Tingbergsskolans plan
mot diskriminering
och
kränkande behandling
Denna plan är upprättad av och för Tingbergsskolans två skolenheter (A/C och B) samt
Tingbergsskolans fritidshem.
upprättad juni 2010
nyupprättad september 2011
nyupprättad oktober 2012
nyupprättad oktober 2013
nyupprättad november 2014
nyupprättad juni 2015
nyupprättad juni 2016
Personer som ingår i Tingbergsskolans trygghetsteam:
Lena Arp-Nordlander (förskollärare)
Annelie Larson (fritidspedagog)
Jenny Westberg (lärare)
Cajsa Rambäck (lärare)
Ingela Fyrberg (elevassistent)
Syfte:
Visa alla berörda, såsom vårdnadshavare, elever och personal, hur vi på
Tingbergsskolan aktivt arbetar mot kränkande behandling och diskriminering.
Stärka varje elevs självkänsla genom värdegrundsarbete - allas lika värde.
Arbetar mot ett öppnare klimat där alla vågar komma till tals.
Vad säger läroplanen/styrdokumenten?
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och
förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism
sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (LGR 11, sid.7 )
Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande
social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många
kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning,
tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även
skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (LGR, sid 10)
Mål
Skolans mål är att varje elev
• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga
rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde,
• tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att
hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras
bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan ska
• medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också
utanför den närmaste gruppen,
• i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor,
• aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och
• visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt
förhållningssätt.
Läraren ska
• klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det
personliga handlandet,
• öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,
• uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och
motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling,
• tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen, och
• samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för
arbetet och för samarbete.
Begrepp
Vad är kränkande behandling?
Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande
behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna
kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i
verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till
exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld.
Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan
äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en
form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller
några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
Vad är diskriminering?
Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning
eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av
makt hos den som diskriminerar. I skolan är det huvudmannen eller personalen som kan göra
sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
bemärkelse.
Vad är trakasserier?
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda
diskrimineringsgrunderna.
Lagrum
Denna plan har sin utgångspunkt i skollagen kap. 14 a samt diskrimineringslagen.
Bestämmelserna i skollagen och diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och
kränkande behandling och ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete
för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga
trakasserier och kränkande behandling. Om trakasserier eller andra kränkningar äger rum i
eller i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda och åtgärda det
inträffade.
Arbetet för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Det förebyggande arbetet är den viktigaste delen mot all kränkande behandling. Vi arbetar
kontinuerligt med att stärka eleverna genom:
Det är varje pedagogs skyldighet att påvisa att och hur de arbetar kring läroplanens
del ”normer och värden”. Detta sker t.ex. genom en pedagogisk planering.
Kontinuerliga klassamtal/kompissamtal och värderingsövningar.
Under höstterminen genomför alla klasser på skolan en gemensam värdgrundsvecka. 1,5
h/dag under den veckan viks till olika aktiviteter knutna till målen under normer och värden.
Övriga förebyggande åtgärder på skolan, t.ex:
Aktivt arbete mot kränkande behandling på digitala kommunikationsnätverk.
Rasttillsyn varje rast
Enkätundersökning bland eleverna om trivseln på skolan
Sociogram (en nätverkskarta hur de sociala relationerna ser ut bland eleverna i
klassen)
Trygghetsteam
Elevråd
Fadderverksamhet när vi tar emot de nya 6-åringarna.
Olika gemensamma aktiviteter såsom temadagar mm.
Första föräldramötet varje läsår presenteras Tingbergsskolans plan mot diskriminering
och kränkande behandling
Vid Tingbergsskolan gäller:
Att all personal aktivt förhindrar alla former av diskriminering och kränkande
behandling
Att föräldrar och elever aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande
behandling
Att ingen ska utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling
Att om diskriminering eller kränkande behandling äger rum ska åtgärder vidtas
Aktivt arbete vid fall av kränkande behandling, elev till elev
1. Personal som blir vittne till kränkande behandling (alternativt får kännedom om att en
elev kan ha utsatts för kränkande behandling) ingriper genom att genast avbryta
handlingen och tydligt markera. Samtliga inblandade får lämna sin version. Berörd
personal informeras. Beroende på allvarsgrad i situationen bedömer berörd personal
om vårdnadshavare ska kontaktas. Om kontakt med vårdnadshavare tas, skall
dokumentation ske i bilaga 1. (Den utsatte elevens/barnets vårdnadshavare
rekommenderas att i första hand att kontakta berörd personal innan kontakt med annan
vårdnadshavare tas.)
Ansvarig: Berörd personal
Om kränkning upprepas – se punkt 2
2. Berörd personal pratar med den/de elev/er som gjort sig skyldig till kränkningen och
gör klart att detta inte får förekomma samt följderna som blir om beteendet fortsätter.
Berörd personal kontaktar vårdnadshavarna. Berörd personal pratar även med den elev
som blivit kränkt och kontaktar dennes vårdnadshavare.
Ansvarig: Berörd personal
Om kränkningar kvarstår – se punkt 3
3. Elevhälsoteamet informeras och trygghetsteamet kopplas in.
Teamet samlas för faktainsamling och arbetsfördelning. Berörda vårdnadshavare
informeras om trygghetsteamets medverkan i ärendet.
Ansvarig: Trygghetsteamet
4. Representanter ur trygghetsteamet för enskilt samtal med utsatt elev. Utifrån samtalet
samt faktainsamling i steg 3 görs en analys.
Ansvarig: Trygghetsteamet
5. Representanter ur trygghetsteamet för enskilt samtal med förövaren/förövarna där det
tydligt görs klart att kränkningarna ska upphöra omedelbart. Trygghetsteamet
kontaktar alla berörda vårdnadshavare och informerar om vad som har hänt och
eventuella konsekvenser.
Ansvarig: Trygghetsteamet
Om kränkningarna inte upphör – se punkt 6
6. Uppföljning sker en vecka senare med representant från trygghetsteamet som talar
med alla inblandade elever en och en. Ytterligare uppföljning sker vid behov.
Ansvarig: Trygghetsteamet
Om kränkningarna inte upphör – se punkt 7
7. Skolans elevhälsoteam kallar till möte med vårdnadshavare till förövaren/förövarna.
Handlingsplan upprättas.
Ansvarig: Elevhälsoteam och trygghetsteamet
8. Uppföljande möte med vårdnadshavare där handlingsplan utvärderas. Vid behov
upprättas en ny handlingsplan.
Ansvarig: Elevhälsoteam och Trygghetsteam
Om kränkningarna inte upphör – se punkt 9
9. Skolan anmäler till sociala myndigheter och/eller polis.
Ansvarig: Elevhälsoteam och trygghetsteam
Rutin vid kränkning vuxen till barn
När elev känner sig kränkt av någon vuxen förutsätter vi att eleven vänder sig till
någon annan vuxen/barn på skolan eller någon i hemmet. När någon tagit del av
elevens känsla ska denne vända sig till skolkurator, rektor eller skolpsykolog.
All personal på skolan är skyldig att vidta åtgärder när någon form av kränkning
uppmärksammats.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar utredning.
Båda parter skall få möjlighet till samtal med den person som är utsedd att utreda
kränkningen. Vilka som deltar vid respektive möte bestäms utifrån ärendets art och
behov.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av skolkurator och rektor.
Uppföljning av ärendet görs
Dokumentation förs under hela ärendet
Rutin vid kränkning barn till vuxen
När vuxen känner sig kränkt av någon elev förutsätter vi att denna vänder sig till
skolkurator eller rektor på skolan.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar utredning.
Båda parter skall få möjlighet till samtal med den person som är utsedd att utreda
kränkningen. Vilka som deltar vid respektive möte bestäms utifrån ärendets art och
behov.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av skolkurator och rektor.
Uppföljning av ärendet görs
Dokumentation förs under hela ärendet.
Rutin vid kränkning vuxen till vuxen
När vuxen känner sig kränkt av någon annan vuxen, kollega eller förälder. förutsätter
vi att denna vänder sig till skolkurator eller rektor på skolan.
Rektor eller av denne utsedd person vidtar utredning.
Båda parter skall få möjlighet till samtal med den person som är utsedd att utreda
kränkningen. Vilka som deltar vid respektive möte bestäms utifrån ärendets art och
behov.
Eventuella ytterligare åtgärder vidtas av skolkurator och rektor.
Uppföljning av ärendet görs
Dokumentation förs under hela ärendet.
Råd till föräldrar
Att stoppa diskriminering och kränkning är en fråga om civilkurage
Prata med ditt barn om diskriminering och kränkande behandling. Är någon i klassen utsatt?
Är någon ensam och utfryst? Vad sker på internet på de sociala medierna som exempelvis
Instagram, Facebook, MSN, SMS och mail? Diskutera med ditt barn hur dessa verktyg ska
användas för att kränkningar, medvetna och omedvetna inte ska uppstå. Vad kan ditt barn
göra för att hjälpa sina kamrater?
OBS!
Skolans personal berättar inte varifrån de får sin information – barn som vill berätta
om diskriminering eller kränkande behandling är ofta rädda för hämnd från dem som
kränker.
Om skola och hem gemensamt tar avstånd från diskriminering och kränkande behandling får
det en positiv inverkan på alla barn i skolan och i förlängningen även i samhället. Vi kan få en
trygg och livsbejakande arbetsmiljö för våra barn samt ett samhälle där mänskliga rättigheter
respekteras.
Kränker ditt barn andra?
Det kan vara svårt att medge inför sig själv att ens barn kränker andra. Men om det är så
måste vi, skola och hemmet aktivt arbeta för att åtgärda detta. Beteendet går inte över av sig
själv och för att ditt barn ska få rätt hjälp att komma ur detta oönskade beteende är samarbetet
oerhört viktigt.
Det finns många orsaker till att barn kränker andra, men oavsett orsaken vädjar vi till dig som
förälder att samarbeta med oss på skolan. Om ditt barn kränker andra ber vi dig att klargöra
för ditt barn att samhället inte acceptera kränkningar, det är olagligt! Vi ber därför dig att ta
kontakt med skolan så att vi tillsammans kan komma tillrätta med problemet.
Varningssignaler
elever som går ensamma och verkar olyckliga eller ledsna
saknar kompisar och vänner
hamnar ofta i konflikt
utses ofta till syndabock
söker mycket vuxenkontakt
förändrat beteende hos eleven
Förslag på litteratur i ämnet
Mobbning bland barn och ungdomar (Rädda barnen)
Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken (Björn Lindell)
Mobbing och människovärde (Gunnar Höistad)
Läs mera på:
www.skolverket.se
www.riksdagen.se
www.kungsbacka.se
Förväntningar på varandra:
Som förälder kan du av skolan förvänta dig...
att all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan
att vi arbetar för en lugn trivsam arbetsmiljö
att vi tar kontakt med dig om något särskilt händer
att vi ingriper mot alla former av kränkningar
att vi bryr oss om ditt barn
Vi förväntar oss av dig som förälder…
att du hjälper ditt barn att ansvara för skolarbetet
att du ser till att barnet kommer i tid
att barnet är utvilat och har ätit frukost
att du som förälder bemöter personal och elever med respekt
Som elev kan du förvänta dig av oss…
att vi bemöter dig med respekt
att vi bryr oss om dig
att vi kommer att göra allt för att hjälpa dig om du råkar illa ut
att vi kommer att ingripa mot alla former av kränkande behandling
att vi ska se till att du får en så lugn och trivsam arbetsmiljö som möjligt
Vi förväntar oss av dig som elev…
att du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut
att du använder ett vårdat språk
att du bemöter andra med respekt
att du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse
att du passar tider och tar ansvar för skolarbetet
att du är utvilad och har ätit frukost
Med dessa förväntningar på varandra kan vi uppnå en god kunskapsmässig nivå i vårt lärande.
Kartläggning och åtgärder 15/16
Kartläggning
Fysisk ”trygghetspromenad” med skolans elevråd – genomförd april 2016.
Åtgärder
I den årliga översynen av planen har följande utvecklingsområden uppmärksammats (genom
bl.a. trygghetsvandring med elevrådet):
Otryggt i omklädningsrummen, framför allt i killarnas. Vuxen måste finnas med i
idrottens omklädningsrum F-5.
Bilaga 1 (för dokumentation) används i alltför liten utsträckning. THT besöker
arbetslagen tidigt HT-16 och informerar om hur planen är tänkt att fungera.
Från idrottssalen ser man in i omklädningsrummen vilket skapar oro för eleverna.
Förslag: draperi vid dörren in till salen.
De vuxna som är ute med barnen behöver röra sig bakom bamba.
Regler på Tingbergsskolan
Vi stannar på skolgårdens område under hela skoldagen
Fotografering får endast ske i lektionssyfte med barn och
förälders godkännande, när pedagog givit tillåtelse
Mobiler ska vara på ljudlöst i väskan under lektioner om inte
pedagog ser ett användningsområde
Vi går inomhus
Vi kastar bara snöboll på konstgräsplan. En ansvarig vuxen
måste alltid vara med
Bollar används utomhus
Vi är ute på rasterna och innan skolan börjat. Avvikelser
bestäms av respektive pedagog som då har elevansvaret
Våra cykelparkeringar är till för cyklarna
Led cykeln på skolgården
Sparkcyklar får användas med hjälm på huvudet på anvisad
plats på stora skolgården mellan längdhoppsgropen och
cykelställningen utanför bamba, idrottslektioner har alltid förtur
När du vill klättra använd klätterställningen eller klätterträdet
vid Tallen
4 barn på kompisgungan samtidigt, turas om
5 barn på springhjulet, turas om
Spring på utsidan av karusellen när du tar fart
Regler för snöbollskastningen
Kasta bara mjuka snöbollar, inga isbollar
Vi mular inte varandra
Om någon inte vill vara med längre och drar sig undan
så följ inte efter den personen.
