden utan att behöva omvandla
eller förenkla uttrycket.
• Exempel: C är tiden det tar för ett föremål som kastas
rakt upp med en ursprungshastighet på A att nå höjden
B.
Använd formeln nedan för att beräkna ursprungshastighet A för en höjd på B = 14 meter och en tid på C = 2
sekunder. Tyngdaccelerationen är D = 9,8 m/s2.
(Resultat: A = 16,8 )
Sw-5
B AC –
(B?)
(A?)
(C?)
(D?)
(A?)
1
DC 2
2
p2pup1-pk,
R1\2T-ph-pkK
AI
14 =
]
2=
9l8=
[[
AI
• Eftersom funktionen SOLVE använder Newtons metod
kan vissa grundvärden (förutsatta värden) kan göra det
omöjligt att erhålla lösningar. Försök i så fall att mata in
ett annat värde som du tror ligger närmare lösningen
och utför sedan beräkningen på nytt.
• Det kan hända att funktionen SOLVE inte lyckas finna
en lösning, även om en sådan existerar.
• Beroende på vissa egenheter hos Newtons metod kan
det vara svårt att beräkna lösningar för följande typer av
funktioner:
Periodiska funktioner (t.ex. y = sin x)
Funktioner vars graf framställer branta lutningar (t.ex. y
= ex, y = 1/x)
Osammanhängande funktioner (t.ex. y = x )
• Om ett uttryck ej inkluderar ett likhetstecken (=)
framställer funktionen SOLVE en lösning för uttrycket =
0.
Räkning med
vetenskapliga
funktioner
COMP
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra beräkningar med vetenskapliga funktioner.
COMP ............................................................ F 1
Sw-6
k Inmatning av tekniska symboler
COMP
EQN
CMPLX
• Slå på funktionen för tekniska symboler för att kunna
använda dessa slags symboler i beräkningarna.
• Tekniska symboler slås på och av genom att trycka på
tangenten F tills uppställningsskärmen nedan visas.
Disp
1
• Tryck på 1 . På inställningsskärmen för tekniska
symboler som visas ska du trycka på siffertangenten
(1 eller 2) som motsvarar önskad inställning.
1(Eng ON): Tekniska symboler på (anges av “Eng”
på skärmen)
2(Eng OFF): Tekniska symboler av (ingen “Eng”
på skärmen)
• Följande nio symboler kan användas när funktionen är
påslagen.
Att inmata denna symbol: Utför denna tangentoperation: Enhet
Ak
103
k (kilo)
M (Mega)
AM
106
G (Giga)
Ag
109
T (Tera)
At
1012
m (milli)
Am
10–3
µ (mikro)
AN
10–6
n (nano)
An
10–9
p (piko)
Ap
10–12
f (femto)
Af
10–15
• För uppvisade värden väljer räknaren den tekniska symbol som gör att sifferdelen av värdet faller inom omfånget
1 till 1000.
• Tekniska symboler kan inte användas vid inmatning av
bråktal.
• Exempel: 9 10 = 0,9 m (milli)
Eng
F ..... 1(Disp) 1
9 \ 10 =
0.
9 ⫼1
m
900.
När tekniska symboler är påslagna visas även resultaten av normala (icketekniska) beräkningar med tekniska symboler.
Sw-7
AP
J
Räkning med
komplexa tal
0.9
9 ⫼1
m
900.
CMPLX
Använd tangenten F för att gå in i läget CMPLX när
du vill utföra beräkningar som inkluderar komplexa tal.
CMPLX ........................................................... F 2
• Nuvarande inställning av vinkelenhet (Deg, Rad, Gra)
påverkar beräkningarna i läget CMPLX. Det går att lagra
ett uttryck i minnet CALC när du befinner dig i läget
CMPLX.
• Endast variablerna A, B, C och M kan användas i läget
CMPLX. Variablerna D, E, F, X och Y används av
räknaren, som ofta ändrar deras värden. Använd inte
dessa variabler i dina uttryck.
• Indikeringen “R↔I” i det övre högra hörnet av ett
räkneresultat anger ett komplext talresultat. Tryck på A
r för att skifta visning mellan den reella och den
imaginära delen av resultatet.
• Även repeteringsfunktionen kan användas i läget
CMPLX. I läget CMPLX lagras dock komplexa tal i
repeteringsminnet, så de förbrukar större
minneskapacitet än vanligt.
• Exempel: (23 i)(45 i) 68 i
(Reell del 6)
(Imaginär del 8 i)
2+3i+4+5i=
Ar
k Räkning med absoluta värden och
argument
Om vi förmodar att det imaginära talet uttryckt av den
rektangulära formen z = a + bi representeras som en punkt
på Gauss-planet, går det att bestämma det absoluta värdet
(r) och argumentet (␪ ) hos det komplexa talet. Den polära
formen är r⬔␪.
Sw-8
• Exempel 1: Bestäm det absoluta värdet ( r ) och
argumentet (␪ ) hos 3+4i (Vinkelenhet: Deg)
(r = 5, ␪ = 53,13010235 °)
Imaginär axel
Reell axel
(r 5 )
(␪ 53,13010235 °)
AAR3+4iT=
AaR3+4iT=
• Komplexa tal kan också matas in med den polära formen
r⬔␪.
• Exempel 2:
2 ⬔ 45 1 i
(Vinkelenhet: Deg)
L 2 A Q 45 =
Ar
k Visning av rektangulär form ↔
polär form
Operationen nedan kan användas för att omvandla ett
komplext tal med rektangulär form till dess polära form,
och ett komplext tal med polär form till dess rektangulära
form. Tryck på A r för att skifta mellan det absoluta
värdet (r) och argumentet (␪ ).
• Exempel: 1 i ↔ 1,414213562 ⬔ 45
(Vinkelenhet: Deg) 1 + i A Y = A r
L 2 A Q 45 A Z = A r
• Det går att välja en rektangulär form (a+bi) eller polär
form (r⬔␪ ) för visning av räkneresultat för komplexa tal.
F... 1(Disp) r
1(a+bi):Rektangulär form
2(r⬔␪): Polär form (anges av “r⬔␪ ” på skärmen)
Sw-9
k Konjugat av ett komplext tal
För ett komplext tal z där z = a+bi, är dess konjugat (z)
z = a – bi.
• Exempel: Bestäm konjugat av det komplexa talet 1,23
+ 2,34i (Resultat: 1,23 – 2,34 i )
A S R 1 l 23 + 2 l 34 i T =
Ar
Räkning med Base-n
BASE
Använd tangenten F för att gå in i läget BASE när du
vill utföra beräkningar med värdena Base-n.
BASE ........................................................ F F 3
• Förutom decimalvärden går det att utföra beräkningar
med binära, oktala och hexadecimala värden.
• Det går att specificera grundläggande talsystem som ska
tillämpas för alla inmatade och visade värden och även
talsystem för enskilda värden efter hand som de inmatas.
• Det går inte att använda vetenskapliga funktioner i binära,
oktala, decimala och hexadecimala beräkningar. Det går
inte att mata in värden som inkluderar en decimaldel och
en exponent.
• Enheten skär automatiskt av decimaldelen om du matar
in ett värde som inkluderar en decimaldel.
• Negativa binära, oktala och hexadecimala värden erhålls
med hjälp av tvåkomplement.
• Följande logiska operatörer kan användas mellan
värdena vid beräkningar med Base-n : and (logisk
produkt), or (logisk summa), xor (exklusiv or), xnor
(exklusiv nor), Not (bitvis komplement) och Neg
(negation).
• Följande tillåtna omfång gäller för respektive talsystem.
1000000000 ⬉ x ⬉ 1111111111
0 ⬉ x ⬉ 0111111111
Oktal
4000000000 ⬉ x ⬉ 7777777777
0 ⬉ x ⬉ 3777777777
Decimal
–2147483648 ⬉ x ⬉ 2147483647
FFFFFFFF
Hexadecimal
80000000 ⬉ x ⬉
0⬉x⬉
7FFFFFFF
Sw-10
Binär
• Exempel 1: Utför följande beräkning och framställ ett
binärt resultat.
101112 110102 1100012
tb
Binärt läge:
0.
b
10111 + 11010 =
• Exempel 2: Utför följande beräkning och framställ ett
oktalt resultat.
76548
÷ 1210 5168
Oktalt läge:
to
0.
o
l l l 4 (o) 7654 \
l l l 1 (d) 12 =
• Exempel 3: Utför följande beräkning och framställ ett
hexadecimalt och ett decimalt resultat.
12016 or 11012 12d16 30110
Hexadecimalt läge:
th
0.
H
120 l 2 (or)
l l l 3 (b) 1101 =
Decimalt läge:
K
• Exempel 4: Omvandla värdet 2210 till dess binära, oktala
och hexadecimala motsvarighet. (101102 , 268 , 1616 )
tb
0.
b
l l l 1(d) 22 =
10110.
b
Oktalt läge:
o
26.
o
Hexadecimalt läge:
h
16.
H
Binärt läge:
• Exempel 5: Omvandla värdet 513 10 till dess binära
motsvarighet.
tb
0.
l l l 1(d) 513 =
Ma t h ERROR
Binärt läge:
Sw-11
b
b
• Det går kanske inte att omvandla ett värde från ett
talsystem vars beräkningsomfång är större än
beräkningsomfånget för det resulterande talsystemet.
• Meddelandet “Math ERROR” anger att resultatet har för
många siffror (spill).
SD
Statistikräkning
REG
SD
Normalfördelning
Använd tangenten F för att gå in i läget SD när du vill
utföra beräkning som innefattar normalfördelning.
SD ........................................................... F F 1
• I läget SD och REG fungerar tangenten | som
tangenten S.
• Ett tryck på A D uppvisar skärmen nedan.
P ( Q ( R ( →t
1 2
3
4
• Mata in ett värde från 1 till 4 för att ange den typ av
sannolikhetsfördelning du vill beräkna.
P(t)
Q(t)
R(t)
• Exempel: Bestäm normaliserad variat (→ t) för x = 53
och normal sannolikhetsfördelning P(t) för följande data:
55, 54, 51, 55, 53, 53, 54, 52
(→t = 0,284747398, P(t) = 0,38974 )
55 S 54 S 51 S 55 S
53 S S 54 S 52 S
53 A D 4(→t) =
A D 1( P( ) D 0.28 F =
Sw-12
Differentialräkning
COMP
Proceduren som beskrivs nedan erhåller derivatan av en
funktion.
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra beräkning som innefattar differentialer.
COMP ............................................................ F 1
• Tre inmatningar krävs för differentialuttrycket: funktionen
för variabel x, punkten (a) där differentialkoefficienten
beräknas och ändringen i x (∆x).
A J uttryck P a P ∆x T
• Exempel: Bestäm derivata vid punkten x = 2 för
funktionen y = 3 x 2 – 5 x + 2, när ökningen eller
minskningen för x är ∆x = 2 × 10 –4 (Resultat: 7 )
AJ3pxK,5px+2P2P
2eD4T=
• Det är inte nödvändigt att mata in ∆x. Räknaren tilldelar
automatiskt ett lämpligt värde för ∆x om du inte matat in
något.
• Diskontinuerliga punkter och extrema ändringar i värdet
för x kan orsaka oriktiga resultat och fel.
• Välj Rad (radian) för vinkelenhet när du ska utföra
differentialräkning med trigonometriska funktioner.
Integrationsräkning
COMP
Proceduren nedan beskriver metoden att erhålla den
definitiva integralen av en funktion.
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra integrationsräkning.
COMP ............................................................ F 1
• Följande fyra inmatningar krävs för integralräkning: en
funktion med variabeln x, a och b , som definierar
integrationsomfång för definitiv integral, samt n, som
utgör antalet delningar (motsvarande N = 2 n ) för
integration med hjälp av Simpsons regel.
d uttryck P a P b P n F
Sw-13
• Exempel:
5
∫ 1 (2x2 + 3x + 8) dx = 150,6666667
(Antal delningar n = 6)
d2pxK+3px+
8P1P5P6T=
Anm.!
• Det går att specificera ett heltal från 1 till 9 för antal
delningar eller slopa inmatning av antal delningar helt
och hållet, om så önskas.
• Tänk på att intern integrationsräkning kan ta ganska lång
tid.
• Innehåller på skärmen försvinner medan räknaren håller
på med intern integrationsräkning.
• Välj Rad (radian) för vinkelenhet när du ska utföra
integrationsräkning med trigonometriska funktioner.
Matrisräkning
MAT
Detta avsnitt beskriver hur du ska skapa matriser med upp
till tre rader och tre spalter, att addera, subtrahera,
multiplicera, transponera och invertera matriser, samt att
erhålla den skalära produkten, determinanten och det
absoluta värdet av en matris.
Använd tangenten F för att gå in i läget MAT när du
vill utföra matrisräkning.
MAT ..................................................... F F F 2
Du måste skapa en eller flera matriser innan matrisräkning
kan påbörjas.
• Det går att ha tre matriser, benämnda A, B och C, i minnet
samtidigt.
• Resultaten av matrisräkning lagras automatiskt i minnet
MatAns. Matrisen i minnet MatAns kan användas i
efterföljande matrisräkning.
• Matrisberäkningar kan använda upp till två nivåer av
matrisstacken. Upphöjning i kvadrat, kubik eller
invertering av en matris använder en stacknivå. Se
“Stackar” i det separata “Instruktionshäfte” för närmare
detaljer.
Sw-14
k Att skapa en matris
Skapa en matris genom att trycka på A j 1(Dim),
specificera ett matrisnamn (A, B eller C) och sedan
specificera måttet (antal rader och antal spalter) för
matrisen. Följ därefter uppmaningarna som visas för att
mata in de värden som utgör elementen i matrisen.
Ma t A 2 3
2 rader och 3 spalter
Markörtangenterna kan användas för att flytta runt i
matrisen och titta på eller redigera elementen.
Tryck på t för att lämna matrisskärmen.
k Redigering av elementen i en matris
Tryck på A j 2(Edit) och specificera namnet (A, B
eller C) på matrisen du vill redigera för att uppvisa en
redigeringsskärm för elementen.
k Addition, subtraktion och
multiplikation av matriser
Gör på följande sätt för att addera,
multiplicera matriser.
1
• Exempel: Multiplicera matris A = 4
–2
subtrahera och
[ ]
[
matris B = –1 0 3
2 –4 1
]
2
0
5
med
([
3 –8 5
–4 0 12
12 –20 –1
])
A j 1(Dim) 1(A) 3 = 2 =
(Matris A 32)
(Elementinmatning)
1=2=4=0=D2=5=t
(Matris B 23)
A j 1(Dim) 2(B) 2 = 3 =
(Elementinmatning)
D1=0=3=2=D4=1=t
Sw-15
A j 3(Mat) 1(A) A j 3(Mat) 2(B) =
(MatAMatB)
• Ett fel uppstår vid försök att addera eller subtrahera
matriser vars mått är olika eller att multiplicera en matris
vars spalter skiljer sig från antalet i matrisen med vilken
den multipliceras.
k Beräkning av den skalära produkten
av en matris
Gör på följande sätt för att erhålla den skalära produkten
(fast multipel) av en matris.
2 –1
• Exempel: Multiplicera matris C =
med 3.
–5 3
6 –3
–15 9
([
(Matris C 22)
(Elementinmatning)
(3MatC)
[
])
]
A j 1 (Dim) 3(C) 2 = 2 =
2=D1=D5=3=t
3 - A j 3(Mat) 3(C) =
k Att erhålla determinanten av en matris
Gör på följande sätt för att bestämma determinanten av
en kvadratisk matris.
• Exempel: Erhåll determinanten av
2 –1 6
matris A = 5 0 1
(Resultat: 73 )
3 2 4
[
(Matris A 33)
(Elementinmatning) 2
(DetMatA)
]
A j 1(Dim) 1(A) 3 = 3 =
=D1=6=5=0=1=
3=2=4=t
A j r 1(Det)
A j 3(Mat) 1(A) =
• Proceduren ovan framställer ett fel om en icke-kvadratisk
matris specificerats.
Sw-16
k Transponering av en matris
Gör på följande sätt för att transponera en matris.
• Exempel: Transponera matris B =
([ ])
5 8
7 9
4 3
[
5 7 4
8 9 3
]
A j 1(Dim) 2(B) 2 = 3 =
(Matris B 23)
(Elementinmatning) 5
=7=4=8=9=3=t
A j r 2(Trn)
A j 3(Mat) 2(B) =
(TrnMatB)
k Invertering av en matris
Gör på följande sätt för att invertera en kvadratisk matris.
• Exempel: Invertera matris C =
([
–0,4 1 –0,8
–1,5 0,5 –1,5
–0,8 0 –0,6
])
[
–3 6 –11
3 –4 6
4 –8 13
]
A j 1(Dim) 3(C) 3 = 3 =
(Matris C 33)
(Elementinmatning)
D 3 = 6 = D 11 = 3 = D 4 =
6 = 4 = D 8 = 13 = t
(MatC –1)
A j 3(Mat) 3(C) a =
• Proceduren ovan framställer ett fel om en icke-kvadratisk
matris eller en matris för vilken det ej förekommer en
omvändning (determinant = 0) specificerats.
k Att bestämma det absoluta värdet av
en matris
Gör på följande sätt för att bestämma det absoluta värdet
av en matris.
Sw-17
• Exempel: Bestäm det absoluta värdet av matrisen som
framställdes av inverteringen i det föregående exemplet.
0,4
1 0,8
1,5 0,5 1,5
0,8
0 0,6
([
(AbsMatAns)
])
A A A j 3(Mat) 4(Ans) =
Vektorräkning
VCT
Detta avsnitt beskriver hur du skapar en vektor med ett
mått på upp till tre, att addera, subtrahera och multiplicera
vektorer, och att erhålla den skalära produkten, inre
produkten, yttre produkten och det absoluta värdet av en
vektor. Det går att ha upp till tre vektorer i minnet samtidigt.
Använd tangenten F för att gå in i läget VCT när du
vill utföra vektorräkning.
VCT ..................................................... F F F 3
Du måste skapa en eller flera vektorer innan vektorräkning
kan påbörjas.
• Det går att ha tre vektorer, benämnda A, B och C, i minnet
samtidigt.
• Resultaten av vektorräkning lagras automatiskt i minnet
VctAns. Vektorn i minnet VctAns kan användas i
efterföljande vektorräkning.
k Att skapa en vektor
Skapa en vektor genom att trycka på A z 1(Dim),
specificera ett vektornamn (A, B eller C) och sedan
specificera måttet för vektorn. Följ därefter uppmaningarna
som visas för att mata in de värden som utgör elementen
i vektorn.
Vektornamn
Vc t A1
Elementvärde
Vektorns mått
0.
Sw-18
Pilen anger riktningen
att rulla i för att titta
på övriga element.
Tangenterna e och r kan användas för att flytta runt
vektorn och titta på eller redigera dess element.
Tryck på t för att lämna vektorskärmen.
k Redigering av vektorelement
Tryck på A z 2(Edit) och specificera namnet (A, B
eller C) på vektorn du vill redigera för att uppvisa en
redigeringsskärm för elementen.
k Addition och subtraktion av vektorer
Gör på följande sätt för att addera och subtrahera vektorer.
• Exempel: Addera vektor A = (1 –2 3) till vektor B = (4 5
–6). (Resultat: (5 3 –3) )
(3-dimensionell vektor A)
A z 1(Dim) 1(A) 3 =
1=D2=3=t
(Elementinmatning)
(3-dimensionell vektor B)
A z 1(Dim) 2(B) 3 =
4=5=D6=t
(Elementinmatning)
(VctA + VctB)
A z 3(Vct) 1(A) +
A z 3(Vct) 2(B) =
• Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar
vektorer med olika mått.
k Beräkning av den skalära produkten
av en vektor
Gör på följande sätt för att beräkna den skalära produkten
(fast multipel) av en vektor.
• Exempel: Multiplicera vektor C = (–7,8 9) med 5.
(Resultat: (–39 45) )
(2-dimensionell vektor C)
A z 1(Dim) 3(C) 2 =
D7l8=9=t
(Elementinmatning)
(5VctC)
5 - A z 3(Vct) 3(C) =
Sw-19
k Beräkning av den inre produkten av
två vektorer
⋅
Gör på följande sätt för att beräkna den inre produkten ( )
för två vektorer.
• Exempel: Beräkna den inre produkten av vektor A och
vektor B.
(Resultat: –24 )
⋅
(VctA VctB)
A z 3(Vct) 1(A)
A z r 1(Dot)
A z 3(Vct) 2(B) =
• Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar
vektorer med olika mått.
k Beräkning av den yttre produkten av
två vektorer
Gör på följande sätt för att beräkna den yttre produkten för
två vektorer.
• Exempel: Beräkna den yttre produkten av vektor A och
vektor B.
(Resultat: (–3, 18, 13) )
(VctAVctB)
A z 3(Vct) 1(A) A z 3(Vct) 2(B) =
• Ett fel uppstår i proceduren ovan om du specificerar
vektorer med olika mått.
k Att bestämma det absoluta värdet av
en vektor
Gör på följande sätt för att bestämma det absoluta värdet
(storleken) av en vektor.
• Exempel: Bestäm det absoluta värdet av vektor C.
(Resultat: 11,90965994 )
(AbsVctC)
A A A z 3(Vct) 3(C) =
Sw-20
• Exempel: Bestäm storleken på vinkeln (vinkelenhet: Deg)
som bildas av vektor A = (–1 0 1) och B = (1 2 0), samt
vektor av storlek 1 som är vinkelrät mot både A och B.
(Resultat: 108,4349488 °)
cos ␪ (A ⋅B)
(A ⋅B)
, som blir ␪ cos–1
A B
A B
Vektor av storlek 1 vinkelrät mot både A och B
AB
AB
A z 1(Dim) 1(A) 3 =
(3-dimensionell vektor A)
D1=0=1=t
(Elementinmatning)
A z 1(Dim) 2(B) 3 =
(3-dimensionell vektor B)
1=2=0=t
(Elementinmatning)
⋅
(VctA VctB)
A z 3(Vct) 1(A) A z r 1(Dot)
A z 3(Vct) 2(B) =
(Ans(AbsVctAAbsVctB))
\ R A A A z 3(Vct) 1(A)
- A A A z 3(Vct) 2(B) T =
(cos–1Ans) (Resultat: 108,4349488 °)
AVg=
(VctAVctB)
A z 3(Vct) 1(A) A z 3(Vct) 2(B) =
(AbsVctAns)
A A A z 3(Vct) 4(Ans) =
(VctAnsAns)
(Resultat: (– 0,666666666 0,333333333 – 0,666666666) )
A z 3(Vct) 4(Ans) \ g =
Sw-21
COMP
Meteromvandling
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra omvandling mellan olika längd- och
måttenheter.
COMP ............................................................ F 1
• Det förekommer totalt 20 inbyggda omvandlingspar som
gör det snabbt och enkelt att omvandla mellan olika
enheter.
• Se “Tabell över omvandlingspar” nedan för en komplett
lista över paren.
• Vid inmatning av ett negativt värde ska det inneslutas
med parenteserna R , T .
• Exempel: Omvandla –31 grader Celsius till Fahrenheit.
R D 31 T A c 38 =
( –3 1 )
°C °F
– 23.8
38 är parnumret för omvandling från Celsius till Fahrenheit.
u Tabell över omvandlingspar
Baserad på NIST Special Publication 811 (1995).
Att utföra denna
omvandling:
Mata in detta
parnummer:
Att utföra denna
omvandling:
Mata in detta
parnummer:
in → cm
cm → in
ft → m
m → ft
yd → m
m → yd
mile → km
km → mile
n mile → m
m → n mile
acre → m2
m2 → acre
r
gal (US) →r
r → gal (US)
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
r
gal (UK) →r
r → gal (UK)
pc → km
km → pc
km/h → m/s
m/s → km/h
oz → g
g → oz
lb → kg
kg → lb
atm → Pa
Pa → atm
mmHg → Pa
Pa → mmHg
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
Sw-22
Att utföra denna
omvandling:
Mata in detta
parnummer:
hp → kW
kW → hp
kgf/cm2→ Pa
Pa → kgf/cm2
kgf•m → J
J → kgf•m
29
30
31
32
33
34
Att utföra denna
omvandling:
Mata in detta
parnummer:
lbf/in2 → kPa
kPa → lbf/in2
°F → °C
°C → °F
J → cal
cal → J
Vetenskapliga
konstanter
35
36
37
38
39
40
COMP
Använd tangenten F för att gå in i läget COMP när
du vill utföra beräkning med hjälp av vetenskapliga
konstanter.
COMP ............................................................ F 1
• Det förekommer totalt 40 inbyggda vetenskapliga
konstanter-t.ex. ljusets hastighet i ett vakuum och Plancks
konstant-som kan användas snabbt och enkelt vid behov.
• Mata helt enkelt in numret för den önskade vetenskapliga
konstanten för att uppvisa denna på skärmen.
• Se “Tabell över vetenskapliga konstanter” nedan för en
komplett lista.
• Exempel: Bestäm hur mycket total energi en person som
väger 65 kg har (E = mc2 = 5,841908662 × 1018 )
65 L 28 K =
65 Co 2
5.841908662 18
28 är konstantnumret för “ljusets hastighet i ett vakuum”.
Sw-23
u Tabell över vetenskapliga konstanter
Baserad på ISO Standard (1992) data och av CODATA
rekommenderade värden (1998).
Att välja denna konstant:
protonmassa (mp)
neutronmassa (mn)
elektronmassa (me)
myonmassa (mµ)
Bohrs radie (a0)
Plancks konstant (h)
kärnmagneton (µN)
Bohrs magneton (µ B)
Plancks konstant, rationaliserad ( )
finstrukturkonstant (α)
klassisk elektronradie (re)
Comptons våglängd (λ c)
proton gyromagnetisk kvot (γ p)
proton Comptons våglängd (λ cp)
neutron Comptons våglängd (λ cn)
Rydbergs konstant (R∞)
atomisk massenhet (u)
proton magnetiskt moment (µ p)
elektron magnetiskt moment (µ e)
neutron magnetiskt moment (µ n)
myon magnetiskt moment (µ µ )
Faradays konstant (F)
elementärladdning (e)
Avogadros konstant (NA)
Boltzmanns konstant (k)
massvolym av ideal gas (Vm)
massgaskonstant (R)
ljusets hastighet i ett vakuum (C 0)
första strålningskonstant (C 1)
andra strålningskonstant (C 2)
Stefan-Boltzmanns konstant (σ)
elektrisk konstant (ε 0)
magnetisk konstant (µ 0)
magnetisk flödeskonstant (φ 0)
standard tyngdacceleration (g)
konduktanskvant (G 0)
Sw-24
Mata in detta
konstantnummer:
01
02
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
Att välja denna konstant:
karaktärisktisk impedans för vakuum (Z 0)
Celsius temperatur (t)
Newtonsk tyngdkonstant (G)
standardatmosfär (atm)
Mata in detta
konstantnummer:
37
38
39
40
Strömförsörjning
Batteritypen som ska användas beror på räknarens
modellnummer.
fx-991MS
Systemet TWO WAY POWER gör att räknaren kan drivas
på två olika sätt: med en solcell och ett knappbatteri av typ
G13 (LR44). En räknare som är försedd enbart med solcell
kan vanligtvis bara användas på relativt ljusa ställen.
Systemet TWO WAY POWER gör det möjligt att använda
räknaren så länge det är tillräckligt ljust för att avläsa
skärmen.
uBatteribyte
Följande tecken tyder på att batteriet börjar bli svagt och
behöver bytas.
• Tecknen på skärmen börjar bli suddiga och svårlästa
på ställen med dålig belysning.
• Inget visas på skärmen vid ett tryck på tangenten
5.
uAtt byta batteri
Skruv
1 Lossa de fem skruvarna som
håller baklocket på plats och
ta av locket.
2 Ta ur det gamla batteriet.
3 Torka av det nya batteriet med
en mjuk, torr trasa och sätt i
det i facket med sidan kvänd
uppåt (så att plustecknet är
synligt).
Sw-25
Skruv
4 Sätt tillbaka baklocket och fäst det på plats med de fem
skruvarna.
5 Tryck på 5 för att slå på strömmen. Hoppa inte över
detta steg.
fx-570MS
Denna räknare drivs med ett enskilt knappbatteri av typ
G13 (LR44).
uBatteribyte
Suddiga och svårlästa tecken på skärmen tyder på att
batteriet börjar bli svagt. Fortsatt användning av räknaren
i detta läge kan resultera i fel. Byt batteri så snart som
möjligt när tecknen börjar bli suddiga.
uAtt byta batteri
1 Tryck på A i för att slå av
strömmen.
Skruv
2 Avlägsna skruven som håller
batterilocket på plats och ta av
locket.
3 Ta ur det gamla batteriet.
4 Torka av det nya batteriet med
en mjuk, torr trasa och sätt i det
i facket med sidan k vänd
uppåt (så att plustecknet är
synligt).
5 Sätt tillbaka batterilocket och
fäst det på plats med skruven.
6 Tryck på 5 för att slå på
strömmen.
Automatiskt strömavslag
Räknaren slås av automatiskt om du inte utför någon åtgärd
inom cirka sex minuter. Tryck i så fall på 5 för att slå på
strömmen igen.
Sw-26
Tekniska data
Strömförsörjning:
fx-570MS: Ett knappbatteri av typ G13 (LR44)
fx-991MS: Solcell och ett knappbatteri av typ G13
(LR44)
Batterilivslängd:
fx-570MS: Cirka 9.000 timmars kontinuerlig visning
av en blinkande markör
Cirka 3 år när strömmen är avslagen
fx-991MS: Cirka 3 år (1 timmes bruk per dag)
Mått:
12,7 (H) 78 (B) 154,5 (D) mm
Vikt:
105 g inklusive batteri
Strömförbrukning: 0,0002 W
Brukstemperatur: 0°C till 40°C
Sw-27
CASIO COMPUTER CO., LTD.
6-2, Hon-machi 1-chome
Shibuya-ku, Tokyo 151-8543, Japan
SA0403-G Printed in China