Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Peak oil - ett politiskt problem “Peak oil – a political problem” Daniel Kvist Linköpings Universitet 1 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Sammandrag Självständigt arbete 7.5 hp, Linköpings universitet, 2015-01-04 ”Peak oil - ett politiskt problem” Daniel Kvist Syftet med uppsatsen är att följa EU:s energipolitik och energisystem från hur det ser ut idag och hur den kommande successiva övergången till ett mer hållbart energisystem ska se ut. De frågeställningarna jag bygger uppsatsen på är följande: 1: Hur ser EU’s nutida energisystem ut? 2: Är EU:s energimålsättningar realistiska och genomförbara? 3: Går EU’s framtidsplaner i linje med hur verkligheten ser ut? 4: Hur skall EU genomföra och organisera en övergång från fossilt till förnybart? Då jag redan har en hypotes om att dagens energisystem inte är hållbart och EU:s framtids målsättningar inte är helt realistiska så gör jag en hypotesprövande studie. Detta med hjälp utav en kvalitativ textanalysmetod. Mina slutsatser är att EU är extremt beroende av utomstående stater vad det gäller energitillförsel. Detta gör EU osjälvständigt och dessutom så ger man andra stater maktpositioner då man försätter sig i ett beroende till dem. Jag har även kommit fram till att EU:s målsättningar för 2020, 2030 och 2050 är ambitiösa om man ser till tidsramen för utveckling av förnybar energi etc. Men samtidigt så kanske målsättningarna inte ens räcker till om man jämför dem med vad allt mer forskning säger om hur mycket energi vi kommer konsumera år 2050. En annan tydlig slutsats är att vi idag använder alldeles för mycket energi än vad som i längden är hållbart och om vi någonsin skall kunna nå EU:s målsättningar så krävs en extrem energieffektivisering och minskad energikonsumtion. Uppsatsen avslutas sedan med förslag och funderingar kring vidare forskning, bland annat; Vad som kommer hända om energin tar slut? Blir energi en klassfråga? Går ett samhälle utan energi tillbaka till ett primitivt samhälle? osv. 2 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Innehållsförteckning: 1. Inledning…………………...……….…..………s(4) 1.1 Syfte………………………………….……..…. s(5) 1.2 Frågeställningar…………………….….…..… s(6) 1.3 Avgränsningar………………………….……...s(6) 1.4 Metod och design...……………………...……..s(7) 1.5 Validitet och reliabilitet…………….......…..…s(7) 1.6 Källor och källkritik…………..….…..……….s(8) 2. Bakgrund……………….…………….......…….s(9) 3 Dagens läge, Globalt, EU, Sverige.……......….s(10) 3.1 Världens energikonsumtion och produktion..s(11) 3.2 EU i dagsläget …………………...………...….s(13) 4. EU:s målsättningar ……………...………..….s(16) 5. Resultat…………………………………….…..s(20) 6. Diskussion………………………………...……s(21) 7. Slutsats……………..…………………….…….s(22) 8. Förslag till fortsatt forskning………………..s(24) 9. Källförteckning…………………….…………s(25) 3 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 1. Inledning Energisystemet som vi idag förlitar oss på runt om i världen är tydligt ett ohållbart system. Både oljan och gasen som tillsammans utgör över 50 procent1 av världens energianvändning beräknas att nå sin produktionstopp (peak) redan runt 2020-20302. Därefter kommer alltså produktionen att tvingas nedåt. Även kolet som utgör knappa 30 procent av världens energianvändning är en fossil källa och beräknas även den att nå en produktionstopp inom de kommande 20 åren, även om dess kurva är betydligt mer ”hållbar” kontra oljan och gasens approximerade kurva.3 Dessa tre fossila primärenergikällorna utgör alltså tillsammans över 80 procent av den totala energitillförseln i världen. Alla dessa källor är fossila och kommer nå en produktionstopp inom de kommande 20 åren. Visst, efter en nådd produktionstopp så stannar inte världen utan det finns självklart en stor del av resurserna kvar. Men Kurvan för möjlig produktion kommer att sakta gå nedåt. Det är alltså ingen långsiktigt lösning för energiproduktion. Det var det ena problemet, det andra problemet med en fortsatt energiproduktion och användning av dessa fossila bränslen är givetvis miljö och klimatfrågan. Just nu är utdöendet bland jordens arter lika hög som på dinosauriernas tid. Visst, vi visste att människan har påverkat och påverkar klimatet, djurlivet och naturen på denna planet på ett extremt negativt sätt men hur allvarligt det egentligen är blundar vi gärna för. Sättet vi idag skapar energi på är alltså helt ohållbart också ur en miljösynpunkt. Utdöende takten av arter är 100 gånger värre än den ursprungliga nivån som råder i en ”opåverkat” miljö och 1000 gånger värre än för bara 500 år sedan4. Detta tyder ju på att vi minsann gör någonting helt fel. Det finns dessutom även många andra tydliga indikatorer vi kan hämta från klimatet på denna jord som tydligt pekar på att det verkar ske en extrem exploatering av hela denna planet. Inte minst indikatorer så som att polarisarna smälter, naturkatastrofer och globaluppvärmning. Skulle alla på denna planet leva som den genomsnittliga Amerikanen idag gör, så skulle vi behöva 4,5 jordglober för att Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 17 3 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 17 1 2 4 http://www.svt.se/natur/manniskan-lika-farlig-som-en-asteroid-1 4 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 det skulle kunna anses hållbart. Även den såkallade miljömedvetna genomsnittliga svensken lever som att det finns 3 jordglober att utgå ifrån5. Det vi alla kan eller i alla fall bör enas om är att dagens energisystem inte är något som vi som mänsklighet kan vara stolta över. Vi exploaterar det enda vi har, vi pumpar ut resurser som om vi hade 4 jordglober att ”ta” av. Dagens energisystem är skevt i förhållande till de förutsättningarna som vi givetvis är bundna till. Både ur ett miljöperspektiv och ur ett hållbart energisystemsperspektiv så går alltså dagens system inte i linje med vad som ens känns rimligt för fortsatt överlevnad och upprätthållande av levnadsstandard på Jorden. Jag kommer i den här rapporten att närmare studera hur EU som samhälle, ekonomi, politisktsystem etc. förhåller sig till en allt mer kritisk energisituation i världen. Jag kommer studera hur läget ser ut idag, men även titta närmare på EU:s framtida målsättningar inom området. Världen står alltså inför en tvungen reformering av dess energisystem. Vi kan definitivt konstatera att en drastisk förvandling av dagens energisystem är vital och egentligen oundviklig för fortlevnad. Vi behöver ”grönare” energi, men vad är egentligen planen? 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att belysa dagens ohållbara energipolitik inom EU. Jag vill visa på att vi idag bedriver ett icke hållbart system. Jag vill klargöra oljefrågan som ett politisktproblem för EU och dess medlemsländer. EU står inför en massiv utmaning som jag med denna rapport vill förtydliga, bryta isär och tillslut kunna lägga fram en klarare och mer förstålig bild av energisituationen inom EU. Jag vill även titta på framtiden och se vad vi har för alternativ till den dominerande oljan och titta närmare på vad EU har för visioner och planer för ett hållbart energisystem. Men också framhålla att EU är långt ifrån ett hållbart energisystem och att vi bör lägga mer resurser på forskning kring framtidens energikällor. Jag kommer ställa EU:s målsättningar för framtiden mot vad verklighetstrogen forskningen och vetenskap inom ämnet säger. Anledningen till att jag vill undersöka just detta grundar sig främst i att jag är 5 http://www.wwf.se/source.php/1348453/LPR%202011%20light.pdf 5 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 intresserad i ämnet men jag anser också att frågan är väldigt viktig och bör belysas så gott det går. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur EU:s energipolitik ser ut idag och för de kommande åren. Om energipolitiken är oberoende av andra aktörer eller inte, om den hållbar för framtiden och om EU:s planer för framtida energisystem är realistisk. Då jag redan har en hypotes om att dagens energisystem inte är hållbart så vill jag också titta närmare på vad som är problemet och hur man i sådana fall kan ändra på det. Jag kommer alltså ifrågasätta EU:s energisystem och deras energimålsättningar för framtiden. 1.3 Frågeställningar Hur ser EU’s nutida energisystem ut? Är EU:s energimålsättningar realistiska och genomförbara? Går EU’s framtidsplaner i linje med hur verkligheten ser ut? Hur skall EU genomföra och organisera en övergång från fossilt till förnybart? 1.4 Avgränsningar Jag har valt att begränsa mitt arbete till inom EU:s gränser. Jag har valt detta då jag anser att ett arbete om den globala oljepolitiken blir för omfattande då skillnaden och förutsättningarna för många U-länder gentemot ett sådant pass välutvecklat politisktsystem som EU är för stora och egentligen också två helt skilda arbeten. Nämnvärt är också att det finns över 40 000 oljefält världen över. Vilket gör att jag inte kan utgå ifrån situationer på specifika fält utan kommer snarare göra en helhetsbedömning över situationen. Jag har även valt att se situationen endast som ett energiproblem och kommer inte ta med politiska maktdilemman som uppstår då nationer med mycket olja eller naturresurser givetvis besitter en stor makt gentemot andra beroende stater. 6 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 1.5 Metod och design Jag kommer göra en hypotesprövande studie då jag redan har en klar bild om att energiläget inom EU är kritiskt. Jag kommer alltså ställa denna hypotes/teori mot vad verkligheten säger och tidigare empirsikt material kring ämnet.6 Detta göra jag på bästa sätt genom att använda mig av en kvalitativ textanalysmetod då jag läser igenom tidigare relevant litteratur angående ämnet och även rapporter gjorda och utformade av EU. En kvalitativ textanalys innebär att texten studeras noggrant och intensivt. Det innebär också att texten ofta innehåller viktigare avsnitt än andra och det gäller då att kunna urskilja just vad som är till nytta för min rapport. 7 Jag kommer använda mig av denna metod just för att jag vet att rapporter och litteratur kring energipolitik sällan handlar just om ett specifikt område utan istället många. Vilket kan göra det rörigt om jag istället skulle använda mig av en kvantitativinnerhållsanalys som istället undersöker ett stort antal analysenheter som alla tillskrivs samma vikt.8 Jag kommer även att behöva tydliggöra och optionalisera vissa ord och begrepp9 Valet att på ett kvalitativt sätt samla in de fakta jag behöver gör jag i tron på att det är det mest effektiva och korrekta sättet. Då jag kommer använda mig av mycket sprid information från många olika källor och sedan vrida, vända och jämföra informationen från de olika källorna. Alternativet hade som sagt varit en kvantitativ metod men då hade det lätt blivit att jag kommit ifrån kärnan i ämnet och dragit ut på sidospår. Ska jag kunna hålla arbetet på en rimlig nivå och hålla mig inom tidsramen är då en kvalitativ studie det bättre alternativet. 1.6 Validitet och reliabilitet Begreppet validitet definieras som följande ”överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationella indikatorer, frånvaro av systematiska fel eller att vi mäter det vi påstår att vi mäter”.10 Det handlar alltså om att tydligöra och förklara de begrepp jag använder så felfritt som möjligt, alltså att mina operationaliseringar är korrekta och mer eller mindre exakta. För 6 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 38 - 42 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 210 8 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 210 9 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 55 10 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 57 7 7 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 att undvika missförstånd.11 Systematiska fel är en av de faktorerna som kan hota reliabiliteten för en rapport som mest. Det handlar om att försöka utföra rapporten på ett så korrekt sätt som möjligt, utan slarvfel och misstag vid faktainsamlingen. Små systematiska fel kan leda till inkorrekt dragna slutsatser vilket helt rubbar bilden av reliabilitet för arbetet.12 Att mäta det som påstås mäta handlar i grund och botten om att följa syftet och de frågeställningarna en ställt upp som grund för hela arbetet. Då ämnet jag undersöker ofta analyseras av en mängd olika siffror och olika enhetsbegrepp är det viktigt vara mycket noggrann. I denna rapport handlar det just också om att samla in information från objektiva och korrekta källor. 1.7 Källor och Källkritik Jag kommer att försöka framställa EU’s framtida energiutmaningar på ett så konkret och exakt sett som möjligt. Detta hoppas jag på att kunna genom att använda material från relevanta artiklar, svenska myndigheter, rapporter från oberoende organisationer, rapporter från EU och läroböcker och annan litteratur kring ämnet. Material från Myndigheter och EU bör vara pålitliga då all fakta är mer eller mindre objektiv. Informationen jag tar från Artiklar, rapporter och litteratur kring ämnet bör också de vara pålitliga då författarna är belästa inom ämnet och mycket är skrivit för undervisningssyfte vilket innebär att de bör byggas på korrekt fakta. Jag kommer även att utgå mycket ifrån Bob Everetts m.fl. bok Energy Systems and Sustainability. Boken ger en tydlig bild av situationen i världen på många olika nivåer. Dels ur ett miljöperspektiv men också ur ett hållbart energiperspektiv vilket gör boken extremt relevant för just min rapport. Boken är skriven av fyra professorer som under en längre tid undervisat, forskat och arbetat med just förnybar energi och miljövänlig teknologi. Boken är omfattande och används bland annat i undervisningssyfte vilket också tyder på att boken är objektiv. Boken framlägger tydligt hur dagens energisystem är icke hållbart och hur oljans framtid med största sannolikhet ser ut. Då väldigt mycket rapporter, litteratur och andra faktakällor går i samma linje som boken Energy Systems and Sustainability drar jag den slutsatsen att innehållet är korrekt, objektiv och har hög validitetsfaktor. 11 12 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 58 Esaiasson m.fl. Metodpraktikan s. 63 8 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 2. Bakgrund Oljan är en väldigt kraftig energikälla samt väldigt lätt att hantera och transportera. Detta har lett till att oljan har byggt upp städer, infrastuktur, hela samhällen och länder, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv. Med en så pass kraftig energikälla har den tekniska utvecklingen tagit enorma steg framåt under hela 1900-talet och utvecklingen forsätter varje dag. Energi är egentligen grunden för all utveckling i ett samhälle. Precis som växterna är beroende av energi från solen för att växa och utvecklas så är vi och våra samhällen beroende av energi från olika energikällor för samhällsuppbyggnad och teknisk utveckling. De senaste 50 åren har oljan varit den mest använda energikällan i världen13. Oljan har utan tvekan varit den energiråvara som bidragit mest till uppbyggnaden av det samhälle vi idag lever i och dess tekniska utveckling. Det svarta guldet har även en väldigt stor del av utformningen och utkomsten av världens ekonomi och dess system. Vi lever alltså i ett samhälle, system och en ekonomi som i stora delar byggts upp på en råvara som är fossil och där med kommer att sina. Människan är helt beroende av fossil energi. Vi står alltså inför en av de största utmaningarna i modern tid, dels problemet med växthuseffekten och den extrema påverkan vi utsatt miljön för, men också en ännu akutare fråga; Vad gör vi när oljan tar slut? Tänk dig in i ett Sverige utan bensin, självklart så skulle detta välutvecklade land fortfarande ”gått runt” då vi fortfarande hade haft vår el och även en viss del av transportmedel, såsom tåg och biobussar. Oljan i sig utgör nämligen endast en minimal del av Sveriges elproduktion.14. Men tänk dig ett Land med ett mindre utvecklat energinät som inte kan förlita sig i samma höga grad på ett beständigt vattenkraftsystem. Där olja även utgör delar av landet elproduktion. Detta är verkligheten i många länder även innanför Europas gränser. Olja i dagsläget har alltså en extremt betydande roll för ett samhälle. Det är inte bara vi privatpersoner som behöver tanka våra bilar som blivit beroende av oljan som drivmedel utan oljan driver också hela samhällen och nationer framåt både dess ekonomi och dess uppbyggnad och uppehälle. Vilket gör energifrågan kring oljan till ett enormt politiskt problem på många olika sätt och vis. Dels genom den aspekten att stora energitillgångar per automatik innebär internationell politiskmakt och inflytande. I dagsläget gör oljan hela kontinenter inte minst Europa och EU helt osjälvständiga och beroende av mer 13 14 http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/ 9 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 eller mindre icke demokratiska länder som besitter stora energitillgångar, såsom SaudiArabien eller Ryssland. Den sinande oljan är ett scenario som många tänkt på som något som inte händer inom de kommande 100 åren. Utan vidare åtanke har vi istället lugnt och försiktigt fyllt upp tanken i vår brummande miljöbov och kört vidare. Men en sådan här framtidsbild är snart inte längre en framtidsbild utan snarare en verklighet. Enligt forskare kan vi redan år 2030 nå produktionstoppen av olja15. Dessutom har vi heller inget val att mer och mer förlita oss på mellanöstern som oljeexportör då redan tre av de fyra största oljefyndigheterna världen över redan nått ”Peakoil” (sin topp av produktion)16. Begreppet ”Peak oil” är en Internationell term som enligt Oxford dictionary17 definieras som den punkten i tiden då den globala oljeproduktionen når sin maximalla möjliga produktion och därefter tvingas produktionen att gradvist avta. 3. Dagens läge, Globalt, EU, Sverige Situationen är alltså akut och som det ser ut i dagsläget kan det till och med bli bekymmer med att hinna få fram effektiva substitut till oljan innan vi når ”peak oil” och oljans dagar tar slut18. Fossila bränslen står idag ”bara” för 93,6 % av Sveriges transportbränslen19. Med den siffran är vi bäst i världen men 93,6 är väl egentligen ingenting att skryta med. Just transportsektorn är också nämligen den största ”miljöboven” i Sverige. Den står för 32,5 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser.20 Ser vi till EU så kommer 20,3 procent av utsläppen från transportsektorn och hela 31 procent från energiindustrin,21 detta visar tydligt på vilket ickehållbart energisystem som EU verkligen har. De slutsatser vi kan dra av detta är att energiproblemet i Sverige just handlar om fossila transportdrivmedel men att vi egentligen har ett relativt välfungerande energisystem utöver just transportsektorn, dock beroende på hur man ställer sig till kärnkraft som i sig utgör cirka 40 % av Sveriges elproduktion. Annars 15 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellt-hot_6970903.svd http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf 17 http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/peak-oil 18 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellt-hot_6970903.svd 19 Mikael Höök, ”Energiläget i världen en kvantitativ överblick”, Föreläsning i Energikunskap Geocentrum, 20 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/ 21 http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf 16 10 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 ligger Sveriges utsläpp från energiindustrin på relativt låga 17,8 % vilket i förhållande till omvärlden, inte minst EU är rätt bra. Detta pågrund av att elproduktionen utgörs främst av just vattenkraft och kärnkraft vilka båda har extremt låga utsläppsnivåer. Även den svenska värmeframställningen står för låga utsläpp då svensk fjärrvärme nästan uteslutande består av biobränslen m.m.22 3.1. Världens energikonsumtion och produktion Hela världens energikonsumtion motsvarar en total på cirka 502 Ej, enheten ”Ej” står för Exajoule, joule är enheten man räknar energi i, 1 Exajoule motsvarar 1018 Joule. Men för att göra det lite lättare att förstå så kan vi räkna i wattimmar, kraftverk använder just wattimmar som grund för sina skattesatser när de levererar el, och är en enhet som de flesta är eller bör iallafall vara bekanta med. En genomsnittlig familj i Sverige använder cirka 87 700 wattimmar per år23 och en Kilowattimme motsvarar 3 600 000 joule.24 Ett annat sätt att beskriva den enorma globala energikonsumtionen är att jämföra just enheten ”Ej” mot ton olja. Så just 502 Ej motsvarar cirka 12 miljarder ton olja. Just olja motsvarar 32,4 % av världens energikonsumtion från ”primärenergikällor”. (Primärenergi är energi som vi fortfarande inte omvandlat till energi som ofta är lättare hanterbar. Alltså den första energiformen. Eller råa bränslen, typ olja, kol, gas, vind, uran etc.) 32,4 % av 12 miljarder ton motsvarar alltså 3882 miljarder ton vilket alltså är så mycket olja som denna världen konsumerar varje år.25 Även fossila gas och kol utgör stora delar av världens konsumtion. Gasen står för 22,1 procent och kolet för cirka 27,4 procent av världen energikonsumtion från primärkällor. Uran, alltså kärnkraft står för 5,1 procent. Detta betyder alltså att endast resterande 13 procent kommer från förnybar energi så som vind, vatten, biomassa etc. detta visar tydligt på hur beroende världen är av fossil energi.26 Även hur miljömedvetna vi än tror att vi är idag så går det inte att undgå konkret fakta. Denna världs energisystem består alltså endast till 13 % av förnybara energikällor. Om vi sedan tar dessa fakta och lägger in det i det framtida ”peak oil” scenariot så ser det inte vidare ljust ut. Om vi bara tittar till oljan så vet vi 22 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/ http://www.falkoping.se/byggabomiljo/energi/radgivningochtips/energiforbrukningihushallen.4.7865cfaf121 d36819ec80007854.html 24 http://www.give2all.org/9/2012/06/vad-Ur-en-kilowatt-per-timme.html 25 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48 - 49 26 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 48 - 49 23 11 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 sedan tidigare att oljan står för 32,4 procent av världens konsumtion, detta motsvarar cirka 162,6 Ej. Konsumtionen av olja förväntas inte att gå upp med mycket innan ”peak oil” inträffar, utan ser ut at ha stagnera något. Man räknar med att mellan 2020 och 2030 så kommer konsumtionen tvingas nedåt pågrund av minskad produktionsförmåga och att vid år 2050 så ligger maximala produktionsförmågan av olja på cirka 60 Exajoule. Detta innebär att oljan bara skulle kunna utgöra cirka 10 - 12 procent av energikonsumtionen om konsumtionsbehoven ser liknande ut 2050, alltså en konsumtion på cirka 502 Ej. Även gasen beräknas tvingas nedåt från dagens 111,1 Ej till en maximal produktion på cirka 80 Ej vilket skulle motsvara cirka 15 - 16 procent av energikonsumtionen. Kolet beräknas att nå en produktionstopp runt 2020 - 2030 men har en betydligt stabilare kurva och kommer i princip kunna ha en liknande produktionsförmåga 2050 som det har i dagsläget. Alltså en konsumtion på 137,3 Ej vilket motsvarar 27,4 procent. Räknar vi sedan ihop den beräknade produktionsförmågan utav de tre fossila energikällorna så beräknas de tillsammans kunna ha en produktionsförmåga på cirka 50 - 55 procent om man räknar att ett nutida energikonsumtionsscenario även råder 2050. 50 procent skulle alltså motsvara cirka 250 Exajoule. Detta betyder att antingen uranet med sin kärnkraft kommer behöva gå upp från sina 5,1 procent och 25,6 Ej och fylla det hållet som uppstått på cirka 150 Ej eller att energi från de förnybara energikällorna kommer att behöva skjuta i höjda från dagens 13 procent och 65,3 Ej för att täcka upp för de alltmer svikande fossila energikällorna. Om det konsumeras lika mycket energi 2050 som i dagsläget kommer det allstå uppstå ett hållrum på cirka 150 160 Ej eller med andra ord 30 procent.27 Men problemet är att 2050 så beräknas energibehovet vara uppe på cirka 821 Ej28. Om så nu skulle vara fallet vilket är högst troligt då en alltmer teknologisk vardag breder ut sig runt om i världen och med ny teknik och nya elektroniska uppfinningar etc. så kommer det krävas betydligt mer energi än idag. Det finns också studier som pekar på att även vid energieffektivisering så minskar inte den totala energikonsumtionen, om till exemplet det blir mer gynnsamt med något så använder man det istället mer vilket då gör att man ändå konsumerar lika mycket el trots en effektivisering. Teorin kallas för ”the Rebound effect” och den menar också att om man tjänar t.ex pengar på att isolera hemma, då elräkningen blir billigare, men då använder man pengarna på en utlandssemester med ett flygplan, vilket är lika miljöfarligt om inte ännu värre.29 27 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 16 - 17, 48 - 49 Moriarty, Patrick. & Honnery, Damon., Rise and Fall of the Carbon Civilisation S. 180 29 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 601 - 602 28 12 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Dessutom så beräknas givetvis befolkningsmängden på denna planet gå upp de kommande åren. FN räknar på att den totala globala befolkningsmängden 2050 förväntas gå upp från dagens 7,2 miljarder till 9,6 miljarder människor.30 En ökad befolkningsmängd betyder givetvis också en ökad energikonsumtion. Då detta stämmer betyder det alltså att det kommer bli ett hålrum på cirka 570 Exajoule då den fossila kraften enbart kommer kunna utgöra cirka 250 Ej. Detta betyder att det förväntade hållrummet mellan fossil energi och annan energi vare sig från uran eller förnybart motsvarar 570 Exajoule. Bara hållrummet i sig utgör alltså mer än dagens totala energikonsumtion på 502 Ej. Vi behöver alltså gå från en förnybar energiproduktion som i dagsläget ligger på 65,3 Exajoule till en produktion på flera hundra Exajoule bara på några år om vi vill upprätthålla denna levnadsstandard, tekniska utvecklingen och energiförbrukningen vi har idag. 3.1 EU i dagsläge Ser vi till EU:s energikonsumtion så ligger siffran på cirka 70 Exajoule per år eller motsvarande 1683 miljoner ton oljeekvivalenter.31 EU:s energiproduktion kommer från cirka 18,8 procent naturgas, 28,7 procent från Uran genom kärnkraft, 20,9 procent fasta bränslen främst kol, 8,9 olja, 2,5 andra källor och 22,3 från förnybart. 22,3 procent förnybart tycks låta relativt bra, men dessa siffror är endast själva produktionen. EU är nämligen extremt beroende av import av energi, över hälften av EU:s energiförbrukning (cirka 53 procent) kommer just från importerad primärenergi. Det verkar även finnas ett visst samband med utökad energi från förnybara primärkällor och en ökad energiimport i stort. Importen består främst av olja men nu på senare tid även till stor del utav gas och även fasta bränslen. Ryssland har länge varit det land som EU varit mest beroende av vad det gäller importerad energi, cirka 34 procent av EU:s oljeimport kommer från Ryssland. Även importen av fasta bränslen (främst stenkol) kommer huvudsakligen från Ryssland som står för cirka 25 procent av EU:s import av fasta bränslen. Fasta bränslen importeras också i stor utsträckning från USA, cirka 23 procent, Colombia cirka 23 procent och även Sydafrika, Australien, Qatar etc. Givetvis står även gasjätten Ryssland även för en extremt stor del av EU:s import av just Naturgas. 30 31 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Afrikas-befolkning-fordubblas-till-2050/ http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv 13 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Ryssland tillsammans med Norge och Algeriet står för över 76 procent av EU:s import av naturgas. På samma sätt är oljeimporten begränsad till endast ett fåtal länder, Ryssland, Norge och Saudiarabien står för över hälften (cirka 53 procent) av EU:s oljeimport. Även importen av stenkol kommer alltså bara från ett fåtal länder, Ryssland, Colombia och USA står för cirka 72 procent av stenkolen som EU importerar. EU har alltså ett enormt behov av Energi och säkrar sina behov genom import. Över 50 procent av den energi vi använder inom EU är alltså importerad. EU är enormt beroende av utomstående aktörer framför allt Ryssland, Saudiarabien, Norge, USA, Colombia och många andra stater. Det EU är mest beroende av är just Olja och Naturgas. Av den Naturgas som konsumeras inom EU är cirka 65 procent importerad och av den olja som konsumeras här så har EU ett beroende på nästan 90 procent av importen (cirka 88,2 procent).32 Vad det gäller importen utav olja har EU försökt att variera sin import från många olika länder så att man slipper bli helt och hållet beroende av en leverantör. Även om så är fallet då just nästan 34 procent av oljan kommer från Ryssland så har EU flera olika leverantörer som också de har en betydande roll. Bland annat Norge, (cirka 11 procent) Saudiarabien, (cirka 9 procent) Nigeria, (cirka 9 procent) Libyen, (cirka 9 procent) och ett 10-tal andra länder med en något lägre export.33 Vad det gäller Stenkol och Naturgas så har EU ett större beroende till ett mindre antal länder vilket kan bli problematiskt vid politiska problem, inte minst i en situation liknande den i Ukraina. EU har ett extremt energiimportsberoende till Ryssland. Stoppar Ryssland sin export så stannar stora delar av EU. Detta ger Ryssland en enorm politiskmakt som man inte kan blunda för. EU har med andra ord låtit sig bli beroende av dels fossila bränslen men inte nog med det så har vi även gått och blivit mer eller mindre helt beroende av stater som inte delar liknande uppfattningar vad det gäller demokrati, mänskliga rättigheter etc. Detta är inte bara skrämmande rent politiskt utan också rent energimässigt. Ryssland som nation kommer förmodligen att nå nationell ”peak oil” redan 2015 och sedan kommer produktion och där med även exporten att tvingas nedåt. Detta kommer att bli en allvarlig händelse för både Rysslands ekonomi, EU:s energi och hela dess system. Även Sverige kommer att drabbas då cirka 40 procent av den olja vi konsumerar i detta avlånga land importeras just från Ryssland. 32 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Main_origin_of_primary_energy_impor ts,_EU-28,_2002%E2%80%9312_(%25_of_extra_EU-28_imports)_YB14.png 33 14 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Detta kommer betyda att Sverige och EU kommer att i framtiden tvingas förlita sig på andra länder som leverantörer av olja.34 För eller senare kommer förmodligen EU och även stora andra områden i världen att tvingas dra sig mer och mer mot Mellanösterns olja. Saudiarabiens Gigantfält ”Ghawar” är nämligen världens största oljefyndighet och då de resterande tre av de fyra allra största gigantfälten i världen (Cantarell i Mexiko, Samotlor i Ryssland och Burgan i Kuwait) redan verkar ha nått sin absoluta produktionstopp så har omvärlden inget val än att förlita sig på Saudiarabien som oljeexportör. Enligt Saudiarabiska myndigheter så visar ”Ghawar fältet” inga som helst tecken på att ens vara i närheten av att nå en produktionstopp. Men då Ghawarfältet har pumpat olja enda sedan 1950-talet så diskuteras detta dock flitigt internationellt och frågan är om man verkligen kan lita på vad en sådan oljeberoende (rent ekonomiskt) nation påstår om sina egna oljefält35. Mycket möjligt är att de Saudiska myndigheterna försöker upprätthålla tilliten till olja som energikälla då större delen av Saudiarabiens ekonomi bygger just på export av olja. Men så länge just olja har den betydande rollen för att nationer skall kunna gå framåt, system skall kunna fungera och våra bilar skall kunna förflytta oss, så kommer världen just att tvingas förlita sig på Saudiarabien. Det enda sättet om man som nation eller större system vill kunna slippa ett sådant beroende till en nation med helt andra värderingar är om man tänker om och tänker rätt. Olja är inte framtiden, statistiken talar tydligt för att oljan som största energikälla är just historia. Man kan också diskutera huruvida det finns stora mängder gömda oljereserver runt om i världen som ännu inte hittats. Men problemet där är att man inte längre hittar några så kallade ”gigantfält” längre och de fält man möjligtvis hittar påverkar knappt den globala ”peak oil” teorin överhuvudtaget. Ett gigantfält är ett oljefält som enorma mängder olja. I världen idag finns det cirka 47 000 oljefält som dagligen producerar olja. Cirka 100 av dessa 47 000 är så kallade ”gigantfält” och bara de 100 oljefälten står tillsammans för över 50 procent av världens oljetillgångar36. Därför kvittar det i princip om man hittar vanliga oljefält, de blir ändå bara en i mängden bland de 47 000 andra oljefälten runt om i världen. 34 http://cornucopia.cornubot.se/2014/06/ryssland-nationell-peak-oil-exports-nas.html http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf 36 http://www.tekniskamuseet.se/1/842.html 35 15 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 4. EU:s målsättningar EU har en rad olika målsättningar de kommande åren för miljö, klimat och energi. Till 2020 har EU beslutat att vissa målsättningar ska vara uppfyllda, dess målsättningar brukar förkortas ”20 - 20 – 20”. Dels vill EU minska växthusgasutsläppen med 20 procent (jämfört med utsläppsnivåerna 1990), de ska även sänka energiförbrukningen med 20 procent, höja andelen förnybar energi till 20 procent av den totala energikonsumtionen och höja andelen biobränslen inom transportsektorn till 10 procent inom hela EU. Det övergripande klimatmålet för hela satsningen är att hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än 2 grader sedan innan industrialiseringen påbörjades. Detta ska gå till på lite olika sätt, bland annat genom nya lagar kring utsläppsrätter, fattiga länder inom EU ska även tillåtas fortsätta med sina utsläpp så länge rikare länder kan lyckas kompensera utsläppsminskningar åt dem. 37 Just nu ligger den totala energianvändningen inom förnybar energi på cirka 11 procent38. EU vill alltså höja denna sektors användningsområde till 20 procent tills 2020. Detta kräver alltså ett enormt arbete inom forskning och utveckling av förnybara energialternativ, inte minst genom biomassa, vindkraft och solkraft. I dagsläget står biomassa för 65 procent av EU:s förnybara energiproduktion resterande procent delar vindkraft, solkraft, vattenkraft och andra mindra energikällor på. Problemet där blir att alla dessa energikällor är beroende av speciella väderförhållanden. Dock så ser EU ut att klara av sina målsättningar gällande förnybarenergi. Energianvändningen förväntas alltså uppnå 20 procent från förnybart då elanvändningen inom EU förväntats 2020 att komma från cirka 34 procent förnybarenergi. I ett scenario där vinkraften då står för cirka 14 procent, 10,5 från vattenkraft, 6,6 från biokraft, 2,7 från solenergi och resterande från geotermisk eller havsenergi.39 Detta är ju givetvis bra då den förnybara kommer kunna konkurera ut viss fossilenergi från elproduktionssektorn, men samtidigt är det ingen elproduktion som i längden kan ersätta fossil energi då den kräver rätt förutsättningar och går heller inte att förvara på samma sätt som kol, uran eller olja. EU vill alltså också sänka energianvändningen med 20 procent, detta genom energieffektivisering och utbildning kring 37 http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/ 38 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Renewable_energy_statistics 39 http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/eus-vindkraft-tredubblas-till-2020/ 16 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 minskad energianvändning. Detta kan dock bli svårare att lyckas med då flera studier angående energieffektivisering ofta pekar på att trots en effektivisering så använder vi fortfarande lika mycket energi. Antingen genom att använda de effektiviserade produkterna mer eller att vi istället lägger energi på fler eller andra saker. Som jag tidigare nämnde så stödjer bland annat teorier som ”The rebound effect” just denna tes.40 Dessutom tyder alla studier på att det definitivt kommer behövas mycket mer energi i framtiden inte minst inom EU i och med den tekniska utvecklingen som dagligen sker. Som jag tidigare nämnde ligger dagens totala globala energianvändning på cirka 502 exajoule per år och förväntas att nära på behöva fördubblas till 2050. I och med att cirka 80 procent av dagens primärenergi kommer från fossila bränslen som också håller på att nå sin produktionstopp och tvinga produktionen nedåt (speciellt oljan) så är det högst osannolikt att EU någonsin kommer att kunna nå en målsättning som innebär minskad energianvändning. Det tredje ”20 målet” är, som sagt var, att sänka växthusgasutsläppen med 20 procent. Detta går hand i hand med att övergå till ett förnybart energisystem och en minskning av fossil energianvändning. Just målsättningen att minska växthusgasutsläppen med 20 procent är det EU ser som det mest akuta. EU grundar hela sin satsning på att försöka hindra den globala uppvärmningen från att öka med mer än 2 grader sedan innan industrialiseringen påbörjades. De ser alltså den globala uppvärmningen och klimatpåverkning som det mest akuta problemet vad det gäller energi och miljö. Givetvis är miljö och klimatpåverkan ett enormt problem som bör ses till på alla möjliga sett. Men det går också att argumentera för att det snarare är energifrågan som är mest akut. Dessa båda problem är helt skilda från varandra men går samtidigt hand i hand, jobbar man för det ena får man det andra på köpet oavsett motiv. En annan målsättning till 2020 är att öka det förnybara bränslet inom transportsektorn. Transportsektorn utgör idag nästan en fjärdedel av EU:s växthusgasutsläpp41 och är alltså ett enormt viktigt område att arbeta med. Det är även den sektorn som överlag använder sig av mest fossil energi per procent. Beroende på vad man räknar in som biodrivmedel och förnybara drivmedel så kan man säga att Sverige redan nått EU:s 10 procents målsättning.42 Men det finns väldigt mycket att jobba på vad det gäller biodrivmedel. Dels effektivisering, utvinning på ett etiskt och hållbart sätt och 40 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 601 - 602 http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf 42 http://www.energimyndigheten.se/press/pressmeddelanden/sverige-har-natt-eus-2020-mal-om-10procent-fornybart-i-transportsektorn/ 41 17 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 produktion. Det finns vissa drivmedel som klassas som ”miljövänlig” men i själva verket (på olika sett) egentligen inte är såpass miljövänlig. Ett exempel kan bland annat vara dagens etanol. Sverige producerar bara 34 procent etanol själva och importerar resten43. Långväga importer ger höga utsläpp och den riktiga utmaningen blir istället att börja försöka producera sin egen energi och sina egna drivmedel. Först då slipper vi ett beroende från ickedemokratiska nationer och kan på allvar prata om klimatåtgärder. EU:s klimat och energimål till 2030 ser ut som följande. De vill minska växthusgasutsläppen med 40 procent jämfört med 1990 års nivå, andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent av det totala och energieffektiviteten ska öka med 27 procent 44. EU:s framtidsvisioner och målsättningar till 2050 är framförallt att minska växthusgasutsläppen med 80-95 procent.45 Alla dess mål hänger extremt mycket på huruvida vi kan få fram ett effektivt miljövänligt substitut till fossila drivmedel. I dagsläget så drivs cirka 95 procent av EU:s alla olika transporter av fossila bränslen.46 Så utmaningen att gå från cirka 5 procent till 10 procent inom transportsektorn till 2020 skulle bara det vara ett komplicerat men stort steg. Om detta skall kunna lyckas och att förnybara drivmedel växer ännu mer i framtiden hänger på om man lyckas ta fram, ekonomiskt gynnsamma och effektiva alternativ till oljan. Det finns redan många olika alternativ i dag såsom olika sorters etanol eller biodieslar men fortfarande inget som riktigt slagit igenom. Detta mycket pågrund av att det fortfarande är mer ekonomiskt gynnsamt både för leverantörerna och konsumenterna att fortsätta med bensin som drivmedel till transport. Dessutom är det svårt att svara på vilken framtida kapacitet biodrivmedel kommer att ha. Ser man till dagsläget så är vägen väldigt lång för biodrivmedel att konkurera ut de fossila drivmedlen, både rent ekonomiskt och energieffektivt. Men det sker forskning och utveckling av nya miljövänligare drivmedel varje dag. Bland annat har forskare utvecklat ett sätt att framställa etanol genom cellulosa. Kan denna metod förbättras, effektiviseras och industrialiseras så kan bland annat Sverige gynnas något oerhört, då Sverige just har en stor skogs och pappersindustri som ofta har stora mängder spillprodukter som i sådana fall skulle 43 file:///C:/Users/Daniel%20Kvist/Downloads/drivmedelsrapport-2013.pdf http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/ 45 http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf 46 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Share_of_renewable_energy_in_fuel_c onsumption_of_transport,_2012_(%25)_YB14.png 44 18 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 kunna användas till framställningen av etanol47. Då transporter står för just en fjärdedel av EU:s alla utsläpp48 så är just drivmedelsituationen oerhört viktig att få bukt på om EU vill nå sina målsättningar. Ett annat problem är elproduktionen som i dagsläget produceras till över 50 procent av fossila bränslen. Vi i Sverige använder minst fossila bränslen till vår elproduktion jämfört med resten av EU, då vi här i Sverige har väldigt bra förutsättningar för vattenkraft som utgör största delen av elproduktionen tillsammans med vår kärnkraft. Men vissa länder inom EU, tillexempel Malta, Cypern och även Polen med flera förlitar sig i väldigt stor utsträckning till fossila bränslen även för sin elproduktion.49 Det kommer alltså bli en enorm utmaning att reformera EU:s elproduktion, huruvida man ska fylla hela Europa med vindkraftverk och solceller eller om man ska satsa på kärnkraft. Att satsa förnybart är oerhört ekonomiskt påfrestande då förnybarenergi i regel inte är alls lika effektivt som fossil energi. Om vi tillexempel tar vindkraften, hela Sveriges vindkraftnät består utav cirka 2800 vindkraftverk med en sammanlagd effekt på cirka 7 TWh vilket alltså utgör cirka 5 procent av den totala elanvändningen.50 För att få lite perspektiv så kan man jämföra med en mer etablerad elproduktion här i Sverige tillexempel kärnkraften. Sverige har totalt 10 kärnkraftverk som tillsammans utgör en effekt på cirka 60 TWh per år. Alltså en genomsnittlig effekt på cirka 6 TWH per kärnkraftverk årligen51. Sveriges 2800 vindkraftverk har alltså en sammanlagd effekt som motsvarar effekten från nätt och jämnt endast ett av våra kärnkraftverk. Ett vindkraftverk kostar ungefär mellan 12-15 miljoner per MW, ett normalt modernt vindkraftverk ligger ofta någonstans på mellan 2-3 MW. Vilket alltså betyder att det kostar cirka 30 miljoner att bygga ett vindkraftverk. Med ett elpris på cirka 40 öre per kWh tar det i runda slängar 12 år innan ett vindkraftverk ”lönar” sig rent ekonomiskt.52 Detta betyder alltså dels att vindkraft i sig egentligen inte är något som kan ersätta fossil energi, dessutom är vindkraften likt de flesta andra förnybara energikällorna extremt väderberoende och kräver rätt förutsättningar. 47 http://www.sekab.se/bioraffinaderi/ http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf 49 http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion-med-fossilabranslen/ 50 http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/ 51 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_BR_08_A01BR1301.pdf 52 http://vind.kraftig.se/ 48 19 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Något som EU dock kan genomföra på ett smidigare sätt är att minska energianvändningen inom vissa områden. Uppvärmning är ett bra exempel, I Storbritannien går cirka en fjärdedel av deras energi åt till hushållning53 och cirka 60 % av energin till hushållen går åt till just uppvärmning.54 Detta är ett område som man verkligen hade kunnat spara energi på, bland annat genom isolering och smartare uppvärmningssystem. Men i det stora hela kan man sammanfatta det med att om EU:s målsättningar skall kunna uppnås så behövs mycket mer förnybarenergi överlag och inte minst förnybara drivmedel till våra transporter, detta instämmer även Sveriges före detta energiminister Anna-Karin Hatt med.55 5. Resultat Resultatet av denna rapport visar att EU:s målsättningar för 2020, 2030 och 2050 kan kännas lite väl optimistiska. De är givetvis genomförbara men då krävs ett enormt arbete, enorma ekonomiska resurser till forskning och utveckling av förnybar energi. Vissa länder producerar alltså fortfarande nästan all sin el från fossila energikällor detta kommer behövas helt vändas upp och ner om målsättningarna ska kunna uppfyllas. Samtidigt som EU:s målsättningar känns optimistiska så tyder viss statistik och framtidsrapporter på att satsningen ändå inte kommer räcka rent energimässigt. Ser vi till klimatet så handlar satsningen just om att inte överskrida en globaluppvärmning med 2 procent sedan industrialisering började. Detta är definitivt genomförbart om de målsättningarna som satts uppnås. Men om man just ska se på det energimässigt så kan det alltså bli svårt. Dels för att EU satsar på minskad energianvändningen medans nästan alla studier visar på att det kommer krävas extremt mycket mer energi både 2020, 2030 och framförallt 2050 än vad vi använder idag. När de fossila bränslena sinar krävs därför ett nytt energisystem. EU:s el bör tillverkas från förnybara källor och möjligtvis även kärnkraft om det ska kunna gå runt. Samtidigt som transportsektorns drivmedel helt måste reformeras. Prognoser för 2050 visar att en maxproduktion för olja kommer ligga på 60 exajoule vilket betyder att det inte finns en chans i världen att EU skall kunna använda olja både som källa till elektricitet och drivmedel till 53 https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/201167/uk_housing_fact_fi le_2012.pdf 54 Everett, Bob. Energy systems and sustainability. S. 95 55 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/231264 20 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 fordon. Vi kan också konstatera att EU är helt beroende av energiimport, 53 procent av energiförbrukningen inom EU är just importerad energi som i många fall kommer från ickedemokratier. Vi tvingas förlita oss på och bli helt beroende av stater som inte delar samma uppfattningar om ens sådana simpla saker som mänskliga eller demokratiska rättigheter. EU är alltså extremt beroende av Ryssland och detta är ett beroende som knappast går över med några nikotinplåster. 6. Diskussion Det som denna rapport egentligen visar är att vi helt enkelt använder onaturligt mycket resurser och att denna planet inte kommer klara av det om det fortgår. Vi lever alltså som att det finns 3 eller 4 jordglober att ta av. Jag tror att det är här problemet ligger. Vi har vant oss vid något som inte är hållbart i ett längre perspektiv. Folket bör försöka byta tankemönster och framförallt handlingsmönster i vardagen. Det krävs också mycket mer utbildning inom ämnet och ett större förstående för den nutida och framtida situationen. Personer med politisk makt måste börja ta ett större ansvar och visa vägen mot en grönare och hållbar värld. Politiska makter kommer också behöva göra det ekonomiskt gynnsamt med grönare energi. Så länge kapitalismen styr världen och energimarknaden verkar det inte finnas några hinder för att låta den fossila energiprocessen fortgå. Utvecklingen inom energi går i alla fall alltid framåt och effektiviseras, men detta kan i sin tur leda till att användningen av energi och bränslen ökar, detta måste vi ha i åtanke och inte låta oss luras. Energieffektivisering ska ju egentligen vara något bra och inte leda till en ännu större energianvändning. Vi behöver en radikal förändring i hur vi idag slösar energi runt om i världen, det är enligt mig ett avgörande moment i arbetet mot ett hållbart energisystem. Både om man ser på situationen ur ett miljö eller energiperspektiv så består arbetet i att minska energiförbrukningen. EU har detta som ett krav både till 2020 och 2050, men om våra livsstilar (och samhällstilar) inte förändras så ser de målsättningarna ut som en ren utopi, då all forskning just pekar på en enorm ökning av energi i framtiden. Det kommer aldrig kunna gå runt om vi fortsätter i den takt som vi använder energi idag. Vi kommer aldrig mer påträffa en lika hanterbar och energistark energikälla som olja och därför kan vi inte fortsätt leva som att den är oändlig. Dessutom bör vi satsa den energi vi i dagsläget besitter, alltså oljan, för att framställa alternativa metoder att tillverka energi på. Det kommer gå åt enorma mängder energi i arbetet mot ett förnybart och 21 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 hållbart system, därför bör så mycket resurser som möjligt läggas på just detta nu när vi har tillräckligt med energi. Det finns inte en chans att vi någonsin kommer kunna producera dubbelt så mycket energi som vi gör idag fast utan våra kära fossila bränslen, om det inte satsas både ren vilja och rent ekonomiskt. Tvingas tillexempel oljeproduktionen ner till cirka 60 exajoule per år till år 2050 som den just förväntas att göra så har vi ingen riktig ”backup plan” vi har levt på ett ohållbart sätt och för eller senare kommer detta att straffa sig. Ett framtidsscenario kan mycket väl bli så att energi kommer att vara en klassfråga och visst, det är det redan idag om man ser på det globalt sett. Men det finns säkert en god chans att energi i framtiden inte kommer räcka till och att det blir en klassfråga i samma utsträckning som mat är idag i världen. Vi i Sverige kommer förmodligen inte drabbas av ett sådant scenario då vi har ett stabilt elnät utan fossila bränslen. Men som sagt var så står halva EU:s energiförbrukning under de fossila bränslenas svarta moln. Detta kan betyda att vissa länder inom EU kommer få det svårt i framtiden, utan energi så fungerar inte städer, samhällen eller nationer. Ett annat framtidscenario kan ju förstås vara att EU lyckas med sina målsättningar (även om det känns långt borta) och vi lär oss nya sätt att producera effektiv förnybar energi på många olika sätt. Detta hade kunnat leda till att varje land skulle kunna försörja sig själva rent energimässigt. Vi i Sverige hade kunnat förlita oss mycket på biobränslen och energi från skogen medans länder på sydligare breddgrader hade kunnat vända sig till solens energi med solceller etc. Om varje land lyckas få fram sätt att producera sin egen energi så slipper vi också beroendet av andra länders energi. Vi slipper förlita oss till Ryssland eller Mellanöstern och andra länder som inte delar samma demokratiska uppfattningar som oss. I ett sådant scenario är resurserna mer jämnt fördelade mellan alla länder vilket även gör att ”makten” blir mer jämnt fördelad och detta hade förmodligen också lett till att det lättare skulle kunna uppstå mer global politik och till och med kanske globalare demokrati. Fördelas resurserna så fördelas makten och fördelas makten så börjar vi närma oss en rättvisare och mer demokratisk värld. 7. Slutsats Jag har i den här rapporten lagt fram en tydligare bild utav hur dagens energisystem ser ut inom EU. Jag har visat att den energi vi använder innanför EU:s gränser till stor utsträckning är importerad energi, i många fall från icke helt demokratiska stater. Detta gör EU extremt 22 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 beroende och därmed heller inte självständigt. Dessutom så ger man andra stater maktpositioner då man försätter sig i ett beroende till dem. Jag har även klargjort EU:s målsättningar för framtiden, jag har analyserat energiläget i dagens samhäll och även i framtida samhällen. Med detta som grund har jag därefter kunnat dra slutsatser huruvida EU:s energi och miljöpolitik är realistisk och genomförbar eller inte. Det rapporten slutligen har kommit fram till är att EU har ambitiösa målsättningar om man ser till tidsramen för utveckling av förnybar energi etc. Men samtidigt så kanske målsättningarna inte ens räcker till om man jämför dem med vad forskningen säger om hur mycket energi vi kommer behöva redan år 2050. EU lägger även grunden för hela sin klimat och energisatsning vid just klimatfrågan men bör kanske egentligen lägga mer fokus på just energifrågan, då den kan komma att bli mer ”akut” då tidigare studier tydligt visar på att oljan kommer nå en produktionstopp mellan 2020-2030. Den oljan som EU förlitar sig till i väldigt stor utsträckning på håller alltså på att sina. EU:s målsättningar är givetvis genomförbara, men då bör vi alla reagera. Inte minst politiker och maktinnehavare, enligt EU:s redovisningar och rapporter så kommer energisystemet förändras successivt under en längre period, med milstolpar som 2020, 2030 och 2050. EU kommer satsa mycket på energieffektivisering inom alla sektorer. EU kommer också satsa mycket på förnybarenergi genom att skapa mer jobb inom hållbarenergi och utveckling. De kommer också göra det mer ekonomiskt gynnsamt för att den förnybara energimarknaden så att den skall kunna blomma ut. Men en tydlig konkret slutsats jag kan dra är att vi använder för mycket energi än vad som är proportionellt på denna planet. En genomsnittlig svensk lever som att det finns tre jordglober att ta av rent energimässigt. Detta i sig är inte hållbart, vi måste effektivisera vår användning och börja kontrollera våra energibehov. Vi använder alltså på tok för mycket energi än vad som kan anses som hållbart. Detta kommer leda till konsekvenser i form utav energibrist etc. Saken i alla fall är säker är att oljan inte kommer finnas där för alltid. man inte bygger Rom på en dag och på samma sätt så byter man inte oljan mot ett miljövänligt alternativ på en dag. Det kommer krävas mycket forskning och tid för att effektivisera och industrialisera. För varje dag som går kommer vi närmare oljans produktionstopp och om vi den dagen står där utan täckning så stannar en stor del av EU upp. 23 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Vi måste alltså redan nu eller egentligen för länge sedan börja satsa på nya bränslen och drivmedel. 8. Förslag till fortsatt forskning Vad kommer hända om energin tar slut? Blir energi en klassfråga? Går ett samhälle utan energi tillbaka till ett primitivt samhälle? Vad händer om jordens temperatur istället höjs ännu mer? Vad händer när världens resurser och energi blir mer fördelade? Kommer världen gå mot global demokrati? Eller kommer systemet rubbas? Alla dess frågor för fortsatt forskning går även i linje med denna uppsats, men på ett mer generellt sätt. Man kan mycket väl sätta alla dessa frågor mot en liknande bakgrund som återfinns i denna uppsats. En fråga som jag tycker är väldigt intressant är just hur synen på energi kommer bli i framtiden, om vi inte hinner med i utveckling finns det förmodligen en stor chans att energi just blir en klassfråga ännu mer utbrett än idag. Då denna uppsats och även mycket annan forskning och andra studier tyder på att det mycket väl kan bli svårt att hinna förändra vårt energisystem innan de fossila resurserna är slut så blir denna fråga extremt relevant att forska vidare i. Även fortsatt forskning om klimatpolitiken är med en sådan bakgrund väldigt relevant och inte minst intressant. Låt säga att vi inte tar klimathotet på tillräckligt stort allvar. Hur borde man istället organisera arbetet för klimaten utifrån ett politiskt perspektiv? Även frågan kring arbetet mot en globalare demokrati är intressant ur ett energiperspektiv. Låt säga att vi lyckas med hållbar och förnybar energi och att varje land lyckas framställa tillräckligt för deras egna behov. Detta skulle innebära inget energiberoende mellan länder, vilket i sin tur leder till att det skulle bli en helt annan maktfördelning mellan stater mot hur det ser ut i dagsläget. Om makten sprids ut mellan fler länder finns det kanske också en stor chans att staterna närmar sig varandra rent politiskt och demokratiskt? 24 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 9. Källförteckning: Elektroniska källor: Cornucopia.cornubot.se, Okänd skribent, Ryssland: Nationell peak oil exports nås 2013 – 2015, 2014. [online] Tillgänglig via: http://cornucopia.cornubot.se/2014/06/ryssland-nationell-peak-oil-exports-nas.html [Hämtad den 2014–12-09] Energikunskap, Okänd skribent, 2014. Olja [online] Tillgänglig via: http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/Vad-ar-energi/Energibarare/Fossil-energi/Olja/ [Hämtad den 2014–09-09] Energimyndigheten, Okänd skribent. 2014 [online] Tillgänglig via: http://www.energimyndigheten.se/press/pressmeddelanden/sverige-har-natt-eus-2020-mal-om-10-procentfornybart-i-transportsektorn/ [Hämtad den 2014–12-10] Ekonomifakta, okänd skribent, 2014 [online] Tillgänglig via: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Elproduktion/ [Hämtad den 2014-09-09] Ekonomifakta, Okänd skribent. 2013 [online] Tillgänglig via: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Miljo/Utslapp-i-Sverige/Vaxthusgaser/ [Hämtad den 2014–12-01] Ekonomifakta, Okänd skribent. ”Elproduktion med fossila bränslen – internationellt” 2013 [online] Tillgänglig via:http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Energibalans-internationellt/Elproduktion-med-fossilabranslen/ [Hämtad den 2014–12-11] Europa.eu, Insyn i EU‑politiken: Klimatåtgärder, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013. [online] Tillgänglig via: http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/climate_action_sv.pdf [Hämtad den: 2014-12–03] Europa.eu, Okänd skribent ”Insyn i EU‑politiken: Transport”, Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2013. [online] Tillgänglig via: http://europa.eu/pol/pdf/flipbook/sv/transport_sv.pdf [Hämtad den 2014-12-10] Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,”consumption of energy” 2014. [online] Tillgänglig via: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Consumption_of_energy [Hämtad den 2014–1208] Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,”Energiproduktion och import” 2014. [online] Tillgänglig via: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Energy_production_and_imports/sv [Hämtad den 2014–12-09] Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent (energy import statistics) 2014. [online] Tillgänglig via:http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/File:Main_origin_of_primary_energy_imports ,_EU-28,_2002%E2%80%9312_(%25_of_extra_EU-28_imports)_YB14.png [Hämtad den 2014–12-09] Eurostat.ec.europa.eu, Okänd skribent,” Renewable energy statistics” 2014. [online] Tillgänglig via: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Renewable_energy_statistics[Hämtad den 2014– 12-09] Eu-upplysningen.se, Okänd skribent, ”klimatmål för att stoppa global uppvärmning” 2014. [online] Tillgänglig via: http://www.eu-upplysningen.se/Om-EU/Vad-EU-gor/Miljopolitik-i-EU/Klimatmal-for-att-stoppa-globaluppvarmning/ [Hämtad den 2014–12-09] Eva Stattin, Energi: möjligheter och dilemman. (2007). Stockholm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. S. 48 [online] Tillgänglig via: http://www.kva.se/Documents/Vetenskap_samhallet/Energi/Utskottet/2013/energiboken_rev3_2013.pdf [Hämtad den 2014-09-19] 25 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Falkoping.se, Marcus Wennergren, ”Energiförbrukning i hushållen” 2010. [online] Tillgänglig via:http://www.falkoping.se/byggabomiljo/energi/radgivningochtips/energiforbrukningihushallen.4.7865cfaf121 d36819ec80007854.html [Hämtad den 2014–12-08] Gröna bilister 2013, Drivmedelsrapport, 2013. Rapporten är framtagen av Per Östborn, Jakob Lagercrantz och Mattias Goldmann. [online] Tillgänglig via: file:///C:/Users/Daniel%20Kvist/Downloads/drivmedelsrapport2013.pdf [Hämtad den 2014-12-10] Give2all.org, Jonathan Nyberg, ”Vad är en kilowatt per timme?” 2011. [online] Tillgänglig via: http://www.give2all.org/9/2012/06/vad-Ur-en-kilowatt-per-timme.html [Hämtad den 2014–12 -08] Gov.uk, Jason Palmer, Ian Cooper ”United Kingdom housing fact file” 2012. [online] Tillgänglig via: https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/201167/uk_housing_fact_file_201 2.pdf [Hämtad den 2014–12 -11] Kjell Aleklett 2012 [online] Tillgänglig via: http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/risk-for-oljebrist-ar-ett-reellthot_6970903.svd [Hämtad den 2014-09-19] Oxford Dictionaries, "peak oil". Oxford University Press, [online] Tillgänglig via: http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/peak-oil [Hämtad den 2014-09-19] Regeringen.se, Okänd skribent, näringsdepartementet ” Sverige har uppnått sitt och EU:s förnybartmål” 2013 [online] Tillgänglig via: http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/231264 [Hämtad den 2014-12-12] Scb. Se, Ellen Forsberg, ”Afrikas befolkningsmängs fördubblas till 2050” 2013 [online] Tillgänglig via: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Afrikas-befolkning-fordubblas-till-2050/ [Hämtad den 2014-12-08] Scb.se, Okänd skribent, (Energi) 2013. [online] Tillgänglig via:http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV0904_2013A01_BR_08_A01BR1301.pdf [Hämtad den: 2014-12-11] Sekab.se, Okänd skribent, ”Bioraffinaderi för en renare produkt” 2013. [online] Tillgänglig via: http://www.sekab.se/bioraffinaderi/ [Hämtad den 2014–12-11] Svenskenergi.se, Mattias Jönsson, ”vindkraft” 2012. [online] Tillgänglig via:http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/Vindkraft/ [Hämtad den: 2014-12-11] Tekniskamuseet, Magdalena Tafvelin-Heldner, 2014. Olja [online] Tillgänglig via: http://www.tekniskamuseet.se/1/530.html [Hämtad den 2014 - 12 - 01] Tekniskamuseet, Okänd skribent, Olja, 2009. [online] Tillgänglig via: http://www.tekniskamuseet.se/1/842.html [Hämtad den 2014-12-09] Vind.kraftig.se, Okänd skribent, (Vindkraft) [online] Tillgänglig via: http://vind.kraftig.se/ [Hämtad den: 2014-12-11] Vindkraftsabranchen.se, Okänd skribent, 2011. [online] Tillgänglig via: http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/eus-vindkraft-tredubblas-till-2020/ [Hämtad den 2014-12-09] Tryckta källor: Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik 26 Linköpings universitet Daniel Kvist Peak oil - ett politiskt problem 2014-12-15 Everett, Bob (red.), Energy systems and sustainability: power for a sustainable future, 2. ed., Oxford University Press, Oxford, 2012 Mikael Höök, ”Energiläget i världen en kvantitativ överblick”, Föreläsning i Energikunskap Geocentrum, Uppsala, 2014-02-01 Moriarty, Patrick. & Honnery, Damon., Rise and Fall of the Carbon Civilisation [Elektronisk resurs] : Resolving Global Environmental and Resource Problems, Springer London, London, 2011 27