Linköpings universitet
Ämneslärarprogrammet
Identitet: Framgång
En studie om etnicitet, identitet, diskriminering och studieframgång
Pierre Engberg
Examensarbete 1, Sociologi
Samhällskunskap, forskningskonsumtion
LIU-IEI-FIL-2015/01SE
Handledare:
Daniel Persson Thunqvist
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Innehåll
Inledning ................................................................................................................................................ 3
Syfte .................................................................................................................................................... 4
Frågeställning .................................................................................................................................... 4
Avgränsningar ................................................................................................................................... 4
Forskningsläget.................................................................................................................................. 5
Källmaterial ....................................................................................................................................... 6
Teori- och metoddiskussion .............................................................................................................. 8
Definitioner ...................................................................................................................................... 10
Undersökning ....................................................................................................................................... 11
Vikten av utbildning........................................................................................................................ 11
Vi är inte dom .............................................................................................................................. 14
Arv, språk och kategorisering ........................................................................................................ 17
Vad säger hen?............................................................................................................................. 18
Vilka är vi? ................................................................................................................................... 21
Svenskhet som norm ....................................................................................................................... 23
Sociala bakgrunden är boven? ................................................................................................... 24
Lärarna är inte som vi ................................................................................................................ 26
Skolans framsteg.......................................................................................................................... 28
Avslutning ............................................................................................................................................ 30
Hur tolkas diskriminering från elevperspektiv? .......................................................................... 30
Vad uppfattas som studieframgång? ............................................................................................. 30
Påverkar den sociala kategoriseringen en ökad systematisk diskriminering? .......................... 31
Referensförtäckning ............................................................................................................................ 33
2
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Inledning
Afir:”Men man kan inte ha vilka mål som helst. Man kan ju inte säga att man ska bli vad som
helst. Jag kan till exempel inte säga att jag ska bli statsminister i Sverige. Har du nån gång
sett en typ invandrare som statsminister? Det kommer aldrig att hända. Det finns alltid ett tak
för invandrare och gränser liksom.”1
En av anledningarna till att jag valde att skriva om etnicitet och dess relation till
studieframgång är att det kan påverka förhållningssättet elever emellan och även i relationen
med läraren. Det kan spegla en skola- eller en klass rykte om det är något som bryter mot
normer och ger en större negativ klang i samhället. Detta är något som verkar ha existerat
under en längre tid, att det som är normbrytande ses som något negativt.
Kopplingar som går att göra under stora delar av 1900-talet är hur klassperspektivet har
ändrats genom åren, att själva medelklassen såg ner på arbetarklassen då de ansågs ha en
avvikande norm i ett klassperspektiv. Då nya kulturer kan anses ha en avvikande norm i
samhället så skapas det därefter motsättningar, som då blir den gemensamma nämnaren. Det
blir en krock i skolan genom en indoktrinering efter de normer som råder i skolan och vidare
ut i samhället.
Detta ska läggas till att utbildningen är en av de viktigaste kuggarna i samhällsutvecklingen
för en fortsatt utveckling i samhället. Då skolan ska ge en likvärdig utbildning för alla, utifrån
de olika behov och förutsättningar som varje flicka eller pojke, kvinna eller man har, måste
stora skillnader i resultatet efter bl.a. etniska linjer delvis tolkas som ett uttryck för skolans
oförmåga att uppfylla en av sina mest grundläggande uppgifter.2
Detta ska ses med bakgrund till segregationen i skolan och samhället, då uteblivna resurser till
de skolor som inte presterar efter önskat anslag blir mål för en strukturell diskriminering.3 En
skola med mindre resurser skapar sämre förutsättningar och studieframgångarna avtar då
stödet uteblir. Skolorna som drabbas av sämre resurser får oftast ett sämre rykte, detta går
även hand i hand med segregerade områden då etniska svenskar flyttar eller väljer en annan
skola eller klass. Detta är något som spär på segregationen ännu mer och är en av de
huvudsakliga anledningarna till varför jag väljer att skriva om etnicitet och studieframgång.
1
Möjligheternas horisont. S.15.
Det blågula glashuset. S.209.
3
Ibid. S.209
2
3
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Syfte
Syftet med själva uppsatsen är att belysa de problem som har uppstått mellan ungdomar, deras
livsvillkor och studieframgångar där tyngden kommer att ligga på den etniska bakgrunden hos
eleverna och om det finns en koppling mellan etnicitet och studieframgång. Problematiken
kommer att fokusera på skärningspunkten mellan elevernas perspektiv och skolans agerande.
Genom en litteraturstudie som jag utgår ifrån så är syftet grundat i att studera ungas
erfarenheter och perspektiv i skolan och deras studieframgångar i relation till skolans sätt att
fungera och agera för att motverka etniska motsättningar och social segregering, detta
studeras i samband med klassperspektiv och sociologiska teorier.
Genom litteraturstudien blir syftet mer specifikt genom att studera hur skola och studier
betyder ur ett ungdomsperspektiv samt den roll skolan spela för ungdomar i segregerade
områden.
Frågeställning
Finns en viss strukturell diskriminering inom utbildningsväsendet när det kommer till elever
med utländskt påbrå, och finns olika barriärer och vilka är de? Vilken påverkan har de
klassindelningar och rykten om skolor för att påverka självförtroendet hos eleverna och vilken
koppling kan deras bakgrund ha till elevernas studieframgångar? Finns någon utbredd tanke
om elever med utländsk bakgrund om deras studieval men även deras engagemang för studier
överlag? Detta i samband med hur eleverna behandlas av lärarna och om det pågår en form av
diskriminering då ungdomarna har en annan etnisk härkomst.
Hur tolkas diskriminering från elevperspektiv?
Vad uppfattas som studieframgång?
Påverkar den sociala kategoriseringen en ökad systematisk diskriminering?
Avgränsningar
Utifrån syftet så är litteraturstudien avgränsad till svensk forskning med fokus på ungas
perspektiv på studier och skolframgångar, dock inom ramen för övergripande problematik
som ungdomarnas etnicitet och segregation som påverkar elevernas skolframgångar. Denna
avgränsning lägger därför stor vikt på kvalitativa studier som studerat ungas erfarenheter,
perspektiv och livsvillkor.
4
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Den teoretiska delen av uppsatsen är baserad på sociologisk forskning med ungas villkor i
relation till studier och studieframgångar. Detta ger en fortsatt utveckling på ett vidare socialt
perspektiv från ungas livsvillkor utifrån deras bakgrund. Konsekvenserna för denna
avgränsning som jag genomför är att det blir inte en så stor tyngd på klassperspektivet som
hade varit en intressant aspekt att kunna föra in, anledningen till detta är att det skulle då utgå
till att bli en produktionsuppsats vilket inte är syftet, utan syftet är att gå in på själva
kopplingen mellan etnisk bakgrund och skolframgångar. Klass blir därför ett för stort spår att
gå in på, även om jag kommer beröra ämnet till viss del så blir det ingen djupdykning eller
mer konkretiserad förankring i själva arbetet mellan etnicitet, skolframgångar och klass.
Problemen som kan uppstå när ämnet är så vida brett blir att kunna förhålla sig inom just
området om etnicitet och studieframgångar, inte att gå över till elevernas syn på karriärval och
framtidssyn. En till avgränsning som måste beaktas är att arbetet handlar om etnicitet och att
inom sociologiperspektiv inte utgå från för starka observationer från ett klassperspektiv, något
som däremot är lätt att göra så handlar det åter igen om etnicitet.
Forskningsläget
Konsumtionsuppsaten blir till stor del baserad på Möjligheternas Horisont(2010) av Catarina
Lundqvist, då forskningsläget ligger till stor del parallellt med mitt syfte för detta
examensarbete. Möjligheternas Horisont baserar sin forskning på elever med utländsk
bakgrund och hur de föreställer sitt karriärval under gymnasietiden. Större delen av materialet
Catarina Lundqvist använder sig av är intervjuer med elever och det blir att till stor del tolka
intervjuerna och de citat som återkommer. Detta går väl hand i hand med mitt ämne som
baserar sig på etnicitet och studieframgång, med en sociologisk förankring med förhoppningar
om att kunna koppla detta synsätt på ett modernare klassperspektiv.
Utifrån Möjligheternas Horisont så kommer jag att bygga på med olika sociologiska teorier
och termer för att koppla samman etnicitet och klass men även koppla det vidare till skolan
och dess syn på etnicitet och klass när det kommer till skolmiljöer och åtgärdsprogram.
Det kommer även att förankras sociologiska perspektiv och teorier utifrån Möjligheternas
Horisont kunna applicera de olika vittnesmålen på de sociala koder som går att tolka därefter,
men även sociala kategoriseringar i klassperspektiv.
5
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Avslutningsvis så kopplas detta samman med skolväsendet när det kommer till
handlingsplaner och skolmiljöer, men även bearbeta från om skolan som systematiskt
diskriminerande. Detta med anledning av att ställa kvalitativ forskning med sociologiska
klassperspektivet och kombinera det med statliga undersökningar och bearbeta det
övergripande arbetet i skolan.
Källmaterial
Källmaterialet som jag använder mig av baseras till större delen på ett fåtal avhandlingar som
är relevanta för mitt ämne. Svårigheten med den litteratur jag valt är att den inte är fullt ut i
linje med det valda ämnet, det blir därefter mycket att tolka och utgå från de valda delarna
som angriper just ämnet etnicitet och synen på utbildning bland elever med utländsk
bakgrund.
För att stärka den empiriska teorin om hur elever med invandrarbakgrund behandlas i skolan
så använder jag mig av Utifrån sett – inifrån upplevt(2006). Denna avhandling baserar sig på
intervjuer med ett antal kvinnor om deras upplevelser som invandrare och hur de behandlas i
den svenska skolan och deras syn på studieframgång. Denna ger ett tyngre elevperspektiv på
undersökningen för att möjligtvis skapa en motvikt till övriga studier eller stärka teorin om
elevernas behandling i den svenska skolan pga. deras bakgrund.
För att lägga en stabil grund för den metod som jag använder mig av i arbetet så fann jag stor
nytta av Katarina Eriksson Barajas (2013) Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Detta med anledning av behovet av att kunna kategorisera de metoder
jag använder mig av och även utifrån de avhandlingar jag baserar mitt arbete på. Denna
litteratur ger mig även en ökad insyn och förståelse för själva arbetet som forskaren
genomfört och till vilket syfte, men även vilka metoder som anses mest lämpliga för att
fullfölja själva arbetet utifrån olika teorier som går att applicera på de metoder som forskaren
använt sig av. Litteraturen underlättade en stor del av arbetet eftersom det gav en ökad
förståelse för forskarnas förhållnings- och arbetssätt.
Litteraturen som kommer att lägga grunden för de sociala begreppen och det sociala
sammanhanget i undersökning kommer främst att utgå från Sociologi(2007) av A.Giddens.
Då den ger större samlade sociologiska begrepp som kan ge en sociologiska teorier över
självaste arbetet. Det som däremot kan ta och kritiseras är att det blir inga större fördjupningar
i de olika teoretikerna som Giddens ändå tar upp med koppling till etnicitet och skolan,
6
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
mestadels då analyserna inte är mellan utbildning och etnicitet. Istället är det utbildning och
dess koppling till klassperspektivet och den sociologiska struktur som bearbetas. Litteraturen
ger mig därefter en bredare förståelse om sociologiska teorier som går att nyttja till själva
arbetet. För att kunna skapa en bredare grund inom sociologin innan jag kan fördjupa mig
inom sociologiteoretiker så utgår jag från Sociologi(2007), av den enkla anledningen att den
kan hjälpa mig med att finna en sociologisk grund att basera mitt arbete på och för att kunna
skapa en länk till den förankring jag gör. Det som även gör denna litteratur nyttig är att den är
översatt till svenska och underlättar tolkningar från original litteraturen. Som tidigare nämnts
läggs inte allt för stor vikt på denna litteratur med anledning av att teorierna som jag baserar
arbetet på ger en större validitet om jag använder mig av grundteorierna från original
litteraturen.
När det kommer till de sociologiska teorierna som enklast kan kopplas till den forskning som
arbetet baserar sig på så utgår jag från Class, Codes and Control (1975) av Basil Bernstein, på
grund av att Bernstein behandlar just språkliga koder i klassperspektiv, något jag finner
intressant och nyttigt. Med anledning av att elevernas kommunikation sinsemellan anses
främmande för forskaren så hjälper teorierna om språkliga koder med att klargöra olika
klassaspekter som existerar inom skolan. Litteraturen underlättar även för min del att kunna
kategorisera hur ungdomarna med utländsk bakgrund betraktas av samhället och av skolan,
men även från etniska svenskar. Att detta går att applicera klassperspektivet på etnisk
diskriminering inom skolan. Det som blir försvårar är att boken är skriven på engelska och det
kan bli svårt att i vissa fall göra rätt översättningar av litteraturen. Anledningen till att jag
ändå väljer att fortsätta att arbeta med denna litteratur är att teorierna om just språkliga koder
är något som går hand i hand med forskningen och går att tolka under arbetets gång. En annan
kritik som ska föras mot denna bok är att studierna som genomförts är baserade i den engelska
skolan på 1970-talet, detta försätter mig i situationen att det är teorierna jag utgår från och inte
de studier som genomförs i denna litteratur.
Med en fortsatt förankring till sociologisk koppling så utgår jag även från att utveckla det
stereotypiska och de sociala kategorier som existerar i skolan och samhället. Till hjälp så
använder jag mig av Social Identity(2004) av Richard Jenkins, av den anledningen att
teorierna i litteraturen överensstämmer och går väl att ställa mot övriga teorier men även att
kunna se ett större samband mellan social kategorisering och klassperspektivet. Denna bok är
även på engelska vilket kan skapa viss problematik med översättningen. Däremot så ger
denna litteratur en större tyngd och förklaring till teorierna om kategorisering och stereotyper,
7
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
något jag finner nyttigt och högst användbart i en utvecklad förståelse. Litteraturen används
även för att kunna se om det finns en tydligare koppling mellan klass och stereotyper och om
det är möjligt att koppla det till den skolklass som tas upp i Möjligheternas Horisont.
För att kunna koppla skolväsendet och den forskning som genomförs från statligt håll och ge
en större överblick så använder jag mig av SOU 2005:56, Det blågula glashuset – strukturell
diskriminering i Sverige. Litteraturen används för att skapa en bred överblick på skolan, hur
den arbetar för att motarbeta strukturell diskriminering i klassrummet och om det existerar en
sådan inom skolan. Utredningen anser jag vara nyttig i sammanhanget, även om den är från
2005. Jag anser att den ändå ger en bra överblick på hur skolklimatet för elever med
invandrarbakgrund diskrimineras i skolan, vilket går att koppla samman till den övriga
litteraturen jag använder mig av. Kritiken mot denna litteratur är just åldern, däremot så är den
högst aktuell i arbetet mot diskriminering för att kunna klargöra de problem som är
fortfarande existerande. Även en del av forskningen som denna litteratur hänvisar till för att
stärka argument om kränkningar och diskriminering har några år på nacken men det går ändå
att se att den är högst trolig även i dagsläget då dessa problem fortfarande förekommer.
Litteraturen Lyssna – Interkulturella perspektiv på multietniska skolmiljöer(2001) skapar en
möjlighet att från olika artiklar skapa en förståelse för skolans utmaningar när det kommer till
möten mellan elever och skolpersonal som är givande för arbetet. Mycket för att artikel
författarna delar med sig av sina erfarenheter från skolan och hur elever kan påverkas av de
normer och kategoriseringar som existerar i skolan. Det påpekar även hur skolan ska arbeta
med dessa problem för att underlätta lärandet och verka för att skapa en skolmiljö i positiv
riktning för studieframgång. Kritiken som kan utföras mot denna litteratur är även här åldern
då den är skriven 2001 samt att den är baserad på artiklar, däremot så håller artiklarna en hög
validitet då det är baserat på personliga erfarenheter och forskning inom ämnet.
Teori- och metoddiskussion
För att finna det material till det har jag utgått från en manuell sökning och byggt på från de
referenser som överensstämmer med litteraturen jag funnit.
8
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Då arbetet till stor del utgår från Möjligheternas Horisont(2010) som tidigare nämnts så går
arbetet ut från att forskaren i det här läget har utgått en kvalitativ undersökning där forskaren
utgått från ett inifrån perspektiv.4 Detta med syftet att komma nära eleverna och inte
interagera för mycket i elevernas vardag, då eleverna vet om forskarens syfte och att det
kommer ske ett antal intervjuer.
De intervjuer som sker är ostrukturerade5 eftersom eleverna talar utifrån deras intryck om vad
som händer i vardagen och de olika situationer dessa elever stöter på i skolan och i hemmet.
Detta sker i samband med att när eleverna väl för en dialog så använder sig forskaren av
probing med syfte att stimulera respondenten till att utveckla sina resonemang.6 I samband
med att forskaren håller en tydlig neutralitet som skapar den balans och närhet för att
respondenten ska känna sig bekväm med situationen.7 Även om intervjuerna och
åskådarbeskrivningen sker i en skola så är det miljön forskaren utgår ifrån, detta gör att
observationernas validitet blir hög då syftet är att finna interaktioner elever sinsemellan och
mellan lärare och elever.
Forskaren är i det fallet som observatör icke-deltagande när det kommer till
klassrumsinteraktioner, även om det kan bli problematiskt att vara observatör samt förstå
situationen som en ”medlem” i gruppen.8 Detta är något som jag baserar och analyserar i min
metod då jag använder mig av forskarens tolkningar och observationer.
Jag kommer utgå ifrån den kvalitativa metoden där tyngdpunkten kommer att ligga i grunden
för att analyseras och tolkas. Med ett strategiskt urval9 så är klassen och de elever med en
annan etnisk härkomst den grupp som observeras och intervjuas och ger den substans som
krävs till mitt arbete. Detta i kombination med textanalyser och teoretiska tolkningar, samt
statliga utredningar och analyser av handlingsplaner breddar den grund som arbetet baserar
sig på. Utformningen sker i kombination med sociologiska teoribildningar som sätts i
samband med skolan och de motsättningar som eleverna med invandrarbakgrund ställs inför i
skolan och under fortsatta studier.
4
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. S.125.
Ibid. S.128.
6
Ibid. S.129.
7
Ibid. S.129.
8
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. S.132.
9
Ibid. S.137.
5
9
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Definitioner
Då arbetet baserar sig på etnicitet, klass och studieframgångar så finns det vissa begrepp som
bör klargöras.
Vid påpekande av elevernas etnicitet så använder jag varierande begrepp såsom bakgrund
eller etnisk härkomst. Syftet med detta är att det är problematiskt att finna rätt begrepp när
fokus hamnar på elevernas etniska härkomst så blir begreppet invandrare felaktigt när de
själva kan vara födda i Sverige men betraktas som invandrare pga. deras föräldrars härkomst
men även vid valet av skola, därav valet att inte kalla ungdomarna för ”invandrare” då det är
en för bred definition som kan vara helt felaktig i flera av fallen bland dessa ungdomar.
Studieframgångar som begrepp använder jag som ett samlat begrepp för elevernas syn på
studier, studiemotivation och hur de ser på framtida studier. Som nämnts är studieframgångar
ett brett begrepp men i sammanhanget klargörs det med vad som menas med begreppet och att
det fyller ett syfte i själva texten när det handlar om ungdomarnas val av framtida studier och
deras relation till lärare som går att koppla till en problematisk syn på skolan.
10
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Undersökning
Själva arbetet kommer att delas upp i tre delar, huvudsakligen för att kunna utveckla en tydlig
struktur.
Första delen kommer att baseras på kvalitativ forskning om vad elever med
invandrarbakgrund har för syn på utbildning, skola och den struktur de väl möter, samt deras
syn på framtiden i relation till deras bakgrund. Största delen kommer att ligga som grund för
den övriga undersökning om just dessa elever som ingår i studiens erfarenheter, bakgrund och
tankar om vikten av en fortsatt utbildning. Denna del kommer till större delen att basera sig på
två olika klasser men även likartade intervjuer och åsikter från ungdomar och deras syn på
utbildning och framtid.
Därefter så kommer jag utgå från den språkliga kommunikationen och de normer som är
närvarande i ungdomarnas tillvaro för elever med utländsk bakgrund och den sociala
kategoriseringen. Detta med anledningen av bakgrund i segregerade områden vilket i sig
skapar de normer som är återkommande och ungdomarna förhåller sig till och blir
indoktrinerade att hamna i.
Den tredje delen som jag kommer att utgå ifrån är skolan, för att undersöka om det finns
någon form av systematisk diskriminering av elever med utländsk bakgrund och om det finns
någon förankring eller förklaring till det, om det nu sker. Hur ser skolan på den segregation
som existerar, har det skapat några svårigheter och kommer en större tyngd att ligga på
åtgärdsprogram för att komma få bukt med detta? Finns det en gemensam utgångspunkt för
hur skolan hanterar detta?
Vikten av utbildning
För att underlätta denna del av uppsatsen då intervjuerna är uppdelad på två klasser så
använder jag mig av samma förklaring för klasserna som författaren. Den ena klassen är
Handels- och administrationsprogrammet som förkortas till HA-ungdomarna. Den andra
klassen Samhällsekonomiska programmet benämns med SE-ungdomarna.10
”Om jag tar ett sabbatsår då kommer jag aldrig att gå tillbaka. För jag känner det själv, har
jag fått känna på friheten av att inte gå i skolan… Just nu känner jag att det är ett tvång, att
skola är ett måste, jag ser inte plugget efter gymnasiet som en frivillig skola heller, det är ett
10
Möjligheternas Horisont. S.104.
11
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
måste. Så ser jag på universitet också, jag har inget annat val. Jag kan inte bli nånting nu
efter det här, vad skulle jag få för jobb? Ska jag sitta och jobba på ICA? Då kunde jag lika
gärna inte ens gått gymnasiet. Då är det liksom helt onödigt. Och sen beror det på om folk
känner att dom är skoltrötta. Jag är skoltrött men jag känner om jag tar sabbatsåret så
kommer jag inte tillbaka. För jag kommer bara att känna hur det är att inte behöva sitta och
plugga hela tiden.”11
Detta uttalande kommer från en kvinnlig elev på SE-programmet, hon beskriver med tydlighet
vikten av att studera vidare för att komma någonstans i livet. Problemet är däremot att hon är
skoltrött men berättar ändå att det finns en stor vikt i att studera vidare då alternativen som
hon anser existerar är inget som lockar, utan istället mer skrämmande. Då SE-programmet är
rakt av studieförberedande så existerar inga större kontakter med arbetslivet, tanken om att då
ta ett sabbatsår blir ett mer riskabelt beslut.12
Varför eleven har valt att ta ett studieförberedande program visar sig ganska tydligt, mestadels
då denna elev vill studera till civilekonom. Hennes intresse kan härledas till elevens mamma
som är utbildad ekonom från Bosnien och jobbar med ekonomi på ett privat företag, eleven
har även fått arbeta vissa helger på detta företag vilket har stärkt hennes ambitioner till att
studera till civilekonom.13 Detta kan tolkas som ett socialt arv, något jag återkommer till
senare.
Med denna utgångspunkt från en enskild elevs uttalande kan det tolkas som att vikten av
fortsatta studier är hög i SE-klassen då de inser allvaret utifrån den grundläggande teoretiska
utbildning de får och blir då mer tvungna att lägga större fokus på framtida val av
eftergymnasiala studier.
För att ge ett ytterligare exempel på just synen på utbildningen men även hur den etniska
bakgrunden kan spela sin roll för elevens fortsatta val så kommer jag att utgå från ett antal
elevers besök på SACO:s studentmässa
Afir som också vill läsa vidare, men inte är riktigt säker på vad, menar att han
fått upp ögonen för nya möjligheter. Inte bara i form av utbildningar utan också
universitet och högskolor som han inte tänkt på tidigare. Afir säger att han blev
intresserad av Högskolan Dalarna. Jag frågar varför och han svarar: ”Dalarna
11
Möjligheternas horisont. S.118.
Ibid. S.118.
13
Ibid. S.118.
12
12
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
verkar vara en invandrarvänlig skola”. ”Hur då?” frågar jag och han svarar: ”Där
finns det invandrare och där ger dom invandrare en chans”. Han förklarar att i
montern för Högskolan Dalarna stod en ”invandrartjej” och gav informationen.
Hon var trevlig och berättade bra om skolan och att man som invandrare har
bättre chanser på mindre skolor. Detta tycks Afir se som något positivt och det
drog till sig hans uppmärksamhet mer än vad montrar som lockade med musik,
godis och tävlingar gjorde.14
Utifrån denna observation som gjordes så går det att tolka elevens vilja att studera vidare som
en självklarhet, det som eleven i fråga lägger en större vikt på är tryggheten för sig själv när
det kommer till val av studieort och acceptansen som råder på det universitet som denna
manliga elev i fråga nu lär välja. Fokusen hamnar mindre på vad eleven ska studera till utan
mer om vilken skola som anses bäst efter hans bakgrund, eleven la större vikt på att skolan
enligt hans utsago var ”invandrarvänlig”. Eleven utgick inte från att de hade en bättre
utbildning eller att skolan i fråga hade bästa reklamen, utan allt föll på att han kände ett
starkare band och större trygghet för att han bemöttes av en student med ett utländskt
ursprung. En tillhörighet som sammankopplades med en högre utbildning kan därefter ses
som en positiv påverkan när det kommer till hur elever med utländskt påbrå har för relation
till studier. Att då utgå från den förstnämnda kvinnliga eleven som valde att studera vidare
även om sabbatsåret var lockande så fanns det en tydlig koppling till att inspirationen till
vidare studier kommit från hennes mamma, då hon fått praktisera inom det yrkesområde hon
vill jobba inom.
Detta går att ställa i kontrast till den manliga eleven som verkade ha en viss osäkerhet på vad
han ville studera, bara att han vill studera vidare, där valet blev mer tydligt efter mötet med
studenten som var en ”invandrartjej”. Det gav inga större klartecken om vad han ska välja för
studier utan mer fokus på att det blir rätt skola. Det man kan fundera över är hur lärarna ser på
att det är en klass med många ”invandrarelever”, då tonen mot dessa klasser kan vara
nedlåtande och ett antagande om att elevers attityder kan påverka lärarnas syn på elevernas
chanser till fortsatta studier.15
Det som därefter kopplar vidare till vad lärarkåren och vilken inspiration lärarna ger eleverna
för att få dem i en mer studiemotiverande riktning går att diskutera. Då det som motiverat
14
15
Möjligheternas Horisont. S.117.
Skolan gör skillnad. S.79.
13
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
eller fört eleverna i en mer studiemotiverande inriktning har visat sig komma från
utomstående aktörer och inte från skolan.
Något som tas upp ett antal gångar och även påpekas är just hur lärarnas frånvaro och
vägledning är tydlig för elevernas val till fortsatta studier och karriärskap.16 Detta visar sig
vara ytterst frustrerande för eleverna, en viss underton av svek från lärarna går att tolka på hur
eleverna reagerar på den passiviteten som lärarna visar, särskilt då eleverna visar tydligt att de
vill vidare till fortsatta högre studier. Detta då elevernas sökande efter tydlig vägledning
försvinner i tomma intet.
Vi är inte dom
”Dom säger ingenting, dom kommer typ men…dom tar upp det som måste på lektionerna,
dom tror att vi lär oss… och så tar lektionen slut… och det är slut… det är inte så att dom
sitter och snackar typ ’det här är bra om ni vill bli det här’. Det gör dom inte… Per, vår
klassföreståndare säger hur det är på högskolan, att man jobbar mycket självständigt. Men
han säger inte så mycket mer. Det är det som är dåligt med lärarna, att dom inte
informerar…”17
Denna utsago från en av eleverna ger en förklaring till vilken frustration eleverna känner då
lärarna inte ger den eftersökta information som de önskar. Eleverna ser skolan som den
bärande faktorn till svar när det kommer till en högre utbildning, vilka val som gäller för att
komma in på rätt utbildning och vad som krävs. Man kan fråga sig var ligger lärarnas ansvar
på att förmedla och motivera till studier på högre nivå och även vad som krävs för att kunna
studera vidare? Anledningen till frågan är att elevernas studiemotivation lär påverkas av en
mer öppen dialog med lärarna om fortsatt utbildning, då det lär ge en ökat tro om framtida
utbildningar och därefter öka möjligheterna till studieframgångar. Detta påstående grundar sig
i berättelser från elever där eleverna har tydliga mål oh rådgivningen från lärarna är något som
uppskattas och kan styra dem i rätt riktning.18
Det finns även andra observationer och berättelser som ändå visar hur mycket vissa lärare
ändå ställt upp från eleverna. Som beror på olika anledningar: ”Det var också problem för
många i klassen när kriget blev värre. Många av mina klasskamrater kom från Kosovo och
Bosnien och så och de mådde inte bra. Jag hade inga släktingar eftersom min mammas släkt
inte bodde där och min pappas släkt hade flytt till Albanien. Kriget berörde inte mig på
16
Möjligheternas Horisont. S.211.
Möjligheternas Horisont. S.211.
18
Möjligheternas Horisont. S.214.
17
14
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
samma sätt som det gjorde för flera i klassen. Vissa hade jättesvårt för att läsa läxor. Vår
klassföreståndare förstod det och la upp undervisningen så att de kunde klara av det. De fick
göra arbetet i skolan. De andra lärarna tog inte hänsyn till kriget. Det var ändå annorlunda
än jag varit van vid.”19
Frågan man ställer sig hur är egentligen elevernas syn på läraren och hur ser relationen
sinsemellan ut? Därefter så går det att fundera på om relationen mellan lärare och elever är
mindre bra på grund av elevernas etniska tillhörighet, blir det en systematisk diskriminering
från lärarnas håll? Diskrimineringen som visar sig går att koppla samman till den övriga
forskningen om hur eleverna behandlas orättvist av lärarna på grund av deras bakgrund. Kan
man se att det existerar en systematisk diskriminering då det finns ett antal fall där elevernas
bakgrund har visat sig vara den fällande faktorn.
Den systematiska diskrimineringen är något som möjligtvis går att tolka i en
klassrumsobservation under en psykologilektion, syftet är att eleverna ska gestalta olika yrken
och diskutera dem.
Turen kommer så småningom till Afir och Sukur. De har fått i uppgift att
gestalta läraryrket. Deras teckning är skickligt gjord av Afir och den innehåller
tre personer. En lärare som står med ryggen mot betraktaren och två elever som
sitter i sina bänkar. En elev är döpt till Anders Svensson. Den andra eleven är
ritad med ett stort svartmålat hår och över denna elevs huvud står namnet
Bouba. Bilderna visar hur Anders sitter på sin plats med händerna neråt mot
bänken medan Bouba tydligt räcker upp handen för att svara på en fråga.
Läraren i bilden ser man bakifrån och på dennes rygg har Afir ritat dit en flagga.
Från läraren går en pratbubbla som lyder: ”Anders, vad säger du?” Medan de
ritade bilden frågade jag vad de vill att den ska gestalta. Afir svarade kort: ”En
rasistisk lärare”.
När Mats lägger Afirs och Sukurs bild på overheaden är det flera i klassen som
först skrattar till, sedan tystnar de snabbt igen. Mats reagerar inte på detta utan
som vid de andra bilderna frågar han rakt ut i klassen hur de tolkar bilden.
Osman är först med ett svar och utan att räcka upp handen säger han rakt ut:
”Läraren är rasse!”. Det blir tyst, ingen svarar på Mats fråga efter Osman. Ingen
19
Utifrån sett – inifrån levt. S.16.
15
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
räcker heller upp handen. Inte heller Mats säger något direkt. Sedan säger han:
”vad säger du Niklas?” och vänder sig mot Niklas.
Niklas svarar: ”Läraren tar den som är smarare” och han avslutar meningen med
ett skratt. Svaret Niklas levererar har en ganska provocerande ton och ett skratt
som är mer ”hehe” än ”haha”. Osman kontrar snabbt och säger ”Idiot”. Man kan
höra hur många i klassen mumlar och skrattar till. Mats säger ingenting utan
väntar ett ögonblick för att låta mumlet och skrattet lägga sig. Sedan tar han över
situationen igen genom att vända sig till Ivan som har suttit tyst, för att fråga hur
Ivan tolkat bilden. Ivan svarar: ”Läraren prioriterar svensken och ignorerar
invandraren”.
Mats säger att ”bilden tyder på det” och frågar om någon i klassen har en annan
tolkning. Ingen i klassen säger sig ha det, utan från de flesta hörs ett nej. Mats
vänder sig igen till Afir och Sukur och med syftning till Ivans svar frågar Mats
om det var vad de ville förmedla med bilden. De svarar kort: ”Aaa, det var så vi
tänkte”. ”Då så” svarar Mats och går vidare till nästa bild. Vid en första anblick
tycks Mats reagera inom ramen för den bild som eleverna skissat upp.
Han tycks till exempel ignorera Osmans kommentar och vänder sig till Niklas
för att be om hans tolkning. Niklas uttalande kan tolkas som att ”smarthet”
hänger samma med ”färg”/etnisk bakgrund. Möjligen blir Niklas provocerad av
bilden eller obekväm och försöker att ”skämta” bort det hela. Oavsett vilket, går
Mats vidare utan att markera olämpligheterna i Niklas uttalande. Tillslut lämnas
uppgiften utan att Mats har hanterat frågan och de vidare dilemman som restes,
trots att uppgiften som sådan skulle problematisera olämplighet i yrken och
väcka diskussion.20
Denna situation som utspelar sig i klassrummet tål att diskuteras inom flera olika aspekter, det
som ska läggas fokus på är främst hur läraren behandlar denna situation. Det går inte att
undvika att läraren hamnar i en pressad situation där yrkeskåren utmålas med ett kritiskt
dilemma där läraren enligt eleverna ska vara rasist. Det man kan undra över är då läraren
frågar ”Niklas” och utifrån svaret som kommer så ignoreras svaret och läraren gör inte
mycket för att förbättra den negativa stämningen som uppstår i klassrummet. Även om
uppgiften skulle ligga till grund för att problematisera olämpligheter i yrket i klassrummet,
20
Möjligheternas Horisont. S.233
16
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
även om läraren håller sig till ämnet så har stämningen i klassrummet mycket att önska från
läraren. Bilden som diskuteras och leder till denna tryckta stämning i klassrummet kan tolkas
hur eleverna med invandrarbakgrund känner sig i förhållande till lärarna. Hur liknande
händelser dokumenteras inom skolan att det existerar en klyfta mellan ”svenska” och
”invandrarelever” går att finna, speciellt när det kommer till kommunikationen och
uppdelningen mellan elever, vilket kan fortskrida under resterande undervisningsperiod.21
Denna klassrumsutveckling går även att applicera på hur läraren beter sig med tanke på den
passivitet han visar i klassrummet, att han gör en gränsdragning mellan ”invandrarelever” och
”svenskar”, något eleverna väl märker av även om den är i det fördolda.22
Denna tolkning av situationen bör därefter ställas mot de sociala koder som existerar, men
även mot de sociala kategoriseringar som finns i samhället och i det här fallet i en skolklass
och utifrån lärarnas och elevernas syn på hela situationen som uppstår.
Arv, språk och kategorisering
Med utgångspunkt från de intervjuer som återspeglats tidigare i arbetet så går det att tolka en
viss jargong mellan eleverna, men även hur dessa elever har funnit sin grupp i samhället.
Detta går att applicera på Basil Bernsteins teori om språkliga koder23, denna teori syftar till
större delen på klassaspekten om att de sociala ordningarna i samhällets klassperspektiv
skapade sitt språk som underlättade kommunikationen inom den egna klassen. Men det
skapade i sig en klyfta till de övriga klasserna i och med andra språkliga koder. I skillnaden
mellan språkliga koder så skapas det barriärer som kan försvåra undervisningen. Däremot så
blir det att tolkningen sker när det kommer till etnicitet så blir det från olika klassperspektiv,
när det kommer till språkliga koder så ser jag möjligheten att göra den kopplingen.
Anledningen till detta samband är hur språket mellan dessa ungdomar beter sig, hur de tolkar
varandra och hur forskaren i detta sammanhang även har svårt att finna sig i situationerna som
dyker upp längs arbetets gång.
Med anledning av att klassperspektivet ska appliceras på elevernas språkliga koder så blir
kopplingen att elevernas sociala och språkliga koder blir i samma nivå som Bernstein anser
21
Utifrån sett – inifrån levt. S.17.
Skolan gör skillnad. S.83.
23
Sociologi. S.532.
22
17
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
vara arbetarklass, med anledning av att kommunikationen och agerandet blir svårtolkat för
lärarna och elever som inte växt upp i liknande förhållanden eller kultur.24
Under studien utgår eleverna mycket från sin socioekonomiska bakgrund och härleder det till
sina föräldrars situation och utbildning men ser det som en möjlighet att skapa en social
mobilitet utifrån den klass som de anser sig tillhöra.25 Mot denna bakgrund så kan det skapa
en oro för klasstillhörighet bland ungdomarna då de vill vidare i livet men har ändå en
stämpel som anser att de tillhör en ”fel” samhällsklass, som grundar sig på ungdomarnas
ursprung. Under några av scenarierna beskrivs hur vissa elever premieras medan andra
underordnas i skolan, anledningen är att de accepterar att de går i en ”invandrarskola”.26 Detta
gör att eleverna skapar sin egen klasstillhörighet då deras klasstillhörighet kan vara en annan
än vad de egentligen tillhör så blir deras klasstillhörighet stämplad för deras ursprung.
Eleverna kan ge uttryck för en klasstillhörighet utifrån deras ursprung och gör sig införstådda
med vad det innebär i skolan och i arbetslivet att vara invandrare, men ungdomarna tar även
och utmanar de kategoriseringar som de utsätts för.27
Något som beskrivs i forskningen är hur ungdomarna försöker att ”desarmera”
invandrarkategorin genom att överdriva nidbilder av ”invandraren”, det blir ett verktyg för att
demonstrera och desarmera begreppets ihålighet.28
Utifrån hur dessa ungdomar förhåller sig till läraren men även till viss del till andra etniska
svenskar så går det att se hur de språkliga koderna samverkar mellan de olika grupperna i
klassen, mycket kan vara för att eleverna finner mycket av lärarens språk eller de begreppsliga
skillnader som komplicerade.29
Vad säger hen?
Språket anses vara den signifikanta faktorn inom de samhällsklasser som existerar, och i detta
sammanhang så blir språknormen en faktor som skapar de motsättningar som dyker upp
klassrummet. Anledningen är att språket dessa ungdomar använder inte stämmer överens med
skolans språknormer.30 Denna teori får även stöd i forskning som visat att arbetarklassbarn i
24
Ibid. S.532.
Möjligheternas Horisont. S.295.
26
Ibid. S.289.
27
Möjligheternas Horisont. S.289.
28
Möjligheternas Horisont. S.289.
29
Sociologi. S.533.
30
Ibid. S.532.
25
18
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
allmänhet får mer sällan svar på sina frågor eller får höra förklaringar.31 Dessa teorier går att
applicera på forskningen som genomförts, som tidigare nämnts så berättar eleverna om att de
sällan får svar på de frågor de har samt får mindre hjälp och stöd från lärarna när det handlar
om frågor om framtida studier. Eleverna vittnar även om svikande lärarstöd överlag och att
ungdomar med utländsk bakgrund oftare blir utsatta för diskriminering.32
Situationen som uppstår under psykologilektionen när diskussionen om den rasistiska läraren
florerar så går det att uppfatta att läraren ser elevernas reaktion som obegriplig eller möjligen
rentav obekväm att hantera. För att kunna göra en mer utvecklad tolkning av denna situation
så kan det vara så att läraren inte kan finna sig i situationen som eleverna ser, att språket blir
svårtolkat och även känslofattigt33 nog för läraren att se hur det går att föra lektionen och
behandla problemet. I samband med detta så går det även att se hur eleverna även hamnar i ett
”vi och ”dom” perspektiv, detta går att se från situationen från SACO-mässan där en elev
känner sig dragen till Högskolan Dalarna för att han uppfattar den som invandrarvänlig.
Tolkningen blir därefter att eleven känner tillhörighet då den språkliga koden blir begriplig
som kan vara en faktor som leder denna elev till att finna en höge utbildning, vilket kan
påverka studieframgångarna.
För att koppla ihop själva forskningen som genomförts på de berörda ungdomarna och hur
deras bakgrund går att relatera till ett vidareutvecklat klassperspektiv i sociologisk mening så
använder sig Bernstein(1975) av en modell för att dela upp de sociala koderna i tre delar.
Första delen är macro-institutional, där behandlas hur klassrelationen, i det här fallet
ungdomar md annan etnisk tillhörighet, kan reglera sin överföring, sitt deltagande och
möjlighet att ändra den dominerande kulturen, i detta fall relationen till normer, utbildning
överlag och de sociala koder som existerar mellan ungdomarna.34 Exempel på detta är som
tidigare nämnt de normer som existerar i skolan. Så kan detta klassperspektiv appliceras på
den dominerande kultur som existerar inom skolan. För att förtydliga klassperspektivet och
applicera det på etnicitet så blir tolkningen att eleverna med invandrarbakgrund appliceras på
samma nivå som arbetarklass och ”svenskarna” hamnar på den nivå som medelklass beskrivs,
utifrån det perspektiv om språkliga koder inom skolan som kan ge olika förutsättningar utifrån
de normer som råder.
31
Ibid. S.533.
Möjligheternas Horisont. S.296.
33
Sociologi. S.533.
34
Class, Codes and Control (Vol.3). S.23.
32
19
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Andra delen som nämns av Bernstein är Transmission, det svåra blir att tolka men i
sammanhanget så blir transmission översatt till överföring, i det här fallet överföring av
struktur, kultur och utbildning.35 Detta går att koppla till att eleverna har en medvetenhet om
sin bakgrund och ser sitt värde i kontext till synen från skolan och samhällets syn på dessa
elever. Något som i sin tur behåller den överföring mellan dessa elever när det kommer till
beteende inom sin klass och att det även förs vidare då det blir i sig en kulturell symbol som
för sig vidare, i detta fall med språket där de sociala koderna blir kulturbäraren.36
Överföringen som sker från just familjen37 blir i det här fallet just viljan och vikten av att
studera vidare, att det är ett arv som ungdomen tar med sig, som tidigare nämnts i forskningen
som genomförts så är det tydligt att eleverna blir motiverade och får med sig kulturen
hemifrån att eleven i fråga ska studera vidare.38
Det som däremot är även att denna kultur som eleverna tar hemifrån sprider sig bland
eleverna på skolan, om vikten av vidareutbildning och studieframgångar är viktigt för
framtiden, speciellt då alternativet för ungdomarna är att de ser alternativet till utbildning är
att jobba på t.ex. McDonalds eller vara arbetslös.39
Det som även kan skapa en viss klasskillnad är hur eleverna uttrycker sig, något som i sig kan
skapa ett intryck på lärarna vilket i sig ger intryck att elevernas beteende bryter mot de normer
som existerar i skolan. Eleverna kan därefter anses som att de uttrycker sig, även om det inte
finns några formella bestraffningar kvar inom skolan så bryter det mot vad Bernstein kallar
för den instrumentala ordningen, det vill säga de ramar som existerar i skolan.40
En slutsats man kan dra är att ungdomarna har fått en större individualistisk bild på utbildning
och karriär, att det är upp till var och en att styra över sin framtid och valet är upp till
ungdomarna själva om vad de gör med sitt liv.41 Men bara för att ungdomarna blivit mer
individualistiska så visar det sig även att de inte har likartade chanser i framtiden, på grund av
deras bakgrund. Detta går att förankra till elevernas etnicitet och sociala klass och att det
sätter käppar i hjulet för deras framtida förhoppningar.42
35
Class, Codes and Control. S.24.
Class, Codes and Control. S.26.
37
Ibid. S.24.
38
Möjligheternas Horisont. S.118.
39
Möjligheternas Horisont. S.123.
40
Class, Codes and Control (vol.3). S.38.
41
Möjligheternas horisont. S.127.
42
Möjligheternas Horisont. S.128.
36
20
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
I utvecklingen som sker hos eleverna så inser de även att de är stöpta i en form av samhället
och behandlas som stereotyper, inte bara att de är ungdomar som ska sluta gymnasiet, som
placerar dem i en ungdomskategori vilket kritiserar dem för deras ålder och förväntningar som
antas därefter. Det finns ett flertal kategorier som dessa ungdomar hamnar inom när det
kommer till stereotyper, förutom deras ålder så finns det även inom de olika kategorierna som
kön och etnicitet.43
Dessa kategorier kan skapa antaganden i samhället och därefter döma dessa ungdomar
därefter, även om de inte lever upp till den stereotypen som person så har samhället lätt för att
döma människor. Exemplet på det är tydligt återigen från psykologilektionen som tidigare
nämnts hur eleverna dömer varandra efter intelligens men även hur de bedöms efter sitt
ursprung, deras bakgrund och sociala status men även kan göra antydningar till de stereotyper
som eleverna anser finnas. Detta är ett stående hinder för eleverna som tillhör en minoritet i
samhället och blir dömda därefter pga.de stereotyper som ungdomarna anser hamna inom.
Detta skapar en form av att stereotyperna kränker och diskriminerar varandra, då det från en
stereotyp anses vara rättfärdigat.44 Detta blir därefter kontraproduktivt för att utvecklas inom
studieväsendet skapa möjligheten att bryta de barriärer som existerar mellan eleverna och
lärarna, för att sedan bygga på och motivera till vidare studieframgångar.
Med de fortsatta studieutmaningarna som eleverna möter pga. deras bakgrund så skapar det
större motsättningar till fortsatta studier för ungdomarna. Eleverna uppfattar ett flertal gånger
under undersökningen att de inte får lärarnas hjälp eller stöd, vilket är tidigare nämnt. Frågan
kan då härledas till om eleverna får mindre hjälp då lärarna anser att de hamna inom vissa
stereotyper och lärarna ger därefter upp hoppet om eleverna. Det går därefter att se
sammanhanget utifrån elevernas utsago och deras behandling från lärarna att utifrån den
stereotyp och klass som eleverna antas tillhöra så blir de därefter diskriminerade av lärarna.
Då är frågan hur väl lärarna anser att eleverna i sig förtjänar att bli behandlade efter dessa
stereotyper, vilket de ändå blir vilket i sig påverkar studieutgången för eleverna då de riskerar
att få mindre hjälp eller vägledning pga. deras bakgrund.
Vilka är vi?
Eleverna tar även och kategoriserar sig själva som invandrare i en negativ ton och att de går
på en ”invandrarskola”. Detta visar hur eleverna väljer att kategorisera sig även om de inte
tillhör en tydlig grupp så blir de ändå kategoriserade efter den stereotyp de tillhör i skolans
43
44
Social Identity. S.168.
Social Identity. S.169.
21
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
och samhällets ögon. Eleverna kan vara medvetna om hur de blir kategoriserade, även om de
inte håller med om att de tillhör just den kategorin eller stereotypen.45 Många av dessa
ungdomar anser att de inte tillhör de olika kategorierna, orsaken kan vara för att de inte
känner igen sig i den grupp eller kategorin de anses tillhöra, även om det är en erkänd
kategori eller grupp så kan det i sig inte vara accepterat av ungdomarna. Något som även går
att koppla är hur eleverna själva använder uttrycket ”vi och dom” och betonar just
invandrarskola som det negativa så förtydligar det även den sociala identiteten bland dessa
ungdomar. Det går även att folka det som att eleverna rangordnar sig själva efter sin etniska
bakgrund, även de tar och homogeniserad innebörd i form av ”svenskar” och ”invandrare”.46
Eleverna använder dessa uttryck frekvent och betonar det utifrån sin bakgrund vilket de
kopplar till sin framtida syn på utbildning och studieframgångar, ungdomarna tar även och
problematiserar tydligt att deras bakgrund kan skapa svårigheter. Vilket går att koppla
återigen till hur just klass, etnicitet, kön och ålder problematiserar möjligheterna för dem och
håller kvar dem i en besvärlig situation.47 Det leder till att eleverna fortsätter att bli
individualiserade för att kunna nå sitt mål, utbildningen ligger högt i kurs för eleverna men de
inser problematiken. Det går att uppmärksamma hur ungdomarna påpekar sin bakgrund i form
av sin ställning i samhället där de skulle kunna ses som tidigare form av arbetarklass jämfört
att det svenska samhället är på en nivå av tidigare medelklass, att kommunikationen blir
svårhanterlig och kulturerna däremellan krockar. Eleverna blir därefter diskriminerade för sin
bakgrund och anses inte få den jämbördiga hjälp eller vägledning som ”svenskarna” får, på
detta går det att tolka som att lärarna kategoriserar eleverna efter deras etnicitet och vill inte
skapa några större form av förutsättningar, anser ungdomarna. Detta i sig bygger upp en
problematik men visar även på ett tydligt sätt hur ungdomarna kategoriseras i skolan men
även den medvetenhet om hur de uppfattas i samhället. De skapar även en tydlighet för
fortsatta studier och studieframgångar med deras val av högskola och universitet, bara valet
av Högskolan Dalarna för en av eleverna pga. rekryterarens härkomst bygger bara på
argumentet för hur denna ungdom anser sig bli utpekad i samhället men även var han kan
finna trygghet utifrån den avvikande norm eleven anser sig tillhöra.
45
Social Identity. S.83.
Möjligheternas Horisont. S.65.
47
Möjligheternas Horisont. S.66.
46
22
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Svenskhet som norm
Ungdomarna som varit med i undersökningen berättar om att de står utanför den hjälp de bör
få från skolan och lärarna, det blir ett utanförskap då de kategoriseras efter ett visst fack som
skapar en utökad diskriminering. En sådan utveckling kan ge effekter som är mindre
önskvärda då skolresultaten försämras och ger skapar en sämre studieframgångar för dessa
elever, skolan ska ge alla elever en likvärdig utbildning vilket bevisligen inte sker i det här
laget.48
Det som tydligt visar sig när det kommer till den diskriminering som existerar i skolan är att
skolan har tydlig problematik att de etniska gränserna som förtydligas i skolan visar just
skolans misslyckande att uppfylla de krav som skolan ska klara av.49 Speciellt i samband med
diskriminering av ungdomar med en annan etnisk bakgrund då detta skapar en utökad
segregering, vilket märks tydligt på den berörda klass som hänvisats då tryggheten är inte lika
påtaglig då de anser återigen att de inte känner sig hemma inom vissa högskolor och
universitet pga. deras bakgrund. Detta bör även förankras till att skolan är just ungdomarnas
”arbetsplats” där inte bara kunskap utan även värderingar som speglar samhället återspeglas i
skolan och skapar ökad problematik då även de normer som existerar blir tydligare.50
Med utveckling på de normer som ändå existerar så är skolan det plan där de biter sig fast och
florerar, men även där problemen med normer återges, normerna i skolan tenderar att
rangordna elever efter etnisk, religiös och kulturell tillhörighet och kön eller föreställningar
om ras, samt synlig eller dold diskriminering, vilket riskerar att bli en del av ungdomarnas
socialisering i samhällets maktrelationer.51 Detta blir en tydlighet för dessa ungdomar då de
påpekar hur de rangordnas i samhället när de just beskriver ”invandrarskola” i negativ ton och
att de visar tydligt att de tillhör det skiktet på ett negativt sätt, men även påpekar att när de
studerat på en ”svensk” skola så har de inte passat in. Detta visar sig även återigen på hur
elevernas sociala status efter kategorisering hamnar i en lägre rang i skolan från lärarnas
perspektiv.
48
Det blågula glashuset. S.209.
Det blågula glashuset. S.209.
50
Det blågula glashuset. S.209.
51
Det blågula glashuset. S.209.
49
23
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Sociala bakgrunden är boven?
Det som går att tolka som en orsak till segregationen i skolan går att finna i
boendesegregationen, detta skapar i sig en uppdelning av elever där eleverna i de segregerade
områdena då det tenderar att följa de mer etniska linjerna som byggs upp med denna
segregation, något som påverkar skolorna med fördelningen av resurser mellan skolorna.52
Denna analys går att applicera på skolan som dessa ungdomar går på då de anser sitt värde på
skolan som låg, att deras bakgrund skadar deras chanser till ökade studieframgångar, med
dessa förutsättningar så visar det även att denna skola som eleverna går på har sämre resurser
och bidrar därefter med ökad segregation till fortsatta studieframgångar.
Det som därefter blir den dominerande normen i Sverige är just svenskhet, en norm som
genomsyrar ner till skolnivå och utvecklar sig. Det pekar ut vilka som anses vara ”svenskar”
och vilka som är ”invandrare”, något som blir skadligt i längden då en fortsatt segregation blir
ett faktum och blir svårare att motverka, speciellt när ungdomarna tolkar vilken sida de anses
tillhöra efter de normer som anses existera. Svenskheten blir en outtalad norm som är
genomgripande i skolan och visar sig bli en arena för ”reproduktion av invandrarskap”, detta
motverkar skolans försök till en jämlik utbildning.53 Arbetet i skolan har strävat till att skapa
en likhet skolor emellan, med detta så menas att skolorna ska bli så lika som möjligt för att
skapa en större bredd av kunskapsutveckling, det som däremot hamnar dåligt till är själva
arbetet med jämlikhet och arbetar därefter kompensatoriskt med elever med
invandrarbakgrund.54 Den homogena inställningen inom skolan skapar just de problem som
förhindrar de ungdomar som forskningen tar fram, just med att majoritetskapet inom
samhället och skolan påverkar värdegrunden på det sätt som det inte är menat, majoritetens
uppfattningar är det som väger tyngst inom utbildningsväsendet vilket ger invandrarstatusen
ett underläge både socialt och kunskapsmässigt.55
Något som fortsätter att skapa ett problematiskt tillstånd från lärarsynpunkt är när det kommer
till utformningen av pedagogik för att den ska kunna anpassas till alla elever för att just kunna
ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan arbetar med att forma en ”mångkulturell
utbildning” vilket visar sig vara mer av en monokulturell utbildning där undervisningen
handlar om att forma elever efter skolans ideal.56 Detta påpekar mer av de tidigare uttalanden
52
Det blågula glashuset. S.210.
Det blågula glashuset. S.215.
54
Det blågula glashuset. S.215.
55
Det blågula glashuset. S.215.
56
Det blågula glashuset. S.217f.
53
24
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
som forskningen visat att invandrarstatusen hamnar lågt i den samhällshierarki som är
existerande och motarbetar de ungdomar som hamnar inom denna kategori. Kategoriseringen
som tidigare diskuterats fortsätter att skapa etiketter på eleverna även om de inte tillhör de
olika facken, därefter så byggs fördomar och dessa elever hamnar i det fack om att de ska
formas efter den ”mångkulturella utbildningen” för att bli en del av den monokulturella
utbildningen. Ungdomarna idag inser vikten av utbildningen men blir konstant kategoriserade
till den nivå att det kan hämma deras syn på fortsatt utbildning då tron på möjligheter kan gå
till intet när samhället och skolan arbetar efter system som är mindre funktionella och gör mer
skada än nytta. Något som även spär på just problematiken med normbildande i skolan och
den konstanta uppdelningen i klassrummet som motarbetar integration i klassrummet är ett av
de stora problemen som lärarna får hanteras med. Elever som delar upp sig i klassrummet och
med lärarens tysta medhållande förutsätter att ett sådant beteende är godkänt, att hierarkier
byggs upp i skolan och normbildandet fortsätter att accepteras i skolan.
Utvecklingen av det normbildandet som förekommer i skolan fortskrider med att rasistiska
kränkningar får härja och att lärarna tenderar att blunda för problemen, vilket i sig kan tolkas
som signaler att de rådande normerna är acceptabla och att diskriminering är även etablerat
hos lärarna. Detta då eleverna kan tolka just lärarnas passivitet som ett tyst medlåtande till
acceptans av kränkningar som föregås i skolan. Exemplet från psykologilektionen kan
återigen användas för att stärka dessa antaganden, då den ”svenska” eleven påpekar att läraren
pekar på den smarta eleven och ger ifrån sig ett hånskratt och lärarens tystnad som följer upp
visar vilken norm som är acceptabel i skolan. Dessa kränkningar är allvarliga och kan
underbygga en rasistisk utveckling inom skolan då kritiken inte riktas mot människan i sig
utan att den istället riktar sig mot elevernas etniska och religiösa tillhörighet. Oförmågan från
lärarna och skolledningen att agera för att motarbeta dessa kränkningar kan tydas som att de
inte inser allvaret på de problem som är väl existerande i skolan.57
Något som även kan påverka elevernas syn på andra kulturer och etnicitet går att spåra till de
läromedel som existerar, det är något som bör ifrågasättas från samhället om vad som anses
vara lämpligt att fortsätta lära ut vad som är lämplig kunskap, läromedlen förutsätter sig vara
neutral och fri från dessa värderingar, vilket inte alltid visar sig vara fallet.58 Det går att finna
att många värderingar som läromedlen och skolan ska stå för när det kommer till jämlikhet
inte är gestaltat väl i böckerna, med en etnocentrisk världsbild som ibland framhävs så
57
58
Det blågula glashuset. S.223.
Det blågula glashuset. S.224.
25
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
utpekas ett flertal olika stereotyper, då etnicitet, grupper, religioner, platser och andra saker
som ligger utanför det som uppfattas som den egna kultursfären ofta är stereotypa samt
sporadiskt belysta och bristfälliga till sitt innehåll.59 Detta påvisar att även det innehåll som
eleverna får lära sig skapar stereotyper även inom skolan då elever med viss bakgrund blir
antagna utifrån det som undervisas. Stereotyper blir därefter mer skadligt då
undervisningsmaterialet kränker elever med olika bakgrunder när det undervisas med breda
penslar om hur människor från vissa områden beter sig och generaliserar människor utan att
påpeka det tydliga om att människor skiljer sig åt. Det som däremot är en positiv utveckling är
att den generalisering som existerat börjar sakta men säkert att försvinna, även om en del
subtila fördomar är existerande så börjar den mer moderna litteraturen ge en mer nyanserad
bild av folk från andra delar av världen.60 Med denna positiva utveckling så kan det påverka
kränkningarna och de stereotypa ideal som existerar i skolan till en positiv riktning, detta kan
leda till normbrytning i skolan då stereotyper blir mer nyanserade och inte lika bestämda som
tidigare material. Med en normbrytande undervisning så underlättar det även lärarnas roll i
klassrummet om vad som är mer acceptabelt och ökar även förståelsen för fler kulturer i en
positiv riktning, vilket på sin sikt även kan leda till förbättrad studieframgång för elever med
annan bakgrund.
Det finns en del forskning som påvisar att den bristande studieframgången i skolan för elever
med utländsk bakgrund kan spåras till språkundervisningen, om eleverna inte har full
förståelse för frågorna så blir det även svårt för eleverna att kunna ge ett korrekt svar. Med
detta så bör det läggas till att den större delen av forskningen inom detta område sker i
Norge,61 för att förbättra läget inom den svenska skolan är att utöka forskningen inom
språkundervisning för att underlätta undervisningen och förbättra läget med studieframgångar
i den svenska skolan. Med förbättrade kommunikationsmöjligheter genom förbättrade
inlärningsmetoder så kan det leda till en försvagning av de normer som redan existerar i
skolan då elever med social och språklig kunskap skapar kontexter för utveckling.62
Lärarna är inte som vi
De problem som fortfarande är existerande är formningen av lärarkåren och dess
representation i skolan, mycket kan vara till att ungdomarna inte kan se sig representerade
inom lärarkåren då den är överrepresenterade av ”svenska lärare” och en underrepresentation
59
Det blågula glashuset. S.224.
Det blågula glashuset. S.224.
61
Det blågula glashuset. S.225.
62
Det blågula glashuset. S.226.
60
26
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
av invandrare.63 Problematiken som kan förekomma av denna underrepresentation av lärare
med invandrarbakgrund är att eleverna kan ha svårt att hitta förebilder som ungdomarna kan
relatera till för att fortsätta med högre studier. Det språkliga visar sig skapa fortsatta problem
för just utrikesfödda att komma in på läraryrket, mycket då skolledare tenderar att ha svårt att
hålla isär språkfärdighet och lärarlämplighet.64 Mycket går därefter att fundera på med
ställningstagandet som finns mot bruten svenska, att det kan vara en del som den svenska
normen har svårt att acceptera och kan vara en del som påverkar hierarkin inom skolan som
kopplas inte bara från eleverna utan även lärarnas syn på elever med utländsk bakgrund.65
Med en sådan bakgrund från skolan så hamnar ungdomarna i motvind för fortsatt
studieframgång då de motarbetas av de normer som existerar inom skolan, både från lärare
och från andra elever. Däremot så visar det sig att social bakgrund är en större bakgrund till
fortsatta studier än etnisk bakgrund, vilket får ändå ses som en positiv del även om
problematiken inom skolan är existerande så hämmar det inte fortsatta studier som det skulle
kunna göra.66
För att bygga vidare på just språkproblematiken så är själva definitionsproblematiken påtaglig
i skolan för lärarna, mycket då de ska försöka att förklara och förstå sig på ungdomarnas
bakgrund, speciellt då det dyker upp så många olika definitioner som lärarna måste ta hänsyn
till under sitt praktiska utförande.67 Den bild en lärare kan ha av en elev utifrån dess identitet
styr förväntningarna som läraren har, vilket kan kopplas till kategoriseringen som skolan
formar eleverna efter.68 Att även benämningen invandrarelev kan skapa förutfattade meningar
om de berörda eleverna, att de ska bete sig på ett visst sätt och vara problematiska, en sådan
attityd som ändå är existerande från lärarhåll försvårar inlärningsmöjligheterna för dessa
elever då de förutfattade meningarna kan motverka den behövda utbildningen och försvårar
studieframgångarna.69 Eleverna som intervjuas i Möjligheternas Horisont har som tidigare
nämnt berättat om hur de blir kategoriserade efter deras bakgrund i en negativ ton, men även
att de använder denna negativ mot sig själva då de i skolan anser att de tillhör gruppen
”problematiska” elever, något som även lärarna kan kategorisera eleverna som efter deras
63
Det blågula glashuset. S.227.
Det blågula glashuset. S.227.
65
Det blågula glashuset. S.228.
66
Det blågula glashuset. S.238.
67
Lyssna. S.17.
68
Lyssna. S.17.
69
Lyssna. S.17.
64
27
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
ursprung.70 Denna identitetsdimension som eleverna känner att de tillhör och fortsätter att
skapa en negativ dimension i skolan då dessa elever uppfattas som problematiska.71 Även om
utvecklingen med kategoriseringen av elever med utländsk bakgrund går åt rätt håll och
nyanseras för att bryta det mönster som ändå existerar så finns fortfarande problemen kvar
inom skolan med bemötande och antaganden av elever med utländsk bakgrund.
Kategoriseringen tydliggör även att när det används inom forskning så synliggör det som
leder till fortsatt diskriminering i samhället, vilket återspeglas i skolan.72 Det som även
påverkar ungdomar med negativt och blir en uteslutningsmekanism är när statistik påvisar att
människor med just utländsk härkomst är underrepresenterade inom dominerande delar inom
näringslivet och på universiteten.73 Ungdomarna som därefter kategoriseras riskerar att även
stigmatiseras i skolan när samhället kritiserar dem, även när eleverna inte känner att de tillhör
de kategorierna som statistiken påvisar.74 När dessa ungdomar påpekar den kategorisering de
tillhör så visar de även att de inte tillhör den dominerande normen och har svårt att finna hur
de ska göra för att väl passa in.75 Detta går även att förtydliga när eleverna berättar hur de
inser att de inte passar in i de dominerande normerna när de försöker återspegla sina
drömyrken och i nästa stund anser att de inte har samma möjlighet med deras namn sticker ut
från normen eller deras ”brutna svenska” är problemet.76 Detta leder till att skolorna måste
utarbeta ett system för att motarbeta exkluderingen som råder i skolan när det kommer till de
olika kulturella bakgrunder som existerar.
Skolans framsteg
Lösningar för att motverka dessa problem är existerande, exempel går att finna i Ronnaskolan
och Bredbyskolan, skolor som är verksamma i multietniska områden.77 Dessa skolor bejakar,
enligt författaren, en diversifiering av normaliteten i den ordinarie verksamheten.78 Sättet
dessa skolor arbetar på är att de försöker ta in aspekter från ungdomarnas kulturella och
etniska bakgrund i skolans vardag och göra det till en normal del av vardagen, på detta sätt så
förvandlas annorlundaheten till en del av det normala, Bredbyskolan använde sig av ett tydligt
styrdokument där betoningen på jämlikhet, ömsesidig respekt ska alltid existera och att viljan
70
Lyssna. S.17.
Lyssna. S.17.
72
Lyssna. S.18.
73
Lyssna. S.18.
74
Lyssna. S.18.
75
Lyssna. S.20.
76
Möjligheternas Horisont. S.180.
77
Lyssna. S.24.
78
Lyssna. S.24.
71
28
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
till att lära sig och utvecklas oavsett social, etnisk eller kulturell bakgrund.79 Detta
styrdokument accepterades av lärarna, däremot blev det svårt för vissa lärare att hålla sig till
det i längden där en del insåg sina egna fördomar medan andra slutade som lärare.80
Ronnaskolan använde sig av en annan metod, skolan fick en ny rektor och införde nya
ordningsregler, detta skapade konflikt med både elever och föräldrar av assyrisk-syriansk
bakgrund, de kände sig diskriminerade, då 70% av eleverna har assyrisk-syriansk bakgrund så
insåg den nya rektorn att det vore fördelaktigt att införa en biträdande rektor av
assyrisk/syriansk bakgrund med syfte att även arbeta som kulturombudsman, denna satsning
bidrog till att relationerna på skolan förbättrades.81
Eleverna har med detta insett att de tillhör en social kategori och skolan har accepterat detta
och insett att de måste arbeta med detta. Skolarna har i detta läge insett de kulturella
skillnader som väl existerar, skolan tar och arbetar med de behov som finns utifrån hur
eleverna ses socialt men även hur de legitimeras. Det senare exemplet med Ronnaskolan visar
hut skolan använder sig av positiv särbehandling för att integrera eleverna men även deras
familjer genom att ta hjälp av deras kulturella värderingar.82
Det dessa skolor även tagit i akt med är att de ser eleverna med en utländsk bakgrund som en
resurs att lära sig av och förebygga de fördomar som finns, att lärarna värderar elevernas
livshistoria och bakgrund för att nå varandra på samma nivå.83
79
Lyssna. S.24.
Lyssna. S.24f.
81
Lyssna. S25.
82
Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter. S.61.
83
Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter. S.67.
80
29
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Avslutning
Hur tolkas diskriminering från elevperspektiv?
Utifrån de olika intervjuerna från både lärare och elever så är elevernas antaganden berättigad
när de anser sig bli diskriminerad av lärarna. Detta i form av antagande att dessa elever har
upplevt ett mindre engagemang från lärarna när det kommer till motivation till studier men
även under själva utbildningens gång så har eleverna fått kalla handen från lärarna om at de
inte kommer klara av utbildningen, diskrimineringen kommer då i form av underskattning på
elevernas bakgrund. Eleverna visar även att de märker av denna diskriminering, exemplet från
psykologilektionen visar detta då läraren tar och för ordet till den ”svenska” eleven som sedan
anses håna ”invandraren” inom momentet och lärarens passivitet kan i detta fall även ses som
diskriminering. Men all diskriminering behöver dock inte vara negativ, det finns även tecken
på att lärare använt sig av en positiv diskriminering när det kommer till elevernas
erfarenheter, läraren tar hänsyn till elevernas bakgrund och koppling till den konflikt de
lämnat eller har koppling till. Exemplet till detta går att finna i intervjun med eleven som
berättar om en av lärarnas uppmärksamhet om elevernas studiepåverkan av balkankriget och
la om undervisningen så de påverkade eleverna kunde klara av detta. Diskrimineringen kan
vara både positiv men till större delen så vittnas det om en negativ då stödet till eleverna till
finns även i sökandet av studieframgång då lärare med förutfattade meningar skapar
diskrimineringen som sedan sprids inom skolan och eleverna ser sig själva som en andra
klassens medborgare, där den språkliga faktorn spelar en stor roll. Eleverna påpekar även
detta klassperspektiv vilket visar att eleverna är medvetna om samhället och skolans syn på
elever med invandrarbakgrund. Arbetet mot diskrimineringen inom skolan finns, exempel
från Ronnaskolan och Bredbyskolan visar att det finns en diskriminerande faktor inom
lärarkåren och ett medvetet arbete för att motverka diskrimineringen av elever med
invandrarbakgrund är existerande. Detta påvisar om att en diskriminering existerar med en
medvetenhet från både lärare och elever och att det är eleverna som påverkas av detta.
Vad uppfattas som studieframgång?
Studieframgång är ett brett begrepp med stor innebörd, en klar definition är svår att finna då
den sociala bakgrunden spelar en roll vilket kan skapa en individuell innebörd för eleverna.
De olika intervjuerna betonar att studieframgång är att just komma vidare i livet, att nå sitt
mål med studier utifrån de förväntningar som kommer från föräldrarna. Att det sociala arvet
som eleverna tar med sig från föräldrarna om att de ska skaffa en vidareutbildning och studera
30
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
sig ur sin livssituation och ”bygga broar” för vidare möjligheter i livet. Eleverna visar att de
har tydliga mål med framtiden och studierna är det viktigaste redskapet för att komma vidare,
att studieframgång är mer än bara studier för dessa ungdomar. Studieframgång är karriär för
framtiden och skapa möjligheter, med medvetenhet om vikten av utbildning så byggs
studieframgång. Detta är även en del av att göra en ”klassresa” för att eleverna att känna en
jämlikhet med övriga samhället och komma bort från diskrimineringen som eleverna får ta del
av efter deras bakgrund. Studieframgång blir därefter en individuell men även en bredare
bakgrundsbetydelse för framtida möjligheter som studier skapar, ett uppnåeligt redskap till att
nå sitt mål.
Påverkar den sociala kategoriseringen en ökad systematisk diskriminering?
Diskrimineringen av elever med invandrarbakgrund visar sin tydlighet i intervjuerna, eleverna
påvisar sin bakgrund som den ledande faktorn till varför de diskrimineras och att de ses som
andraklassensmedborgare med mindre privilegiemöjligheter än de ”svenska” ungdomarna.
Tendenserna till de olika språkliga koder som finns bland ungdomarna är en orsak till hur
eleverna kategoriseras och diskrimineras, något som är någorlunda okänt och svårtolkat kan
ses från ”svenskarnas” perspektiv som mindre intellektuellt, vilket i sin tur påverkar den
systematiska diskrimineringen. Kategoriseringen utgår inte bara mellan att det är ”invandrare”
och ”svenskar” utan det utmynnas i att bilda ett klassperspektiv med bakgrund som
bidragande faktor. Ungdomarna anser sig tillhöra ”fel” samhällsklass utifrån sin bakgrund och
den språkliga koden spär på diskrimineringen då klassperspektivet blir påtagligt mellan
”invandrare” och ”svenskar”. De språkliga koder blir även en del av de normer som existerar i
skolan, normerna visar även diskrimineringen i skolan då skillnaderna gör det problematiskt
för ”invandrareleverna” att bli accepterade och bli jämlika med de ”svenska” eleverna.
Diskrimineringen sker i form av att eleverna får kanske inte svar på de frågor de ställer när det
kan komma till studieframgång eller när det kommer till hjälp inom studier, att lärarna ser
eleverna som bråkiga och problematiska. Eleverna inser detta och förklarar att
diskrimineringen är existerande, det beskrivs i undersökningen om att hur lärarna är medvetna
om den systematiska diskrimineringen och skolorna arbetar för att motarbeta detta problem,
exemplet Ronnaskolan och Bredbyskolan. Den sociala kategoriseringen är därefter en orsak
till den systematiska diskrimineringen inom skolan, något som i sin grund kan påverka
studieframgångarna med förutfattade meningar då eleverna hamnar i olika kategorier efter
31
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
deras sociala bakgrund. Med en diskriminerande lärarkår så skapas barriärer till möjligheter
för de utsatta eleverna vilket skadar elevernas framtida yrkes- och studiemål.
32
Pierre Engberg
C-uppsats
Sociologi
Referensförtäckning
Aina Bigestans, Annick Sjögren (2001): Lyssna-Interkulturella perspektiv på multietniska
skolmiljöer. Elanders Gotab, Botkyrka.
Anthony Giddens (2007): Sociologi. Studentlitteratur.
Basil Bernstein (1975): Class, Codes and Control. Clarke, Doble & Brendon Ltd, Plymouth.
Catarina Lundqvist (2010): Möjligheternas Horisont. Institutionen för samhälls- och
välfärdsstudier. Linköping.
Katarina Eriksson Barajas m.fl.(2013): Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap.
Natur och kultur, Stockholm.
Meta Cederberg(2006) Utifrån sett – inifrån levt. Holmbergs, Malmö.
Pirjo Lahdenperä(1997) Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter – En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Elanders Gotab, Stockholm.
Richard Jenkins(2004) Social Identity. TJ International Ltd, Padstow, Cornwall.
Sabine Gruber(2007) Skolan gör skillnad. UniTryck, Linköping.
SOU(2005:56) Det blågula glashuset – strukturell diskriminering i Sverige. Elanders Gotab
AB. Stockholm.
33
