FÖRSKRIVAREN.
FÖRSKRIVAREN
Information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län
Utbildningsdag
I november arrangeras en utbildningsdag angående generellt
ångestsyndrom och neuropatisk
smärta, tillsammans med Pfizer.
Visst fokus kommer att läggas
på pregabalin (Lyrica) med ökad
precision vid behandling och dokumentation. I förutsättningarna
från Läkemedelskommittén finns
en eventuell möjlighet för reducering av förskrivning av pregabalin
med 20 procent.
Inbjudning till utbildningsdagen
går ut till berörda förskrivare.
Tre av fyra har sett
”Må bra utan piller”
Förändrar det fria
vårdvalet förskrivningsmönstret på vårdcentralerna?
Läs mer på mittuppslaget
Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. www.lj.se/lakemedel
En enkät visar att 74,6 procent
av de landstingsanställda har lagt
märke till kampanjen Må bra utan
piller. Mest uppmärksammade
var affischerna på vårdcentraler
och sjukhus, annonser i länspress/
web samt skyltar på bussarnas
baksidor. 36 procent säger att de
blivit mer aktiva i att föreslå alternativ till läkemedel med anledning
av kampanjen. 10,9 procent säger
att patienter har pratat med dem
med anledning av kampanjen.
Satsningen fortsätter nu - verktyg och argument för alternativ
till läkemedel finns på www.lj.se/
lakemedel. Målen är:
• Minskad utdelning på vårdavdelningar av sömnmedel och lätta
smärtstillande läkemedel med tio
procent från 2008 till 31 december
2009.
• Jönköpings län ska ligga bland
de fem lägsta
när det gäller
försäljning av
sömnläkemedel och lätta
smärtstillande
läkemedel
31 december 2010.
Nr 3 2009
Förskrivaren oktober 2009
Dokumenterad indikation är ett
rimligt krav för dyra läkemedel
L
Landstingets kvalitetsuppföljning för somatisk vård redovisades för andra tertialet. Insamling av data om läkemedlen
pågick in i det sista. Resultaten är rimligt goda och framgången har bedömts som så god att man bestämde sig för
100 procent ersättning denna gång. Emellertid finns det
utrymme för förbättringar på många kliniker och det har
framförts att ersättningen inte betalas ut om inte alla data
är på plats i mitten på december 2009. En tidigare nämnd
svårighet är att patienterna är registrerade i olika register
och att det är svårt att komma åt data från registren.
Vi har haft många kontakter med läkare och andra om
registreringen. Läkemedelskommitténs och landstingets intresse i det är inte primärt den ekonomiska utan vi vill helt
enkelt att det förutom avidentifierade patientuppgifter ska
finnas en korrekt dokumenterad indikation för läkemedlet
samt en uppföljning av behandlingseffekt och biverkningar.
Att en godkänd indikation finns angiven är tyvärr ingen
självklarhet men ett rimligt krav när man behandlar med
potenta och dyra läkemedel. Om man behandlar på en
(ännu) inte godkänd indikation borde det anges ännu tydligare. Sjukhusledningarna planerar en aktiv dialog i höst
med förskrivarna om ämnet.
Läkemedelsdistribuering på sjukhusen – logistik
Det nya avtalet 2010-2011 med Apoteket Farmaci AB
innebär att vi under loppet av kommande månader vill arbeta med att införa så kallade basförråd på de flesta enheter
i landstinget. Basförråden av läkemedel ska innehålla de läkemedel som avdelningen normalt använder och inte mer.
Ett gemensamt så kallat svansförråd ska ha de sällsyntare
preparaten och står till förfogande för andra avdelningar
och kliniker på ett solidariskt sätt. Systemet är inte okänt i
Sören Hansen
ordförande
i Läkemedelskommittén
[email protected]
landstinget och är delvis infört redan. Det är tidsbesparande,
minskar kassation och behovet av lagerhållning.
Hur bassortimentet ska se ut avgör enhetens läkare och
sjuksköterskor efter att ha fått information från apoteket
beträffande sin förbrukning den senaste tiden, se i övrigt
artikel på sidan 6.
Läkemedelskommittéernas framtid har debatterats under
den gångna sommaren. Socialstyrelsens generaldirektör,
Lars-Erik Holm och regeringens utredare Toivo Heinsoo
har uttalat sig om behovet av en nationell läkemedelskommitté. Vad tankarna mer exakt bygger på vet vi inte än, men
det finns säkert ett behov i Sverige av en nationell samordning av rekommendationslistor och ordnat införande och
uppföljning av nya dyra läkemedel.
LOK (läkemedelskommittéordföranden i Sverige) tar frågan seriöst och på det årliga mötet i Knivsta kommer saken
att behandlas noga. Ett nationellt grepp om frågorna minskar inte behovet av lokalt fungerande system för dialog och
implementering av regelverk.
Med anledning av TLV’s uppmärksammade beslut om
förmån för bland annat läkemedel mot depression, högt
blodtryck och högt blodfett arrangerar LOK en diskussion
med TLV’s nya generaldirektör i Knivsta. Ett möte med
Lars-Erik Holm har också bokats in.
Läkemedelskommittén har kontaktats angående regelverket om kliniska prövningar av läkemedel. Ett nytt avtal
mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och
Läkemedelsindustriförbundet (LIF) ledde till ett regelverk
för prövningar som domineras av hur de ekonomiska aspekterna ska regleras. Vi planerar att titta igenom regelverket
för att eventuellt ändra i det så att välbehövliga prövningar
fortsatt kan göras även i vårt landsting. Det finns en tendens
till att fler och fler prövningar görs utomlands.
Läkemedelsprövningar ger läkare och sjuksköterskor en
extra kompetens, men ska prövningen göras med kvalité så
behövs det avsatt tid för att göra jobbet. Patienter behöver
av och till rekryteras utanför kontorstid, CRF’er ska fyllas i
och queries ska besvaras. Det kan behövas en noggrannare
planering av vilken tid som går åt och hur prövaren ersätts
fysiskt (och ekonomiskt).
oktober 2009
Sören Hansen, ordf
Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen
Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén [email protected]
Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box 1024, 551 11 Jönköping Tel 036-32 40 00 vx Redaktör: Sven Magnusson, [email protected]
3
Förskrivaren oktober 2009
Fyra snabba frågor
till Mårten Lindström
Mikael Lindh är så kallad superanvändare för Cosmic, med inriktning mot Läkemedelsmodulen, inom kirurgkliniken på Länssjukhuset Ryhov.
Nu kommer Cosmic på bred front
Cosmic är på väg in i slutenvården.
Medicinkliniken i Eksjö jobbar redan där,
KK i Värnamo och kirurgkliniken i Jönköping är i gränslandet mellan det gamla
och det nya.
– Ser vi helheten, som ett pussel, fungerar
det otroligt bra, helt enormt, säger vårdutvecklare Jan Sverker, Eksjö, som är ansvarig
för införandet av Cosmic där.
– Ingen vill gå tillbaka till det gamla, säger
han. Vi får en sammanhållen bild från kassan,
till patientjournal, LabRos och läkemedelshantering.
Samtidigt ser han utvecklingspotentialer,
förbättringar, där infusionerna är en av flera:
– Det vore bra om de rangordnades, om vi
till exempel ger lipid, glukos och natrium.
Idag är det lite knöligt och otydligt.
En nationell läkemedelslista vore en dröm
också, anser han, att till exempel slippa ha edos på ett ställe och läkemedelsmodul på ett
annat.
Inför uppstarten finns ett antal superanvändare på varje klinik, personer med extra
utbildning på Cosmic. På kirurgkliniken i
Jönköping är Mikael Lindh en av fem läkare
som också är superanvändare som fått extra
utbildning och som ska sprida informationen
internt. Mikael, som är i slutet av sin ST-utbildning, just nu på urologen, har sett kritiken
från primärvården.
– Jag förstår att det är svårt att lämna ett
fungerande system för att gå över till något
nytt. Men för oss, som lämnar pappersjournalen, blir det här bra, tror jag. Inte perfekt
till en början, det kan vi inte förvänta oss som
pilotklinik. Men det ger oss en möjlighet att
samla all information; labsvar, röntgen, läkemedelslistor - på ett ställe.
Det har kommit kritik mot att systemet kan
vara tidskrävande, att det kan vara svårt att
jobba samtidigt i flera moduler.
– Självklart finns det mycket kvar att utveckla, tror Mikael. Och säkert kommer vi
att stå inför problem. Men vi tänker inte på
de problem vi har idag med pappersjournaler
som tar tid att få fram, med läkemedelslistor
som är ofullständiga eller inte tillgängliga vilket försvårar arbetet.
Jan Sverker i Eksjö håller med:
– Jag arbetade som sjuksköterska i somras
och Cosmic innebär absolut större säkerhet
för patienten, säger han. Men Cosmic bygger
på att alla är lojala och jobbar efter samma
system. Att det finns en samsyn.
Mårten Lindström, kardiolog och ny
medlem av Läkemedelskommittén.
Vilken är din bakgrund?
– Jag har specialistkompetens i invärtesmedicin/kardiologi sedan 1996. Kom från
Kalmar till Jönköping 1998. Arbetar idag
mycket med akutmedicin.
Hur ser du på läkemedelskommitténs
verksamhet?
– Det behövs en brygga mellan professionen och industrin för att analysera bland
annat nya läkemedel och kostnader.
Vilka är de svårigheter du förväntar dig
att möta?
– Vi lever i en tid av höga och tilltagande
kostnader för nya läkemedel som oftast är
väldigt bra. Det är en svår avvägning och
balansgång.
Hur ser det problemet ut inom din
egen verksamhet?
– Vi har inte minst nya och bra blodförtunningsmedel som blir intressant att ta ställning till.
Fotnot
Förutom Mårten Lindström är också Peter Johansson (vc Rosenhälsan) och Björn
Westerlund (Geriatriska kliniken, Ryhov)
nya medlemmar i Läkemedelskommittén.
De ersätter Sven-Olov Lindahl, Lars Gröndahl och Leif Ockander.
4
Förskrivaren oktober 2009
Sören Hansen från slutenvården och Peter Johansson från primärvården diskuterar hur läkemedel kommer att hanteras när det fria
vårdvalet inträder nästa år.
Hur påverkas läkemedel av det fria vårdvalet?
• Kommer det fria vårdvalet att påverka
förskrivningen av läkemedel? Förändras
förskrivningsmönstret?
• Kommer vårdenheten att bli bättre på
att utvärdera behandlingen?
• Kommer de förskrivande läkarna att bli
bättre på att skriva ut efter indikation inte bara från en diagnos?
Från och med halvårsskiftet nästa år inträder
det fria vårdvalet inom landstingets primärvård i Jönköpings län.
– Det är det största som händer på flera år,
mycket större än både införandet av Cosmic
och den nya influensan, säger distriktsläkare
Peter Johansson på Rosenhälsan i Huskvarna.
Med vårdvalet följer också nya rutiner för
läkemedelsbudgeten.
Släpper ifrån sig
En viktig förändring är att primärvården
släpper ifrån sig budgetansvaret för läkemedel motsvarande drygt 70 miljoner:
– Totalt har primärvården haft budgetansvar
för cirka 550 miljoner, förklarar överläkare
Sören Hansen, medicinkliniken i Eksjö och
ordförande i Läkemedelskommittén.
– Nu sjunker den summan med 71 miljoner.
Det är läkemedel som sprids på klinikerna eller betalas länsgemensamt.
– Gemensamt för dessa läkemedel är att de
har en årsbudget på minst en halv miljon och
att primärvårdens förskrivning är mindre än
30 procent.
Grundtanken är att vårdenheten är fri att
ta emot patienter utan att drabbas av alltför
höga kostnader. Kvar blir basläkemedel som
ska finansieras tillsammans med andra kostnader för vårdcentralerna, som löner, utveckling och lokalhyror.
Rättvisa i systemet
Peter Johansson ser rättvisan i det systemet:
– Det är mediciner vi tar ställning till.
Många läkemedel som vi betalar idag sätts in
5
Förskrivaren
Förskrivaren
oktober
mars
2009
2009
Regelboken - fastställd i
landstingsfullmäktige de
n 22 september
Vårdenheten ska samver
ka med Landstingets läk
emedelskommitté, följa
läkemedelskommitténs
rekommendationer för för
skrivning och medverka
Landstingets mål för läk
till att
emedelsförskrivning upp
fylls.
Läkemedelsbehandling ska
ske på ett rationellt , säk
ert och kostnadseffektiv
sätt med ett helhetspersp
t
ektiv där patientens och
samhällets bästa beakta
uppföljning ska diagnos,
s. För
indikation, arbetsplatskod
och förskrivarkod anges
förskrivning av läkemede
vid
l. Kassation av läkemede
l ska göras på ett miljöm
korrekt sätt.
ässigt
Landstinget i Jönköping
s län finansierar receptlä
kemedel utifrån tre kat
rier:
ego
• basläkemedel
• sjukhusspecifika läkem
edel och läkemedel där
Landstingets årskostnad
överstiger 0,5 miljoner
kronor och primärvårde
ns förskrivning är mindre
än 30 procent
• solidariskt finansierade
läkemedel och läkemede
l förskrivna av tandvårds
personal
-
Eventuella undantag reg
leras i Landstingets Faktadokument .
Vårdenheten betalar för
basläkemedel till dem som
valt vårdenheten oavset
skrivare.
t förLäkemedelskommittén rev
iderar listan med basläkem
edel en gång om året.
Nyregistrerade läkemede
l kan tillföras listan två gån
ger per år.
Vårdenheten ska följa öve
renskommelsen mellan Sve
riges Kommuner och Lan
ting (SKL) och Läkemede
dslsindustriföreningen om
samverkansformer mellan
medarbetare i den offent
liga hälso- och sjukvårde
n och läkemedelsföretage
principer för kliniska prö
n och
vningar.
inom slutenvården.
Generellt är tanken med det nya systemet
att förskrivning ska initieras där kompetensen är högst.
– Dessutom, och det är viktigt, poängterar
Sören Hansen, ska den klinik eller vårdcentral som nyförskriver också följa upp med
återbesök och förnyelse av recept.
– Det är inte orimligt, fortsätter han. Patienten ska förvänta sig att kliniken med spetskompetens också hanterar förnyelse och återbesök.
Kan det innebära att primärvården hänvisar patienter med till exempel arytmier
som vill göra återbesök på sin vårdcentral,
till slutenvården?
– Absolut, säger Peter Johansson. Av hävd
har de släppts vidare till oss. Men det är rimligt att de följs upp på samma ställe där de
fick diagnos och indikation på förskrivning.
– Det är inte helt givet att slutenvården resonerar på samma sätt, kommenterar Sören
Hansen. Men så är tanken att det ska fungera.
Inget hindrar en primärvårdsdoktor att skriva ut slutenvårdsmediciner.
– Men kommer summan upp över 30 procent av förskrivningen går också budgetansvaret över till primärvården, säger Sören
Hansen.
Peter Johansson ser värdet i att både ha
kvalitativa förskrivningsmål och kostnadskontroll.
– Med fördelning av kostnaderna och kvalitetskriterier når vi en kompromiss, hoppas
han.
Diagnos och indikation
Varje förskrivning ska följas av arbetsplatskod och förskrivarkod, men också av
både diagnos och indikation.
– Det är viktigt att varje förskrivare inser att
en diagnos inte är detsamma som en indikation som leder till förskrivning, säger Sören
Hansen. Med diagnosen menas att läkaren
bedömt att patienten har en sjukdom som
hjärtsvikt. Men först när patienten uppfyllt
indikation för behandling av hjärtsvikt ska
medicin sättas in. Det finns ingen tydlig tradition att ange indikation, men det är rimligt att
göra det, anser han.
Peter Johansson håller med:
–Det är lättare att ange effekten av behandlingen om det finns en indikation, säger han.
Finns det risk att patienten inte får adekvat medicin som en följd av det nya systemet? Att vårdcentralen står inför risken
att säga upp personal och därför glider på
indikationer, drar ner på läkemedelskostnaderna?
– Nej, tror Peter Johansson. Risken finns
oavsett system, det handlar mer om individer.
Sören Hansen bekräftar bilden:
– Läkemedelskommittén ska bevaka att patienter får rätt behandling, inte primärt minska kostnaderna. Vi har hittills inte drivits av
att inte ha råd. Kvalitetskriterierna har dominerat vårt arbete.
6
Förskrivaren oktober 2009
Nya basförråd sparar och underlättar
Ett nytt avtal mellan Landstinget och
Apoteket Farmaci innebär att alla större
kliniker från årsskiftet får nya basförråd av läkemedel kompletterade med
centrala svansförråd.
Apoteket tar ansvar för att uppdatera och leverera, i vissa fall också packa upp och ställa
in i förråden.
I avtalet beskrivs att en styrning mot billigaste synonymerna, minskade kassationer
och att styra sortimentet mot upphandlat sortiment kan ge en besparing motsvarande 2030 miljoner kronor.
Studiebesök i Norrköping
Under ett studiebesök i Norrköping fick ett
antal sjuksköterskor från Jönköpings läns
landsting se hur basförråd och svansförråd
fungerar i verkligheten. Sjuksköterskan Annika Pihl på medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, förklarar:
– Det underlättar för oss sjuksköterskor när
apoteket sköter och beställer vårt medicinförråd. De har koll på att allt finns hemma
och med mindre förråd får vi bättre överblick.
Hon menar att basförrådet väl innefattar det
dagliga behovet:
– Det är ett vältäckt basförråd, vi går bara
till svansförrådet ett par gånger i veckan, oftast när vi får in nya patienter som använder
andra läkemedel sedan många år, där vi inte
vill byta.
Avdelningen gör en uppdatering några
gånger om året där läkemedel som används
sällan plockas bort och läkemedel som ofta
får hämtas i svansförrådet plockas in.
Systemet fungerar sedan i mars.
– Och bättre än väntat, säger Annika Pihl.
Jag trodde vi skulle behöva springa mer.
Ulrica Werner, sjuksköterska på medicinkliniken i Jönköping, var en av studiebesökarna.
Hon poängterar att svansförråden inte får
ligga för långt bort:
– Men jag tyckte att det var lättöverskådligt
i läkemedelsrummen. Och det verkar vara
bra att kunna gå till svansförrådet och hämta
den medicin man behöver istället för att ringa
runt.
Carl Tenvert, biträdande vårdenhetschef
och läkemedelsansvarig sjuksköterska på
geriatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov
var också positiv efteråt:
– Ett uppdaterat basförråd innebär bättre
tillgång och mindre arbete för oss sjuksköterskor, anser han. Apoteket sköter beställningen och levererar.
Han tror inte det blir bekymmer att skapa ett
adekvat och väl fungerande basförråd:
– Vi går efter avdelningens rutiner, den avdelningsansvarige läkaren finns med när basförrådet bestäms.
Svansförrådet, som blir gemensamt för flera
kliniker, uppdateras dagligen. Dessutom noteras när den sista förpackningen bryts
– Det blir ett avstånd att hämta ur svansförrådet, men det är ingen stor nackdel, det
positiva överväger, säger Carl Tenvert.
Förrådet blir också ett ATC-förråd istället
för sorterat efter namn.
– Det blir säkrare. Vi kan inte blanda ihop
namn som låter lika, dessutom innebär det ett
aktivt lärande för oss när vi ser vilka läkemedel som har liknande funktion. Till exempel
står alla med hjärt/kärlkod bredvid varandra.
Ulrica Werner, Annika Pihl och
Carl Tenvert diskuterar basförrådens innehåll under studiebesöket i Norrköping.
(Foto Lars Abrahamsson)
Förskrivaren
Förskrivarendecember
oktober 2009
2006
7
Statistik visar effekten av dyra läkemedel
Dyra mediciner kräver godkänd indikation, en uppföljning av patienten och en
dokumentation som lämnas till sjukhusledningen.
Enskilda kliniker riskerar ekonomiska sanktioner om de inte följer de nya rutinerna för
de utpekade dyra läkemedlen. Fjorton kliniker är berörda, elva olika läkemedel finns på
listan, bl a Interferon, Humira och IVIG.
Den särskilda uppföljningen av dyra läkemedel gick tidigare under benämningen projektläkemedel. Idag har de istället vägts in i
det nya systemet för kvalitetsersättning som
gäller från och med maj 2009.
På Ögonkliniken på Länssjukhuset Ryhov
finns ett läkemedel på listan, Lucentis, som
ges till patienter med förändring i gula fläcken.
– Redan när vi startade med Lucentis hösten
2006 förde vi statistik på varje patient med
våt åldersrelaterad makuladegeneration, berättar överläkare Pär Kanulf på Ögonkliniken
på Länssjukhuset Ryhov.
– Det finns ett internetbaserat nationellt register, som är under uppbyggnad med bidrag
från SKL. Vi rapporterar till registret för att
följa effekterna av den nya behandlingen.
Tre injektioner
Tidigare har patientgruppen behandlats med
fotodynamisk terapi, det vill säga läkemedel i
blodet aktiverat med laser.
Den nya behandlingen kostar runt 9 000
kr per dos och ibland behövs behandling av
båda ögonen. En standardbehandling består
av tre injektioner med en månads mellanrum.
– Vi utvärderar och en del klarar sig sedan
med regelbundna kontroller. Andra får recidiv, vi har patienter med 11-12 injektioner.
Bedömer effekten
Totalt har Lucentisbehandlingen en årsbudget på 5,7 miljoner kronor för cirka 170 patienter.
Läkarna på Ögonkliniken fyller nu också i
det excelblad som rapporteras in till sjukhusledningen.
– Vi hängde inte riktigt med i början, men
sedan april redovisar vi varje patient med en
bedömning av effekten där vi använder svullnad och synskärpa som underlag.
Läkarna på ögonkliniken har själva modi-
Excelbladet (ovan) visar behandlingsdag, antal behandlingar, uppföljning och också en
bedömning av resultatet. Pär Kanulf, överläkare på Ögonkliniken, (bilden nedan) ser
möjligheterna med en sammanställning. Vi har en på nationell nivå också, berättar han.
fierat excelarket, bl a mot bakgrund av att de
behandlar två organ, vänster och höger öga.
Pär Kanulf har förståelse för kraven på redovisning:
– Självklart måste vi veta vart pengarna går
och att de är väl använda pengar.
– Och det kan vi visa med vår statistik, säger han.
Förskrivaren oktober 2009
Ny grupp sätter fokus
på äldre och läkemedel
Mot bakgrund av bland annat den
läkemedelsrevision som gjordes i mars i
år har en grupp startat för att titta över
läkemedelsrelaterade problem hos äldre.
Ann-Charlotte Mattsson blir den sjätte apotekaren inom landstinget. I sin kliniska verksamhet gör hon bl a läkemedelsgenomgångar med patienter på geriatriska dagrehab.
Satsningen på kliniska apotekare fortsätter
De landstingsanställda apotekarna inom
vården inom Jönköpings läns landsting
blir fler. Satsning på rätt läkemedel,
utökad patientinformation och ett ökat
stöd vid förskrivningen fortsätter.
Ann-Charlotte Mattsson sökte sig som ny
apotekare till Jönköping för tio år sedan för
möjligheterna att jobba kliniskt. Innan hon
sökte sig hit hade hon inte ens stannat bilen i
Jönköping, än mindre haft kontakt med bygden.
– Men här fanns spännande arbetsuppgifter.
Och nu har jag jobbat här i tio år.
Nu tar hon steget över från apoteket till
landstinget och blir en av total sex kliniska
apotekare inom landstinget.
Hon arbetar idag bland annat inom teamet
på Geriatriska dagrehabilitering med ett naturligt fokus på läkemedel.
– Patienterna kommer ofta till oss, strax efter det akuta skeendet, med nya och potenta
mediciner. Samtidigt har de flesta sedan tidigare en betydande mängd andra läkemedel.
Hon märker att många patienter uppskattar att få en genomgång. De tar med sig en
kasse med samtliga läkemedel och tittar på
förpackningarna och tabletterna, medan AnnCharlotte diskuterar varför medicinen är insatt och hur den ska tas - exempelvis i sam-
band med måltider.
– Det är betydligt enklare att tala om medicinerna om patienten samtidigt ser förpackningen eller tabletten. När man bara talar om
preparatnamn så är det många patienter som
inte riktigt vet vilket läkemedel det gäller.
Förutom genomgångarna bistår hon läkaren med kommentarer om bl a dosjusteringar
samt uttrappning av t.ex smärtlindrande.
Optimala platsen
Också läkaren i teamet, Örjan Skogar, ser
stora fördelar med en apotekare just här:
– Det är en oerhört kostnadseffektiv insats,
kanske den optimala platsen för en apotekare
inom vården, anser han.
– Hit kommer äldre multisjuka patienter
efter större händelser; stroke eller amputationer med nya mediciner. Det är ett dynamiskt
förlopp med snabba förändringar över tid där
en apotekare i teamet kan göra en insats med
maximal nytta för patienten, säger han.
I sin nya tjänst på landstinget ska AnnCharlotte fortsätta inom det geriatriska dagrehabteamet, men också bland annat arbeta
med SIL (Svensk Informationsdatabas för
Läkemedel). Hon kommer här att delta i arbetet med att utveckla kvalitetssäkrade läkemedelsmallar för användning i olika förskrivarstöd som Cosmic.
Revisionen visar att ca 15 procent av alla
akuta inläggningar på sjukhus görs pga läkemedelsrelaterade problem. SBU har också
kommit med en rapport som visar på problem.
I planeringsgruppen finns två MAS:ar från
kommunerna; Ann-Sofie Lundström, Jönköping och Helen Karlsson från Vetlanda, där
man arbetat aktivt med just äldre och läkemedel inom SÄLMA-projektet. I gruppen ingår
också Karin Westling, som är samordnare för
länets 13 kommuner. Från landstinget deltar
läkarna Björn Westerlind, geriatriken Ryhov
och Peter Johansson, distriktsläkare som arbetar halvtid med läkemedelsfrågor. Malin
Holmqvist, klinisk apotekare och utvecklingsledare Ann-Margreth Kvarnefors från
Qulturum, finns också med i planeringsgruppen.
– Intresset från kommunerna är stort och
planeringen kommer att ske i liten grupp med
bred förankring i olika referensgrupper, säger
Ann-Margreth Kvarnefors. Arbetet måste göras på nya sätt eftersom det är stora problem
med det gamla sättet att arbeta. Hur blir t ex
samverkan bättre mellan olika aktörer?
– Vi tror, säger Kvarnefors, att arbetet kommer att ta många olika former, riktad info, utbildning, seminarier av olika slag.
Tre förskrivningsmål
har uppnåtts
Förskrivningsmål för 2009 har delvis
uppnåtts.
Tre av kriterierna hat uppnåtts fullt ut, vilket innebär ett mer än första tertialet 2009.
Kriterierna som nått målen är:
• Minskning av långverkande bensodiazepiner, lugnande och sömnläkemedel, till
åldersgruppen 75 år och äldre.
• Ökad andel generika av gabapentin vid
behandling av nervsmärta etc.
• Paracetamol som behovsläkemedel.
De kriterier som ännu inte uppnått målen är:
• Angiotensin II-antagonister inklusive
kombinationspreparat av medel som påverkar RAS.
• Bensodiazepiner inkl bensodiazepinbesläktade läkemedel. (Här har Värnamo
klarat målet.)
• Fluorokinoloner. (Här ligger Höglandet
nära målet.)
• Lyricaförskrivningen.
