Träningslära 1 och 2
Antomi/Fysiologi
Muskler
Det muskulära systemet
Det finns tre typer av muskler; glatt-, hjärt- och skelettmuskler. Tillsammans bildar
dessa muskler vårt musklulära system. Glattmusklerna styr de muskler som vi inte
kan påverka själva, det sker med automatiska rörelser. Dessa muskler finns bland
annat i inre organ. Hjärtmuskeln är precis som namnet säger, i hjärtat. De muskler
som vi kommer att lägga fokus på är skelettmusklerna. Människokroppen har cirka
600 skelettmuskler och det motsvarar cirka 45% av kroppsvikten. Det är även tack
vare skelettmusklerna som vi kan utföra olika rörelser.(Paulsson&Svalner)
Skelettmusklerna är de som gör att människan kan röra på sig genom att musklerna
som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig och skapa rörelser i lederna och kroppen.
Musklerna har dock fler funktioner än bara rörelse. De ger stadga åt skelettet, skydd
åt de inre organen, möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i
form av olika miner, kontroll över tarmens och urinblåsans tömning och hjälp att hålla
kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från
musklerna. (http://www.1177.se/Stockholm/Tema/Kroppen/Rorelseapparaten/Muskler-och-senor/)
Musklens uppbyggnad
Muskeln i sin helhet kallas muskelbuk (Paulsson&Svalner). I muskelbuken finns en
mängd buntar och inne i dessa muskelbuntar är de tunna muskelfibrerna belägna.
Musklefibrerna kallas även muskelceller. Det är muskelfibern som har förmågan att
dra ihop sig och bidrar till kroppens rörelseförmåga (Annerstedt&Gjerset). Utsidan av
muskeln är täckt av bindväv som avgränsar muskeln från omgivande struktur. Även
muskelbunten och muskelfibrerna är täckta av en hinna som avgränsar mot nästa
Träningslära 1 och 2
Antomi/Fysiologi
Muskler
lager. I dessa bindvävshinnor finns de blodkärl som är viktiga för syresättningen
(Paulsson&Svalner).
Muskelfiber
Alla muskelfiberer fungerar ungefär likadant men de har olika egenskaper. Denna
skillnad är främst i deras förmåga att jobba koncentriskt och i ämnesomsättningen.
Muskelfibrernas förmåga att jobba koncentriskt innebär hur snabbt en muskelfiber
kan dras ihop i maximal ansträngning. Det är därför man delar in dom i snabba och
långsamma. De snabba muskelfibrerna är starkare än de långsamma.
Ämnesomsättningen handlar om hur effektivt muskelfibrerna använder syre (detta
kommer vi återkomma till när vi pratar om energigivande processer).
Det finns även skillnader i när vi använder de olika fibrerna, eller rättare sagt när de
kopplas in i en rörelse. De långsamma muskelfibrerna rekryteras tidigt vid svaga
muskelkontraktioner och deras aktivitet dominerar vid måttligt muskelarbete, till
exempel en promenad. De snabba muskelfibrerna är de bland de sista som
rekryteras, när muskelkraften ökar och de dominerar vid kraftigt, kortvarigt
muskelarbete som till exempel slutspurt i ett lopp.
Alla föds med olika fiberuppsättningar, det är genetiskt. Skillnaderna syns som mest
inom idrotten. De som håller på med uthållighetsidrotter har mest långsamma och
uthålliga muskelfibrer. De som håller på med mer explosiva grenar har många
snabba muskelfibrer.
Ursprung/fäste
Skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. De olika fästpunkterna
kallar man för ursprung och fäste. En muskel kan ha flera ursprung och då säger
man att den har flera huvuden. Det är musklernas ursprung och fäste som gör att det
kan ske en rörelse. Fästpunkterna sitter på varsin sida av en led och när muskeln
Träningslära 1 och 2
Antomi/Fysiologi
Muskler
drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler
och muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler.
Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt
och kroppens leder hålls ihop (http://www.1177.se/ ). Spänningen i en vilande muskel
kallas muskeltonus (ne.se). Tonusen ökar vid smärta eller nervositet. Vid rörelse
samverkar flera muskler med varandra (Johansson).
Agonister/Synergister/Antagonister
Vid rörelse är det flera muskler som samverkar. Detta kan delas in efter hur de
fungerar i förhållande till varandra:
Agonister - parallella muskler som utför en rörelse i samma led
Synergister - muskler som samarbetar med agonisterna
Antagonister - muskler som har en motsatt funktion i samma led. Antagonister
bromsar, balanserar och förbättrar precisionen i en rörelse. (Johansson)
Dynamiskt/Statiskt arbete
Musklerna kan arbeta på två olika sätt, antingen dynamiskt eller statisk. Vid
dynamiskt arbete utför du en rörelse och muskeln i fråga förlängs eller förkortas. När
du arbetas statiskt är muskeln spänd men det sker ingen rörelse.
Vid dynamiskt arbete kan du arbeta länge eftersom muskeln ibland är avspänd och
då kommer blodet lättare fram till muskelcellerna och på så sätt syresätts muskeln.
Träningslära 1 och 2
Antomi/Fysiologi
Muskler
Muskeln arbetar antingen genom att dra ihop sig (koncentriskt), som vid till exempel
knästräckning eller genom att förlängas (excentriskt), som vid till exempel
knäböjning. I detta läge håller muskeln antingen emot eller bromsar.(Johansson)
Vid statiskt arbete kan du inte hålla på lika länge eftersom de spända muskelfibrerna
trycker på blodkärlen och försvårar framkomsten för syret. I detta läge bildas
mjölksyra och du blir snabbt trött. (Johansson)
Aktiv/Inaktiv
Om du är aktiv och tränar regelbundet blir dina muskler starkare och de skyddar dina
leder mot skador. Har du starka muskler i buk och rygg minskar även ryggbesvären.
(Johansson)
Om du är inaktiv kommer dina muskler minska i tjocklek och bli svagare. Din kropp
kommer inte längre ha det naturliga skyddet som den får av muskler som får arbeta
regelbundet.(Johansson)
Musklernas namn
Biceps
Triceps
Deltoideus (främre, mellan, bakre)
Pectoralis major
Trapezius
Latissimus Dorsi
Rectus Abdominis
Quadriceps
Gluteus Maximus
Hamstrings
Gastrocnemius
Soleus
Tvåhävdade armböjaren
Trehövdade armsträckaren
Deltamuskeln
Stora bröstmuskeln
Kappmuskeln
Breda ryggmuskeln
Raka bukmuskeln
Fyrhövdade lårmuskeln
Sätesmuskeln
Bakre lårmuskeln
Tvillingvadmuskeln
Djupa vadmuskeln
