Att anmäla till BEO

Förskolans årliga plan för att främja
likabehandling och förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
RUDSKOGENS FÖRSKOLA
2016
Planen gäller från januari 2016 till januari 2017
1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Sida
1. Vision
3
2. Utvärdering av föregående års plan
4
3. Kartläggning och nulägesanalys
5
4. Diskrimineringsgrunder
6








Kön
Könsöverskridande identitet
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Annan kränkande behandling
7
8
8
9
10
11
12
12
5. Begreppsförklaring
13
6. Ansvarsfördelning
14


14
14
Förskolechefs ansvar
Personalens ansvar
7. Processen från signaler om trakasserier eller
kränkande behandling till genomförande:
Bilaga 1.
Fallbeskrivning/Incidentrapport
15
17
2
Vision
I vår förskoleverksamhet finns ingen diskriminering eller annan
kränkande behandling.
Jag är värdefull och duger för den jag är.
1. Inledning
På Rudsskogens förskola ska alla barn och personal känna sig trygga och bemötas och
behandlas med respekt för sin egen person. Förskolan ska vara en miljö som är fri från
förekomst av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ingen ska vara
rädd eller känna obehag för att gå till förskolan. Varje form av kränkande behandling är
otillåten och skall förhindras. I skollagen slås det fast att förskolan vilar på demokratins grund
och att den bör utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.
Planen för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling har, liksom diskrimineringslagen och skollagen, till syfte att främja barns lika
rättigheter oavsett kön, sexuell läggning/tillhörighet, funktionshinder, ålder, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.
Enligt skollagens 6 kap och diskrimineringslagen 1-4 kap ska huvudmannen:

Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka att det sker någon form av
kränkande behandlingar mot barn.

Se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn utsätts för
kränkande behandling.

Se till att det varje år upprättas en plan för att främja likabehandling och förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Förskolan ansvarar för att kartlägga och analysera sin organisation och sitt arbetssätt. Det
främjande arbetet bör bedrivas systematiskt, långsiktigt och vara en del av vardagen.
3
2. Utvärdering av föregående års plan
Under september till oktober gör varje avdelning en kartläggning och nulägesanalys som
grund för 2015 års likabehandlingsplan. Planen gäller från januari 2015 till januari 2016.
Utvärdering av förskolans årliga plan nov 2014 - nov 2015, för att
främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling.
Kartläggning och nulägesanalys.
Gårdens utformning är varierande, vi rör oss därför över hela gården och all personal tar
ansvar för allas barn. Inne har vi strategier för att dela upp barnen i olika rum med uppsikt av
personal. Alla avdelningar har sett över sina rutiner och vi upplever att vi har uppsikt under
hela dagen.
Vi är uppmärksamma på allas lika värde både enskilt och i grupp, detta är ett ständigt
pågående arbete. Trivselregler har arbetats fram eller håller på att arbetas fram tillsammans
med barnen och varje avdelning har konkretiserat och synliggjort dem. Vi har
utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare 2 ggr/år. Äldreavdelningarna har prövat med
grupputvecklingssamtal på hösten. Vi gör kartläggningar av situationer och miljöer där risk
för kränkande behandling finns och vidtar åtgärder. I samband med föräldramöte på hösten
förs samtal om likabehandling. Vårdnadshavarna ges möjlighet att tycka till om verksamheten
i KBU-enkäten. Vi behöver arbeta för att få en högre svarsfrekvens.
Diskrimineringsgrunder:
Kön:
Vi pedagoger uppmuntrar barnen att leka könsblandat både inne och ute. Vi upplever att
barnen leker könsblandat oavsett om vi pedagoger är delaktiga i leken eller ej. Vi läser
böcker som bryter traditionella könsmönster för barnen. I de dagliga samtalen med barn och
kollegor visar vi på allas lika värde oavsett kön. Vi pedagoger finns tillhands och vägleder
barnen i konfliktsituationer och vid andra tillfällen under dagen. I alla arbetsplaner för
förskolan finns genusperspektivet med som en stående punkt. Alla barn erbjuds att delta i alla
aktiviteter som vi pedagoger erbjuder. Då vi köper in nytt material till förskolan har vi
genusperspektivet i åtanke.
Etnisk tillhörighet:
En avdelning synliggör med flaggor och världskarta de olika länderna som är representerade
på avdelningen. Vi lånar böcker som handlar om barn från andra länder och kulturer. Vi
pedagoger för kontinuerligt diskussioner med barnen om varför vi människor ser olika ut i
beroende på vart i världen vi kommer ifrån, men alla är lika mycket värda. Ett fortsatt mål är
att få ett större samarbete med modersmålstränare och föräldrar om barnens kulturella
bakgrund. Dockor med olika hudfärg finns på avdelningarna.
Vi har arbetat med böcker från andra länder, men behöver utveckla både den musik vi sjunger
och lyssnar på.
Vi har uppmärksammat FN-dagen med flaggor.
4
Religion och annan trosuppfattning:
På förskolan respekterar vi alla oavsett religion eller trosuppfattning. Vi pedagoger bör dock
bli bättre på att uppmärksamma olika religioners högtider, där kan vi ta hjälp av
vårdnadshavarna och modersmålstränare. Vi har ännu inte köpt en almanacka som visar på
traditioner från olika länder och kulturer men planerar att göra det 2016.
Funktionsnedsättning
Personalen är öppen mot den övriga barngruppen om de funktionshinder som finns på
avdelningarna och svarar på frågor och funderingar från barnen. Vi upplever att de barn som
finns på förskolan med funktionshinder är delaktiga i leken och är väl integrerade i
barngruppen. Vi pedagoger upplever att vi stöttar barnen med funktionshinder genom att
finnas tillgängliga när helst de behöver eller när vi upplever att det är nödvändigt. Vi delar in
barnen i mindre grupper. Jobbar med tecken som stöd. Vi har fått en del resurstimmar. Vi
arbetar med en tät kontakt med föräldrarna för att jobba mot samma mål. I de dagliga
samtalen med barnen pratar vi ofta om att alla är olika och vikten av att få vara det, alla får
vara med i leken oavsett olikheter. Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder för att
underlätta för barn i behov av särskilt stöd. Vid behov har vi tagit hjälp av externa resurser.
Sexuell läggning:
Personalen är öppen för samtal om frågan kommer upp bland barnen. Vi svarar och diskuterar
alltid med barnen när de kommer med frågor, funderingar och tankar. På avdelningarna har
det köps in böcker som handlar om olika familjesammansättningar. Vi lånar även böcker som
handlar om detta ämne.
Ålder:
Vi ser varje person, barn som vuxen, som unik och vi möter alla utifrån detta.
Annan kränkande behandling:
Vi upplever att vi är lyhörda mot både vårdnadshavare, barn samt personal på förskolan
genom den dagliga kontakten och utvecklingssamtalen samt på våra arbetsplatsträffar. Vad
gäller barnen uppmuntrar vi dem till att uttrycka sin åsikt. Om den kan upplevas kränkande
för någon annan så försöker vi vägleda dem till ett annat sätt att uttrycka sig, som inte upplevs
kränkande. I de dagliga samtalen uppmuntrar vi barnen att vara en bra kompis, visa hänsyn
och lyssna på varandra. I våra dagliga rutiner arbetar vi för att minska risken för att kränkande
behandling ska ske. Alla är delaktiga efter sin förmåga vid upprättandet av trivselregler. Vi
upplever att arbetet med trivselregler har haft god effekt men att det måste vara ett ständigt
pågående arbete.
3. Kartläggning och nulägesanalys.
Vår strategi för att förebygga, upptäcka och kartlägga eventuell diskriminering, trakasserier
eller kränkningar är:



Samtal med barnen enskilt och i grupp om stämningen i barngruppen.
Utvecklingssamtal med barn och föräldrar.
Dagliga kontakter med föräldrar.
5







Dagliga observationer som följs upp vid avdelningsplanering.
Enkät till föräldrar.
Samtal om likabehandling i samband med föräldramöte och föräldraråd
Kartläggning av situationer, områden, miljöer där diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling skulle kunna förekomma. Vi använder ”husmodellen”
Gruppgenomgång med förskolechef på grupp och individnivå
Vi har dagliga rutiner som samling, grupper och utevistelse. Där har vi god uppsikt över
barnen.
Mellan 9-14 så arbetar i regel tre personer på varje avdelning med undantag för tid för
raster. Den kritiska punkten är mellan 14-16 då vi är färre antal personal per barn.
Analys utifrån kartläggningen
 Nu finns vuxna på olika platser på gården vilket gör att leken fungerar bättre och att
barnen leker mer blandat på avdelningarna. Vi upplever att vi har mer uppsikt även vid
de dolda utrymmena.
 I barngrupperna pratar vi om allas lika värde, både enskilt och i grupp.
 Vår öppna planlösning gör att risken för kränkande behandling mellan barn har minskat.
Barn får inte vistas själva i rum med stängda dörrar. Det får bara vara ett barn i taget på
toaletterna. På äldreavdelningarna är det styrt hur många barn som får leka i samma rum
samtidigt.
 Vi upplever att det är en kritisk period när vi kommer in efter utevistelsen. Då ska barn
kläs av, bytas på/gå på toaletten samt tvätta händerna och gå till samling, och under den
tiden känner vi att vi inte riktigt räcker till. Där finns det en risk att kränkningar kan
förekomma.
Trivselregler arbetas fram tillsammans med barnen.
Varje avdelning konkretiserar och synliggör trivselreglerna.
Med utgångspunkt från våra kartläggningar samt vad som framkommit i föregående årliga
plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling kommer vi under året att arbeta enligt följande:
4. Diskrimineringsgrunder
När man beskriver de olika diskrimineringsgrunderna och arbetet för att nå likabehandling på
förskolan enligt dessa grunder används begreppen främjande och förebyggande. Främjande
innebär det övergripande arbete som når alla barn, det värdegrundsarbete som genomsyrar
verksamheten. Förebyggande utgår från de identifierade riskfaktorer som upptäckts i
kartläggningen, vilket ska minimera risken för kränkningar.
6
Kön
Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors
sociala kön.
Ur förskolans läroplan:
Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
Så här arbetar vi för att främja flickor och pojkars lika rättigheter:
 Vi delar in barnen i mindre grupper för att främja och uppmuntra till nya lekkamrater
och andra och nya lekar. Grupperna är köns- och åldersblandade.
 Vi bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån
utseende och kläder.
 Vi erbjuder och läser böcker för som bryter traditionella könsmönster.
 Vi försöker planera och genomföra vår verksamhet med ”Genusglasögon”. Genus
genomsyrar hela vår verksamhet och pågår hela tiden i vårt arbete.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Alla barn känner att de har lika värde och kan ta lika mycket plats oavsett kön.
 Alla avdelningar gör en kartläggning för ett mer systematiskt arbete med jämställdhet.
Aktiviteter för att nå målen:
- Barnen har fått vara med och utforma trivselregler.
- Vi erbjuder barnen böcker som bryter traditionella könsroller.
- Vi är goda förebilder.
- Personalen är uppmärksam på hur de bemöter varandra, både barn och vuxna.
- Personalen kommer att få en föreläsning av en genuspedagog under våren.
Uppföljning och utvärdering:
- Vi följer upp aktiviteterna under våren.
- Vi följer upp barnens trivsel vid utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten.
- Vi intervjuar de äldre barnen (3-5 år) om deras trivsel på förskolan.
- Varje avdelning går igenom sin kartläggning under en avdelningsplanering före den 1
april 2015.
- Analys i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad 2015
görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad. Slutlig
utvärdering i samband med att denna plan utvärderas i november.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
 Vi ser att barnen leker mer köns och åldersblandat.
 Vi bemöter alla barn jämställt och undviker att uppmärksamma barnen utifrån
utseende och kläder.
 Vi lånar böcker från bokbussen.
 Vi försöker ha ”genusglasögon” på oss hela tiden.
 Vi pedagoger har blivit bättre men behöver fortfarande tänka på vårt bemötande av
barnen gällande utseende och kläder. Om vi bryter mot våra gemensamma
7
förhållningsregler angående bemötande av pojkar och flickor kan vi bli bättre på att
påminna och säga till varandra.
8
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Från och med den 1 januari 2009 finns ett förbud mot diskriminering som har samband med
könsöverskridande identitet eller uttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses
i diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin
klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av kön eller sexuell läggning.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika könsöverskridande tillhörigheter:
 Vi har ett öppet och tolerant förhållningssätt kring dessa frågor och pratar med barnen
om detta då frågor och funderingar uppkommer.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Alla ska känna sig lika värdefulla oavsett hur de ser ut, väljer att klä sig eller vilken
livsstil de har.
Aktiviteter för att nå målen:
 Vi är goda förebilder.
 Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna.
Uppföljning och utvärdering:
 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som
en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november
-16.
Ansvar
 Vi på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Etnisk tillhörighet
Alla människor har en etnisk tillhörighet. Om du är född i Sverige kan du vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. Du kan också ha flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt
att definiera sin egen tillhörighet.
Läroplanens mål:
Känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för olika etniska tillhörigheter:
 Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Vi synliggör andra kulturer och uppmärksamma personal och de barn som har annat
ursprung.
9
Aktiviteter för att nå målen:
 Vi arbetar med bilderböcker och musik från andra länder.
 Vi lånar böcker och musik från bokbussen
 Vi pratar mer med modersmålstränarna och försöker involvera dem i något tema, t.ex.
att läsa en bok.
 Vi vill få ett större samarbete med modersmålstränare och föräldrar om barnens
kulturella bakgrund.
 På en avdelning synliggör vi med flaggor de länder som finns representerade på
avdelningen.
 Vi uppmärksammar FN-dagen.
 Vi planerar en global vecka under våren.
 Vi låter barnen ta med och visa bilder från andra länder.
Uppföljning och utvärdering:
Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november -15
Ansvar
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Religion och annan trosuppfattning
Alla har rätt till sin religion/trosuppfattning. Begreppet annan trosuppfattning innefattar t.ex.
ateism.
Ur förskolans läroplan:
Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan förvissade om
att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin egen religion eller trosuppfattning:
 Föräldrarna har möjlighet att påverka vårt arbete genom att berätta och visa hur de
firar sina traditioner och högtider.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier kring:
 Förskolan respekterar alla religioner och trosuppfattningar.
Aktiviteter för att nå mål
 Genom vårt värdegrundsarbete jobbar vi med allas lika värde samt människors
rättigheter och olikheter.
 Vi lånar böcker som handlar om andra länder och kulturer.
 Vi tar hjälp av modersmålstränare och föräldrar med annan etnisk bakgrund för att lära
oss mer om deras olika högtider, och sen pratar vi om dessa på våra avdelningar.
 Vi ska köpa in en almanacka som visar på traditioner från olika länder och kulturer.
10
11
Uppföljning och utvärdering:
 Analys i samband med utvärderingen av utvecklingsplanen i maj månad 2015 som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 15.
 Värdegrundsarbete genomsyrar hela vår verksamhet.
 Vi läser böcker om andra länder och kulturer.
 Vi behöver utveckla ett bättre samarbete med föräldrar och modersmålstränare.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar
av en persons funktionsförmåga. Under funktionsnedsättning återfinns även de
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som t.ex. ADHD och autism.
Läroplanens mål och uppdrag:
Förståelsen för att alla människor har lika värde oberoende av funktionshinder.
Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan.
Så här arbetar vi för att främja allas lika värde och anpassa vår verksamhet till alla barn:
 Vi har gjort tekniska och pedagogiska åtgärder. På två avdelningar har vi
ljuddämpande skärmar. Alla avdelningar har ljuddämpande bord och underlägg i
leklådor. Vi tänker på ljussättning och placering av barnen i samlingen, vid matbordet
och på vilan.
 Barnen delas in i mindre grupper på avdelningen.
 Vi arbetar med att hålla en låg ljudnivå i barngruppen.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Alla barn ska trivas och känna sig trygga på förskolan.
 Verksamheten och miljön är anpassad efter alla barns olika behov.
Aktiviteter för att nå målen:
 Varje höst är barnen med och utformar trivselregler på sin avdelning.
 Vi läser barnböcker om hur man ska vara mot varandra.
 Vi samtalar dagligen med barnen om hur vi ska vara mot varandra. Vi uppmuntrar
barnen att hjälpa varandra.
 Alla som vill får vara med och leka.
 Vi uppmärksammar det barnen är bra på.
 Vid behov tar vi hjälp av externa resurser som ex. ”Tummen”, BVC, områdets
specialpedagog, hörselvården och Klaraborgs specialpedagogiska område.
Uppföljning och utvärdering:
 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad som en
delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i november 16
12





Genom intervjuer med barnen om hur de trivs på förskolan och att de känner sig
trygga på förskolan.
Vi diskuterar kontinuerligt i arbetslaget hur vi ska motverka diskriminering och
trakasserier.
Våra tekniska åtgärder på avdelningarna har fungerat bra.
Även våra pedagogiska åtgärder fungerar bra och vi tänker fortsätta som hittills med
att hålla låg ljudnivå i barngruppen och dela in barnen i mindre grupper.
Vi tänker på placeringen av barn med funktionsnedsättning när det gäller platsen vid
t.ex. matbordet, samlingen, placering av klädhyllan, vilan o.s.v.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexualitet, bisexualitet och heterosexuell läggning.
Läroplanens mål: Förståelse av alla människors lika värde oberoende av sexuell läggning
Så här arbetar vi för att främja förståelse för olika familjebildningar och alla människors lika
värde:
 På blanketter använder vi ordet förälder/ vårdnadshavare istället för mamma och
pappa.
 Vi samtalar med barnen om att familjer kan se olika ut.
Årets mål för att förebygga diskriminering och trakasserier:
 Barnen ska förstå att familjer kan se olika ut.
 Vi accepterar inte kränkningar (diskriminering och trakasserier) på grund av sexuell
läggning.
Aktiviteter för att nå målen:
 Vi lånar och läser böcker om olika familjekonstellationer.
 Vi pratar med barnen då frågor uppkommer.
Uppföljning och utvärdering:
 Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
 Vi följer upp och reviderar i december. Gör en analys i samband med utvärderingen av
målen i utvecklingsplanen i maj månad 2016.
 Vi har läst böcker om olika familjekonstellationer
 Vi tar tillvara barnens spontana frågor och funderingar kring olika
familjekonstellationer
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
13
Ålder
Med ålder menas ålder på både barn, vårdnadshavare och personal.
Ur förskolans läroplan:
Sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Varje barn ska tillsammans med sina föräldrar få en god introduktion i förskolan.
Visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation
mellan förskolans personl och barnens familjer.
Så här arbetar vi för att främja rättigheter för alla oavsett vilken ålder man har:
 Pedagogerna bemöter alla (barn, vårdnadshavare och personal) jämställt oavsett ålder.
 Personalen uppmuntrar barnen att leka åldersblandat för att förhindra åldershierarki.
Årets mål för att förebygga diskriminering utifrån ålder:
 Alla vårdnadshavare ska känna sig trygga med att lämna sitt/sina barn på förskolan.
 Alla barn och pedagoger ska känna att de har lika värde och kan ta plats oavsett ålder.
Aktiviteter för att nå målen
 Vi är goda förebilder.
 Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter varandra, både barn och vuxna.
 Vi tar tillvara varandras kompetenser och idéer och har ett tillåtande klimat oavsett
ålder och arbetslivserfarenhet.
Uppföljning och utvärdering



Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan.
Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad.
2016 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i
november -16.
Under våra avdelningsplaneringar finns möjlighet att prata om de här frågorna.
Annan kränkande behandling
Ett uppträdande som, utan att ha någon koppling till någon särskild diskrimineringsgrund,
kränker ett barns värdighet.
Ur förskolans läroplan:
Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för
vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.
Så här arbetar vi för att främja likabehandling:
 Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
 Vi dramatiserar hur vi ska vara mot varandra och hur man är en bra kamrat.
Årets mål för att förebygga kränkande behandling:
14

Alla barn trivs och känner sig trygga i alla förskolans miljöer.
Aktiviteter för att nå målen:
 Varje höst utformar vi trivselregler tillsammans med barnen.
 Vi samtalar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra.
 Vi dramatiserar och använder oss av flanosagor och figurer i arbetet.
 Vi använder oss av värderingsövningar.
 Vi är närvarande och strävar efter att se alla barn.
 På de äldre avdelningarna efter att barnen ska komma in, klä av sig och på ett lugnt
sätt ta sig från kapprummet in på avdelningen till lugn aktivitet. Vi anpassar också
vilka barn som går in tillsammans.
 På de yngre avdelningarna tar vi in de yngsta barnen först och har dem i ett rum efter
blöjbyte och handtvätt tillsammans med en personal. En person finns i hallen och
fortsätter att slussa in barn. De äldsta barnen är ute till sist och kommer in sist
tillsammans med den personal som ska äta med dem i ett eget rum.
Uppföljning och utvärdering:
 Vid utvecklingssamtal och i barnintervjuer följer vi upp barnens trivsel på förskolan.
 Analys görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj månad
2016 som en delutvärdering och utvärderas i samband med att denna plan utvärderas i
november -16.
 Vi pratar dagligen med barnen om hur man ska vara mot varandra
 Vi har tillsammans med barnen upprättat gemensamma regler som vi har synliga för
alla, t ex en blomma eller sol
 Intervjuer har fungerat som ett bra verktyg för att ta reda på hur barnen trivs på vår
förskola. Görs i samband med utvärderingen av målen i utvecklingsplanen i maj
månad.
Ansvar:
Pedagogerna på förskolan och förskolechef följer upp resultat som en del i det systematiska
kvalitetsarbetet.
5. Begreppsförklaringar
Diskriminering
Diskrimineringsbegreppet syftar till kränkningar som grundar sig på olika grunder såsom ålder,
kön, sexuell läggning, funktionshinder och etnisk bakgrund. Det handlar om att man
särbehandlat någon på ett sätt som missgynnar vederbörande, kränker eller på något sätt
begränsar individens friheter och rättigheter. Man kan skilja på direkt och indirekt
diskriminering. Direkt innebär att ett barn behandlas sämre än andra, med indirekt behandlas
alla lika, vilket skulle kunna missgynna de barn som är i behov av särskilt stöd. Detta skulle
kunna vara barn som har någon form av funktionshinder. I verksamheten är det personal som
kan göra sig skyldiga till diskriminering. Barn kan i juridisk mening inte diskriminera varandra.
15
Om ett barn har anmält/uttryckt att någon ansvarig person utfört kränkande behandling eller om
barnet medverkat i någon utredning som gäller överträdelse av lagen är det förbjudet att straffa
barnet som följd.
Trakasserier
Trakasserier är en behandling som kränker ett barns värdighet och som har koppling till någon
av de skyddade diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som kränker ett
barns värdighet, men som saknar koppling till en diskrimineringsgrund
Kränkningar kan vara
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar och fotografier).
Befogade tillsägelser
Förbudet att utsätta barn för kränkande behandling gäller naturligtvis inte tillrättavisningar
som är befogade för att upprätthålla ordning och god miljö, även om barn kan uppleva
tillrättavisningar som kränkande.
6. Ansvarsfördelning
Förskolechefs ansvar
Det är förskolechefs ansvar enligt lag och förarbeten:
 Se till att all personal, alla barn och vårdnadshavare känner till att diskriminering och
kränkande behandling inte är tillåten i förskolan.
 Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete att främja barns och eller elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,
sexuell läggning eller ålder,
 Upprätta och utvärdera en årlig plan för att främja likabehandling, förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i samarbete med personal, barn/
vårdnadshavare.
 Se till att det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
 Om förskolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.
Personalens ansvar
Det är personalen ansvar att:
16







Följa förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Föra regelbundna samtal om barns trivsel med både barn och föräldrar.
Planera och genomföra den dagliga verksamheten på ett sådant sätt att ingen utsätts för
diskriminering eller kränkande behandling.
Dokumentera händelser som upplevs kränkande och vidta åtgärd enligt förskolans
årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling
Förskolans årliga plan för att främja likabehandling, förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling ska presenteras varje hösttermin för barnens
vårdnadshavare.
Det är personalens ansvar att göra föräldrarna delaktiga kring arbetet med att främja
likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Alla vuxna agerar direkt då vi ser att någon blir kränkt eller utsatt.
7. Processen från signaler om trakasserier eller kränkande
behandling till genomförande:
Skollagen kap 6
10 § ”En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller
en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är
skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får
kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i
samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är
skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i
förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande
behandling i framtiden.”
Så snart förskolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha skett skall uppgiften
utredas. All utredning ska dokumenteras. I varje enskilt fall görs en bedömning om hur man går
vidare med ärendet. Vårdnadshavare informeras och vid behov upprättas en handlingsplan.
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper omedelbart genom att tydligt avbryta
handlingen och vidta åtgärder. Innan utredning sker i arbetslaget informeras alltid förskolechef.
Om en förälder känner oro eller uppmärksammat någon form av kränkning kan de prata med
någon medarbetare eller med förskolechef. Efter detta samtal startas en utredning av ärendet.
a. Anmälan från förskollärare eller annan personal görs till förskolechefen om ett
barn har blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamhet.
b. Utredning görs (använd blanketten i detta dokument). Dokumentera noga.
c. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare vad som har skett.
d. Anmälan görs till huvudman av förskolechefen om händelsen handlar om
kränkande behandling. Blankett finns på solsidan.
e. En plan för åtgärder upprättas, både för den som blivit utsatt och den som
kränkt.
17
f. Tid för uppföljning planeras in
g. När ärendet är uppföljt och medarbetare anser att ärendet är uppklarat, avslutas
ärendet. Blankett finns på solsidan.
h. Dokumentation samlas in och arkiveras av förskolechef
Att anmäla till BEO
i. Vårdnadshavare kan göra en anmälan till BEO och/eller Skolinspektionen om
du anser att ditt barn är kränkt eller mobbad och inte får hjälp från din förskola.
Personal som kränker barn.
Alla, oavsett tjänsteställning är enligt lagen skyldiga att ingripa och se till att ledningen får
information om kränkningar. Det är inte tillåtet att vara tyst. Men att berätta för chefen
handlar inte om att skvallra på någon som gjort fel. Det handlar om att lösa problemen på ett
bra och effektivt sätt så att inget barn ska behöva bli illa behandlat igen.
Så här gör du om en vuxen kränker ett barn





Ta upp det direkt med den vuxne
Informera förskolechef om det som inträffat
Medarbetare alternativt förskolechef genomför samtal med berörd vuxen när
kränkning framkommit. Åtgärder dokumenteras. Handlingsplan mot kränkningar följs
Uppföljning med barn/vårdnadshavare sker inom en vecka. I samband med
uppföljning utvärderas åtgärderna.
Anses trakasserierna vara av digniteten att det utgör ett brott kontaktas sociala
myndigheter. Vid händelse som inneburit fara för liv och hälsa informeras
arbetsmiljöverket och vid behov polis. Oavsett om förskolan anmält ärendet vidare
sker en utredning på förskolan
Förebyggande
Medarbetare diskuterar värderingar och enas kring rätt agerande i svåra situationer.
Tillsammans bestämmer medarbetarna på enheten hur man ger varandra feedback vid svåra
ärenden. Diskussion görs tillsammans med förskolechef på enhetsmöten eller på möten med
arbetslagen som görs upp vid behov.
18
19
Bilaga 1
Fallbeskrivning/Incidentrapport
Den utsatte: --------------------------------------------------------------------Larm från: --------------------------------------------Datum-----------------Detta har hänt--------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------Signatur----------------------Samtal med:---------------------------------------------------------------------Uppföljningssamtal: – ---------------------------------------------------------
Hur har det gått:-----------------------------------------------------------------
Vi har informerat:---------------------------------------------------------------
20
Signatur: ----------------------------------------------------Datum: -----------
21