Pressmeddelande från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Wien/Madrid, den 28 maj 2009
Diskriminering av muslimer granskas i ny rapport från
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter
Underrapportering av diskriminering och brist på förtroende för offentliga
myndigheter
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) offentliggör
i dag en rapport om diskriminering av muslimer i EU. Resultaten utgör en
del av den första EU-omfattande undersökningen någonsin om invandrares
och etniska minoritetsgruppers erfarenheter av diskriminering och
rasistiska brott (EU-Midis). Resultaten för de muslimska deltagarna i
undersökningen tyder på liknande höga nivåer av diskriminering och
trakasserier som för de övriga undersökta minoritetsgrupperna. Många
rasistiska brott anmäls inte till polisen eller någon annan organisation.
Kunskapen om antidiskrimineringslagarna är liten, och det finns en brist på
förtroende för skyddsmekanismerna. De muslimer som deltog i
undersökningen anser inte att deras religion är huvudskälet till
diskrimineringen. Resultaten visade också att sannolikheten för
diskriminering inte ökar genom bruket av traditionella eller religiösa kläder.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter uppmanar EU:s
regeringar att ta itu med diskrimineringen genom att göra människor
medvetna om hur man gör en anmälan, förbättra registreringen av
diskriminering och rasistiska brott, informera människor bättre om deras
rättigheter, anslå mer resurser till integrationsåtgärder (särskilt för
ungdomar) och ge de tillgängliga mekanismerna för anmälan av rasistiska
händelser en stärkt roll och kapacitet.
I genomsnitt en av tre muslimska deltagare i undersökningen hade utsatts för
diskriminering under de föregående tolv månaderna, och 11 procent hade utsatts
för ett rasistiskt brott. De flesta fallen av diskriminering hade inträffat inom
arbetslivet.
”De höga nivåerna av diskriminering inom arbetslivet är oroande.
Sysselsättningen är en väsentlig del av integrationsprocessen. Den är central för
migranternas bidrag till samhället, och för att göra dessa bidrag synliga.
Diskriminering kan hindra integrationsprocessen”, säger direktören för
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Morten Kjaerum.
Underrapportering och brist på förtroende för offentliga myndigheter
I likhet med andra minoritetsgrupper anmäler inte de flesta muslimska deltagare i
undersökningen (79 procent) fall av diskriminering och rasistiska brott till någon
organisation – vare sig statliga organisationer, inklusive polisen, eller icke-statliga
organisationer. I synnerhet unga muslimska deltagare i undersökningen uppger
att de har låg tilltro till polisen som samhällsinstitution. Det är minst troligt att
personer utan medborgarskap och personer som har vistats i landet under
kortare tid anmäler diskriminering.
Sammantaget anser 59 procent av de muslimska deltagarna i undersökningen att
”inget skulle hända eller förändras genom anmälan”, och 38 procent uppger att
”det händer hela tiden”, varför de inte bryr sig om att anmäla händelserna.
”Detta ger upphov till en rad viktiga frågor: Förekommer en passiv acceptans av
diskriminering som något man måste leva med? Hur påverkar detta den sociala
integrationen och sammanhållningen i samhället? Vad kan göras för att öka
förtroendet för offentliga myndigheter och polisen? De offentliga myndigheterna
har en skyldighet att stödja integrationsprocessen. Detta omfattar att göra
människor mer medvetna om sina rättigheter. Alla som drabbas av rasism måste
få talerätt – inte bara i teorin, utan även i praktiken”, säger Morten Kjaerum.
I undersökningen ställdes också frågor om kontakten med brottsbekämpande
organ, för att undersöka eventuella erfarenheter av diskriminerande behandling. I
genomsnitt uppgav 25 procent av de muslimska deltagarna i undersökningen att
de hade stoppats av polisen under de senaste tolv månaderna. Av dem som
hade blivit stoppade ansåg 40 procent att de hade stoppats på grund av sin
etnicitet (”etnisk profilering”).
Etnicitet är huvudskälet till diskriminering
Av de muslimska deltagare i undersökningen som utsatts för diskriminering under
de senaste tolv månaderna ansåg en majoritet att huvudskälet var deras etniska
tillhörighet. Endast 10 procent uppgav att de ansåg att det enda skälet till
diskrimineringen var deras religion. Att bära traditionella eller religiösa kläder
(som slöja) tycks i själva verket inte öka risken för att utsättas för diskriminering.
”Sammantaget tyder resultaten på att muslimer behandlas mycket olika,
beroende på både deras etniska ursprung och bosättningsland. Att bära
traditionella kläder ökar knappast diskrimineringen. De som har medborgarskap
och har vistats i landet under längre tid upplever mindre diskriminering.
Exempelvis uppgav 41 procent av de muslimska män som deltog i
undersökningen och som saknade medborgarskap att de hade utsatts för
diskriminering, jämfört med 27 procent av de manliga muslimska medborgarna”,
säger Morten Kjaerum.
”Verkligt tillgängliga mekanismer behövs, så att de som drabbas av rasism kan
göra anmälningar i förtroende. Vi uppmanar därför medlemsstaterna att förbättra
registreringen av diskriminering och rasistiska brott, samt ytterligare stärka
stödstrukturernas roll och kapacitet. Till exempel måste medlemsstaterna se till
att de nationella organen för jämlikhet kan utföra sina uppdrag och på ett
ändamålsenligt sätt bekämpa diskriminering”, avslutar han.
Data in Focus Report 2: Muslims [Data i fokus-rapport 2 – muslimerna] finns på
Internet: http://fra.europa.eu/eu-midis/
För mer information kontakta Europeiska unionens byrå för grundläggande
rättigheters mediegrupp:
Tfn +43 158030642
[email protected]
Information till redaktörer:
EU-MIDIS – Minorities and Discrimination Survey [EU-Midis – undersökning om
minoriteter och diskriminering]: Resultaten av Data in Focus Report 2: Muslims [Data
i fokus-rapport 2 – muslimerna] utgör en del av den första EU-omfattande
undersökningen någonsin om invandrares och etniska minoritetsgruppers erfarenheter
av diskriminering och rasistiska brott (EU-Midis). Europeiska unionens byrå för
grundläggande rättigheter genomförde 2008 denna stora representativa undersökning
(utförd av Gallup), för att granska erfarenheterna av diskriminerande behandling och
brott, inklusive rasistiskt motiverade brott, medvetenhet om rättigheter och anmälan av
klagomål. Uppgifterna behövs för att kunna mäta etniska minoriteters och
invandrargruppers sociala integration, liksom omfattningen av diskriminerande
behandling och brott, inklusive rasistiskt motiverade brott, som minoriteterna blir utsatta
för. 23 500 personer från etniska minoriteter eller med invandrarbakgrund intervjuades.
Personliga intervjuer genomfördes med ett slumpmässigt urval deltagare från utvalda
invandrargrupper och etniska minoritetsgrupper i samtliga 27 EU-medlemsstater utifrån
samma standardiserade frågeformulär.
Data in Focus Report 2: Muslims [Data i fokus-rapport 2 – muslimerna]: Denna
EU-Midis-rapport om muslimer omfattar uppgifter om vilka erfarenheter muslimer i EU
har av diskriminering och trakasserier. Den omfattar 14 medlemsstater: Österrike,
Belgien, Bulgarien, Danmark, Tyskland, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta,
Slovenien, Spanien, Sverige och Nederländerna. Den omfattar muslimska deltagare
med olika etniskt ursprung (till exempel muslimer från Nordafrika och från Afrika söder
om Sahara, turkiska och irakiska muslimer samt muslimer från f.d. Jugoslavien).
24 procent av de muslimer som deltog i undersökningen föddes i sitt bosättningsland i
EU, och 52 procent hade bott där i mer än tio år.
Fler EU-Midis-rapporter: Under 2009 kommer byrån att ge ut fler Data i fokus-rapporter
om specifika minoritetsgrupper och nyckelfrågor som har granskats i undersökningen.
En slutrapport från undersökningen kommer att offentliggöras i december 2009, och
byrån planerar att offentliggöra undersökningens dataset under första hälften av 2010.
Redan tillgängligt på Internet: http://fra.europa.eu/eu-midis/
• EU MIDIS at a glance [En överblick över EU-Midis] (april 2009)
• Data in Focus Report 1 - The Roma [Data i fokus-rapport 1 – romerna] (april 2009)
• Teknisk rapport och frågeformulär
