Likabehandlingsplan
Uppdaterad och reviderad augusti 2016
Värdegrundsfrågor/Likabehandling/Mobbing och kränkande behandling
– hur gör vi?
Innehåll
Innehåll ....................................................................................................................................... 2
Vision: ........................................................................................................................................ 3
Definition av begrepp ................................................................................................................. 4
Diskriminering ....................................................................................................................... 4
Trakasserier och kränkande behandling: ................................................................................ 5
Uppföljning av åtgärder 2015-2016 ........................................................................................... 6
Förebyggande arbete, översikt: .................................................................................................. 6
Elevernas delaktighet ............................................................................................................. 7
Vårdnadshavarnas delaktighet ................................................................................................ 7
Personalens delaktighet .......................................................................................................... 8
Nulägesanalys, Förebyggande arbete läsåret 2016-2017 ........................................................... 8
Analys av nuläget utifrån diskrimineringsgrunderna ............................................................. 9
Ansvarsfördelning: ..................................................................................................................... 9
Rutiner: ....................................................................................................................................... 9
Uppföljning & Utvärdering av rutiner ..................................................................................... 10
Förenklad variant av Likabehandlingsplanen........................................................................... 11
Bilaga 1, Planerade insatser 2015-2016 ................................................................................... 13
Bilaga 2, Utvärdering och uppföljning av åtgärder 2014-2015 ............................................... 15
Vision:
Vi på Söderköpings Waldorfskola tar avstånd från alla former av kränkande behandling.
Arbetet med att alla elever ska känna sig sedda och trygga ska genomsyra allt vi gör. I
klassrummet, på rasten, vid lunchen ska vi hela tiden arbeta för att vår skola ska vara en plats
som man vill vara på, det skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna prestera sitt bästa.
Alla medarbetare har ett stort ansvar i att vara förebilder, att gripa in när något händer, att slå
larm om man misstänker att någon elev är ledsen eller utsatt.
Alla elever är VÅRA elever.
Ingen ska få sin värdighet kränkt p.g.a.
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
sexuell läggning
funktionshinder
kön eller könsöverskridande identitet
Mål:
Alla former av kränkande behandling och mobbing ska
förebyggas
upptäckas
utredas
åtgärdas
Information:
All personal, elever och föräldrar informeras om lagstiftning, skolans policy, skolans
likabehandlingsplan och ordningsregler vid första föräldramötet på höstterminen.
Likabehandlingsplanen ska finnas tillgänglig på skolans hemsida. För att göra innehållet mer
lättillgängligt för eleverna upprättas en förenklad version av likabehandlingsplanen för arbete
i klassrummen. Alla klasser arbetar med likabehandlingsplanen och klassregler under
höstterminen och dess innehåll tas upp på klasstimmar, aktivitetsdagar etc.
Om elev, vårdnadshavare eller annan vill anmäla kränkande behandling eller mobbing görs
detta till klasslärare/rektor/skolsköterska.
Söderköpings Waldorfskolas arbete med värdegrundsfrågor/likabehandling baseras på
Skollagen (2010:800) Kapitel 5 om Trygghet och studiero samt Kapitel 6 Åtgärder mot
kränkande behandling.
Likabehandlingsarbetet regleras från 1 januari 2009 av två lagar; diskrimineringslagen och
skollagen. Skolans fokus är att arbeta för barns och elevers lika rättigheter och möjligheter
och mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan
(enligt 3 kap. 16§ diskrimineringslagen) och en plan mot kränkande behandling (enligt 14a
kap. 85§ skollagen).
Planerna kan sammanföras till en plan så länge innehållet uppfyller lagarnas krav, vilket
Söderköpings Waldorfskola valt att göra.
Definition av begrepp
En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla som vistas i skolan ska
ha samma rättigheter och kunna vistas i skolan utan att utsättas för någon form av kränkande
behandling.
Diskriminering
Diskriminering är när någon, barn eller vuxen, blir särbehandlat eller sämre behandlat än
andra och missgynnandet har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos
den som utför diskrimineringen.
I verksamheterna(förskola, skola) är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig
skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk
bemärkelse.
De diskrimineringsgrunder som regleras i lag är följande:
Etnisk tillhörighet (etnicitet) - att bli sämre behandlad på grund av sin hudfärg, sitt etniska
eller nationella ursprung eller, i vissa sammanhang, sitt språk eller sitt namn.
Religion eller annan trosuppfattning - att bli sämre behandlad på grund av sin religion eller
trosuppfattning.
Funktionshinder - att bli sämre behandlad på grund av varaktiga nedsättningar av sin
fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga.
Kön - att bli sämre behandlad på grund av sin könstillhörighet. Inkluderar även
transsexualism.
Könsidentitet och könsuttryck - att bli sämre behandlad på grund av hur man uppfattar kön
eller hur man uttrycker eller uppfattas uttrycka sig i relation till kön. Med könsöverskridande
identitet och uttryck menas att du använder attribut, exempelvis kläder, smink, smycken som
oftast förknippas med det motsatta könets attribut.
Sexuell läggning - att bli sämre behandlad på grund av att man är homosexuell, bisexuell
eller heterosexuell eller är av annan sexuell tillhörighet.
Ålder - att bli sämre behandlad på grund av sin ålder, d v s sin uppnådda levnadslängd.
Bristande tillgänglighet- med bristande tillgänglighet menas att en person med
funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga
tillgänglighetsåtgärder för att denna person skall komma i en jämförbar situation med
personer utan denna funktionsnedsättning.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att en enskild individ behandlas sämre än andra. Men man
kan också diskriminera genom att behandla alla lika, vilket kallas indirekt diskriminering.
Trakasserier och kränkande behandling:
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett beteende/
uppträdande som kränker någons värdighet.
Trakasserier är ett beteende/ uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband
med diskrimineringsgrunderna.
Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker någons värdighet, men som inte
nödvändigtvis har samband med någon diskrimineringsgrund.
Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
Fysiska (slag och knuffar)
Verbala (hot, svordomar, öknamn)
Psykosociala (utfrysning, grimaser, blickar)
Texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, mms, fotografier och meddelanden på
olika webbcommunities).
Uppföljning av åtgärder 2015-2016
Alla de planerade åtgärderna har genomförts under läsåret (se bilaga 1). Utöver den planering
som togs fram har vi dessutom:
Haft en ”regnbågsdag” med temat ”vi gillar olika”.
Utöver de planerade enkätundersökningarna använde vi även skolinspektionens
skolenkät som underlag för analys och vidare samtal i klasserna.
Vi har utökat rastvaktandet med personal från fritidshemmet som hjälp med att få
igång bra lekar och hjälpt till med ordningsregler.
Skolan har anlitat en kurator som kommer att fortsätta på skolan.
Förebyggande arbete, översikt:
På lågstadiet arbetar man hela tiden med att alla ska vara med. Man gör saker tillsammans.
Redan här läggs grunden till hur man gör när man är en god kamrat. Redan nu måste vi våga
säga att vi alla är olika och det är något bra! Någon behöver stöd, någon behöver längre tid.
Det ska vara naturligt att vi alla behöver olika saker.
Kompistimman, där man pratar om just detta, är ovärderlig och lägger grunden till den
gemenskapskänsla som vi vill ska vara en del av vår skolvardag.
Vår kursplan ger oss stora möjligheter, folksagornas trashank som får prinsessan och halva
kungariket kan utgöra en bas för diskussioner om vad som egentligen är viktigt…
På mellanstadiet kan kompistimman och klasstimmen bli mer konkret. Man bör diskutera
mobbing, hårda ord, hur man pratar med varandra. Det är viktigt att eleverna får en möjlighet
att framföra åsikter om undervisningen, lärare och miljön på skolan.
Religionstimmarna kan också användas för att prata om etik, rätt och fel.
På högstadiet är klasstimmen ett forum för såväl det som rör skolan och undervisningen som
för tankar om framtiden. På samhällskunskapslektionerna är det viktigt att olika synsätt
diskuteras, demokrati, människors lika värde etc., även religionstimmarna fyller en viktig
funktion för etiska/moraliska diskussioner.
Klassresorna är även de ett sätt att lära eleverna att samarbete, tolerans och förståelse lönar
sig.
Vi har dessutom en rad konkreta arbetsmetoder:
Denna likabehandlingsplan ska vara känd av eleverna och ska diskuteras, revideras
och eventuellt fyllas på varje läsår. I alla klasser ska man diskutera vilka åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra att någon känner sig utsatt eller otrygg i skolan.
Vid utvecklingssamtal som hålls två gånger per läsår tas frågor om trivsel och
relationer upp.
Varje år genomförs enkätundersökningar som tar upp trivsel och värdegrundsfrågor.
Alla elever i klass 1 får en fadder i klass 5. Faddrarna ska hjälpa de yngre tillrätta, vara
till hjälp vissa lektioner. Dessutom gör man utflykter och aktiviteter ihop. Faddrarna
kan mycket väl tas i bruk vid små konflikter, de tar ofta sin uppgift på stort allvar.
Medarbetare från fritidshemmet möter upp vid skoldagens slut så att en trygg
överlämning sker för de elever som går på fritidshemmet.
Flera aktiviteter under året är åldersintegrerade, vandring där de stora hjälper de små,
friluftsdagar där elever från olika klasser ska samarbeta, Mikaelifesten där de stora
hjälper till att ordna aktiviteter för de yngre.
Elevrådet genomför en aktivitetsdag för alla klasser. Elevrådets äldre representanter
har möjlighet att åka på fortbildning tillsammans med andra waldorfskolor i Sverige.
Skolans Likabehandlingsplan SKA sättas igång när vi ser/misstänker att en situation är
mobbing eller kränkning. Hellre ett möte för mycket än ett för lite!
Arbete och revidering av skolans ordningsregler ska ske varje läsår
Klass 9 välkomnar alltid klass 1 vid uppropet.
Klass 1 ger blomsterkransar till klass 9 vid avslutningen
Elevernas delaktighet
Eleverna är delaktiga i kartläggning och utvärdering genom utvecklingssamtal, klasstimmar
och klassråd. Varje år genomförs också enkätundersökningar.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavare får fortlöpande information om situationen i klasserna och om skolvardagen.
Varje termin hålls föräldramöten och utvecklingssamtal. Föräldraföreningen finns öppen för
alla som vill delta och samarbetar med kollegiet och styrelsen. Kontinuerligt görs också
enkätundersökningar om hur vårdnadshavarna uppfattar skolsituationen.
Vårdnadshavare kontaktas om deras barn är inblandade i kränkningsärenden. Observera att
det är skolan som äger ärendet och har utrednings- och åtgärdsskyldighet och måste utreda
och åtgärda även om vårdnadshavare inte samtycker. Det är skolan som gör bedömningarna
och vidtar åtgärder som bygger på dessa.
Personalens delaktighet
All personal i skolan skall vara väl förtrogen med planen och har ansvar för att följa denna
samt hålla sig uppdaterad. Utvärderingar och kartläggningar görs kontinuerligt i arbetslagen. I
lärarkollegiet sker även fördjupad utvärdering och uppföljning vid för- och efterarbetsdagar.
Nulägesanalys, Förebyggande arbete läsåret 2016-2017
Under för- och efterarbetsdagarna utvärderades arbetet med likabehandling av lärarkollegiet.
Analysen bygger på skolsituationen i stort, föräldra- och elevsamtal, föräldramöten samt av
elevsvar angående jämlikhet och trivsel samt skolenkäten.
Följande områden behöver utvecklas och arbetas med under läsåret 2016-2017:
Det förekommer ett grovt språk bland vissa elever som även kan innehålla kränkande
eller nedsättande kommentarer. Eleverna menar ibland att det bara är en ”jargong” och
inte illa menat. Andra elever känner sig dock utsatta av detta sätt att uttrycka sig. Detta
är något vi behöver komma åt.
Åtgärd: Ta upp frågan på klasstimmar och klassråd. Göra eleverna medvetna om
språkets betydelse.
Det förekommer otrevliga incidenter på sociala medier på elevernas fritid, detta har
vid flera tillfällen påverkat skolsituationen.
Åtgärd: Bjuda in en förälder med stor erfarenhet av frågan till ett föräldramöte så att
skola och hem kan samarbeta och hitta en strategi för att hjälpa eleverna hantera
sociala medier på ett bra sätt. Ta upp frågan i klasserna. I år är fkl-8 mobilfria.
I vissa klasser har eleverna varit i konflikt med varandra under långa perioder. De har
pratat illa om varandra, retats och skyllt på varandra.
Åtgärd: ”Kompisbombning” på lågstadiet, klassöverskridande aktiviteter, utveckla
kamratstöd (ta hjälp av elevrådet). Ta hjälp av kurator för handledning.
Det har förekommit konflikter på raster och fritidshemstid, ofta angående regler i
lekar, vem som får vara med etc.
Åtgärd: Fortsätta med tydlighet kring vilka regler som gäller under skoltid. Diskutera
skolans ordnings- och trivselregler i klasserna och på fritidshemmet.
Vi behöver kartlägga hur eleverna/barnen upplever sin arbetsmiljö. Finns det
ställen, platser eller tillfällen under dagen där man känner sig otrygg? I så fall varför
och vad kan vi göra åt det?
Följande områden har fungerat väl:
Gemensamhetsskapande aktiviteter (som temadagar, månadsfester, arbete med
drama).
Vårt faddersystem och vandringspris
Diskussioner på klasstimmar och i klassråd
Kontakten mellan lärare och elever
Analys av nuläget utifrån diskrimineringsgrunderna
Vi kan inte se att det förekommit/förekommer diskriminering utifrån någon av
diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna slutsats dras
baserat på svaren i den enkät om jämlikhet som gick ut till alla medarbetare samt elever.
Ansvarsfördelning:
Rektor ansvarar för att det förebyggande arbetet mot diskriminering, kränkande
behandling och mobbing genomförs, utvärderas och utvecklas.
Rektor ansvarar för att information om lagstiftning och skolans likabehandlingsplan
och policy är känd av alla medarbetare i verksamheten.
Rektor ansvarar för att utreda situationer där lärare kränker elev, där elev kränker
lärare och för situationer där elev kränker elev.
Alla medarbetare på skolan har ett gemensamt ansvar i att skapa en trygg skolmiljö.
Klasslärare informerar vårdnadshavare och arbetar kontinuerligt med
likabehandlingsfrågor. Läraren informerar eleverna om skolans likabehandlingsplan.
Klasslärare kallar till utvecklingssamtal två gånger per läsår. I klass 8 och 9 även till
ämneslärarsamtal.
Elever som upptäcker kränkande behandling/mobbing kontaktar någon vuxen på
skolan.
Rutiner:
Alla medarbetare är skyldiga att ingripa när man upptäcker en situation som är av
kränkande/mobbande karaktär. Rapport lämnas till klasslärare och rektor om det
inträffade.
Vårdnadshavare informeras direkt och samtal hålls med de inblandade.
Situationen utreds och uppföljning görs efter 2-3 veckor
Vid behov hålls flera möten med alla inblandade parter.
Utifrån ärendets art görs bedömning om huruvida anmälan till socialtjänsten eller polis
ska göras
Alla genomförda aktiviteter som rör ärendet dokumenteras.
Uppföljning & Utvärdering av rutiner
Varje ärende följs upp efter ett par veckor. Då sker också en utvärdering av hur arbetet
enligt denna plan fungerat.
Inför sammanställningen i kvalitetsredovisning deltar elever och lärare med
utvärdering av skolans likabehandlingsplan och hur arbetet fungerat under året.
I skolans kvalitetsredovisning redogörs för hur arbetet med likabehandling genomförts
och vad det har haft för effekter i skolvardagen.
augusti 2016
Rektor Helena Selsfors
Förenklad variant av Likabehandlingsplanen
Likabehandlingsplan för klass 1-5
Vad vill vi? Vi vill att vår skola ska vara en plats där alla känner sig välkomna och
trygga. Ingen ska bli retad eller utpekad för hur man klar sig, ser ut, var man
kommer ifrån, vad man tror på, vem man tycker om eller om man tycker något
är svårt. Alla på skolan, alla vuxna och alla barn, ska hjälpas åt med detta.
Mål:
Alla saker som gör någon annan ledsen ska vi upptäcka och sen hjälpas åt att
lösa. Vi ska ta reda på vad som hänt och varför det blev så. Vi ska prata om
hur en bra kamrat ska vara för att ingen ska behöva bli sårad någon gång.
Kunskap:
Alla på skolan, vuxna, barn och förälder ska få lära sig vad lagen säger. Alla ska
också få veta hur vi vill att det ska vara på vår skola och hur vi tänker göra för
att få det så. På Klasstimmar och kompistimmar ska vi prata om den här planen
och göra klassrumsregler. Likabehandlingsplanen gäller alla, både barn och
vuxna. Om någon ser eller hör något som är elakt mot någon annan säger man
till läraren, skolsyster eller rektor.
Vad gör vi?
I klasserna gör vi saker tillsammans och alla får vara med. Man ska inte ha lekar där
inte alla kan vara med under skoltid, inte ens på rasten.
Vi lär oss att vi alla är olika och bra på olika saker.
Vi kommer överens om hur vi ska vara mot varandra och skriver det i våra klassrums
regler.
Faddrarna hjälper till med olika saker.
Alla elever på hela skolan träffas på månadsfester och friluftsdagar.
Så fort något dåligt händer pratar vi med en vuxen.
Vem ska göra vad?
Det är rektor som ser till att skriva ner hur vi ska göra och hjälper till att reda ut
när något har hänt.
Alla vuxna ska hjälpa till med att alla ska trivas
Min lärare pratar om planen med oss och berättar vad den betyder. Han/Hon pratar
också med föräldrar.
Alla barn ska tala om när det händer dåliga saker
Om det som har hänt är väldigt allvarligt kan skolan behöva ta hjälp av polisen.
Varje år förbättrar vi den här planen och försöker göra den bättre och bättre!
Bilaga 1, Planerade insatser 2015-2016
Likabehandlingsplanen och ordningsreglerna ska finnas på hemsidan och delas ut till
nya vårdnadshavare och elever.
När vi får nya elever från andra skolor ska det vara tydligt vad som gäller på vår skola
kring värdegrundsarbete, likabehandling och ordningsregler.
Likabehandlingsplanen ska ha gåtts igenom i alla klasser under höstterminen.
Ordningsreglerna ska gås igenom, i de äldre klasserna även skollagens kapitel om
trygghet & studiero samt kapitlet om åtgärder mot kränkande behandling
På låg- och mellanstadiet upprättas trivselregler
Rektor går runt i alla klasser under de första veckorna. Alla elever ska veta var
rektorsexpeditionen finns.
I och med att skolans jämställdhetsplan ska uppdateras genomför en
enkätundersökning med fokus på frågor om den psykosociala arbetsmiljön,
jämställdhet och diskriminering.
Arbetet med att få till ett mer fungerande elevråd fortsätter. Vi delar upp i låg-mellan
elevråd samt högstadiets elevråd.
Under vårterminen görs en enkätundersökning om trivsel, studiero och skolans
värdegrundsarbete.
En större medvetenhet kring genus är önskvärd när det gäller att välja litteratur,
kända/betydelsefulla personer etc. i alla klasser.
Aktiviteter anordnas under året för att stärka gemenskapen mellan elever. Exempel är
Skollovsfester, Elevrådets aktivitetsdag, WoW-dagen (Waldorfskolornas operation
dagsverke), friluftsdagar.
Faddrar i klass 5 utses till ettorna
Skolsköterskan finns tillgänglig för elever som vill ha samtal.
Söderköping 2015-08-24 Rektor Helena Selsfors
Bilaga 2, Utvärdering och uppföljning av åtgärder 2014-2015
(från skolans kvalitetsredovisning)
Alla de planerade åtgärderna är genomförda.
Skolan och förskolan arbetar aktivt med värdegrundsfrågor hela läsåret och i alla situationer.
Varje år anordnas aktiviteter för att stärka gemenskapen mellan eleverna. Under läsåret har
friluftsdagar där alla klasser deltagit anordnas. I alla klasser har man klasstimma där aktuella
händelser tas upp men där man också har möjlighet att diskutera mer övergripande
värdegrundsfrågor. På högstadiet har man även haft stormöten för att stärka elevernas
gemenskap och delaktighet.
På förskolan arbetar man dagligen med det sociala klimatet i barngruppen. Pedagogerna
finns alltid kring barnen och arbetar aktivt för att varje barn ska vara trygg och få utvecklas i
sin egen takt. Med hjälp av sagor och vardagsnära samtal kan man även med små
förskolebarn ta upp frågor som hamnar inom ramen för värdegrundsarbete.
Skolan: Vid förra årets efterarbetsdagar togs ett beslut att verkligen lyfta fram
värdegrundsarbetet och få frågorna om medmänsklighet, solidaritet och alla människors lika
värde att bli verkliga för eleverna. En temavecka genomfördes under ht 2015 för hela skolan
och detta var mycket lyckat. Eleverna fick ta del av föreläsningar, workshops och samtal.
Barnkonventionen, BRIS
Tiggarnas situation, RIA-center
Att arbeta med bistånd, Föreningen Sofia
Att komma som flykting, Olivlundens flyktingboende
Waldorf Onne World – om hur waldorfskolor världen över arbetar med bistånd.
Som en uppföljning till detta gick sen klass 4-9 på bio och såg Filip & Fredriks bejublade film
”Trevligt Folk”.
Under senare delen av våren engagerade sig många medarbetare, elever och föräldrar i
jordbävningskatastrofen I Nepal. En insamling gjordes och skolan skickade 20 000 kr via
UNICEF.
Skolan har arbetat utifrån skollagens kapitel om studiero. Ordningsreglerna har uppdaterats
och gåtts igenom i alla klasser. På låg- och mellanstadiet har man även upprättat
klassrumsregler. Skolan har följt de disciplinära åtgärderna som anges i skollagen vid de
tillfällen då det varit stökigt i klasserna eller mellan eleverna. I enstaka fall har särskilda
möten hållits kring detta. Skolan försöker vara tydlig med att detta är en skola där alla elever
ska ha möjlighet till lugn och ro på lektioner och att värdefull undervisningstid inte ska slösas
bort på tjafs och annat. Elev som stör lektionen få ett påskrivet papper av sin lärare som ska
lämnas till rektor. Om detta upprepas tar rektor kontakt med vårdnadshavarna.
Efter en arbetsam start för högstadiet på terminen där mycket kraft och tid gick åt till att
klargöra vad som gäller på vår skola så infann sig arbetsro. På många sätt har det varit ett
ganska lugnt skolår med få incidenter som krävt extra åtgärder. I en av högstadieklasserna har
det varit svårt för en del elever att acceptera de regler som gäller hos oss kring ytterkläder i
klassrummet, att komma i tid etc. och det har varit energikrävande för lärarna.
I vissa klasser har det funnits tendenser till konflikter mellan eleverna och svårigheter att
komma till arbetsro. Skolan har genomfört utredning om kränkande behandling och arbete
utifrån likabehandlingsplanen. Detta arbete dokumenteras alltid.
Vi märker att mobiltelefoner kan skapa problem. I klass f-6 lämnar eleverna in sina mobiler
vid skoldagens början, i klass 7 -9 får eleverna ha dem under förutsättning att de inte på något
sätt stör undervisningen. Vi märker att även om mobilen är avstängd så har många elever
svårt att låta bli att kontrollera sin mobil med jämna mellanrum.
Diskussioner förs om att eleverna på högstadiet även de ska lämna in sina mobiler. Stöd för
detta finns hos föräldraföreningen.
Vi måste se till att vara mycket tydliga kring vad som gäller på vår skola då elever söker till,
framför allt, högstadieklasserna. Redan nu finns våra ordnings- och trivselregler i det
föräldramaterial som delas ut men vi behöver förtydliga detta ännu mer.
