Peak oil - ett politiskt problem - IEI

Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Peak oil - ett politiskt problem
“Peak oil – a political problem”
Daniel Kvist
Linköpings Universitet
1
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Sammandrag
Självständigt arbete 7.5 hp, Linköpings universitet, 2015-01-04
”Peak oil - ett politiskt problem”
Daniel Kvist
Syftet med uppsatsen är att följa EU:s energipolitik och energisystem från hur det ser ut idag
och hur den kommande successiva övergången till ett mer hållbart energisystem ska se ut. De
frågeställningarna jag bygger uppsatsen på är följande: 1: Hur ser EU’s nutida energisystem
ut? 2: Är EU:s energimålsättningar realistiska och genomförbara? 3: Går EU’s framtidsplaner
i linje med hur verkligheten ser ut? 4: Hur skall EU genomföra och organisera en övergång
från fossilt till förnybart? Då jag redan har en hypotes om att dagens energisystem inte är
hållbart och EU:s framtids målsättningar inte är helt realistiska så gör jag en hypotesprövande
studie. Detta med hjälp utav en kvalitativ textanalysmetod. Mina slutsatser är att EU är
extremt beroende av utomstående stater vad det gäller energitillförsel. Detta gör EU
osjälvständigt och dessutom så ger man andra stater maktpositioner då man försätter sig i ett
beroende till dem. Jag har även kommit fram till att EU:s målsättningar för 2020, 2030 och
2050 är ambitiösa om man ser till tidsramen för utveckling av förnybar energi etc. Men
samtidigt så kanske målsättningarna inte ens räcker till om man jämför dem med vad allt mer
forskning säger om hur mycket energi vi kommer konsumera år 2050. En annan tydlig slutsats
är att vi idag använder alldeles för mycket energi än vad som i längden är hållbart och om vi
någonsin skall kunna nå EU:s målsättningar så krävs en extrem energieffektivisering och
minskad energikonsumtion. Uppsatsen avslutas sedan med förslag och funderingar kring
vidare forskning, bland annat; Vad som kommer hända om energin tar slut? Blir energi en
klassfråga? Går ett samhälle utan energi tillbaka till ett primitivt samhälle? osv.
2
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Innehållsförteckning:
1.
Inledning…………………...……….…..………s(4)
1.1
Syfte………………………………….……..…. s(5)
1.2
Frågeställningar…………………….….…..… s(6)
1.3
Avgränsningar………………………….……...s(6)
1.4
Metod och design...……………………...……..s(7)
1.5
Validitet och reliabilitet…………….......…..…s(7)
1.6
Källor och källkritik…………..….…..……….s(8)
2.
Bakgrund……………….…………….......…….s(9)
3
Dagens läge, Globalt, EU, Sverige.……......….s(10)
3.1
Världens energikonsumtion och produktion..s(11)
3.2
EU i dagsläget …………………...………...….s(13)
4.
EU:s målsättningar ……………...………..….s(16)
5.
Resultat…………………………………….…..s(20)
6.
Diskussion………………………………...……s(21)
7.
Slutsats……………..…………………….…….s(22)
8.
Förslag till fortsatt forskning………………..s(24)
9.
Källförteckning…………………….…………s(25)
3
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
1. Inledning
Energisystemet som vi idag förlitar oss på runt om i världen är tydligt ett ohållbart system.
Både oljan och gasen som tillsammans utgör över 50 procent1 av världens energianvändning
beräknas att nå sin produktionstopp (peak) redan runt 2020-20302. Därefter kommer alltså
produktionen att tvingas nedåt. Även kolet som utgör knappa 30 procent av världens
energianvändning är en fossil källa och beräknas även den att nå en produktionstopp inom de
kommande 20 åren, även om dess kurva är betydligt mer ”hållbar” kontra oljan och gasens
approximerade kurva.3 Dessa tre fossila primärenergikällorna utgör alltså tillsammans över 80
procent av den totala energitillförseln i världen. Alla dessa källor är fossila och kommer nå en
produktionstopp inom de kommande 20 åren. Visst, efter en nådd produktionstopp så stannar
inte världen utan det finns självklart en stor del av resurserna kvar. Men Kurvan för möjlig
produktion kommer att sakta gå nedåt. Det är alltså ingen långsiktigt lösning för
energiproduktion.
Det var det ena problemet, det andra problemet med en fortsatt energiproduktion och
användning av dessa fossila bränslen är givetvis miljö och klimatfrågan. Just nu är utdöendet
bland jordens arter lika hög som på dinosauriernas tid. Visst, vi visste att människan har
påverkat och påverkar klimatet, djurlivet och naturen på denna planet på ett extremt negativt
sätt men hur allvarligt det egentligen är blundar vi gärna för. Sättet vi idag skapar energi på är
alltså helt ohållbart också ur en miljösynpunkt. Utdöende takten av arter är 100 gånger värre
än den ursprungliga nivån som råder i en ”opåverkat” miljö och 1000 gånger värre än för bara
500 år sedan4. Detta tyder ju på att vi minsann gör någonting helt fel. Det finns dessutom även
många andra tydliga indikatorer vi kan hämta från klimatet på denna jord som tydligt pekar på
att det verkar ske en extrem exploatering av hela denna planet. Inte minst indikatorer så som
att polarisarna smälter, naturkatastrofer och globaluppvärmning. Skulle alla på denna planet
leva som den genomsnittliga Amerikanen idag gör, så skulle vi behöva 4,5 jordglober för att
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 17
3
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 17
1
2
4
http://www.svt.se/natur/manniskan-lika-farlig-som-en-asteroid-1
4
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
det skulle kunna anses hållbart. Även den såkallade miljömedvetna genomsnittliga svensken
lever som att det finns 3 jordglober att utgå ifrån5.
Det vi alla kan eller i alla fall bör enas om är att dagens energisystem inte är något som vi som
mänsklighet kan vara stolta över. Vi exploaterar det enda vi har, vi pumpar ut resurser som
om vi hade 4 jordglober att ”ta” av. Dagens energisystem är skevt i förhållande till de
förutsättningarna som vi givetvis är bundna till. Både ur ett miljöperspektiv och ur ett hållbart
energisystemsperspektiv så går alltså dagens system inte i linje med vad som ens känns
rimligt för fortsatt överlevnad och upprätthållande av levnadsstandard på Jorden.
Jag kommer i den här rapporten att närmare studera hur EU som samhälle, ekonomi,
politisktsystem etc. förhåller sig till en allt mer kritisk energisituation i världen. Jag kommer
studera hur läget ser ut idag, men även titta närmare på EU:s framtida målsättningar inom
området. Världen står alltså inför en tvungen reformering av dess energisystem. Vi kan
definitivt konstatera att en drastisk förvandling av dagens energisystem är vital och egentligen
oundviklig för fortlevnad. Vi behöver ”grönare” energi, men vad är egentligen planen?
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att belysa dagens ohållbara energipolitik inom EU. Jag vill visa på att
vi idag bedriver ett icke hållbart system. Jag vill klargöra oljefrågan som ett politisktproblem
för EU och dess medlemsländer. EU står inför en massiv utmaning som jag med denna
rapport vill förtydliga, bryta isär och tillslut kunna lägga fram en klarare och mer förstålig bild
av energisituationen inom EU. Jag vill även titta på framtiden och se vad vi har för alternativ
till den dominerande oljan och titta närmare på vad EU har för visioner och planer för ett
hållbart energisystem. Men också framhålla att EU är långt ifrån ett hållbart energisystem och
att vi bör lägga mer resurser på forskning kring framtidens energikällor. Jag kommer ställa
EU:s målsättningar för framtiden mot vad verklighetstrogen forskningen och vetenskap inom
ämnet säger. Anledningen till att jag vill undersöka just detta grundar sig främst i att jag är
5
http://www.wwf.se/source.php/1348453/LPR%202011%20light.pdf
5
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
intresserad i ämnet men jag anser också att frågan är väldigt viktig och bör belysas så gott det
går. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur EU:s energipolitik ser ut idag och för de
kommande åren. Om energipolitiken är oberoende av andra aktörer eller inte, om den hållbar
för framtiden och om EU:s planer för framtida energisystem är realistisk. Då jag redan har en
hypotes om att dagens energisystem inte är hållbart så vill jag också titta närmare på vad som
är problemet och hur man i sådana fall kan ändra på det. Jag kommer alltså ifrågasätta EU:s
energisystem och deras energimålsättningar för framtiden.
1.3 Frågeställningar
Hur ser EU’s nutida energisystem ut?
Är EU:s energimålsättningar realistiska och genomförbara?
Går EU’s framtidsplaner i linje med hur verkligheten ser ut?
Hur skall EU genomföra och organisera en övergång från fossilt till förnybart?
1.4 Avgränsningar
Jag har valt att begränsa mitt arbete till inom EU:s gränser. Jag har valt detta då jag anser att
ett arbete om den globala oljepolitiken blir för omfattande då skillnaden och förutsättningarna
för många U-länder gentemot ett sådant pass välutvecklat politisktsystem som EU är för stora
och egentligen också två helt skilda arbeten. Nämnvärt är också att det finns över 40 000
oljefält världen över. Vilket gör att jag inte kan utgå ifrån situationer på specifika fält utan
kommer snarare göra en helhetsbedömning över situationen. Jag har även valt att se
situationen endast som ett energiproblem och kommer inte ta med politiska maktdilemman
som uppstår då nationer med mycket olja eller naturresurser givetvis besitter en stor makt
gentemot andra beroende stater.
6
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
1.5 Metod och design
Jag kommer göra en hypotesprövande studie då jag redan har en klar bild om att energiläget
inom EU är kritiskt. Jag kommer alltså ställa denna hypotes/teori mot vad verkligheten säger
och tidigare empirsikt material kring ämnet.6 Detta göra jag på bästa sätt genom att använda
mig av en kvalitativ textanalysmetod då jag läser igenom tidigare relevant litteratur angående
ämnet och även rapporter gjorda och utformade av EU. En kvalitativ textanalys innebär att
texten studeras noggrant och intensivt. Det innebär också att texten ofta innehåller viktigare
avsnitt än andra och det gäller då att kunna urskilja just vad som är till nytta för min rapport. 7
Jag kommer använda mig av denna metod just för att jag vet att rapporter och litteratur kring
energipolitik sällan handlar just om ett specifikt område utan istället många. Vilket kan göra
det rörigt om jag istället skulle använda mig av en kvantitativinnerhållsanalys som istället
undersöker ett stort antal analysenheter som alla tillskrivs samma vikt.8 Jag kommer även att
behöva tydliggöra och optionalisera vissa ord och begrepp9
Valet att på ett kvalitativt sätt samla in de fakta jag behöver gör jag i tron på att det är det mest
effektiva och korrekta sättet. Då jag kommer använda mig av mycket sprid information från
många olika källor och sedan vrida, vända och jämföra informationen från de olika källorna.
Alternativet hade som sagt varit en kvantitativ metod men då hade det lätt blivit att jag
kommit ifrån kärnan i ämnet och dragit ut på sidospår. Ska jag kunna hålla arbetet på en
rimlig nivå och hålla mig inom tidsramen är då en kvalitativ studie det bättre alternativet.
1.6 Validitet och reliabilitet
Begreppet validitet definieras som följande ”överensstämmelse mellan teoretisk definition och
operationella indikatorer, frånvaro av systematiska fel eller att vi mäter det vi påstår att vi
mäter”.10 Det handlar alltså om att tydligöra och förklara de begrepp jag använder så felfritt
som möjligt, alltså att mina operationaliseringar är korrekta och mer eller mindre exakta. För
6
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 38 - 42
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 210
8
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 210
9
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 55
10
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 57
7
7
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
att undvika missförstånd.11 Systematiska fel är en av de faktorerna som kan hota reliabiliteten
för en rapport som mest. Det handlar om att försöka utföra rapporten på ett så korrekt sätt som
möjligt, utan slarvfel och misstag vid faktainsamlingen. Små systematiska fel kan leda till
inkorrekt dragna slutsatser vilket helt rubbar bilden av reliabilitet för arbetet.12 Att mäta det
som påstås mäta handlar i grund och botten om att följa syftet och de frågeställningarna en
ställt upp som grund för hela arbetet. Då ämnet jag undersöker ofta analyseras av en mängd
olika siffror och olika enhetsbegrepp är det viktigt vara mycket noggrann. I denna rapport
handlar det just också om att samla in information från objektiva och korrekta källor.
1.7 Källor och Källkritik
Jag kommer att försöka framställa EU’s framtida energiutmaningar på ett så konkret och
exakt sett som möjligt. Detta hoppas jag på att kunna genom att använda material från
relevanta artiklar, svenska myndigheter, rapporter från oberoende organisationer, rapporter
från EU och läroböcker och annan litteratur kring ämnet. Material från Myndigheter och EU
bör vara pålitliga då all fakta är mer eller mindre objektiv. Informationen jag tar från Artiklar,
rapporter och litteratur kring ämnet bör också de vara pålitliga då författarna är belästa inom
ämnet och mycket är skrivit för undervisningssyfte vilket innebär att de bör byggas på korrekt
fakta. Jag kommer även att utgå mycket ifrån Bob Everetts m.fl. bok Energy Systems and
Sustainability. Boken ger en tydlig bild av situationen i världen på många olika nivåer. Dels
ur ett miljöperspektiv men också ur ett hållbart energiperspektiv vilket gör boken extremt
relevant för just min rapport. Boken är skriven av fyra professorer som under en längre tid
undervisat, forskat och arbetat med just förnybar energi och miljövänlig teknologi. Boken är
omfattande och används bland annat i undervisningssyfte vilket också tyder på att boken är
objektiv. Boken framlägger tydligt hur dagens energisystem är icke hållbart och hur oljans
framtid med största sannolikhet ser ut. Då väldigt mycket rapporter, litteratur och andra
faktakällor går i samma linje som boken Energy Systems and Sustainability drar jag den
slutsatsen att innehållet är korrekt, objektiv och har hög validitetsfaktor.
11
12
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 58
Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 63
8
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
2. Bakgrund
Oljan är en väldigt kraftig energikälla samt väldigt lätt att hantera och transportera. Detta har
lett till att oljan har byggt upp städer, infrastuktur, hela samhällen och länder, inte minst ur ett
ekonomiskt perspektiv. Med en så pass kraftig energikälla har den tekniska utvecklingen tagit
enorma steg framåt under hela 1900-talet och utvecklingen forsätter varje dag. Energi är
egentligen grunden för all utveckling i ett samhälle. Precis som växterna är beroende av
energi från solen för att växa och utvecklas så är vi och våra samhällen beroende av energi
från olika energikällor för samhällsuppbyggnad och teknisk utveckling. De senaste 50 åren
har oljan varit den mest använda energikällan i världen13. Oljan har utan tvekan varit den
energiråvara som bidragit mest till uppbyggnaden av det samhälle vi idag lever i och dess
tekniska utveckling. Det svarta guldet har även en väldigt stor del av utformningen och
utkomsten av världens ekonomi och dess system.
Vi lever alltså i ett samhälle, system och en ekonomi som i stora delar byggts upp på en råvara
som är fossil och där med kommer att sina. Människan är helt beroende av fossil energi. Vi
står alltså inför en av de största utmaningarna i modern tid, dels problemet med
växthuseffekten och den extrema påverkan vi utsatt miljön för, men också en ännu akutare
fråga; Vad gör vi när oljan tar slut? Tänk dig in i ett Sverige utan bensin, självklart så skulle
detta välutvecklade land fortfarande ”gått runt” då vi fortfarande hade haft vår el och även en
viss del av transportmedel, såsom tåg och biobussar. Oljan i sig utgör nämligen endast en
minimal del av Sveriges elproduktion.14. Men tänk dig ett Land med ett mindre utvecklat
energinät som inte kan förlita sig i samma höga grad på ett beständigt vattenkraftsystem. Där
olja även utgör delar av landet elproduktion. Detta är verkligheten i många länder även
innanför Europas gränser. Olja i dagsläget har alltså en extremt betydande roll för ett
samhälle. Det är inte bara vi privatpersoner som behöver tanka våra bilar som blivit beroende
av oljan som drivmedel utan oljan driver också hela samhällen och nationer framåt både dess
ekonomi och dess uppbyggnad och uppehälle. Vilket gör energifrågan kring oljan till ett
enormt politiskt problem på många olika sätt och vis. Dels genom den aspekten att stora
energitillgångar per automatik innebär internationell politiskmakt och inflytande. I dagsläget
gör oljan hela kontinenter inte minst Europa och EU helt osjälvständiga och beroende av mer
13
14
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/
9
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
eller mindre icke demokratiska länder som besitter stora energitillgångar, såsom SaudiArabien eller Ryssland.
Den sinande oljan är ett scenario som många tänkt på som något som inte händer inom de
kommande 100 åren. Utan vidare åtanke har vi istället lugnt och försiktigt fyllt upp tanken i
vår brummande miljöbov och kört vidare. Men en sådan här framtidsbild är snart inte längre
en framtidsbild utan snarare en verklighet. Enligt forskare kan vi redan år 2030 nå
produktionstoppen av olja15. Dessutom har vi heller inget val att mer och mer förlita oss på
mellanöstern som oljeexportör då redan tre av de fyra största oljefyndigheterna världen över
redan nått ”Peakoil” (sin topp av produktion)16. Begreppet ”Peak oil” är en Internationell term
som enligt Oxford dictionary17 definieras som den punkten i tiden då den globala
oljeproduktionen når sin maximalla möjliga produktion och därefter tvingas produktionen att
gradvist avta.
3. Dagens läge, Globalt, EU, Sverige
Situationen är alltså akut och som det ser ut i dagsläget kan det till och med bli bekymmer
med att hinna få fram effektiva substitut till oljan innan vi når ”peak oil” och oljans dagar tar
slut18. Fossila bränslen står idag ”bara” för 93,6 % av Sveriges transportbränslen19. Med den
siffran är vi bäst i världen men 93,6 är väl egentligen ingenting att skryta med. Just
transportsektorn är också nämligen den största ”miljöboven” i Sverige. Den står för 32,5 % av
Sveriges utsläpp av växthusgaser.20 Ser vi till EU så kommer 20,3 procent av utsläppen från
transportsektorn och hela 31 procent från energiindustrin,21 detta visar tydligt på vilket
ickehållbart energisystem som EU verkligen har. De slutsatser vi kan dra av detta är att
energiproblemet i Sverige just handlar om fossila transportdrivmedel men att vi egentligen har
ett relativt välfungerande energisystem utöver just transportsektorn, dock beroende på hur
man ställer sig till kärnkraft som i sig utgör cirka 40 % av Sveriges elproduktion. Annars
15
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellt-hot_6970903.svd
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf
17
http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/peak-oil
18
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellt-hot_6970903.svd
19
Mikael Höök, ”Energiläget i världen en kvantitativ överblick”, Föreläsning i Energikunskap Geocentrum,
20
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/
21
http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf
16
10
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
ligger Sveriges utsläpp från energiindustrin på relativt låga 17,8 % vilket i förhållande till
omvärlden, inte minst EU är rätt bra. Detta pågrund av att elproduktionen utgörs främst av
just vattenkraft och kärnkraft vilka båda har extremt låga utsläppsnivåer. Även den svenska
värmeframställningen står för låga utsläpp då svensk fjärrvärme nästan uteslutande består av
biobränslen m.m.22
3.1. Världens energikonsumtion och produktion
Hela världens energikonsumtion motsvarar en total på cirka 502 Ej, enheten ”Ej” står för
Exajoule, joule är enheten man räknar energi i, 1 Exajoule motsvarar 1018 Joule. Men för att
göra det lite lättare att förstå så kan vi räkna i wattimmar, kraftverk använder just wattimmar
som grund för sina skattesatser när de levererar el, och är en enhet som de flesta är eller bör
iallafall vara bekanta med. En genomsnittlig familj i Sverige använder cirka 87 700
wattimmar per år23 och en Kilowattimme motsvarar 3 600 000 joule.24 Ett annat sätt att
beskriva den enorma globala energikonsumtionen är att jämföra just enheten ”Ej” mot ton
olja. Så just 502 Ej motsvarar cirka 12 miljarder ton olja. Just olja motsvarar 32,4 % av
världens energikonsumtion från ”primärenergikällor”. (Primärenergi är energi som vi
fortfarande inte omvandlat till energi som ofta är lättare hanterbar. Alltså den första
energiformen. Eller råa bränslen, typ olja, kol, gas, vind, uran etc.) 32,4 % av 12 miljarder ton
motsvarar alltså 3882 miljarder ton vilket alltså är så mycket olja som denna världen
konsumerar varje år.25 Även fossila gas och kol utgör stora delar av världens konsumtion.
Gasen står för 22,1 procent och kolet för cirka 27,4 procent av världen energikonsumtion från
primärkällor. Uran, alltså kärnkraft står för 5,1 procent. Detta betyder alltså att endast
resterande 13 procent kommer från förnybar energi så som vind, vatten, biomassa etc. detta
visar tydligt på hur beroende världen är av fossil energi.26 Även hur miljömedvetna vi än tror
att vi är idag så går det inte att undgå konkret fakta. Denna världs energisystem består alltså
endast till 13 % av förnybara energikällor. Om vi sedan tar dessa fakta och lägger in det i det
framtida ”peak oil” scenariot så ser det inte vidare ljust ut. Om vi bara tittar till oljan så vet vi
22
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/
http://www.falkoping.se/byggabomiljo/energi/radgivningochtips/energiforbrukningihushallen.4.7865cfaf121
d36819ec80007854.html
24
http://www.give2all.org/9/2012/06/vad-Ur-en-kilowatt-per-timme.html
25
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48 - 49
26
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48 - 49
23
11
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
sedan tidigare att oljan står för 32,4 procent av världens konsumtion, detta motsvarar cirka
162,6 Ej. Konsumtionen av olja förväntas inte att gå upp med mycket innan ”peak oil”
inträffar, utan ser ut at ha stagnera något. Man räknar med att mellan 2020 och 2030 så
kommer konsumtionen tvingas nedåt pågrund av minskad produktionsförmåga och att vid år
2050 så ligger maximala produktionsförmågan av olja på cirka 60 Exajoule. Detta innebär att
oljan bara skulle kunna utgöra cirka 10 - 12 procent av energikonsumtionen om
konsumtionsbehoven ser liknande ut 2050, alltså en konsumtion på cirka 502 Ej. Även gasen
beräknas tvingas nedåt från dagens 111,1 Ej till en maximal produktion på cirka 80 Ej vilket
skulle motsvara cirka 15 - 16 procent av energikonsumtionen. Kolet beräknas att nå en
produktionstopp runt 2020 - 2030 men har en betydligt stabilare kurva och kommer i princip
kunna ha en liknande produktionsförmåga 2050 som det har i dagsläget. Alltså en konsumtion
på 137,3 Ej vilket motsvarar 27,4 procent. Räknar vi sedan ihop den beräknade
produktionsförmågan utav de tre fossila energikällorna så beräknas de tillsammans kunna ha
en produktionsförmåga på cirka 50 - 55 procent om man räknar att ett nutida
energikonsumtionsscenario även råder 2050. 50 procent skulle alltså motsvara cirka 250
Exajoule. Detta betyder att antingen uranet med sin kärnkraft kommer behöva gå upp från
sina 5,1 procent och 25,6 Ej och fylla det hållet som uppstått på cirka 150 Ej eller att energi
från de förnybara energikällorna kommer att behöva skjuta i höjda från dagens 13 procent och
65,3 Ej för att täcka upp för de alltmer svikande fossila energikällorna. Om det konsumeras
lika mycket energi 2050 som i dagsläget kommer det allstå uppstå ett hållrum på cirka 150 160 Ej eller med andra ord 30 procent.27 Men problemet är att 2050 så beräknas
energibehovet vara uppe på cirka 821 Ej28. Om så nu skulle vara fallet vilket är högst troligt
då en alltmer teknologisk vardag breder ut sig runt om i världen och med ny teknik och nya
elektroniska uppfinningar etc. så kommer det krävas betydligt mer energi än idag. Det finns
också studier som pekar på att även vid energieffektivisering så minskar inte den totala
energikonsumtionen, om till exemplet det blir mer gynnsamt med något så använder man det
istället mer vilket då gör att man ändå konsumerar lika mycket el trots en effektivisering.
Teorin kallas för ”the Rebound effect” och den menar också att om man tjänar t.ex pengar på
att isolera hemma, då elräkningen blir billigare, men då använder man pengarna på en
utlandssemester med ett flygplan, vilket är lika miljöfarligt om inte ännu värre.29
27
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 16 - 17, 48 - 49
Moriarty, Patrick. & Honnery, Damon., Rise and Fall of the Carbon Civilisation S. 180
29
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 601 - 602
28
12
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Dessutom så beräknas givetvis befolkningsmängden på denna planet gå upp de kommande
åren. FN räknar på att den totala globala befolkningsmängden 2050 förväntas gå upp från
dagens 7,2 miljarder till 9,6 miljarder människor.30 En ökad befolkningsmängd betyder
givetvis också en ökad energikonsumtion. Då detta stämmer betyder det alltså att det kommer
bli ett hålrum på cirka 570 Exajoule då den fossila kraften enbart kommer kunna utgöra cirka
250 Ej. Detta betyder att det förväntade hållrummet mellan fossil energi och annan energi
vare sig från uran eller förnybart motsvarar 570 Exajoule. Bara hållrummet i sig utgör alltså
mer än dagens totala energikonsumtion på 502 Ej. Vi behöver alltså gå från en förnybar
energiproduktion som i dagsläget ligger på 65,3 Exajoule till en produktion på flera hundra
Exajoule bara på några år om vi vill upprätthålla denna levnadsstandard, tekniska
utvecklingen och energiförbrukningen vi har idag.
3.1 EU i dagsläge
Ser vi till EU:s energikonsumtion så ligger siffran på cirka 70 Exajoule per år eller
motsvarande 1683 miljoner ton oljeekvivalenter.31 EU:s energiproduktion kommer från cirka
18,8 procent naturgas, 28,7 procent från Uran genom kärnkraft, 20,9 procent fasta bränslen
främst kol, 8,9 olja, 2,5 andra källor och 22,3 från förnybart. 22,3 procent förnybart tycks låta
relativt bra, men dessa siffror är endast själva produktionen. EU är nämligen extremt beroende
av import av energi, över hälften av EU:s energiförbrukning (cirka 53 procent) kommer just
från importerad primärenergi. Det verkar även finnas ett visst samband med utökad energi
från förnybara primärkällor och en ökad energiimport i stort. Importen består främst av olja
men nu på senare tid även till stor del utav gas och även fasta bränslen. Ryssland har länge
varit det land som EU varit mest beroende av vad det gäller importerad energi, cirka 34
procent av EU:s oljeimport kommer från Ryssland. Även importen av fasta bränslen (främst
stenkol) kommer huvudsakligen från Ryssland som står för cirka 25 procent av EU:s import
av fasta bränslen. Fasta bränslen importeras också i stor utsträckning från USA, cirka 23
procent, Colombia cirka 23 procent och även Sydafrika, Australien, Qatar etc. Givetvis står
även gasjätten Ryssland även för en extremt stor del av EU:s import av just Naturgas.
30
31
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Afrikas-befolkning-fordubblas-till-2050/
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv
13
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Ryssland tillsammans med Norge och Algeriet står för över 76 procent av EU:s import av
naturgas. På samma sätt är oljeimporten begränsad till endast ett fåtal länder, Ryssland, Norge
och Saudiarabien står för över hälften (cirka 53 procent) av EU:s oljeimport. Även importen
av stenkol kommer alltså bara från ett fåtal länder, Ryssland, Colombia och USA står för cirka
72 procent av stenkolen som EU importerar. EU har alltså ett enormt behov av Energi och
säkrar sina behov genom import. Över 50 procent av den energi vi använder inom EU är alltså
importerad. EU är enormt beroende av utomstående aktörer framför allt Ryssland,
Saudiarabien, Norge, USA, Colombia och många andra stater. Det EU är mest beroende av är
just Olja och Naturgas. Av den Naturgas som konsumeras inom EU är cirka 65 procent
importerad och av den olja som konsumeras här så har EU ett beroende på nästan 90 procent
av importen (cirka 88,2 procent).32 Vad det gäller importen utav olja har EU försökt att
variera sin import från många olika länder så att man slipper bli helt och hållet beroende av en
leverantör. Även om så är fallet då just nästan 34 procent av oljan kommer från Ryssland så
har EU flera olika leverantörer som också de har en betydande roll. Bland annat Norge, (cirka
11 procent) Saudiarabien, (cirka 9 procent) Nigeria, (cirka 9 procent) Libyen, (cirka 9
procent) och ett 10-tal andra länder med en något lägre export.33 Vad det gäller Stenkol och
Naturgas så har EU ett större beroende till ett mindre antal länder vilket kan bli problematiskt
vid politiska problem, inte minst i en situation liknande den i Ukraina.
EU har ett extremt energiimportsberoende till Ryssland. Stoppar Ryssland sin export så
stannar stora delar av EU. Detta ger Ryssland en enorm politiskmakt som man inte kan blunda
för. EU har med andra ord låtit sig bli beroende av dels fossila bränslen men inte nog med det
så har vi även gått och blivit mer eller mindre helt beroende av stater som inte delar liknande
uppfattningar vad det gäller demokrati, mänskliga rättigheter etc. Detta är inte bara
skrämmande rent politiskt utan också rent energimässigt. Ryssland som nation kommer
förmodligen att nå nationell ”peak oil” redan 2015 och sedan kommer produktion och där
med även exporten att tvingas nedåt. Detta kommer att bli en allvarlig händelse för både
Rysslands ekonomi, EU:s energi och hela dess system. Även Sverige kommer att drabbas då
cirka 40 procent av den olja vi konsumerar i detta avlånga land importeras just från Ryssland.
32
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Main_origin_of_primary_energy_impor
ts,_EU-28,_2002%E2%80%9312_(%25_of_extra_EU-28_imports)_YB14.png
33
14
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Detta kommer betyda att Sverige och EU kommer att i framtiden tvingas förlita sig på andra
länder som leverantörer av olja.34 För eller senare kommer förmodligen EU och även stora
andra områden i världen att tvingas dra sig mer och mer mot Mellanösterns olja.
Saudiarabiens Gigantfält ”Ghawar” är nämligen världens största oljefyndighet och då de
resterande tre av de fyra allra största gigantfälten i världen (Cantarell i Mexiko, Samotlor i
Ryssland och Burgan i Kuwait) redan verkar ha nått sin absoluta produktionstopp så har
omvärlden inget val än att förlita sig på Saudiarabien som oljeexportör. Enligt Saudiarabiska
myndigheter så visar ”Ghawar fältet” inga som helst tecken på att ens vara i närheten av att nå
en produktionstopp. Men då Ghawarfältet har pumpat olja enda sedan 1950-talet så
diskuteras detta dock flitigt internationellt och frågan är om man verkligen kan lita på vad en
sådan oljeberoende (rent ekonomiskt) nation påstår om sina egna oljefält35. Mycket möjligt är
att de Saudiska myndigheterna försöker upprätthålla tilliten till olja som energikälla då större
delen av Saudiarabiens ekonomi bygger just på export av olja. Men så länge just olja har den
betydande rollen för att nationer skall kunna gå framåt, system skall kunna fungera och våra
bilar skall kunna förflytta oss, så kommer världen just att tvingas förlita sig på Saudiarabien.
Det enda sättet om man som nation eller större system vill kunna slippa ett sådant beroende
till en nation med helt andra värderingar är om man tänker om och tänker rätt.
Olja är inte framtiden, statistiken talar tydligt för att oljan som största energikälla är just
historia. Man kan också diskutera huruvida det finns stora mängder gömda oljereserver runt
om i världen som ännu inte hittats. Men problemet där är att man inte längre hittar några så
kallade ”gigantfält” längre och de fält man möjligtvis hittar påverkar knappt den globala
”peak oil” teorin överhuvudtaget. Ett gigantfält är ett oljefält som enorma mängder olja. I
världen idag finns det cirka 47 000 oljefält som dagligen producerar olja. Cirka 100 av dessa
47 000 är så kallade ”gigantfält” och bara de 100 oljefälten står tillsammans för över 50
procent av världens oljetillgångar36. Därför kvittar det i princip om man hittar vanliga oljefält,
de blir ändå bara en i mängden bland de 47 000 andra oljefälten runt om i världen.
34
http://cornucopia.cornubot.se/2014/06/ryssland-nationell-peak-oil-exports-nas.html
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf
36
http://www.tekniskamuseet.se/1/842.html
35
15
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
4. EU:s målsättningar
EU har en rad olika målsättningar de kommande åren för miljö, klimat och energi. Till 2020
har EU beslutat att vissa målsättningar ska vara uppfyllda, dess målsättningar brukar förkortas
”20 - 20 – 20”. Dels vill EU minska växthusgasutsläppen med 20 procent (jämfört med
utsläppsnivåerna 1990), de ska även sänka energiförbrukningen med 20 procent, höja andelen
förnybar energi till 20 procent av den totala energikonsumtionen och höja andelen biobränslen
inom transportsektorn till 10 procent inom hela EU. Det övergripande klimatmålet för hela
satsningen är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än 2 grader sedan
innan industrialiseringen påbörjades.
Detta ska gå till på lite olika sätt, bland annat genom nya lagar kring utsläppsrätter, fattiga
länder inom EU ska även tillåtas fortsätta med sina utsläpp så länge rikare länder kan lyckas
kompensera utsläppsminskningar åt dem.
37
Just nu ligger den totala energianvändningen
inom förnybar energi på cirka 11 procent38. EU vill alltså höja denna sektors
användningsområde till 20 procent tills 2020. Detta kräver alltså ett enormt arbete inom
forskning och utveckling av förnybara energialternativ, inte minst genom biomassa, vindkraft
och solkraft. I dagsläget står biomassa för 65 procent av EU:s förnybara energiproduktion
resterande procent delar vindkraft, solkraft, vattenkraft och andra mindra energikällor på.
Problemet där blir att alla dessa energikällor är beroende av speciella väderförhållanden. Dock
så ser EU ut att klara av sina målsättningar gällande förnybarenergi. Energianvändningen
förväntas alltså uppnå 20 procent från förnybart då elanvändningen inom EU förväntats 2020
att komma från cirka 34 procent förnybarenergi. I ett scenario där vinkraften då står för cirka
14 procent, 10,5 från vattenkraft, 6,6 från biokraft, 2,7 från solenergi och resterande från
geotermisk eller havsenergi.39 Detta är ju givetvis bra då den förnybara kommer kunna
konkurera ut viss fossilenergi från elproduktionssektorn, men samtidigt är det ingen
elproduktion som i längden kan ersätta fossil energi då den kräver rätt förutsättningar och går
heller inte att förvara på samma sätt som kol, uran eller olja. EU vill alltså också sänka
energianvändningen med 20 procent, detta genom energieffektivisering och utbildning kring
37
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/
38
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Renewable_energy_statistics
39
http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/eus-vindkraft-tredubblas-till-2020/
16
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
minskad energianvändning. Detta kan dock bli svårare att lyckas med då flera studier
angående energieffektivisering ofta pekar på att trots en effektivisering så använder vi
fortfarande lika mycket energi. Antingen genom att använda de effektiviserade produkterna
mer eller att vi istället lägger energi på fler eller andra saker. Som jag tidigare nämnde så
stödjer bland annat teorier som ”The rebound effect” just denna tes.40 Dessutom tyder alla
studier på att det definitivt kommer behövas mycket mer energi i framtiden inte minst inom
EU i och med den tekniska utvecklingen som dagligen sker. Som jag tidigare nämnde ligger
dagens totala globala energianvändning på cirka 502 exajoule per år och förväntas att nära på
behöva fördubblas till 2050. I och med att cirka 80 procent av dagens primärenergi kommer
från fossila bränslen som också håller på att nå sin produktionstopp och tvinga produktionen
nedåt (speciellt oljan) så är det högst osannolikt att EU någonsin kommer att kunna nå en
målsättning som innebär minskad energianvändning. Det tredje ”20 målet” är, som sagt var,
att sänka växthusgasutsläppen med 20 procent. Detta går hand i hand med att övergå till ett
förnybart energisystem och en minskning av fossil energianvändning. Just målsättningen att
minska växthusgasutsläppen med 20 procent är det EU ser som det mest akuta.
EU grundar hela sin satsning på att försöka hindra den globala uppvärmningen från att öka
med mer än 2 grader sedan innan industrialiseringen påbörjades. De ser alltså den globala
uppvärmningen och klimatpåverkning som det mest akuta problemet vad det gäller energi och
miljö. Givetvis är miljö och klimatpåverkan ett enormt problem som bör ses till på alla
möjliga sett. Men det går också att argumentera för att det snarare är energifrågan som är mest
akut. Dessa båda problem är helt skilda från varandra men går samtidigt hand i hand, jobbar
man för det ena får man det andra på köpet oavsett motiv. En annan målsättning till 2020 är
att öka det förnybara bränslet inom transportsektorn. Transportsektorn utgör idag nästan en
fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp41 och är alltså ett enormt viktigt område att arbeta med.
Det är även den sektorn som överlag använder sig av mest fossil energi per procent. Beroende
på vad man räknar in som biodrivmedel och förnybara drivmedel så kan man säga att Sverige
redan nått EU:s 10 procents målsättning.42 Men det finns väldigt mycket att jobba på vad det
gäller biodrivmedel. Dels effektivisering, utvinning på ett etiskt och hållbart sätt och
40
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 601 - 602
http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf
42
http://www.energimyndigheten.se/press/pressmeddelanden/sverige-har-natt-eus-2020-mal-om-10procent-fornybart-i-transportsektorn/
41
17
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
produktion. Det finns vissa drivmedel som klassas som ”miljövänlig” men i själva verket (på
olika sett) egentligen inte är såpass miljövänlig. Ett exempel kan bland annat vara dagens
etanol. Sverige producerar bara 34 procent etanol själva och importerar resten43. Långväga
importer ger höga utsläpp och den riktiga utmaningen blir istället att börja försöka producera
sin egen energi och sina egna drivmedel. Först då slipper vi ett beroende från ickedemokratiska nationer och kan på allvar prata om klimatåtgärder.
EU:s klimat och energimål till 2030 ser ut som följande. De vill minska växthusgasutsläppen
med 40 procent jämfört med 1990 års nivå, andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent
av det totala och energieffektiviteten ska öka med 27 procent 44. EU:s framtidsvisioner och
målsättningar till 2050 är framförallt att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent.45
Alla dess mål hänger extremt mycket på huruvida vi kan få fram ett effektivt miljövänligt
substitut till fossila drivmedel. I dagsläget så drivs cirka 95 procent av EU:s alla olika
transporter av fossila bränslen.46 Så utmaningen att gå från cirka 5 procent till 10 procent
inom transportsektorn till 2020 skulle bara det vara ett komplicerat men stort steg. Om detta
skall kunna lyckas och att förnybara drivmedel växer ännu mer i framtiden hänger på om man
lyckas ta fram, ekonomiskt gynnsamma och effektiva alternativ till oljan. Det finns redan
många olika alternativ i dag såsom olika sorters etanol eller biodieslar men fortfarande inget
som riktigt slagit igenom. Detta mycket pågrund av att det fortfarande är mer ekonomiskt
gynnsamt både för leverantörerna och konsumenterna att fortsätta med bensin som drivmedel
till transport. Dessutom är det svårt att svara på vilken framtida kapacitet biodrivmedel
kommer att ha. Ser man till dagsläget så är vägen väldigt lång för biodrivmedel att konkurera
ut de fossila drivmedlen, både rent ekonomiskt och energieffektivt. Men det sker forskning
och utveckling av nya miljövänligare drivmedel varje dag. Bland annat har forskare utvecklat
ett sätt att framställa etanol genom cellulosa. Kan denna metod förbättras, effektiviseras och
industrialiseras så kan bland annat Sverige gynnas något oerhört, då Sverige just har en stor
skogs och pappersindustri som ofta har stora mängder spillprodukter som i sådana fall skulle
43
file:///C:/Users/Daniel%20Kvist/Downloads/drivmedelsrapport-2013.pdf
http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/
45
http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf
46
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Share_of_renewable_energy_in_fuel_c
onsumption_of_transport,_2012_(%25)_YB14.png
44
18
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
kunna användas till framställningen av etanol47. Då transporter står för just en fjärdedel av
EU:s alla utsläpp48 så är just drivmedelsituationen oerhört viktig att få bukt på om EU vill nå
sina målsättningar.
Ett annat problem är elproduktionen som i dagsläget produceras till över 50 procent av fossila
bränslen. Vi i Sverige använder minst fossila bränslen till vår elproduktion jämfört med resten
av EU, då vi här i Sverige har väldigt bra förutsättningar för vattenkraft som utgör största
delen av elproduktionen tillsammans med vår kärnkraft. Men vissa länder inom EU,
tillexempel Malta, Cypern och även Polen med flera förlitar sig i väldigt stor utsträckning till
fossila bränslen även för sin elproduktion.49 Det kommer alltså bli en enorm utmaning att
reformera EU:s elproduktion, huruvida man ska fylla hela Europa med vindkraftverk och
solceller eller om man ska satsa på kärnkraft. Att satsa förnybart är oerhört ekonomiskt
påfrestande då förnybarenergi i regel inte är alls lika effektivt som fossil energi. Om vi
tillexempel tar vindkraften, hela Sveriges vindkraftnät består utav cirka 2800 vindkraftverk
med en sammanlagd effekt på cirka 7 TWh vilket alltså utgör cirka 5 procent av den totala
elanvändningen.50 För att få lite perspektiv så kan man jämföra med en mer etablerad
elproduktion här i Sverige tillexempel kärnkraften. Sverige har totalt 10 kärnkraftverk som
tillsammans utgör en effekt på cirka 60 TWh per år. Alltså en genomsnittlig effekt på cirka 6
TWH per kärnkraftverk årligen51. Sveriges 2800 vindkraftverk har alltså en sammanlagd
effekt som motsvarar effekten från nätt och jämnt endast ett av våra kärnkraftverk. Ett
vindkraftverk kostar ungefär mellan 12-15 miljoner per MW, ett normalt modernt
vindkraftverk ligger ofta någonstans på mellan 2-3 MW. Vilket alltså betyder att det kostar
cirka 30 miljoner att bygga ett vindkraftverk. Med ett elpris på cirka 40 öre per kWh tar det i
runda slängar 12 år innan ett vindkraftverk ”lönar” sig rent ekonomiskt.52 Detta betyder alltså
dels att vindkraft i sig egentligen inte är något som kan ersätta fossil energi, dessutom är
vindkraften likt de flesta andra förnybara energikällorna extremt väderberoende och kräver
rätt förutsättningar.
47
http://www.sekab.se/bioraffinaderi/
http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf
49
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion-med-fossilabranslen/
50
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/
51
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_BR_08_A01BR1301.pdf
52
http://vind.kraftig.se/
48
19
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Något som EU dock kan genomföra på ett smidigare sätt är att minska energianvändningen
inom vissa områden. Uppvärmning är ett bra exempel, I Storbritannien går cirka en fjärdedel
av deras energi åt till hushållning53 och cirka 60 % av energin till hushållen går åt till just
uppvärmning.54 Detta är ett område som man verkligen hade kunnat spara energi på, bland
annat genom isolering och smartare uppvärmningssystem. Men i det stora hela kan man
sammanfatta det med att om EU:s målsättningar skall kunna uppnås så behövs mycket mer
förnybarenergi överlag och inte minst förnybara drivmedel till våra transporter, detta
instämmer även Sveriges före detta energiminister Anna-Karin Hatt med.55
5. Resultat
Resultatet av denna rapport visar att EU:s målsättningar för 2020, 2030 och 2050 kan kännas
lite väl optimistiska. De är givetvis genomförbara men då krävs ett enormt arbete, enorma
ekonomiska resurser till forskning och utveckling av förnybar energi. Vissa länder producerar
alltså fortfarande nästan all sin el från fossila energikällor detta kommer behövas helt vändas
upp och ner om målsättningarna ska kunna uppfyllas. Samtidigt som EU:s målsättningar
känns optimistiska så tyder viss statistik och framtidsrapporter på att satsningen ändå inte
kommer räcka rent energimässigt. Ser vi till klimatet så handlar satsningen just om att inte
överskrida en globaluppvärmning med 2 procent sedan industrialisering började. Detta är
definitivt genomförbart om de målsättningarna som satts uppnås. Men om man just ska se på
det energimässigt så kan det alltså bli svårt. Dels för att EU satsar på minskad
energianvändningen medans nästan alla studier visar på att det kommer krävas extremt
mycket mer energi både 2020, 2030 och framförallt 2050 än vad vi använder idag. När de
fossila bränslena sinar krävs därför ett nytt energisystem. EU:s el bör tillverkas från förnybara
källor och möjligtvis även kärnkraft om det ska kunna gå runt. Samtidigt som
transportsektorns drivmedel helt måste reformeras. Prognoser för 2050 visar att en
maxproduktion för olja kommer ligga på 60 exajoule vilket betyder att det inte finns en chans
i världen att EU skall kunna använda olja både som källa till elektricitet och drivmedel till
53
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/201167/uk_housing_fact_fi
le_2012.pdf
54
Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 95
55
http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/231264
20
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
fordon. Vi kan också konstatera att EU är helt beroende av energiimport, 53 procent av
energiförbrukningen inom EU är just importerad energi som i många fall kommer från
ickedemokratier. Vi tvingas förlita oss på och bli helt beroende av stater som inte delar
samma uppfattningar om ens sådana simpla saker som mänskliga eller demokratiska
rättigheter. EU är alltså extremt beroende av Ryssland och detta är ett beroende som knappast
går över med några nikotinplåster.
6. Diskussion
Det som denna rapport egentligen visar är att vi helt enkelt använder onaturligt mycket
resurser och att denna planet inte kommer klara av det om det fortgår. Vi lever alltså som att
det finns 3 eller 4 jordglober att ta av. Jag tror att det är här problemet ligger. Vi har vant oss
vid något som inte är hållbart i ett längre perspektiv. Folket bör försöka byta tankemönster
och framförallt handlingsmönster i vardagen. Det krävs också mycket mer utbildning inom
ämnet och ett större förstående för den nutida och framtida situationen. Personer med politisk
makt måste börja ta ett större ansvar och visa vägen mot en grönare och hållbar värld.
Politiska makter kommer också behöva göra det ekonomiskt gynnsamt med grönare energi.
Så länge kapitalismen styr världen och energimarknaden verkar det inte finnas några hinder
för att låta den fossila energiprocessen fortgå. Utvecklingen inom energi går i alla fall alltid
framåt och effektiviseras, men detta kan i sin tur leda till att användningen av energi och
bränslen ökar, detta måste vi ha i åtanke och inte låta oss luras. Energieffektivisering ska ju
egentligen vara något bra och inte leda till en ännu större energianvändning. Vi behöver en
radikal förändring i hur vi idag slösar energi runt om i världen, det är enligt mig ett avgörande
moment i arbetet mot ett hållbart energisystem. Både om man ser på situationen ur ett miljö
eller energiperspektiv så består arbetet i att minska energiförbrukningen. EU har detta som ett
krav både till 2020 och 2050, men om våra livsstilar (och samhällstilar) inte förändras så ser
de målsättningarna ut som en ren utopi, då all forskning just pekar på en enorm ökning av
energi i framtiden. Det kommer aldrig kunna gå runt om vi fortsätter i den takt som vi
använder energi idag. Vi kommer aldrig mer påträffa en lika hanterbar och energistark
energikälla som olja och därför kan vi inte fortsätt leva som att den är oändlig. Dessutom bör
vi satsa den energi vi i dagsläget besitter, alltså oljan, för att framställa alternativa metoder att
tillverka energi på. Det kommer gå åt enorma mängder energi i arbetet mot ett förnybart och
21
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
hållbart system, därför bör så mycket resurser som möjligt läggas på just detta nu när vi har
tillräckligt med energi. Det finns inte en chans att vi någonsin kommer kunna producera
dubbelt så mycket energi som vi gör idag fast utan våra kära fossila bränslen, om det inte
satsas både ren vilja och rent ekonomiskt. Tvingas tillexempel oljeproduktionen ner till cirka
60 exajoule per år till år 2050 som den just förväntas att göra så har vi ingen riktig ”backup
plan” vi har levt på ett ohållbart sätt och för eller senare kommer detta att straffa sig. Ett
framtidsscenario kan mycket väl bli så att energi kommer att vara en klassfråga och visst, det
är det redan idag om man ser på det globalt sett. Men det finns säkert en god chans att energi i
framtiden inte kommer räcka till och att det blir en klassfråga i samma utsträckning som mat
är idag i världen. Vi i Sverige kommer förmodligen inte drabbas av ett sådant scenario då vi
har ett stabilt elnät utan fossila bränslen. Men som sagt var så står halva EU:s
energiförbrukning under de fossila bränslenas svarta moln. Detta kan betyda att vissa länder
inom EU kommer få det svårt i framtiden, utan energi så fungerar inte städer, samhällen eller
nationer. Ett annat framtidscenario kan ju förstås vara att EU lyckas med sina målsättningar
(även om det känns långt borta) och vi lär oss nya sätt att producera effektiv förnybar energi
på många olika sätt. Detta hade kunnat leda till att varje land skulle kunna försörja sig själva
rent energimässigt. Vi i Sverige hade kunnat förlita oss mycket på biobränslen och energi från
skogen medans länder på sydligare breddgrader hade kunnat vända sig till solens energi med
solceller etc. Om varje land lyckas få fram sätt att producera sin egen energi så slipper vi
också beroendet av andra länders energi. Vi slipper förlita oss till Ryssland eller Mellanöstern
och andra länder som inte delar samma demokratiska uppfattningar som oss. I ett sådant
scenario är resurserna mer jämnt fördelade mellan alla länder vilket även gör att ”makten” blir
mer jämnt fördelad och detta hade förmodligen också lett till att det lättare skulle kunna
uppstå mer global politik och till och med kanske globalare demokrati. Fördelas resurserna så
fördelas makten och fördelas makten så börjar vi närma oss en rättvisare och mer demokratisk
värld.
7. Slutsats
Jag har i den här rapporten lagt fram en tydligare bild utav hur dagens energisystem ser ut
inom EU. Jag har visat att den energi vi använder innanför EU:s gränser till stor utsträckning
är importerad energi, i många fall från icke helt demokratiska stater. Detta gör EU extremt
22
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
beroende och därmed heller inte självständigt. Dessutom så ger man andra stater
maktpositioner då man försätter sig i ett beroende till dem.
Jag har även klargjort EU:s målsättningar för framtiden, jag har analyserat energiläget i
dagens samhäll och även i framtida samhällen. Med detta som grund har jag därefter kunnat
dra slutsatser huruvida EU:s energi och miljöpolitik är realistisk och genomförbar eller inte.
Det rapporten slutligen har kommit fram till är att EU har ambitiösa målsättningar om man ser
till tidsramen för utveckling av förnybar energi etc. Men samtidigt så kanske målsättningarna
inte ens räcker till om man jämför dem med vad forskningen säger om hur mycket energi vi
kommer behöva redan år 2050. EU lägger även grunden för hela sin klimat och energisatsning
vid just klimatfrågan men bör kanske egentligen lägga mer fokus på just energifrågan, då den
kan komma att bli mer ”akut” då tidigare studier tydligt visar på att oljan kommer nå en
produktionstopp mellan 2020-2030. Den oljan som EU förlitar sig till i väldigt stor
utsträckning på håller alltså på att sina.
EU:s målsättningar är givetvis genomförbara, men då bör vi alla reagera. Inte minst politiker
och maktinnehavare, enligt EU:s redovisningar och rapporter så kommer energisystemet
förändras successivt under en längre period, med milstolpar som 2020, 2030 och 2050. EU
kommer satsa mycket på energieffektivisering inom alla sektorer. EU kommer också satsa
mycket på förnybarenergi genom att skapa mer jobb inom hållbarenergi och utveckling. De
kommer också göra det mer ekonomiskt gynnsamt för att den förnybara energimarknaden så
att den skall kunna blomma ut. Men en tydlig konkret slutsats jag kan dra är att vi använder
för mycket energi än vad som är proportionellt på denna planet. En genomsnittlig svensk lever
som att det finns tre jordglober att ta av rent energimässigt. Detta i sig är inte hållbart, vi
måste effektivisera vår användning och börja kontrollera våra energibehov. Vi använder alltså
på tok för mycket energi än vad som kan anses som hållbart. Detta kommer leda till
konsekvenser i form utav energibrist etc. Saken i alla fall är säker är att oljan inte kommer
finnas där för alltid. man inte bygger Rom på en dag och på samma sätt så byter man inte
oljan mot ett miljövänligt alternativ på en dag. Det kommer krävas mycket forskning och tid
för att effektivisera och industrialisera. För varje dag som går kommer vi närmare oljans
produktionstopp och om vi den dagen står där utan täckning så stannar en stor del av EU upp.
23
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Vi måste alltså redan nu eller egentligen för länge sedan börja satsa på nya bränslen och
drivmedel.
8. Förslag till fortsatt forskning
Vad kommer hända om energin tar slut? Blir energi en klassfråga? Går ett samhälle utan
energi tillbaka till ett primitivt samhälle?
Vad händer om jordens temperatur istället höjs ännu mer?
Vad händer när världens resurser och energi blir mer fördelade? Kommer världen gå mot
global demokrati? Eller kommer systemet rubbas?
Alla dess frågor för fortsatt forskning går även i linje med denna uppsats, men på ett mer
generellt sätt. Man kan mycket väl sätta alla dessa frågor mot en liknande bakgrund som
återfinns i denna uppsats. En fråga som jag tycker är väldigt intressant är just hur synen på
energi kommer bli i framtiden, om vi inte hinner med i utveckling finns det förmodligen en
stor chans att energi just blir en klassfråga ännu mer utbrett än idag. Då denna uppsats och
även mycket annan forskning och andra studier tyder på att det mycket väl kan bli svårt att
hinna förändra vårt energisystem innan de fossila resurserna är slut så blir denna fråga extremt
relevant att forska vidare i. Även fortsatt forskning om klimatpolitiken är med en sådan
bakgrund väldigt relevant och inte minst intressant. Låt säga att vi inte tar klimathotet på
tillräckligt stort allvar. Hur borde man istället organisera arbetet för klimaten utifrån ett
politiskt perspektiv?
Även frågan kring arbetet mot en globalare demokrati är intressant ur ett energiperspektiv. Låt
säga att vi lyckas med hållbar och förnybar energi och att varje land lyckas framställa
tillräckligt för deras egna behov. Detta skulle innebära inget energiberoende mellan länder,
vilket i sin tur leder till att det skulle bli en helt annan maktfördelning mellan stater mot hur
det ser ut i dagsläget. Om makten sprids ut mellan fler länder finns det kanske också en stor
chans att staterna närmar sig varandra rent politiskt och demokratiskt?
24
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
9. Källförteckning:
Elektroniska källor:
Cornucopia.cornubot.se, Okänd skribent, Ryssland: Nationell peak oil exports nås 2013 – 2015, 2014. [online]
Tillgänglig via: http://cornucopia.cornubot.se/2014/06/ryssland-nationell-peak-oil-exports-nas.html [Hämtad den
2014–12-09]
Energikunskap, Okänd skribent, 2014. Olja [online] Tillgänglig via:
http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja/ [Hämtad den
2014–09-09]
Energimyndigheten, Okänd skribent. 2014 [online] Tillgänglig via:
http://www.energimyndigheten.se/press/pressmeddelanden/sverige-har-natt-eus-2020-mal-om-10-procentfornybart-i-transportsektorn/ [Hämtad den 2014–12-10]
Ekonomifakta, okänd skribent, 2014 [online] Tillgänglig via:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/ [Hämtad den 2014-09-09]
Ekonomifakta, Okänd skribent. 2013 [online] Tillgänglig via:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/ [Hämtad den 2014–12-01]
Ekonomifakta, Okänd skribent. ”Elproduktion med fossila bränslen – internationellt” 2013 [online] Tillgänglig
via:http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion-med-fossilabranslen/ [Hämtad den 2014–12-11]
Europa.eu, Insyn i EU‑politiken: Klimatåtgärder, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013.
[online] Tillgänglig via: http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf [Hämtad den: 2014-12–03]
Europa.eu, Okänd skribent ”Insyn i EU‑politiken: Transport”, Luxemburg: Europeiska unionens
publikationsbyrå, 2013. [online] Tillgänglig via: http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf [Hämtad
den 2014-12-10]
Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,”consumption of energy” 2014. [online] Tillgänglig via:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Consumption_of_energy [Hämtad den 2014–1208]
Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,”Energiproduktion och import” 2014. [online] Tillgänglig via:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv [Hämtad den
2014–12-09]
Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent (energy import statistics) 2014. [online] Tillgänglig
via:http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Main_origin_of_primary_energy_imports
,_EU-28,_2002%E2%80%9312_(%25_of_extra_EU-28_imports)_YB14.png [Hämtad den 2014–12-09]
Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,” Renewable energy statistics” 2014. [online] Tillgänglig via:
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Renewable_energy_statistics[Hämtad den 2014–
12-09]
Eu-upplysningen.se, Okänd skribent, ”klimatmål för att stoppa global uppvärmning” 2014. [online] Tillgänglig
via: http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/ [Hämtad den 2014–12-09]
Eva Stattin, Energi: möjligheter och dilemman. (2007). Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. S. 48
[online] Tillgänglig via:
http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf
[Hämtad den 2014-09-19]
25
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Falkoping.se, Marcus Wennergren, ”Energiförbrukning i hushållen” 2010. [online] Tillgänglig
via:http://www.falkoping.se/byggabomiljo/energi/radgivningochtips/energiforbrukningihushallen.4.7865cfaf121
d36819ec80007854.html [Hämtad den 2014–12-08]
Gröna bilister 2013, Drivmedelsrapport, 2013. Rapporten är framtagen av Per Östborn, Jakob Lagercrantz och
Mattias Goldmann. [online] Tillgänglig via: file:///C:/Users/Daniel%20Kvist/Downloads/drivmedelsrapport2013.pdf [Hämtad den 2014-12-10]
Give2all.org, Jonathan Nyberg, ”Vad är en kilowatt per timme?” 2011. [online] Tillgänglig via:
http://www.give2all.org/9/2012/06/vad-Ur-en-kilowatt-per-timme.html [Hämtad den 2014–12 -08]
Gov.uk, Jason Palmer, Ian Cooper ”United Kingdom housing fact file” 2012. [online] Tillgänglig via:
https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/201167/uk_housing_fact_file_201
2.pdf [Hämtad den 2014–12 -11]
Kjell Aleklett 2012 [online] Tillgänglig via: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellthot_6970903.svd [Hämtad den 2014-09-19]
Oxford Dictionaries, "peak oil". Oxford University Press, [online] Tillgänglig via:
http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/peak-oil [Hämtad den 2014-09-19]
Regeringen.se, Okänd skribent, näringsdepartementet ” Sverige har uppnått sitt och EU:s förnybartmål” 2013
[online] Tillgänglig via: http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/231264 [Hämtad den 2014-12-12]
Scb. Se, Ellen Forsberg, ”Afrikas befolkningsmängs fördubblas till 2050” 2013 [online] Tillgänglig via:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Afrikas-befolkning-fordubblas-till-2050/ [Hämtad den 2014-12-08]
Scb.se, Okänd skribent, (Energi) 2013. [online] Tillgänglig
via:http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_BR_08_A01BR1301.pdf [Hämtad
den: 2014-12-11]
Sekab.se, Okänd skribent, ”Bioraffinaderi för en renare produkt” 2013. [online] Tillgänglig via:
http://www.sekab.se/bioraffinaderi/ [Hämtad den 2014–12-11]
Svenskenergi.se, Mattias Jönsson, ”vindkraft” 2012. [online] Tillgänglig
via:http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/ [Hämtad den: 2014-12-11]
Tekniskamuseet, Magdalena Tafvelin-Heldner, 2014. Olja [online] Tillgänglig via:
http://www.tekniskamuseet.se/1/530.html [Hämtad den 2014 - 12 - 01]
Tekniskamuseet, Okänd skribent, Olja, 2009. [online] Tillgänglig via: http://www.tekniskamuseet.se/1/842.html
[Hämtad den 2014-12-09]
Vind.kraftig.se, Okänd skribent, (Vindkraft) [online] Tillgänglig via: http://vind.kraftig.se/ [Hämtad
den: 2014-12-11]
Vindkraftsabranchen.se, Okänd skribent, 2011. [online] Tillgänglig via:
http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/eus-vindkraft-tredubblas-till-2020/ [Hämtad
den 2014-12-09]
Tryckta källor:
Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad,
Stockholm: Norstedts juridik
26
Linköpings universitet
Daniel Kvist
Peak oil - ett politiskt problem
2014-12-15
Everett, Bob (red.), Energy systems and sustainability: power for a sustainable future, 2. ed., Oxford University
Press, Oxford, 2012
Mikael Höök, ”Energiläget i världen en kvantitativ överblick”, Föreläsning i Energikunskap Geocentrum,
Uppsala, 2014-02-01
Moriarty, Patrick. & Honnery, Damon., Rise and Fall of the Carbon Civilisation [Elektronisk resurs] : Resolving
Global Environmental and Resource Problems, Springer London, London, 2011
27